(1)

Inte bara den yrkesutövning som bedrivs av de anställda som avses i artikel 92.3 a, b och c i direktiv 2013/36/EU kan ha en väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil, utan även andra anställdas yrkesutövning. Detta kommer särskilt att vara fallet när sådana anställda har ledningsansvar för väsentliga affärsenheter eller för kontrollfunktioner, eftersom de kan fatta strategiska eller andra grundläggande beslut som påverkar affärsverksamheten eller den kontrollram som tillämpas. Sådana kontrollfunktioner omfattar vanligtvis riskhantering, regelefterlevnad och internrevision. Risker som tagits av väsentliga affärsenheter och hur dessa enheter förvaltas är de viktigaste faktorerna för institutets riskprofil.

(2)

Det är därför nödvändigt att fastställa kriterier för att identifiera andra anställda än de anställda som avses i artikel 92.3 a, b och c i direktiv 2013/36/EU vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Dessa kriterier bör ta hänsyn till sådana anställdas befogenheter och ansvarsområden, institutets riskprofil och resultatindikatorer, institutets interna organisation samt det berörda institutets art, omfattning och komplexitet. Dessa kriterier bör också göra det möjligt för instituten att i sin ersättningspolicy införa lämpliga incitament för att säkerställa att de berörda anställda agerar aktsamt när de utför sina uppgifter. Slutligen bör dessa kriterier återspegla risknivån för olika verksamheter inom institutet.

(3)

Vissa anställda ansvarar för att tillhandahålla internt stöd som är avgörande för ett instituts affärsverksamhet. Dessa anställdas åtgärder och beslut kan också ha en väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil, eftersom deras åtgärder och beslut kan utsätta institutet för väsentliga operativa och andra risker.

(4)

Kreditrisker och marknadsrisker tas vanligtvis för att öka affärsvolymen. Beroende på belopp och risk kan sådan affärsverksamhet ha en väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil. Det är därför lämpligt att använda kriterier som bygger på begränsningar av befogenheter för att identifiera anställda vars yrkesutövning kan ha en väsentlig inverkan på ett instituts riskprofil. Dessa kriterier bör beräknas minst en gång per år på grundval av kapitaluppgifter och metoder som används för regleringsändamål. En minimitröskel för kreditrisker bör dock tillämpas för att säkerställa en proportionell tillämpning av kriterierna inom små institut.

(5)

Kriterierna för att identifiera anställda vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil bör också beakta det faktum att kraven som gäller handelslagret kan frångås för vissa institut i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (2), och att gränserna i den förordningen fastställs på olika sätt för institut med hjälp av olika metoder för beräkningen av kapitalkraven.

(6)

Lämpliga kvalitativa kriterier bör säkerställa att anställda som ansvarar för personalgrupper vars åtgärder kan ha väsentlig inverkan på institutets riskprofil identifieras som anställda med en väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Detta omfattar även situationer där yrkesutövning av enskilda anställda under den ansvariga personens ledning i sig inte har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil men där den totala omfattningen av deras yrkesutövning skulle kunna få en sådan inverkan.

(7)

Den totala ersättning som utgår till en anställd beror generellt sett på hur den anställde har bidragit till att institutets verksamhetsmål uppnåtts. Ersättningen beror således på den anställdes ansvar, arbetsuppgifter, färdigheter och kompetens, och på vilka resultat som den anställde och institutet har uppnått. Om en anställds totala ersättning överstiger en viss tröskel är det rimligt att anta att detta är kopplat till den anställdes bidrag till institutets verksamhetsmål och således till den inverkan som den anställdes yrkesutövning har på institutets riskprofil. Det är därför lämpligt att använda kvantitativa kriterier kopplade till den totala ersättningen till en anställd, både i absoluta tal och i förhållande till andra anställda inom samma institut, för att avgöra om den anställdes yrkesutövning skulle kunna ha en väsentlig inverkan på institutets riskprofil.

(8)

Det bör fastställas klara och tydliga tröskelvärden för att identifiera anställda vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil. Instituten bör förväntas tillämpa de kvantitativa kriterierna inom rimlig tid. Kvantitativa kriterier bör följa utvecklingen av ersättning för att vara realistiska. En första metod för att följa en sådan utveckling är att grunda dessa kriterier på den totala ersättning som beviljats under det föregående resultatåret, vilket inbegriper den fasta ersättning som betalats för det resultatåret, och den rörliga ersättning som beviljats under det resultatåret. En andra metod för att följa denna utveckling är att basera dessa kriterier på den totala ersättning som beviljats för det föregående resultatåret, vilket inbegriper den fasta ersättning som betalats för det resultatåret och den rörliga ersättning som beviljats under det innevarande resultatåret för det föregående budgetåret. Den andra metoden möjliggör en bättre anpassning av identifieringsprocessen till den faktiska ersättning som beviljas för en resultatperiod, men kan endast tillämpas om det fortfarande är möjligt att i god tid få en beräkning till stånd för tillämpningen av de av de kvantitativa kriterierna. I de fall där en sådan beräkning inte längre är möjlig bör den första metoden användas. Enligt båda metoderna kan den rörliga ersättningen omfatta belopp som tilldelas på grundval av resultatperioder som är längre än ett år, beroende på de prestationskriterier som institutet använder.

(9)

I artikel 92.3 i direktiv 2013/36/EU fastställs ett kvantitativt tröskelvärde på 500 000 euro i kombination med den genomsnittliga ersättningen till medlemmar av institutets ledningsorgan och verkställande ledning för att identifiera personal vars yrkesutövning kan ha en väsentlig inverkan på riskprofilen för en väsentlig affärsenhet. Ersättning över detta kvantitativa tröskelvärde eller som uppgår till en av de högsta ersättningarna inom institutet skapar således en stark presumtion för att den yrkesutövning som bedrivs av anställda som erhåller sådan ersättning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil, i vilket fall mer tillsynsgranskning bör tillämpas för att fastställa huruvida sådana anställdas yrkesverksamhet har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil.

(10)

Anställda bör inte omfattas av artikel 94 i direktiv 2013/36/EU om instituten på grundval av ytterligare objektiva kriterier fastställer att anställdas yrkesutövning i själva verket inte har någon väsentlig inverkan på institutets riskprofil, med beaktande av alla de risker som institutet är exponerat eller kan exponeras för. För att säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av dessa objektiva kriterier bör det först krävas godkännande av de behöriga myndigheterna för att de högst avlönade anställda som identifierats enligt de kvantitativa kriterierna ska kunna undantas. För anställda vars ersättning är minst 1 000 000 euro (höginkomsttagare) bör de behöriga myndigheterna informera EBA innan de godkänner undantag så att EBA kan bedöma om dessa kriterier tillämpas enhetligt.

(11)

För att behöriga myndigheter och revisorer ska kunna granska de bedömningar som instituten gör för att identifiera anställda vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutens riskprofiler, är det viktigt att instituten dokumenterar de bedömningar som gjorts och deras resultat, inbegripet anställda som har identifierats enligt kriterier baserade på deras totala ersättning men vars yrkesutövning bedöms sakna väsentlig inverkan på institutets riskprofil.

(12)

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 604/2014 (3) bör upphöra att gälla. Värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.2 i förordning (EU) nr 575/2013 bör dock inte bära omotiverade kostnader när de följer denna förordning. Delegerad förordning (EU) nr 604/2014 bör därför fortsätta att tillämpas på sådana företag till och med den 26 juni 2021, den dag då medlemsstaterna måste anta och offentliggöra åtgärder för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 (4).

(13)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska standarder för tillsyn som EBA har överlämnat till kommissionen.

(14)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska standarder för tillsyn som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5).