(1)

För att metoden för fastställande av referensvärden ska vara väl underbyggd och tillförlitlig bör den innehålla uppgift om vilken typ av dataunderlag som används och eventuella kriterier som ska tillämpas under omständigheter då dataunderlagets kvantitet eller kvalitet inte uppnår den standard som krävs för att ett rättvisande och tillförlitligt referensvärde ska kunna fastställas; metoden bör bli föremål för en bedömning av förhållandet mellan de huvudsakliga antaganden som används och känsligheten hos det referensvärde som beräknats genom metoden, den bör kunna representera den underliggande marknad eller ekonomiska verklighet som den avser mäta och den bör inbegripa de faktorer, inklusive parametrar och dataunderlag, som är mest relevanta för att mäta den underliggande marknaden.

(2)

Referensvärden beräknas med en formel eller annan beräkningsmetod på grundval av underliggande värden. Administratörer har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning vid utarbetandet av formeln, vid den nödvändiga beräkningen och vid fastställandet av dataunderlaget. En sådan skönsmässig bedömning medför en risk för manipulation. Administratörerna bör därför säkerställa att det finns ett lämpligt kontrollsystem när en sådan skönsmässig bedömning tillämpas. Förordning (EU) 2016/1011 tar hänsyn till att konstruktionen av en referensvärdesmetod kan innehålla en skönsmässig bedömning från varje administratör. Det är viktigt att metoden inbegriper tydliga regler för hur och när en sådan skönsmässig bedömning är tillåten och i synnerhet huruvida den skönsmässiga bedömningen grundar sig på en algoritm eller en på förhand fastställd metod. Metoden bör dessutom ange under vilka omständigheter transaktionsuppgifter på den underliggande marknaden skulle anses otillräckliga.

(3)

Det är viktigt att en administratör kan konstruera en referensvärdesmetod som är motståndskraftig mot olika marknadsvillkor och som gör att referensvärdet kan beräknas under största möjliga antal olika marknadsförhållanden. Den referensvärdesmetod som används bör därför bygga på adekvata och lämpliga historiska referensvärden. Av samma skäl, och i synnerhet för att validera beräkningen av referensvärdet och senare utvärdera metodens resultat, bör referensvärdesmetoden kontrolleras i efterhand mot tillgängliga transaktionsuppgifter. Vid sådana kontroller i efterhand bör man antingen använda ytterligare tillgängliga data som inte användes vid beräkningen av referensvärdet eller andra källor till transaktionsuppgifter, eller återskapa historiska referensvärden. För att säkerställa att referensvärdesmetoden kan valideras är det viktigt att kontroller i efterhand utförs både vid varje årlig översyn av referensvärdesmetoden och, beroende på typen av referensvärde, antingen efter varje väsentlig ändring av metoden, på löpande basis, eller vid det första tillhandahållandet av referensvärdet. Slutsatserna från kontrollerna i efterhand bör återspeglas i metoden.

(4)

En referensvärdesmetod som är motståndskraftig bör kunna användas för att beräkna referensvärdet under största möjliga antal olika förhållanden, däribland under stressade marknadsförhållanden. Det är därför viktigt att administratörerna bedömer de olika marknadsförhållandenas inverkan på metoden genom att använda historiska data från verkliga stressade marknadsförhållanden, och att de för kritiska referensvärden använder hypotetiska data för stressade marknadsförhållanden som inte har ägt rum i verkligheten.

(5)

En referensvärdesmetod som är spårbar och verifierbar bör medge löpande granskning och kontroll av varje beräkning av referensvärden. Spårbarheten bör omfatta dokumentationen av metodens olika steg och bör ligga till grund för verifierbarheten som skulle innebära möjlighet att återskapa historiska referensvärden.

(6)

I enlighet med proportionalitetsprincipen bör administratörer av icke-signifikanta referensvärden och av referensvärden baserade på reglerade uppgifter inte åläggas en alltför tung administrativ börda. Det är därför lämpligt att sådana administratörer bör kunna frångå vissa kvalitetskrav för de referensvärdena. Om det är motiverat med hänsyn till den art, omfattning och komplexitet som kännetecknar administratörernas verksamhet, sannolikheten för att en intressekonflikt uppstår mellan tillhandahållandet av referensvärdet och administratörens eventuella andra verksamheter samt den grad i vilken processen för tillhandahållande av referensvärden omfattar en skönsmässig bedömning bör vissa referensvärdesadministratörer dessutom kunna frångå vissa krav vad gäller referensvärdesmetoden motståndskraft.

(7)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Esma har överlämnat till kommissionen.

(8)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat möjliga kostnader och fördelar och begärt in råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(9)

För att säkerställa överensstämmelse med dagen för tillämpning av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2175 (3), genom vilken artikel 12.4 infördes i förordning (EU) 2016/1011, bör denna förordning träda i kraft den 1 januari 2022.