(1)

Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) syfte att bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje styckena i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till regioner som påverkas av allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, däribland framför allt nackdelar till följd av demografisk nedgång, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

(2)

Sammanhållningsfonden inrättades för att bidra till det övergripande målet att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att bidra ekonomiskt till miljöområdet och till transeuropeiska nät inom området transportinfrastruktur (TEN-T) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (4).

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (5) fastställs de gemensamma bestämmelserna för Eruf, Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, som verkar inom en gemensam ram.

(4)

I syfte att förenkla de bestämmelser som var tillämpliga på både Eruf och Sammanhållningsfonden för programperioden 2014–2020 bör tillämpliga bestämmelser för båda fonderna fastställas i en enda förordning.

(5)

De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 10 i EUF-fördraget, inklusive subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget, bör respekteras vid genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör även respektera de skyldigheter som anges i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, liksom principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen 2017, och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den unionsrätt som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. I detta sammanhang bör Eruf och Sammanhållningsfonden, i synergi med ESF+, genomföras på ett sätt som främjar övergången från institutionsvård till familjebaserad och samhällsbaserad vård och fondernas mål bör eftersträvas i syfte att bidra till att skapa arbetstillfällen av god kvalitet, utrota fattigdom och främja social delaktighet. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, integrera ett genusperspektiv samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Ingendera av fonderna bör stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller utestängning och båda bör, vid finansiering av infrastruktur, säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

(6)

Målen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med beaktande av principen att förorenaren betalar. För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, som följde på den 21:a partskonferensen och som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, och att uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling (nedan kallat FN:s mål för hållbar utveckling), kommer båda fonderna att bidra till integreringen av klimatåtgärder och uppnåendet av det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmål. Insatser som rör klimatmål inom ramen för Eruf förväntas därför utgöra 30 % av Erufs totala finansieringsram. Insatser som rör klimatmål inom ramen för Sammanhållningsfonden förväntas utgöra 37 % av Sammanhållningsfondens totala finansieringsram. Vidare bör åtgärderna inom ramen för denna förordning bidra till ambitionen att 7,5 % av de årliga utgifterna i den fleråriga budgetramen ska gå till mål som rör biologisk mångfald under 2024 och 10 % av de årliga utgifterna till mål som rör biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som befintliga överlappningar mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald beaktas.

Båda fonderna bör stödja verksamheter som respekterar unionens normer och prioriteringar i fråga om klimat och miljö och inte orsakar betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (6) och som säkerställer övergången till en koldioxidsnål ekonomi på väg mot klimatneutralitet senast 2050. Programmen inom ramen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör ta hänsyn till innehållet i de integrerade nationella energi- och klimatplaner som antagits inom ramen för styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (7).

(7)

För att skydda den inre marknadens integritet ska insatser inom ramen för Eruf och Sammanhållningsfonden som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd som anges i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(8)

Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden och bygger på flernivåstyre och säkerställande av delaktighet från regionala, och lokala myndigheter samt myndigheter på urban nivå och andra offentliga myndigheter, det civila samhället, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer och, i tillämpliga fall, forskningsorganisationer och universitet. Genomförandet av båda fonderna bör säkerställa samordning och komplementaritet med ESF+, Fonden för en rättvis omställning, EHFVF och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

(9)

Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser avseende Erufs stöd inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

(10)

För att identifiera de typer av verksamhet som kan få stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden bör specifika politiska mål för stöd från båda fonderna fastställas för att säkerställa att de bidrar till ett eller flera av de gemensamma politiska mål som fastställts i artikel 5.1 i förordning (EU) 2021/1060.

(11)

De små och medelstora företagen (SMF) utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och Eruf bör därför fortsätta att stödja deras utveckling genom att förbättra deras hållbara tillväxt och konkurrenskraft. Med beaktande av de potentiellt långtgående konsekvenserna av covid-19-pandemin eller varje annan potentiell krissituation som uppstår i framtiden som påverkar företagen och sysselsättningen bör Eruf dessutom stödja återhämtningen från sådana krissituationer genom att stödja skapandet av arbetstillfällen i SMF, inbegripet genom produktiva investeringar.

(12)

Investeringar genom Eruf bör bidra till att utveckla en heltäckande digital infrastruktur för höghastighetsnät och främja föroreningsfri och hållbar multimodal mobilitet med fokus på kollektivtrafik, delad rörlighet, gångtrafik och cykling, som en del av övergången till en ekonomi med noll nettoutsläpp.

(13)

För att man ska kunna utnyttja den digitala tidsålderns möjligheter bör Eruf bidra till utveckling av ett inkluderande digitalt samhälle där medborgare, forskningsorganisationer, företag och offentliga förvaltningar fullt ut utnyttjar de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. En effektiv e-förvaltning på nationell, regional och lokal nivå omfattar både utveckling av verktyg och en omprövning av organisation och processer, för att enklare, snabbare, billigare och mer effektivt tillhandahålla offentliga tjänster. Framför allt bör digital teknik och telekommunikationsteknik användas för att förstärka traditionella nät och tjänster till nytta för lokalsamhällen genom att man utvecklar projekt såsom smarta städer och byar.

(14)

Stöd från Eruf inom ramen för politiskt mål 1 bör grundas på kapacitetsuppbyggnad för strategier för smart specialisering med prioriteringar på nationell eller regional nivå, eller båda, för att öka deras konkurrensfördelar genom att man utvecklar och matchar forsknings- och innovationsfördelar med företagens behov och nödvändiga färdigheter genom en entreprenörsprocess. Processen bör göra det möjligt för företagsaktörer, bl.a. näringslivet, utbildnings- och forskningsorganisationer, offentliga förvaltningar och det civila samhället, att identifiera de mest lovande områdena för hållbar ekonomisk utveckling på grundval av en regions specifika strukturer och kunskapsbas. Styrningsprocessen för smart specialisering är avgörande för strategins kvalitet och Eruf bör därför tillhandahålla stöd för utveckling och förstärkning av den kapacitet som krävs för en effektiv entreprenörsprocess och utarbetande eller uppdatering av strategier för smart specialisering.

(15)

För att främja uppnåendet av en klimatneutral union senast 2050, med vederbörlig hänsyn till de sociala och ekonomiska konsekvenserna, bör Eruf och Sammanhållningsfonden bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar och energifattigdomen åtgärdas. I detta sammanhang är det särskilt viktigt med investeringar i energieffektivitet, bl.a. energibesparingsprogram, i hållbar förnybar energi i enlighet med de hållbarhetskriterier som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (8) och i smarta energisystem samt investeringar för att förebygga katastrofer och för att främja biologisk mångfald och grön infrastruktur, även bevarande, tillvaratagande och framhävande av skyddade naturområden, och andra åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, såsom bevarande och återställande av naturområden med stor potential för upptag och lagring av koldioxid, inklusive genom restaurering av våtmarker, insamling av deponigas eller utsläppsminskningar vid industriprocesser eller industriproduktion. Dessutom bör investeringar för att minska alla former av föroreningar, såsom luft-, vatten-, mark-, buller- och ljusföroreningar, stödjas.

(16)

Integrerade nationella energi- och klimatplaner som beskriver politiken och åtgärderna mot energifattigdom och växthusgasutsläpp behöver beaktas vid utarbetandet av program som medfinansieras av Eruf och Sammanhållningsfonden. För att bidra till att uppnå de nationella mål för att minska energifattigdomen som anges i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör Eruf stödja framför allt energieffektiviseringar när det gäller bostäder och byggnader i linje med Europaparlamentets och rådets ändrade direktiv (EU) 2018/844 (9) för att bidra till att uppnå ett byggnadsbestånd där fossila bränslen fasas ut senast 2050 för att på så sätt minska energiförbrukningen och skapa besparingar för hushåll som påverkas av energifattigdom.

(17)

För att förbättra transportförbindelserna bör Eruf och Sammanhållningsfonden främja utvecklingen av ett transeuropeiskt transportnät, som avses i förordning (EU) nr 1315/2013, genom investeringar i infrastruktur för järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar, vägtransporter, sjötransporter och multimodala transporter, inklusive åtgärder för att minska buller. Eruf och Sammanhållningsfonden bör också stödja nationell, regional och lokal mobilitet samt gränsöverskridande mobilitet och urban mobilitet. Båda fonderna bör därvid sträva efter att förbättra säkerheten i synnerhet för befintliga broar och tunnlar.

(18)

I en allt mer sammanlänkad värld och med tanke på den demografiska utvecklingen och migrationsdynamiken är det tydligt att unionens migrationspolitik kräver en gemensam strategi som vilar på synergier och komplementaritet mellan olika finansieringsinstrument. Eruf bör därför ta hänsyn till demografiska utmaningar när programmen utarbetas och genomförs. För att säkerställa ett sammanhängande, starkt och enhetligt stöd för solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna när det gäller att hantera migrationen bör Eruf ge stöd på den lämpligaste territoriella nivån för att underlätta en långsiktig, inkluderande integrering av tredjelandsmedborgare, inbegripet migranter, till nytta för den sociala och ekonomiska utvecklingen, genom att inta ett förhållningssätt som syftar till att skydda deras värdighet och rättigheter.

(19)

För att främja social innovation och inkluderande tillgång till högkvalitativ sysselsättning bör Eruf stödja enheter inom den sociala ekonomin, t.ex. kooperativ, ömsesidiga företag, ideella föreningar och sociala företag.

(20)

För att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom, särskilt bland marginaliserade grupper, är det nödvändigt att förbättra tillgången, inklusive genom infrastruktur, till sociala tjänster, utbildningstjänster samt tjänster inom kultur- och rekreationsområdet, även idrott, med beaktande av de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning, barn och äldre.

(21)

Eruf och Sammanhållningsfonden bör främja den socioekonomiska inkluderingen av marginaliserade grupper, med särskild hänsyn till den nationella strategiska politiska ramen för integrering av romer som avses i bilaga IV till förordning (EU) 2021/1060 som anger integrationsåtgärder, låginkomsthushåll, däribland hushåll som löper risk för fattigdom och social utestängning, och missgynnade grupper, inklusive personer med särskilda behov. Eruf och Sammanhållningsfonden bör särskilt ha möjlighet att, i linje med princip 19 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, stödja tillhandahållandet av subventionerat boende. Med hänsyn till utmaningarna för marginaliserade romska befolkningsgrupper när det gäller tillgång till grundläggande tjänster bör Eruf och Sammanhållningsfonden bidra till att förbättra deras levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter.

(22)

För att stärka beredskapen för distansutbildning och nätbaserad utbildning på ett socialt inkluderande sätt bör Eruf, i samband med sitt uppdrag att förbättra lika tillgång till inkluderande tjänster av god kvalitet inom utbildning och livslångt lärande, särskilt bidra till att främja resiliens för distansstudier och nätbaserat lärande. Arbetet med att säkerställa kontinuitet i utbildningen under covid-19-pandemin har avslöjat stora brister i tillgången till nödvändig utrustning för informations- och kommunikationsteknik (IKT) och konnektivitet för studerande med en missgynnad bakgrund och i avlägsna regioner. I det sammanhanget bör Eruf stödja tillhandahållandet av nödvändig IKT-utrustning och konnektivitet och på så sätt främja resiliens i utbildningssystemen för distansstudier och nätbaserat lärande.

(23)

För att stärka de offentliga hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att förebygga, snabbt reagera på och återhämta sig från hälsokriser bör Eruf också bidra till hälso- och sjukvårdssystemens resiliens. Covid-19-pandemin är exceptionell och har gjort det tydligt hur viktigt det är med omedelbar tillgång till viktiga förnödenheter för att man effektivt ska kunna hantera en nödsituation, och därför bör också tillämpningsområdet för stödet från Eruf utvidgas för att möjliggöra inköp av förnödenheter som behövs för att stärka katastrofresiliensen och resiliensen hos hälso- och sjukvårdssystemen, inbegripet primärvården, och främja övergången från institutionsvård till familjebaserad och samhällsbaserad vård. Vid inköp av förnödenheter för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens bör dessa vara förenliga med och inte gå utöver den nationella hälso- och sjukvårdsstrategin och säkerställa komplementaritet med programmet EU för hälsa, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 (10), samt med rescEU-kapaciteten inom unionens civilskyddsmekanism, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU (11).

(24)

Eruf bör stödja och främja övergången från institutionsvård till familjebaserad eller samhällsbaserad vård genom att stödja inrättningar som strävar efter att förhindra avskildhet från samhället, underlätta integreringen av människor i samhället och säkerställa självständiga levnadsförhållanden.

(25)

Ett särskilt specifikt mål bör föreskrivas till stöd för de regionala ekonomier som är starkt beroende av turism- och kultursektorerna. På så sätt skulle man kunna utnyttja kulturens och den hållbara turismens fulla potential för ekonomisk återhämtning, social delaktighet och social innovation, utan att det påverkar möjligheterna att tillhandahålla stöd från Eruf till dessa sektorer inom andra specifika mål.

(26)

Investeringar till stöd för de kulturella och kreativa näringarna, kulturella tjänster och kulturarvsplatser skulle kunna finansieras inom ramen för valfritt politiskt mål, under förutsättning att de bidrar till de specifika målen och omfattas av tillämpningsområdet för stöd från Eruf.

(27)

För hållbar turism krävs en avvägning mellan ekonomisk, social, kulturell och miljömässig hållbarhet. Tillvägagångssättet för att stödja hållbar turism bör överensstämma med kommissionens meddelande av den 19 oktober 2007 med titeln Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism. Framför allt bör hänsyn tas till turisternas välbefinnande, natur- och kulturmiljön bör respekteras och den socioekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften hos resmål och företag säkerställas genom en integrerad strategi med ett helhetsperspektiv.

(28)

För att stödja medlemsstaternas och regionernas ansträngningar att möta nya utmaningar och säkerställa en hög säkerhetsnivå för sina invånare och förebygga marginalisering och radikalisering med avstamp i synergier och komplementaritet med andra av unionens politikområden bör investeringar inom ramen för Eruf bidra till säkerhet inom områden där det finns ett behov av att säkerställa säkerhet och trygghet i fråga om offentliga platser och kritisk infrastruktur, såsom transport och energi och därmed bidra till att bygga samhällen som är mer inkluderande och säkrare.

(29)

Eruf bör tillhandahålla stöd inom ramen för politiskt mål 5 på ett integrerat sätt till den ekonomiska, sociala och miljömässiga utvecklingen, på grundval av sektorsöverskridande territoriella strategier och med hjälp av verktyg för integrerad territoriell utveckling för att säkerställa en harmonisk utveckling av både urbana och icke-urbana områden. Dessutom bör man vid utvecklingen av urbana områden särskilt uppmärksamma stödjandet av funktionella urbana områden på grund av deras betydelse för stimuleringen av samarbete mellan lokala myndigheter och partner över administrativa gränser och förstärkningen av kopplingarna mellan urbana områden och landsbygd.

(30)

Eruf bör stödja hållbar turism på ett integrerat sätt, särskilt genom att stärka samarbetet inom funktionella territorier. För att stimulera en hållbar turisms effekter på ekonomin bör företag och offentliga myndigheter samarbeta systematiskt för att på ett mer effektivt sätt tillhandahålla tjänster av hög kvalitet i områden med en stor turismpotential, med vederbörligt beaktande av inrättandet av en stabil rättslig och administrativ miljö som främjar hållbar tillväxt i sådana områden. Åtgärder som får stöd inom området hållbar turism kan ta hänsyn till bästa praxis på området, såsom turistområdesstrategin.

(31)

På grundval av det övergripande målet för Sammanhållningsfonden i EUF-fördraget är det nödvändigt att fastställa och avgränsa de politiska mål som fonden ska stödja.

(32)

För att förbättra institutionernas samlade administrativa kapacitet och styrningen i de medlemsstater som genomför program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt är det nödvändigt att möjliggöra stödåtgärder för programmyndigheter och sektoriella eller territoriella aktörer med ansvar för att bedriva verksamhet som är relevant för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden inom ramen för alla de specifika mål som eftersträvas, med beaktande av de övergripande principerna i förordning (EU) 2021/1060, inbegripet FN:s mål för hållbar utveckling.

(33)

För att främja och stimulera samarbetsåtgärder som ingår i program som genomförs inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt är det nödvändigt att stärka samarbetet med partner, även på lokal och regional nivå, inom en given medlemsstat eller mellan olika medlemsstater vad gäller stöd inom ramen för alla specifika mål. Detta stärkta samarbete sker utöver samarbetet inom ramen för Interreg och bör framför allt stödja samarbete inom strukturerade partnerskap i syfte att genomföra de regionala strategier som avses i kommissionens meddelande av den 18 juli 2017 med titeln Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt. Partner kan därför komma från alla regioner i unionen, men kan också inkludera gränsöverskridande regioner och regioner som omfattas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 (12), en makroregional strategi eller havsområdesstrategi eller en kombination av dessa två typer av strategier.

(34)

Eruf bör bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen och till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, inklusive i dem som står inför utmaningar till följd av åtagandena om minskade koldioxidutsläpp, och därigenom främja regional resiliens. Erufs stöd inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör därför koncentreras till unionens viktigaste prioriteringar i linje med de politiska mål som fastställts i förordning (EU) 2021/1060. Stöd från Eruf bör därför koncentreras till de politiska målen om ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling och regional IKT-konnektivitet och en grönare och koldioxidsnål övergång på väg mot en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande, riskhantering och hållbar urban mobilitet. De resurser som avsätts för hållbar urban rörlighet och bredbandsinvesteringar kan delvis beaktas vid beräkningen av uppfyllandet av kraven på tematisk koncentration. Medlemsstaterna bör i sina partnerskapsöverenskommelser besluta om de ska uppfylla kraven på tematisk koncentration på regionkategorinivå eller nationell nivå för hela programperioden. Tematisk koncentration på nationell nivå bör inrättas mellan de tre grupperna av medlemsstater som bildats utgående från deras respektive bruttonationalinkomst och det bör finnas utrymme för flexibilitet på de enskilda programmens nivå. Eftersom stödet från Sammanhållningsfonden också kan bidra till den tematiska koncentrationen bör villkoren för ett sådant bidrag fastställas. Metoden för att klassificera medlemsstaterna bör dessutom fastställas i detalj, med beaktande av den särskilda situationen i de yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade områdena.

(35)

För att koncentrera stödet till unionens viktigaste prioriteringar är det även lämpligt att kraven på tematisk koncentration respekteras under hela programperioden, inklusive vid överföringar mellan prioriteringar i ett program eller mellan program.

(36)

För att Eruf inom ramen för Interreg ska kunna stödja investeringar i infrastruktur och investeringar i anslutning till dessa, samt utbildning och integration behöver det fastställas att Eruf också bör ha möjlighet att stödja verksamhet inom de specifika målen i ESF+ som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (13).

(37)

För att på bästa sätt koncentrera användningen av begränsade resurser bör stöd från Eruf till produktiva investeringar inom relevant specifikt mål endast ges till mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (14), förutom för särskilda investeringar som anges i den här förordningen.

(38)

I samband med stöd från Eruf för produktiva investeringar är det lämpligt att klargöra att produktiva investeringar bör förstås som investeringar i företags anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar i syfte att producera varor och tjänster och på så sätt bidra till bruttoinvesteringar och sysselsättning. Det bör också föreskrivas att Eruf och Sammanhållningsfonden, på vissa villkor, får stödja investeringar i andra företag än SMF. Vidare bör Eruf och Sammanhållningsfonden också, på grundval av erfarenheterna från tidigare programperioder, stödja investeringar i andra företag än SMF, inklusive i synnerhet allmännyttiga företag, när det handlar om investeringar i infrastruktur som säkerställer tillgång till tjänster för allmänheten på områdena energi, miljö och biologisk mångfald, transport och digital konnektivitet.

(39)

I denna förordning bör det fastställas vilka olika typer av verksamhet som bör ha möjlighet att få stöd för sina kostnader i form av investeringar från Eruf och Sammanhållningsfonden inom ramen för sina respektive mål i EUF-fördraget, inbegripet gräsrotsfinansiering. Sammanhållningsfonden bör kunna stödja investeringar i TEN-T och miljö, inklusive investeringar som rör hållbar utveckling och energi med miljömässiga fördelar. I det sammanhanget bör Sammanhållningsfonden även kunna stödja kombinerad energi- och jordbävningssäkring. När det gäller Eruf bör förteckningen över verksamheter ta hänsyn till särskilda nationella och regionala utvecklingsbehov samt platsspecifik potential och bör också förenklas. Eruf bör ha möjlighet att stödja investeringar i infrastruktur, inklusive forsknings- och innovationsinfrastruktur för SMF, bostäder för marginaliserade och missgynnade grupper, låginkomsthushåll och migranter, kultur och kulturarvet, hållbar turism och tjänster till företag, investeringar i tillgång till tjänster med särskild inriktning på missgynnade, marginaliserade och segregerade samhällsgrupper, produktiva investeringar i SMF, utrustning, mjukvara och immateriella tillgångar, åtgärder med avseende på information, kommunikation, studier, nätverkande, samarbete, utbyte av erfarenheter mellan partner och verksamhet som hänför sig till kluster. För att stödja genomförandet av ett program bör båda fonderna också kunna understödja tekniskt stöd. För att stödja fler typer av interventioner för Interregprogram bör tillämpningsområdet slutligen utvidgas till att även omfatta gemensam användning av olika slags anläggningar, mänskliga resurser samt delning av kostnader som hänger samman med åtgärder inom tillämpningsområdet för ESF+.

(40)

Transeuropeiska transportnät enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (15) ska även i fortsättningen finansieras med medel från Sammanhållningsfonden genom såväl delad som direkt förvaltning inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa som inrättats genom en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (nedan kallad FSE-förordningen för 2021–2027).

(41)

Samtidigt är det viktigt att förtydliga vilken typ av verksamhet som inte omfattas av tillämpningsområdet för Eruf och Sammanhållningsfonden, t.ex. investeringar för att uppnå en minskning av växthusgasutsläpp från verksamhet som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (16), i syfte att undvika överlappning med befintlig finansiering inom ramen för det direktivet, och investeringar i företag i svårigheter enligt definitionen i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (17), om det inte tillåts inom ramen för stöd av mindre betydelse eller tillfälliga regler för statligt stöd som inrättats för att hantera exceptionella omständigheter. Eruf och Sammanhållningsfonden bör inte heller stödja vissa investeringar i flygplatser, anläggningar för deponering och behandling av restavfall eller fossila bränslen. Därför bör Eruf kunna stödja riktade åtgärder för begränsning av miljöpåverkan och för säkerhet på regionala flygplatser i den mån investeringarnas primära mål tydligt identifieras med avseende på unionens miljö- eller säkerhetsstandarder och är förenliga med reglerna för statligt stöd.

Vid investeringar för att öka kapaciteten vid anläggningar för hantering av restavfall bör restavfall förstås som primärt osorterat kommunalt avfall och avfall som inte kan behandlas. Modernisering av fjärrvärmenät skulle kunna stödjas i syfte att förbättra energieffektiviteten hos effektiva system för fjärrvärme enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (18), i enlighet med mål som fastställs i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. I syfte att främja förnybar energi skulle stöd kunna ges för fjärrvärmepannor som drivs med en kombination av gas och förnybara energikällor. Stödet från båda fonderna bör i sådana fall vara proportionellt mot andelen förnybar energi som används i sådana pannor. Dessutom bör det uttryckligen fastställas att de utomeuropeiska länder och territorier som förtecknas i bilaga II till EUF-fördraget inte är berättigade till stöd från Eruf eller Sammanhållningsfonden.

(42)

Medlemsstaterna bör med hjälp av de gemensamma output- och resultatindikatorerna i bilaga I regelbundet informera kommissionen om de framsteg som gjorts. De gemensamma output- och resultatindikatorerna får, i relevanta fall, kompletteras med programspecifika output- och resultatindikatorer. Informationen från medlemsstaterna bör utgöra den grund som kommissionen bör använda för att med hjälp av de centrala indikatorer som fastställts i bilaga II rapportera om de framsteg som gjorts för att uppnå de specifika målen under hela programperioden.

(43)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (19) bör Eruf och Sammanhållningsfonden utvärderas på grundval av den information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av båda fondernas faktiska konsekvenser.

(44)

Inom ramen för de relevanta reglerna enligt stabilitets- och tillväxtpakten, såsom de förtydligats i uppförandekoden, bör medlemsstaterna kunna lägga fram en vederbörligen motiverad begäran om ytterligare flexibilitet för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som bekostas av den offentliga förvaltningen genom medfinansiering av investeringar som aktiverats som en del av Eruf och Sammanhållningsfonden. Kommissionen bör utvärdera en sådan begäran i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten och uppförandekoden.

(45)

Eruf bör ta itu med problemen i missgynnade områden, särskilt landsbygdsområden och områden med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, däribland demografisk nedgång, när det gäller tillgången till grundläggande tjänster, bl.a. digitala tjänster, genom att de blir mer attraktiva för investeringar, även genom företagsinvesteringar och förbindelser med stora marknader. Eruf bör därvid uppmärksamma särskilda utvecklingsutmaningar för vissa öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Dessutom bör Eruf särskilt uppmärksamma de specifika problemen i områden på Nuts 3-nivå och på lokala administrativa enheters nivå, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (20), som är glesbefolkade i enlighet med kriterierna i punkt 161 i Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020, dvs. områden med en befolkningstäthet på högst 12,5 invånare per kvadratkilometer eller områden med en genomsnittlig årlig befolkningsminskning på minst 1 % av invånarna under perioden 2007–2017. Medlemsstaterna bör överväga att utarbeta särskilda frivilliga handlingsplaner på lokal nivå för sådana områden för att möta dessa befolkningsmässiga utmaningar.

(46)

För att maximera bidraget till en mer effektiv hantering av de ekonomiska, demografiska, miljömässiga och samhälleliga utmaningarna, särskilt i områden med naturbetingade och demografiska nackdelar, enligt artikel 174 i EUF-fördraget, bör åtgärder inom territoriell utveckling grunda sig på integrerade territoriella strategier, inklusive i urbana områden och landsbygdsområden och med hänsyn till kopplingarna mellan urbana områden och landsbygd. Stöd från Eruf bör därför ges i någon av de former som fastställs i artikel 28 i förordning (EU) 2021/1060, samtidigt som det säkerställs att lokala och regionala myndigheter samt myndigheter på urban nivå liksom näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, företrädare för civilsamhället och icke-statliga organisationer deltar på lämpligt sätt. Territoriella strategier bör också kunna dra nytta av en flerfondsstrategi och en integrerad strategi för Eruf, ESF+, EHFVF och Ejflu.

(47)

För att förbättra resiliensen för samhällen i landsbygdsområden och deras ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden bör stöd från Eruf användas för att utveckla sådana projekt som smarta byar, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2018 om att hantera de särskilda behoven i landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden, särskilt genom att man utvecklar nya möjligheter, t.ex. decentraliserade tjänster och energilösningar, digital teknik och digitala innovationer.

(48)

Inom ramen för en hållbar urban utveckling anses det nödvändigt att stödja integrerad territoriell utveckling för att mer effektivt tackla de såväl ekonomiska, miljö- och klimatmässiga som demografiska och samhälleliga utmaningar som påverkar urbana områden, inbegripet funktionella urbana områden, samtidigt som behovet av att främja kopplingar mellan urbana områden och landsbygd beaktas. Stöd som är inriktat på urbana områden kan vara utformat som ett separat program eller en separat prioritering och bör kunna dra nytta av en flerfondsstrategi. Kriterier för urval av urbana områden där integrerade åtgärder för hållbar urban utveckling ska genomföras, och vägledande belopp för dessa åtgärder, bör fastställas i programmen inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt, och ett minimimål på 8 % av Eruf-medlen som tilldelas på nationell nivå bör gå till detta ändamål. Det bör även fastställas att denna procentandel bör respekteras under hela programperioden när anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program, inklusive vid halvtidsöversynen.

(49)

För att kartlägga eller tillhandahålla lösningar för att hantera frågor som rör hållbar urban utveckling på unionsnivå, bör innovativa urbana åtgärder på området hållbar urban utveckling ersättas med ett europeiskt stadsinitiativ, under direkt eller indirekt förvaltning. Detta initiativ bör omfatta alla urbana områden, inklusive funktionella urbana områden, och stödja EU-agendan för städer. För att stimulera lokala myndigheters deltagande i de tematiska partnerskapen inom EU-agendan för städer bör Eruf tillhandahålla stöd till organisatoriska kostnader i samband med deltagandet. Initiativet kan omfatta mellanstatligt samarbete i urbana frågor, framför allt samarbete för kapacitetsuppbyggnad på lokal nivå för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna bör aktivt medverka vid förvaltningen och genomförandet av Europeiska stadsinitiativet. Åtgärder som godkänts inom ramen för en sådan förvaltningsmodell kan omfatta utbyte för regionala och lokala företrädare. Åtgärder som vidtas inom ramen för Europeiska stadsinitiativet bör främja kopplingar mellan urbana områden och landsbygd i funktionella urbana områden. Samarbete med det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling är särskilt betydelsefullt i detta avseende.

(50)

Kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt bör främjas i hela unionens territorium genom de nya interregionala innovationsinvesteringar som ska förvaltas av kommissionen. Genom stöd till innovationsprojekt i områden för smart specialisering, även pilotprojekt och kapacitetsuppbyggnadsåtgärder, kommer de i synnerhet att gagna mindre utvecklade regioner samt stärka deras innovationsekosystem och deras kapacitet att integreras i unionens mer omfattande värdekedjor. De bör också bidra till genomförandet av kommissionens meddelande av den 18 juli 2017 med titeln Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt, särskilt till att stödja tematiska plattformar för smart specialisering inom viktiga områden.

(51)

De yttersta randområdena bör ägnas särskild uppmärksamhet genom att åtgärder antas enligt artikel 349 i EUF-fördraget och genom att de tilldelas ytterligare anslag för att kompensera för ytterligare kostnader i dessa områden som är en följd av en eller flera av de permanenta hämmande faktorer som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, dvs. avlägsen belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiskt beroende av ett fåtal produkter, vilka faktorer på grund av sin bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar områdenas utveckling. Det anslaget bör kunna täcka investeringar, driftskostnader och allmännyttiga skyldigheter som syftar till att kompensera för ytterligare kostnader som förorsakas av sådana hämmande faktorer. Driftsstöd bör kunna täcka utgifter för godstransporter och startstöd för transporttjänster samt utgifter för insatser rörande begränsade lagringsmöjligheter, en överdimensionerad produktionsapparat och underhåll av denna samt arbetskraftsbrist på den lokala marknaden. Det anslaget bör inte omfattas av kraven på tematisk koncentration. För att skydda den inre marknadens integritet, och såsom är fallet med alla insatser som medfinansieras av Eruf och Sammanhållningsfonden bör allt stöd från Eruf för att finansiera drifts- och investeringsstöd i de yttersta randområdena följa bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(52)

För att möjliggöra en snabb reaktion på sådana exceptionella och ovanliga omständigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten som kan uppstå under programperioden bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta tillfälliga åtgärder i syfte att underlätta användningen av stöd från Eruf för att hantera sådana omständigheter. Kommissionen bör anta de åtgärder som är mest lämpliga mot bakgrund av de exceptionella eller ovanliga omständigheter som en medlemsstat står inför samtidigt som fondens mål bibehålls. Dessutom bör de genomförandebeslut som avser en tillfällig åtgärd för användning av Eruf för att hantera exceptionella eller ovanliga omständigheter antas utan kommittéförfarande, eftersom tillämpningsområdet fastställs av stabilitets- och tillväxtpakten och är begränsat till den åtgärd som anges i denna förordning. Kommissionen bör också övervaka genomförandet och göra en bedömning av åtgärdernas lämplighet.

(53)

I syfte att ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på justeringar, i tillämpliga fall, av bilaga II där det fastställs en förteckning över indikatorer som ska användas som grund för att informera Europaparlamentet och rådet om programprestationerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(54)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av de omfattande skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna samt de begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(55)

Med hänsyn till att denna förordning kommer att antas efter det att programperioden inletts och till behovet av att genomföra både Eruf och Sammanhållningsfonden på ett samordnat och harmoniserat sätt, och i syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande, bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL I

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 8

KAPITEL II

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 14

KAPITEL III

Artikel 15

Artikel 16

Artikel 17

Artikel 18

BILAGA I

BILAGA II