KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/2225

av den 16 november 2021

om fastställande av detaljerna om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet samt minimikvalitetsstandarderna för lagring av uppgifter i enlighet med artikel 37.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (1), särskilt artikel 37.4, och

av följande skäl:

(1)	Genom förordning (EU) 2019/817, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på området gränser, visering, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

För att förbättra uppgiftskvalitet och harmonisera kvalitetskrav är det nödvändigt att fastställa detaljerna om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet och minimikvalitetsstandarderna för de uppgifter som förs in och lagras i underliggande EU-informationssystem, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter.

(3)

Dessa åtgärder bör genomföras och utvärderas av Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) med beaktande av de särskilda bestämmelser som fastställs för varje EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenten. För att utföra dessa uppgifter bör eu-Lisa bistås med rådgivning av experter från kommissionen, medlemsstaterna och unionens byråer som använder EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

(4)

Mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet bör fastställa om indata är i enlighet med de blockerande och mjuka regler som är tillämpliga på underliggande EU-informationssystem, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter. eu-LISA bör ansvara för att säkerställa att reglerna för uppgiftskvalitet fortlöpande är lämpliga för att uppnå målen för EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

(5)

För varje kvalitetskontrollindikator bör eu-LISA fastställa och bedöma lämpligheten hos den minimikvalitetsstandard som är absolut nödvändig för att lagra uppgifterna i EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna. Uppgiftskvalitetsstandarder bör möjliggöra automatisk identifiering av inmatade uppgifter som verkar vara inkorrekta eller inkonsistenta, så att ursprungsmedlemsstaten kan verifiera uppgifterna och vidta eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

(6)	Datarensnings- och feldetekteringsmekanismer bör fastställas för att regelbundet kontrollera att de uppgifter som lagras i underliggande EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter är giltiga och överensstämmer med uppgiftskvalitetsstandarderna.

(7)

eu-LISA bör säkerställa en central kapacitet för att övervaka uppgiftskvalitet och regelbundet ta fram rapporter om uppgiftskvalitet till medlemsstaterna. Rapporterna bör tas fram av den centrala databasen för rapporter och statistik i enlighet med artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/817 och de regler som fastställs i kommissionens delegerade förordning 2021/2223 (3).

(8)

Eftersom förordning (EU) 2019/817 bygger på Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, meddelat att landet har genomfört förordning (EU) 2019/817 i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför bundet av denna förordning.

(9)	Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (4). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(10)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (5) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (6).

(11)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (7) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(12)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (9) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (10).

(13)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(14)	Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11) och avgav ett yttrande den 30 april 2021.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från interoperabilitetskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde och innehåll

1. I denna förordning fastställs detaljerna om automatiska mekanismer och förfaranden för kontroll av kvaliteten på de uppgifter som lagras i de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

2. I denna förordning fastställs även detaljerna om gemensamma indikatorer för uppgifternas kvalitet och minimikvalitetsstandarder för lagring av uppgifter, särskilt vad gäller biometriska uppgifter, i de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

3. De åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 påverkar inte tillämpningen av eventuella särskilda bestämmelser om uppgiftskvalitet gällande EU-informationssystem som fastställs i unionsrätten.

4. Denna förordning ska tillämpas på de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)	indata: uppgifter som är föremål för uppgiftskvalitetskontroller i syfte att lagras i ett EU-informationssystem eller en interoperabilitetskomponent som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

b)	datarensningsmekanism: en mekanism som kontrollerar att uppgifter som lagras i ett EU-informationssystem eller en interoperabilitetskomponent raderas enligt tidsplan i enlighet med unionsrätten.

c)	feldetekteringsmekanism: en mekanism för att utföra kontroller för att identifiera uppgifter som inte uppfyller reglerna eller standarderna för uppgiftskvalitet.

blockerande regler: regler eller en uppsättning regler som mäter i vilken grad indata uppfyller fastställda uppgiftskrav för lagring eller användning, eller bådadera. De omfattar även de regler för uppgiftskvalitet för varje EU-informationssystem som måste följas innan uppgifter kan föras in i systemet. Indata som inte är i enlighet med en blockerande regel kommer att avvisas och inte föras in och lagras i EU-informationssystemet och interoperabilitetskomponenten.

mjuka regler: regler eller en uppsättning regler som mäter i vilken grad indata uppfyller fastställda uppgiftskrav för relevans eller optimal användning, eller bådadera. Mjuka regler ska inte förhindra införande och lagring av indata som inte uppfyller kraven. De omfattar även de regler för uppgiftskvalitet för varje EU-informationssystem som måste följas innan uppgifter kan föras in i systemet. Indata som inte uppfyller en mjuk regel ska föras in i EU-informationssystemet eller interoperabilitetskomponenten och förses med en flagga, ett meddelande eller en varning som signalerar att det föreligger ett uppgiftskvalitetsproblem.

Artikel 3

Automatiska mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet

1. Automatiska kvalitetskontroller ska utföras avseende de uppgifter som förs in och lagras i den gemensamma biometriska matchningstjänsten och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i enlighet med reglerna i artikel 4.

2. Automatiska kvalitetskontroller ska utföras avseende uppgifter som förs in och lagras i de EU-informationssystem som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817 i enlighet med reglerna för mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet i dessa system.

3. Mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet ska aktiveras i enlighet med reglerna för uppgiftskvalitet i dessa EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter.

4. För att fastställa om indata är i enlighet med de blockerande eller mjuka regler som är tillämpliga på dem ska de mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet som avses i punkt 3 uppfylla kraven i avsnitt 1 i bilagan till denna förordning.

5. Om indata ska föras in i det EU-informationssystem eller de interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817 ska mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet bedöma i vilken grad uppgifterna är i enlighet med varje uppgiftskvalitetsindikator genom att tillämpa uppgiftskvalitetsstandarden för varje indikator. Resultatet av denna bedömning ska vara att mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet tilldelar indata en uppgiftskvalitetsklassificering enligt det förfarande som fastställs i avsnitten 2 och 3 i bilagan till denna förordning.

6. De gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet ska vara följande: fullständighet, exakthet, aktualitet, unikhet och konsistens.

7. eu-LISA ska genomföra uppgiftskvalitetsstandarderna för varje indikator enligt de förfaranden som fastställs i artikel 5.

8. Datarensnings- och feldetekteringsmekanismer ska regelbundet kontrollera om de uppgifter som lagras i de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817 är giltiga och uppfyller uppgiftskvalitetskraven i enlighet med avsnitt 4 i bilagan till den här förordningen.

Artikel 4

Automatiska mekanismer för kvalitetskontroll av uppgifter som förs in och lagras

1. För att förbättra uppgiftskvaliteten ska automatiska mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet inrättas för att underlätta införande och lagring av uppgifter som uppfyller uppgiftskvalitetskraven i de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817. Uppgifter ska föras in och lagras i enlighet med reglerna för uppgiftskvalitet i dessa EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter.

2. När vederbörligen bemyndigad personal för in uppgifter i de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817 ska de automatiska mekanismerna för kvalitetskontroll verifiera de gemensamma kvalitetsindikatorer som avses i avsnitt 2 i bilagan till den här förordningen.

3. Mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet ska göra det möjligt att tillämpa blockerande och mjuka regler i enlighet med artikel 3.4 som styr uppgiftskvaliteten i de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

Artikel 5

Förfaranden som styr indikatorer, standarder och mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet

1. eu-LISA ska ansvara för att säkerställa att reglerna för uppgiftskvalitet är lämpliga för att uppnå målen för de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

2. eu-LISA ska även ansvara för genomförandet av minimikvalitetsstandarder för lagring av biometriska uppgifter i de EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 i denna artikel ska eu-LISA ta hänsyn till de särskilda behoven hos varje EU-informationssystem och interoperabilitetskomponent som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817 och bistås med stöd och rådgivning av experter från kommissionen, medlemsstaterna och unionens byråer som använder dessa EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter.

4. Följande förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet ska tillämpas:

a)	eu-LISA ska genomföra uppgiftskvalitetsstandarderna för varje uppgiftskvalitetsindikator i enlighet med avsnitt 2 i bilagan till denna förordning.

b)	Värden ska tilldelas standarderna separat för var och en av de uppgiftskvalitetsindikatorer som avses i artikel 3.6. För varje indikator kan standarderna ge olika värden beroende på uppgiftskategori.

c)	Om nödvändigt, och efter utfärdandet av de regelbundna rapporterna om uppgiftskvaliteten i enlighet med artikel 6, ska eu-LISA bedöma om värdena och standarderna är lämpliga och ändra dem i den utsträckning de inte längre är lämpliga.

d)	Om nödvändigt, och efter utfärdandet av de regelbundna rapporterna om uppgiftskvaliteten i enlighet med artikel 6, ska eu-LISA bedöma om mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet är lämpliga för tillämpning av blockerande och mjuka regler, och i relevanta fall ändra dem.

För att ändra uppgiftskvalitetsstandarderna och deras värden, och för att fatta eventuella beslut om mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet i enlighet med leden c och d i denna punkt, ska eu-LISA samråda med de rådgivande grupperna för varje EU-informationssystem och interoperabilitetskomponent som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2019/817.

5. eu-LISA ska utgå från bedömningen av hur mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet fungerar i syfte att ändra värdena för uppgiftskvalitetsstandarderna och fatta eventuella beslut om mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet.

Artikel 6

Rapporter om automatiska mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet och gemensamma indikatorer för uppgifternas kvalitet enligt artikel 37.3 i förordning (EU) 2019/817

1. De rapporter som avses i artikel 37.3 i förordning (EU) 2019/817 ska tas fram av den centrala databasen för rapporter och statistik enligt artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/817 och de bestämmelser som fastställs i delegerad förordning 2021/2223.

2. Rapporterna ska inte innehålla personuppgifter men måste åtminstone innehålla följande informationsmått för uppgifternas kvalitet som tagits fram med hjälp av ett verktyg eller en uppsättning verktyg som utvecklats för dessa ändamål:

För alfanumeriska och biometriska uppgifter som bedöms mot blockerande och mjuka regler, överensstämmelse med följande uppgiftskvalitetsindikatorer:

1)	Fullständighet (%).

2)	Exakthet (%).

3)	Unikhet (%).

4)	Aktualitet (%).

5)	Uppgifternas konsistens (%).

b)	Ansökningsakternas fullständighet (%).

c)	Uppgifternas överensstämmelse med klassificeringen ”god kvalitet” (%).

d)	Uppgifternas överensstämmelse med klassificeringen ”dålig kvalitet” (%).

e)	Resultat av datarensningsmekanismen.

f)	Resultat av feldetekteringsmekanismen.

g)	Uppgiftsfält som orsakar frekventa kvalitetsproblem.

h)	De tio vanligaste felen i var och en av de kategorier som avses i leden a–g.

i)	Vilka medlemsstater som berörs av de tio vanligaste kvalitetsproblemen.

3. eu-LISA ska utveckla en central kapacitet för att övervaka uppgiftskvaliteten och för att varje vecka ta fram de rapporter som avses i denna artikel.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 16 november 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 135, 22.5.2019, s. 27.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85).

(3) Kommissionens delegerade förordning 2021/2223 av den 30 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 med närmare bestämmelser om driften av den centrala databasen för rapportering och statistik (se sidan 7 i detta nummer av EUT).

(4) Denna förordning omfattas inte av de åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(5) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(6) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(7) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(8) Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

(9) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(10) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

BILAGA

AVSNITT 1

Automatisk mekanism för kvalitetskontroll av uppgifter som ska föras in

Uppgifter som förs in i EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter kommer att underställas automatiska mekanismer för kvalitetskontroll baserade på blockerande och mjuka regler enligt definitionerna i artikel 2. Det handlar om regler som fastställts i EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter för att avgöra om införande och lagring av indata ska tillåtas eller avvisas. Blockerande och mjuka regler fastställs på grundval av följande parametrar: längd, format, typ, överensstämmelse med kvalitetsstandarder, semantik, repetition och syntax.

AVSNITT 2

Allmänna överväganden om gemensamma indikatorer för uppgifternas kvalitet och minimikvalitetsstandarder för uppgifter som förs in

Indata som kvalitetsverifieras ska bedömas mot de regler för uppgiftskvalitet som definierats i varje EU-informationssystem och interoperabilitetskomponent såsom anges i avsnitt 1. Om de regler som gäller för indata inte utgör hinder för införande och lagring ska mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet mäta kvaliteten på indata med hjälp av de uppgiftskvalitetsindikatorer som är tillämpliga på dessa.

Mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet ska mäta kvaliteten på indata utifrån varje enskild relevant indikator. Mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet ska ta hänsyn till en vägningskoefficient för att beräkna varje indikators relativa betydelse för den totala kvaliteten på indata.

Mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet ska därför anpassas för att tillämpas på en samling data som ingår i en post, eller på en databas.

När vägningskoefficienten har tillämpats på indata ska mekanismerna för kontroll av uppgifternas kvalitet producera en indataprofil som innehåller resultaten av tillämpningen av indikatorstandarderna, till exempel numeriska värden som anger kvaliteten på indata för varje indikator.

Tabell 1 anger ett minimum av uppgiftskvalitetsindikatorer, till exempel indikatorer som alltid ska tillämpas på indata, i enlighet med de regler som tillämpas i varje EU-informationssystem och interoperabilitetskomponent. Det handlar om följande indikatorer: fullständighet, exakthet, konsistens, aktualitet och unikhet.

Tabell 1

Förteckning över minimum av uppgiftskvalitetsindikatorer

Indikator	Beskrivning	Huvudsakligt tillämpningsområde	Måttenhet
Fullständighet	I vilken grad indata har värden för alla förväntade attribut och relaterade krav i en specifik användningskontext. Mäter om alla obligatoriska uppgifter har lämnats och om databas- (eller sektors-)listningar uppfyller fastställda krav.	Obligatoriska uppgiftsfält (alfanumeriska och biometriska)	Täckningsgrad: antal dataceller som tillhandahålls i förhållande till antal dataceller som krävs
Exakthet	I vilken grad indata utgör nära skattningar av okända verkliga värden. Kan avse uppgifter om en enhet eller liknande uppgifter om jämförbara enheter, eller bådadera.	Alfanumeriska och biometriska uppgifter	Samplingsfel, svarsbortfall per enhet, svarsbortfall per post, datafångstfel etc.
Konsistens	I vilken grad indata har attribut som är utan inbördes motsägelser och samstämmiga med andra uppgifter i en specifik användningskontext. Mäter i vilken utsträckning en uppsättning uppgifter uppfyller definierade affärsregler som är tillämpliga på dessa uppgifter sinsemellan, dvs. att det inte finns någon konflikt i datainnehållet. Kan avse uppgifter om en enhet eller liknande uppgifter om jämförbara enheter, eller bådadera.	Alfanumeriska uppgifter	Procent
Aktualitet	I vilken utsträckning indata tillhandahålls på en tidpunkt eller inom en tidsrymd som fastställts på förhand och som villkorar uppgifternas giltighet eller användningskontext. Mäter hur aktuella uppgifterna är och om de uppgifter som behövs kan lämnas inom den tid som krävs.	Alfanumeriska och biometriska uppgifter	Tidsfördröjning – slutlig: antal dagar från referensperiodens sista dag fram till den dag då indata tillhandahålls
Unikhet	I vilken utsträckning indata inte dupliceras i samma EU-informationssystem eller interoperabilitetskomponent.	Obligatoriska uppgiftsfält (alfanumeriska och biometriska)	Procent av dataenheter som inte dupliceras

Exakthetsindikatorn för biometriska uppgifter omfattar även upplösning. Resolution mäter i vilken utsträckning indata innehåller det erforderliga antalet punkter eller bildpunkter per längdenhet. Enhet för att visa bildpunktstäthet: bildpunkter per enhet för utskrift, bildpunkter per tum för outputsystem. Bildpunkt en eller flera bits (färgintervall t.ex. 16 färger 4b, 256 8b, 16b 65k, 24b 16,5mio).

AVSNITT 3

Uppgiftskvalitetsklassificering

När den indataprofil som avses i avsnitt 2 har tagits fram ska indata tilldelas en kvalitetsklassificering. Följande klassificeringar för uppgiftskvalitet ska tillämpas:

a)	God kvalitet: betyder att indataprofilen visar nödvändig överensstämmelse med den tillämpliga uppgiftskvalitetsindikatorn.

b)	Dålig kvalitet: betyder att indataprofilen inte visar nödvändig överensstämmelse med tillämpliga uppgiftskvalitetsindikatorer, om det finns en mjuk regel.

c)	Avvisad: betyder att indataprofilen inte visar nödvändig överensstämmelse med tillämpliga uppgiftskvalitetsindikatorer, om det finns en blockerande regel.

Om indata tilldelas klassificeringen ”god kvalitet” ska uppgifterna lagras i systemet eller komponenten utan någon varning om uppgiftskvalitet.

Om indata tilldelas klassificeringen ”dålig kvalitet” ska uppgifterna lagras i systemet eller komponenten med en varning om uppgiftskvalitet. En varning ska ange att indata ska korrigeras samt skälet till att indata inte visar nödvändig överensstämmelse med tillämpliga uppgiftskvalitetsindikatorer. Varningen ska om möjligt ange uppgiftsfält eller datainnehåll, eller båda, som påverkas av uppgiftskvalitetsproblemen och ange vilka ändringar som måste göras för att indata ska få klassificeringen ”god kvalitet”.

AVSNITT 4

Övervakning av uppgiftskvalitet

Två typer av mekanismer ska användas vid tillämpningen av artikel 3.8:

Datarensningsmekanismer. Dessa mekanismer ska utföra kontroller för att upptäcka uppgifter där den resterande lagringsperioden är kortare än vad som fastställs i den lagstiftning som reglerar det relevanta EU-informationssystemet eller den relevanta interoperabilitetskomponenten. Datarensningsmekanismerna ska informera medlemsstaten om den planerade raderingen av uppgifterna så att den om nödvändigt kan vidta lämpliga åtgärder.

Feldetekteringsmekanismer. Dessa mekanismer ska utföra kontroller för att upptäcka uppgifter som inte längre uppfyller en eller flera regler eller standarder för uppgiftskvalitet som är knutna till uppgiftskvalitetsindikatorer. Sådana kontroller kan leda till att en varning eller ett meddelande skickas till medlemsstatens ansvariga myndighet om skälet till varför uppgifterna inte längre uppfyller en eller flera regler eller standarder för uppgiftskvalitet. Varningen ska om möjligt ange vilka ändringar som måste göras för att indata ska vara i enlighet med de nya reglerna eller standarderna. Tillämpningen av sådana kontroller får under inga omständigheter leda till att uppgifter som lagras i EU-informationssystem eller interoperabilitetskomponenter automatiskt raderas. Om nya uppgifter förs in i ett EU-informationssystem eller en interoperabilitetskomponent när feldetekteringsmekanismerna är i gång ska feldetekteringsmekanismerna inte omfatta dessa uppgifter.

eu-LISA får besluta att särskilda feldetekteringsmekanismer ska tillämpas i EU-informationssystemet och i interoperabilitetskomponenterna i samband med att reglerna eller standarderna för uppgiftskvalitet ses över.

I den mån det är nödvändigt för EU-informationssystemets eller interoperabilitetskomponentens syften får eu-LISA samråda med den rådgivande gruppen för ett EU-informationssystem eller en interoperabilitetskomponent om huruvida en särskild feldetekteringsmekanism ska tillämpas i det EU-informationssystemet eller den interoperabilitetskomponenten.