(1)

Den 30 september 2020 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål (den undersökta produkten) med ursprung i Indien och Indonesien (de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 17 augusti 2020 av European Steel Association (Eurofer eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning från de berörda länderna och om därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Till följd av en begäran från klaganden som stöddes av erforderlig bevisning antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2021/370 genom vilken import av den berörda produkten blev föremål för registrering enligt artikel 14.5 i grundförordningen (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, kända exporterande tillverkare i de berörda länderna och de berörda ländernas myndigheter samt kända importörer och användare i unionen om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Kommissionen höll en utfrågning med klaganden, en exporterande tillverkare och en användare i unionen. Kommissionen mottog synpunkter som behandlas i avsnitten 2.3, 5.2 och 7.2.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att utföra stickprov bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den hade beslutat att begränsa undersökningen till ett rimligt antal unionstillverkare genom att tillämpa ett stickprovsförfarande och att den hade gjort ett provisoriskt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde det provisoriska urvalet på grundval av unionstillverkarnas rapporterade tillverkning och försäljningsvolym i unionen i samband med analysen av representativiteten innan undersökningen inleddes, och även med hänsyn till deras geografiska belägenhet. Det på så sätt fastställda provisoriska urvalet bestod av tre unionstillverkare som svarar för mer än 60 % av tillverkningen och cirka 70 % av försäljningen av den likadana produkten i unionen och som är belägna i fyra olika medlemsstater. Detaljer om detta provisoriska urval gjordes tillgängliga i de ärendehandlingar som berörda parter kunde begära att få ta del av och lämna synpunkter på. Inga synpunkter lämnades.

(8)

Det provisoriska urvalet av unionstillverkare bekräftades därför. Det bestod av Aperam Stainless Europe (Aperam), Acciai Speciali Terni S.p.A. (AST) och Outokumpu Stainless Oy (OTK). Det slutgiltiga urvalet är representativt för unionsindustrin.

(9)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i sådana fall göra ett urval, ombads alla kända icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som efterfrågades i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Tre icke-närstående importörer gav sig till känna som berörda parter och lämnade de begärda upplysningarna. Med hänsyn till det låga antalet svar behövdes inget stickprovsförfarande. Inga synpunkter inkom på detta beslut. Importörerna ombads fylla i ett frågeformulär.

(11)

Med tanke på det potentiellt stora antalet exporterande tillverkare i de berörda länderna angavs det i tillkännagivandet om inledande att stickprovsförfarandet omfattade Indien och Kina, och kommissionen uppmanade därför alla kända exporterande tillverkare i Indien och Indonesien att lämna de upplysningar som efterfrågades i tillkännagivandet om inledande för att besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval.

(12)

Dessutom uppmanade kommissionen Indiens beskickning vid Europeiska unionen och Indonesiens ambassad i Bryssel att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(13)

Efter inledandet kontaktades sju potentiella exporterande tillverkare i Indien av kommissionen. Två exporterande tillverkare i Indien lämnade de uppgifter som krävdes för stickprovsförfarandet och de utgjorde all export av den berörda produkten till unionen. Kommissionen avbröt därför stickprovsförfarandet avseende exporterande tillverkare i Indien.

(14)

Efter inledandet kontaktades fjorton potentiella exporterande tillverkare i Indonesien av kommissionen. Tre exporterande tillverkare besvarade stickprovsfrågorna och rapporterade försäljning till unionen. Enligt uppgifterna i de besvarade stickprovsformulären utgjorde deras försäljning 72 % av den indonesiska exporten till unionen. På grundval av detta övergavs stickprovsförfarandet även för Indonesien.

(15)

Klaganden lämnade tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar i Indien och Indonesien med avseende på den berörda produkten. Såsom anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Indien och Indonesien. Därför skickade kommissionen frågeformulär i detta avseende till Indiens och Indonesiens myndigheter.

(16)

Kommissionen sände frågeformulär till de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, klaganden, de tre icke-närstående importörerna och de fem exporterande tillverkarna i de berörda länderna. Samma frågeformulär gjordes även tillgängligt via internet (4) på dagen för inledandet.

(17)

Svar på frågeformuläret mottogs från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, klaganden, två icke-närstående importörer, de två exporterande tillverkarna från Indien och tre exporterande tillverkare från Indonesien. Svar på frågeformuläret mottogs också från Indiens och Indonesiens myndigheter.

(18)

Med tanke på covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen i det preliminära skedet inte göra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen. I stället dubbelkontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess preliminära beslut på distans i linje med tillkännagivandet om covid-19-utbrottets konsekvenser för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (5).

(19)

Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans hos följande företag/parter:

(20)

I enlighet med förfarandet i artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen genomfördes dubbelkontroller på distans med de indiska och indonesiska myndigheterna.

(21)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från den 1 juli 2019 till den 30 juni 2020 (undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2017 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(22)

Den berörda produkten som omfattas av denna undersökning är kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som inte vidare bearbetats efter kallvalsningen och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7219 31 00, 7219 32 10, 7219 32 90, 7219 33 10, 7219 33 90, 7219 34 10, 7219 34 90, 7219 35 10, 7219 35 90, 7219 90 20, 7219 90 80, 7220 20 21, 7220 20 29, 7220 20 41, 7220 20 49, 7220 20 81, 7220 20 89, 7220 90 20 och 7220 90 80 och som har sitt ursprung i Indien och Indonesien. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

(23)

Av undersökningen framgick att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden:

(24)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(25)

I ett mycket sent skede av den preliminära delen av undersökningen gav sig en användare i unionen till känna som berörd part och skickade en inlaga om produktdefinitionen. Företaget begärde att produkter av stålsort 200 (kallvalsade platta produkter av rostfritt stål av stålsort 200) skulle undantas från produktdefinitionen, eftersom dessa produkter enligt företaget inte tillverkas eller tillverkas i mycket begränsad omfattning i unionen och dessa produkter har en specifik och nischad slutanvändning. Enligt företaget skulle uteslutandet av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål av stålsort 200 på grundval av stålsorten och deras slutanvändning inte riskera kringgående av andra typer av produkter.

(26)

Klaganden motsatte sig ovanstående påstående. Eurofer insisterade på att kallvalsade platta produkter av rostfritt stål av stålsort 200 tillverkas av minst två av unionstillverkarna. Dessutom hävdade Eurofer att de lätt kan bytas ut mot andra stålsorter i slutanvändningsledet och därmed konkurrerar direkt med dessa produkttyper. Dessutom har kallvalsade platta produkter av rostfritt stål av stålsort 200 samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper samt distributionskanaler som produkter av annan stålsort, och de kan inte lätt identifieras utan specialisttester, vilket enligt klaganden tydligt öppnar möjligheten till kringgående. Mot bakgrund av Eurofers påståenden drog kommissionen preliminärt slutsatsen att produkttyperna är utbytbara.

(27)

Med tanke på att begäran rörande produktdefinitionen lämnades in mycket sent, att det förekommer tillverkning i unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål av stålsort 200 och att dessa produkter är utbytbara mot andra produkttyper avslås begäran om undantag preliminärt.

(28)

Med tanke på det begränsade antal parter som samarbetade både i Indien och Indonesien är uppgifterna i vissa undersökningsresultat om dumpning konfidentiella och ingår därför endast i de bilaterala uppgifterna.

(29)

De två samarbetande exporterande tillverkarna i Indien var Chromeni Steels Private Limited och Jindal-gruppen.

(30)

Chromeni Steels Private Limited tillverkade den berörda produkten i Indien och sålde den på hemmamarknaden huvudsakligen till icke-närstående kunder och till ett fåtal närstående kunder. All export till unionen skedde direkt till icke-närstående kunder.

(31)

Följande företag som av Jindal-gruppen uttryckligen angavs vara involverade i tillverkning och försäljning av den berörda produkten var inblandade i undersökningen och dubbelkontrollen på distans:

(32)

Dubbelkontrollen på distans visade att ett närstående företag till Jindal-gruppen i ett tredjeland var involverat i försäljningen av den berörda produkten till unionen. Den berörda partens roll när det gäller den undersökta produkten hade dock inte rapporterats som sådan i Jindal-gruppens korrespondens, inte heller i svaren på frågeformuläret. Kommissionen underrättade därför Jindal-gruppen genom en skrivelse av den 23 mars 2021 om att den avsåg att tillämpa bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen och använda tillgängliga uppgifter med avseende på den information som inte hade lämnats ut om det närstående företagets roll. Efter denna skrivelse inkom det närstående företaget i ett tredjeland med synpunkter den 29 mars 2021. Tillsammans med sina synpunkter lämnade Jindal-gruppen även det närstående företagets svar på bilagan till frågeformuläret.

(33)

Dessa synpunkter upprepades vid ett hörande med förhörsombudet den 16 april 2021.

(34)

Jindal-gruppens synpunkter på skrivelsen från den 23 mars bedömdes i vederbörlig ordning, men ändrade inte kommissionens bedömning av de faktiska omständigheterna. I synnerhet kunde svaret på bilagan till frågeformuläret, som lämnades som svar på kommissionens skrivelse av den 23 mars 2021, inte kontrolleras på distans och kommissionen kunde därför inte bedöma huruvida de uppgifter som lämnats på denna parts vägnar var fullständiga.

(35)

Kommissionen bekräftade därför sin avsikt att i detta skede tillämpa bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen.

(36)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för varje samarbetsvillig exporterande tillverkare var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder per exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av det berörda företagets totala exportvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden.

(37)

På grundval av detta konstaterades det att var och en av de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljningsvolym av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(38)

Därefter identifierade kommissionen de på hemmamarknaden sålda produkttyper som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen.

(39)

Kommissionen undersökte sedan huruvida de produkttyper som såldes av var och en av de samarbetande exporterande tillverkarna på deras hemmamarknad jämförda med de produkttyper som såldes på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av den till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen.

(40)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet eller bortse från försäljning som skett utanför normal handel av prisskäl, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(41)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(42)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen i fråga under undersökningsperioden.

(43)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden, om

(44)

Om mer än 80 % av försäljningen på hemmamarknaden per produkttyp under undersökningsperioden var lönsam och det vägda genomsnittliga försäljningspriset minst motsvarade den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av priserna för all faktisk inhemsk försäljning under undersökningsperioden i den situation som beskrivs i skäl 42. Alternativt beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen i den situation som beskrivs i skäl 43.

(45)

När en produkttyp inte såldes i representativa mängder eller inte såldes alls på hemmamarknaden och om det inte förekom någon eller otillräcklig försäljning av en produkttyp av den likadana produkten vid normal handel, i enlighet med artikel 2.2 och 2.4 i grundförordningen, konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(46)

Normalvärdet konstruerades per produkttyp genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för varje undersökt exporterande tillverkares likadana produkt under undersökningsperioden:

(47)

För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden adderades de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa typer. För de produkttyper som inte såldes på hemmamarknaden, eller om ingen försäljning skedde vid normal handel, adderades de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för samtliga transaktioner som gjorts vid normal handel på hemmamarknaden.

(48)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande tillverkarna skedde antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag.

(49)

För de exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen och för exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten till unionen genom närstående företag belägna i ett tredjeland, fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(50)

För de exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerar som importörer fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, samt en skälig vinst.

(51)

Kommissionen jämförde normalvärdet och de exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset från fabrik.

(52)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar av exportpriset gjordes för provision från den närstående handlaren i ett tredjeland (se skäl 49). Justeringar av normalvärdet och exportpriset gjordes för transport-, försäkrings-, förpacknings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, bankavgifter och omräkningskostnader i tillämpliga fall samt rabatter, inbegripet uppskjutna rabatter, om de påverkade prisernas jämförbarhet.

(53)

Jindal-gruppen begärde att en justering mot normalvärdet skulle göras för tullrestitution i enlighet med artikel 2.10 b i grundförordningen med motiveringen att en tullrestitutionssystem med schablonbelopp skulle innebära att hela den inhemska försäljningen för dessa tillverkare skulle omfattas av en indirekt skatt jämfört med exportförsäljningen. Jindal-gruppen har emellertid inte visat att de begärda beloppen var kopplade till importen av de ingående råvarorna eller till de tullar som betalats för dem. Påståendet avvisades därför.

(54)

Mot bakgrund av resultaten av dubbelkontrollerna på distans med avseende på Jindals närstående företag i tredjeland, enligt vad som förklaras i skälen 32–35, ersatte kommissionen vissa uppgifter om de tillägg som är tillämpliga på Jindals försäljningspriser till unionen med tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(55)

För de exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(56)

Nivån på samarbetsviljan ansågs vara hög i detta fall eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utgjorde 100 % av den totala exporten till EU under undersökningsperioden. Inga andra exporterande tillverkare utöver de två samarbetsvilliga kunde identifieras. Kommissionen ansåg således att det var lämpligt att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till nivån för den exporterande tillverkare som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(57)

De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset CIF vid unionens gräns, före tull, har därför fastställts till följande:

(58)

Såsom nämns i skäl 17 lämnade tre indonesiska exporterande tillverkare ett svar på frågeformuläret till kommissionen inom den fastställda tidsfristen. En av dessa exporterande tillverkare, PT Bina Niaga Multiusaha, hade dock inte besvarat de flesta av frågorna i frågeformuläret. De flesta av de viktigaste avsnitten i svaret på frågeformuläret var tomma (inklusive försäljningsförteckningar över varje enskild transaktion, produktionskostnadstabell, lönsamhetstabell), och företaget besvarade endast några av frågorna. Det konstaterades att inlagan var så pass bristfällig att den kunde betraktas som obesvarad. Kommissionen underrättade därför den berörda parten genom en skrivelse av den 20 november 2020 om skälen till kommissionens avsikt att bortse från de uppgifter som lämnats och att betrakta företaget som icke-samarbetsvilligt. PT Bina Niaga Multiusaha gavs möjlighet att inkomma med ytterligare synpunkter, men svarade inte på skrivelsen inom den fastställda tidsfristen.

(59)

Till följd av ovanstående ansågs slutligen endast de två återstående indonesiska exporterande tillverkarna, IRNC-gruppen och Jindal Indonesia-gruppen, vara samarbetsvilliga i undersökningen. Undersökningen visade att dessa två parter stod för mer än 90 % av volymen av den indonesiska exporten av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden.

(60)

Följande företag som av IRNC-gruppen uttryckligen angavs vara involverade i tillverkning och försäljning av den berörda produkten var inblandade i undersökningen och dubbelkontrollerna på distans:

(61)

Under dubbelkontrollerna på distans upptäckte kommissionen att IRNC-gruppen inte hade informerat kommissionen om att ett närstående företag, Tsingshan Holding Group Co. i Kina, var involverat i den verksamhet som rör den undersökta produkten. De uppgifter som företaget inte lämnade ansågs avgörande för fastställandet av både normalvärdet och exportpriset för IRNC-gruppen.

(62)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och genom en skrivelse av den 23 mars 2021 underrättades företaget därför om skälen till kommissionens avsikt att göra vissa justeringar för att korrigera normalvärdet och exportpriset genom att använda tillgängliga uppgifter, och IRNC-gruppen gavs tillfälle att lämna synpunkter.

(63)

Företaget besvarade kommissionens skrivelse den 29 mars 2021. I sitt svar bestred företaget inte att de brister som kommissionen angav i sin skrivelse hade förekommit. Företaget svarade dock att det skulle förbehålla sig rätten att lämna synpunkter i ett senare skede.

(64)

Följande företag som uttryckligen angavs av Jindal Indonesia-gruppen samarbetade i undersökningen genom att besvara frågeformuläret och, då de var involverade i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten, var inblandade i undersökningen och dubbelkontrollerna på distans:

(65)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för varje samarbetsvillig exporterande tillverkare var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder per exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av det berörda företagets totala exportvolym av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden.

(66)

På grundval av detta konstaterades det att alla exporterande tillverkares totala försäljningsvolym av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(67)

Därefter identifierade kommissionen de på hemmamarknaden sålda produkttyper som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen.

(68)

Kommissionen undersökte sedan huruvida varje samarbetsvilliga exporterande tillverkares försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av den till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen.

(69)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den skulle använda all faktisk försäljning på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet eller bortse från försäljning som skett utanför normal handel av prisskäl, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(70)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(71)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen i fråga under undersökningsperioden.

(72)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden, om

(73)

Om mer än 80 % av försäljningen på hemmamarknaden per produkttyp under undersökningsperioden var lönsam och det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning under undersökningsperioden i den situation som beskrivs i skäl 71 eller som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen endast i den situation som beskrivs i skäl 72.

(74)

När en produkttyp inte såldes i representativa mängder eller inte såldes alls på hemmamarknaden, och när försäljningen av en produkttyp av den likadana produkten vid normal handel inte skedde eller var otillräcklig, och när försäljningen av en produkttyp skedde till priser som underskred tillverkningskostnaden per enhet plus försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, i enlighet med artikel 2.2 och 2.4 i grundförordningen, konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(75)

Normalvärdet konstruerades per produkttyp genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för varje samarbetsvillig exporterande tillverkares likadana produkt under undersökningsperioden:

(76)

För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden adderades de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa typer. För de produkttyper som inte såldes på hemmamarknaden, eller om ingen försäljning skedde vid normal handel, adderades de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för samtliga transaktioner som gjorts vid normal handel på hemmamarknaden.

(77)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande tillverkarna skedde antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag.

(78)

För de exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen och för exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten till unionen genom närstående företag belägna i ett tredjeland, fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(79)

För de exporterande tillverkare som exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerar som importörer fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, samt en skälig vinst.

(80)

Kommissionen jämförde normalvärdet och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportpris på grundval av priset fritt fabrik.

(81)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar av exportpriset gjordes för provision från den närstående handlaren i ett tredjeland (se skäl 78).

(82)

Justeringar av normalvärdet och exportpriset gjordes för transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, bankavgifter och konverteringskostnader i tillämpliga fall samt rabatter, inklusive uppskjutna rabatter, om de påverkade prisernas jämförbarhet.

(83)

På grundval av ett föremål i dubbelkontrollerna på distans konstaterades det att resultaten av dubbelkontrollerna på distans avseende Jindal Indias närstående företag i ett tredjeland, såsom förklaras i skälen 32–35, också påverkade viss unionsförsäljning från Jindal Indonesia-gruppen. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen användes tillgängliga uppgifter för att komplettera informationen om detta företag. Detsamma gäller för den information som saknas när det gäller IRNC-gruppen enligt vad som anges i skälen 61–63.

(84)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(85)

Graden av samarbetsvilja ansågs vara hög i detta fall, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna motsvarade mer än 90 % av den totala importvolymen från Indonesien under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde således den övriga dumpningsmarginalen till nivån för den samarbetsvilliga exporterande tillverkare som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(86)

De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset CIF vid unionens gräns, före tull, har därför fastställts till följande:

(87)

Den likadana produkten tillverkades av 13 kända unionstillverkare under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(88)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till ca 3,1 miljoner ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, nämligen svaren på frågeformuläret från Eurofer och från unionstillverkarna i urvalet som korskontrollerats på distans.

(89)

Såsom anges i skäl 8 stod de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för över 60 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten. Samtliga tillverkare är vertikalt integrerade.

(90)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av a) de dubbelkontrollerade uppgifterna från Eurofer om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten till icke-närstående kunder, såväl direkt som indirekt försäljning, delvis dubbelkontrollerad mot unionstillverkarna i urvalet, och b) import av den undersökta produkten till unionen från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(91)

Unionens förbrukning utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (i ton)

(92)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 17 %.

(93)

Kommissionen undersökte om importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i de berörda länderna borde bedömas sammantaget i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(94)

I artikeln anges att import från mer än ett land ska bedömas sammantaget endast om det fastställs att

(95)

De dumpningsmarginaler som fastställts för importen från vart och ett av de två berörda länderna sammanfattas i skälen 57 och 86. De ligger alla över den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen.

(96)

Importvolymen från vart och ett av de två berörda länderna var inte försumbar. Marknadsandelen för importen under undersökningsperioden var 3,4 % för Indien och 2,8 % för Indonesien.

(97)

Konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från vart och ett av de två berörda länderna och mellan dem och den likadana produkten i unionen var liknande. Kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indien och Indonesien konkurrerade med varandra när de importerades för försäljning på unionens marknad och med den likadana produkt som tillverkades av unionsindustrin, eftersom alla dessa produkter säljs till liknande kundkategorier.

(98)

Därför uppfylldes alla kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen, och importen från de berörda länderna bedömdes sammantaget vid fastställandet av skada.

(99)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen.

(100)

Importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt under den berörda perioden:

Tabell 2

Importvolymer (ton) och marknadsandel

(101)

Importen från de berörda länderna ökade med 54 % under skadeundersökningsperioden, vilket gjorde det möjligt för dem att öka sin gemensamma marknadsandel från 3,3 % 2017 till 6,2 % under undersökningsperioden. Denna ökning, både i fråga om importvolym och marknadsandel, kan tillskrivas importen från Indonesien – den ökade sin importvolym nästan 6 gånger ½ gånger under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel ökade från 0,4 % till 2,8 %. Importen från Indien ökade mellan 2017 och 2018, men minskade därefter. Detta ledde till en generell minskning i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. Den 1 februari 2019 offentliggjorde kommissionen en förordning om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (6). Indien fick en landspecifik tullkvot för den undersökta produkten, som begränsade den import som omfattades av tullsatsen inom kvoten till en lägre nivå än 2018 års nivå. Eftersom Indonesien inte omfattades av någon landsspecifik tullkvot, utan av kvoten för alla andra länder, begränsades dess import inte lika mycket som den indiska. Nedgången i importen från Indien var dock mindre allvarlig eftersom den totala minskningen av förbrukningen i unionen och därmed Indiens marknadsandel fortfarande ökade något, från 3 % 2017 till 3,4 % under undersökningsperioden.

(102)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det vägda genomsnittliga priset på importen från de berörda länderna under den berörda perioden utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Priser för importen från de berörda länderna (euro/ton)

(103)

När det gäller Indien ökade de genomsnittliga importpriserna med 4 % mellan 2017 och 2018, men förblev stabila under hela skadeundersökningsperioden, medan de för Indonesien ökade med 8 %. Under hela skadeundersökningsperioden var dock de genomsnittliga importpriserna för de båda berörda länderna genomgående lägre än unionstillverkarnas priser (se tabell 7).

(104)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(105)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt och med avräkning för rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Prisunderskridandemarginalerna var 4,8 % och 13,4 % för de indiska exporterande tillverkarna samt 12,0 % och 12,4 % för de indonesiska exporterande tillverkarna.

(106)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(107)

Såsom anges i skäl 8 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(108)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från Eurofers svar på frågeformuläret som rörde samtliga tillverkare i unionen, vid behov dubbelkontrollerade mot frågeformulärsvaren från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformulären från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter korskontrollerades på distans och konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(109)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalens storlek.

(110)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: Genomsnittliga enhetspriser, enhetskostnader, lager, arbetskraftskostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet.

(111)

Unionens sammanlagda tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(112)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade drastiskt med 16 % under skadeundersökningsperioden. De rapporterade kapacitetsuppgifterna hänför sig till faktisk kapacitet, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts (och som industrin anser vara standard) för ställtid, underhåll, flaskhalsar och andra normala uppehåll. Efter införandet av antidumpningsåtgärder på import av kallvalsade platta stålprodukter av rostfritt stål från Folkrepubliken Kina och Taiwan 2015 (7) inledde vissa unionstillverkare en modernisering av sin produktionskapacitet. Denna modernisering ledde till en liten ökning av produktionskapaciteten med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(113)

Till följd av att produktionen minskade och kapaciteten ökade något minskade kapacitetsutnyttjandet med 19 % under skadeundersökningsperioden, och sjönk till under 70 % under undersökningsperioden.

(114)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(115)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 15 % under den berörda perioden.

(116)

Unionsindustrin lyckades dock behålla och till och med något öka sin marknadsandel något med 2,1 procentenheter under skadeundersökningsperioden, eftersom förbrukningen minskade ännu mer än unionsindustrins försäljningsvolym i och med att unionsförsäljningen delvis ersatte import från andra länder än de berörda länderna.

(117)

Ovannämnda siffror avseende tillverkning och försäljningsvolym i absoluta tal, vilka uppvisar en sjunkande tendens under skadeundersökningsperioden, visar att det inte var möjligt för unionsindustrin att växa i absoluta tal. En svag tillväxt i förhållande till förbrukningen var möjlig endast på grund av att unionsindustrin valde att reagera på prispressen från den dumpade importen genom att sänka sina försäljningspriser.

(118)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(119)

Sysselsättningen i unionsindustrin i samband med tillverkningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål ökade med 4 % mellan 2017 och 2019 samt minskade med 2 procentenheter mellan 2019 och undersökningsperioden, vilket resulterade i en ökning på 2 % under skadeundersökningsperioden. Mot bakgrund av den kraftiga minskningen i tillverkningen minskade produktiviteten betydligt med 18 % hos unionsindustrins personalstyrka, mätt i antal producerade ton per anställd (i heltidsekvivalenter) och år, under skadeundersökningsperioden.

(120)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på volymen och priserna på importen från de berörda länderna.

(121)

Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål har redan varit föremål för en antidumpningsundersökning. Kommissionen konstaterade att unionsindustrins situation under 2013 påverkades avsevärt av dumpad import från Kina och Taiwan, vilket ledde till att slutgiltiga antidumpningsåtgärder infördes på import från dessa länder i oktober 2015 (8). Det var därför osannolikt att unionsindustrins situation påverkades mer än marginellt av ovannämnda dumpningsmetoder under skadeundersökningsperioden. En översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna för import med ursprung i Kina och Taiwan pågår för närvarande (9).

(122)

De genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(123)

Efter en liten ökning på 3 % mellan 2017 och 2018 minskade de genomsnittliga försäljningspriserna per enhet med 6 % mellan 2018 och undersökningsperioden, vilket resulterade i en minskning med 3 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade produktionskostnaderna samtidigt med 5 %, varefter de stabiliserades på en kostnadsnivå som var 3 % högre än i början av skadeundersökningsperioden. Kostnadsutvecklingen drevs i stor utsträckning av prisökningar på viktiga råvaror, exempelvis nickel och ferrokrom. På grund av pristrycket från den dumpade importen kunde unionsindustrin inte föra över denna kostnadsökning till sina försäljningspriser och tvingades till och med att sänka sina försäljningspriser.

(124)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(125)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna i urvalet sjönk med 3 % under skadeundersökningsperioden. Detta visar att unionstillverkarna kunde sänka arbetskraftskostnaderna som ett svar på de försämrade marknadsförhållandena i ett försök att begränsa dess skador.

(126)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

(127)

Under skadeundersökningsperioden minskade utgående lager med 21 %. Denna trend följde den minskade produktionsvolymen. De flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna. Därför kan lager inte anses vara en viktig skadeindikator för denna industri. Detta bekräftas också om man ser till utvecklingen av utgående lager i procent av tillverkningen. Som framgår ovan varierade denna indikator mellan 5 och 7 % av tillverkningsvolymen för de unionstillverkare som ingick i urvalet under skadeundersökningsperioden.

(128)

Lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet beräknades som nettovinst före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttryckt i procent av omsättningen av denna försäljning.

(129)

Den totala lönsamheten minskade från 7,6 % 2017 till 0,4 % under undersökningsperioden. Såsom anges i avsnitt 4.3.3 sammanföll denna minskning med ökningen av importvolymerna från de berörda länderna och deras marknadsandel till prisunderskridande priser.

(130)

Alla andra ekonomiska indikatorer, dvs. kassaflöde, investeringar och avkastning på tillgångar, följde tydligt samma nedåtgående trend.

(131)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet minskade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till att nivån under undersökningsperioden var 52 % lägre än i början av undersökningsperioden.

(132)

Investeringarna är lika med tillgångarnas bokförda nettovärde. Efter att ha varit stabil från 2017 till 2018 kan en kraftig minskning på 13 procentenheter konstateras mellan 2018 och 2019. Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, vilket återspeglar avskrivningarna av tillgångarna. Den minskade kontinuerligt och avsevärt med 80 % under skadeundersökningsperioden.

(133)

Unionsindustrins dåliga ekonomiska resultat mellan 2017 och undersökningsperioden gjorde att den fick en sämre kapitalanskaffningsförmåga. Unionsindustrin är kapitalintensiv och kännetecknas av betydande investeringar. Räntabiliteten under skadeundersökningsperioden var inte tillräcklig för att täcka så stora investeringar.

(134)

Undersökningen visade att unionsindustrin endast kunde reagera på pristrycket från den dumpade importen från Indien och Indonesien genom att sänka sina försäljningspriser för att bibehålla (och till och med till viss del öka) sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Effekterna av den dumpade importen orsakade nerhållna priser på unionsmarknaden i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen under undersökningsperioden. Unionsindustrins priser minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden, medan de under rättvisa konkurrensförhållanden skulle ha förväntats öka i förhållande till produktionskostnaden, som ökade med 3 %. Denna situation har allvarligt påverkat unionsindustrins lönsamhet, som minskade med 94 % under skadeundersökningsperioden och låg på en mycket låg och ohållbar nivå under undersökningsperioden.

(135)

Förbrukningen i unionen minskade betydligt under skadeundersökningsperioden och både försäljningsvolymen och tillverkningsvolymen för unionsindustrin följde denna trend. Produktionskapaciteten ökade marginellt till följd av de positiva utsikterna för unionsindustrin efter införandet av antidumpningsåtgärder mot import av den undersökta produkten med ursprung i Kina och Taiwan 2015.

(136)

Unionstillverkarna upplevde emellertid en kraftig nedgång i produktiviteten och kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden. Dessa försämrade siffror kan endast i liten utsträckning förklaras av den lilla ökningen av sysselsättning och kapacitet och orsakades främst av den minskade förbrukningen i unionen och den samtidiga ökningen av importen från de berörda länderna.

(137)

Det är emellertid unionstillverkarnas ekonomiska indikatorer som till fullo visar den skada som lidits. Unionsindustrins tillverkningskostnader ökade under skadeundersökningsperioden, vilket tillsammans med lägre försäljningspriser ledde till en minskning av lönsamheten från 7,6 % år 2017 till 0,4 % under undersökningsperioden. En liknande negativ utveckling kan ses i förhållande till övriga ekonomiska indikatorer: investeringar (-13 %), räntabilitet (-80 %) och kassaflöde (-52 %).

(138)

Skadeindikatorerna visar följaktligen att unionsindustrin led väsentlig skada under undersökningsperioden eftersom den minskade sina försäljningspriser trots ökande produktionskostnader, vilket ledde till att lönsamheten kollapsade, vilket i sin tur påverkade investeringar, räntabilitet och kassaflöde negativt.

(139)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(140)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all skada som eventuellt orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: import från tredjeländer, minskad förbrukning, unionsindustrins exportresultat, ökade råvarukostnader och unionsindustrins konkurrenskraftiga prisbeteende.

(141)

Importen från de berörda länderna ökade med mer än 50 % under skadeundersökningsperioden och dess marknadsandel nästan fördubblades. Denna ökning av marknadsandelen var till nackdel för importen från tredjeländer. Den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna skapade dock ett pristryck på unionsindustrin. Priserna på importen från Indien och Indonesien låg under skadeundersökningsperioden på mellan 5 och 19 % under unionsindustrins priser. På grund av dessa importpriser var unionstillverkarna inte bara oförmögna att återspegla ökade råvarukostnader i sina priser, utan de tvingades till och med att sänka sina försäljningspriser för att behålla sin marknadsandel.

(142)

Till följd av detta sjönk unionstillverkarnas lönsamhet, som låg på en relativt hög nivå 2017, till nästan noll under undersökningsperioden, vilket hade en ytterligare negativ inverkan på alla de berörda företagens ekonomiska indikatorer.

(143)

Det finns således ett starkt orsakssamband mellan den dumpade importen från Indien och Indonesien samt den skada som unionsindustrin lidit.

(144)

Importvolymen från övriga tredjeländer och priserna för den utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

(145)

Under skadeundersökningsperioden minskade importen från tredjeländer avsevärt i absoluta volymer (med 33 %) och marknadsandel (från 26 % 2017 till 21 % under undersökningsperioden).

(146)

När det gäller enskilda länder ökade endast importen från Sydkorea under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en liten ökning av dess marknadsandel. Denna absoluta ökning av marknadsandelen under skadeundersökningsperioden var dock marginell (från 4,7 % till 5,1 %). Även om priserna på importen från Sydkorea är lägre än priserna i de berörda länderna kommer de sannolikt att påverkas av internpriser till följd av förhållandet mellan den sydkoreanska tillverkaren av rostfritt stål Samsung STS och EU:s kallvalsningsföretag Otelinox i Rumänien. Det går inte att dra någon slutsats om huruvida denna import också underskred unionsindustrins priser, inte heller med tanke på denna imports okända produktmix.

(147)

Såsom anges i skäl 121 ovan omfattas importen från Taiwan för närvarande av en antidumpningstull på 6,8 % (10). En översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna för import med ursprung i Kina och Taiwan pågår för närvarande (11).

(148)

Importen från Kina var mycket liten under hela skadeundersökningsperioden. Importen från Taiwan ökade med 12 % mellan 2017 och 2018, men minskade från 2018 till undersökningsperioden med 26 %, vilket innebar en marknadsandel på omkring 5 % under skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga priset på importen från Taiwan låg under de genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna. Eftersom tillverkarna i Taiwan inte samarbetade med kommissionen vid översynen vid giltighetstidens utgång hade den inga närmare uppgifter om de taiwanesiska importpriserna. Det kan därför inte uteslutas att denna import vållade unionsindustrin ytterligare skada. Även om importen från Taiwan bidrog till den skada som vållats unionsindustrin minskade importen från Taiwan med 17 % under skadeundersökningsperioden och kunde därför inte ha varit orsaken till den ökande negativa utveckling som konstaterades i skadeanalysen.

(149)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att importen från andra länder inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade indiska och indonesiska importen och den väsentliga skada som unionstillverkarna lidit.

(150)

En betydande minskning av förbrukningen under skadeundersökningsperioden har haft en negativ inverkan på vissa skadeindikatorer, särskilt på försäljnings- och produktionsvolymerna. Såsom förklaras i skäl 134 drabbades unionsindustrin av prisskada snarare än volymskada. Trots en krympande marknad lyckades unionstillverkarna öka sin marknadsandel något genom hård priskonkurrens med illojalt prissatt dumpad import, vilket ledde till försämrad lönsamhet och försämrade ekonomiska indikatorer för unionsindustrin, såsom lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet.

(151)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att den minskade förbrukningen inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(152)

Volymerna av och de genomsnittliga priserna för unionsindustrins export utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

(153)

Unionstillverkarnas exportförsäljning minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden, främst till följd av Förenta staternas åtgärder för den undersökta produkten och ökad konkurrens på tredjeländers marknader med kinesisk försäljning och försäljning från de berörda länderna. De volymer som exporterades var dock begränsade jämfört med den totala försäljningsvolymen i unionen, som motsvarar cirka 13 % av dess totala försäljningsvolym, och det genomsnittliga exportpriset var under skadeundersökningsperioden konstant högre än priserna på unionsmarknaden.

(154)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att inverkan av unionsindustrins exportresultat på den skada som lidits var, om någon, marginell.

(155)

Icke-närstående importörer pekade på frågan om ökade råvarukostnader (nickel, ferrokrom) som en orsak till unionsindustrins skadevållande situation.

(156)

Ökade råvarupriser är i sig inte en källa till skada, eftersom de vanligen åtföljs av ökade försäljningspriser. Minskningen av unionstillverkarnas lönsamhet och alla deras ekonomiska indikatorer återspeglar dock mer än bara de ökande tillverkningskostnaderna. Lågprisimporten pressade upp priserna på unionsmarknaden och gjorde det inte bara omöjligt för unionstillverkarna att höja priserna för att täcka kostnadsökningen, utan tvingade dem att sänka sina priser ännu lägre, för att undvika en överhängande förlust av marknadsandelar. Detta ledde till en kraftig minskning av deras lönsamhet som minskade till nollresultat under undersökningsperioden.

(157)

På grundval av detta dras preliminärt slutsatsen att de ökade priserna på vissa råvaror i sig inte vållade unionsindustrin skada.

(158)

En av de icke-närstående importörerna hävdade att unionstillverkarnas interna konkurrens och prisbeteende orsakade deras försämrade ekonomiska situation.

(159)

Detta påstående bekräftades dock inte i undersökningen. Importen från de berörda länderna såldes konsekvent till priser som underskred unionsindustrins priser och pristrycket från dumpad import är därför det främsta skälet till att unionstillverkarna inte kan höja sina priser och täcka sina ökande kostnader. Detta påstående avvisades därför.

(160)

Ett orsakssamband fastställdes mellan å ena sidan den dumpade importen från Indien och Indonesien, och å andra sidan den skada som unionsindustrin lidit. Det fanns ett tidsmässigt samband mellan ökningen av volymen dumpad import från de berörda länderna och unionens försämrade resultat under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin hade inget annat val än att följa den prisnivå som den dumpade importen medförde för att inte förlora marknadsandelar. Detta ledde till en situation där unionsindustrin låg på en ohållbar vinstnivå.

(161)

Kommissionen har konstaterat att andra faktorer som kan ha påverkat unionsindustrins situation var följande: importen från tredjeländer, den minskade förbrukningen, unionsindustrins exportresultat, råvaruprisernas inverkan och unionstillverkarnas prisbeteende.

(162)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer som hade betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Effekten av importen från tredjeländer, den minskade förbrukningen, unionsindustrins exportresultat, råvarupriserna och unionstillverkarnas prisbeteende på unionsindustrins negativa utveckling, särskilt när det gäller lönsamhet och ekonomiska indikatorer, var endast begränsad.

(163)

Mot bakgrund av de ovanstående övervägandena fastställde kommissionen provisoriskt ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna. Den dumpade importen från de berörda länderna har haft en avgörande inverkan på den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Andra faktorer, vare sig de betraktades enskilt eller tillsammans, minskade inte orsakssambandet.

(164)

För att kunna fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållas genom den dumpade importen.

(165)

Kommissionen fastställde först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit utan några snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. I detta fall undanröjs skadan om unionsindustrin kan täcka sina tillverkningskostnader, inbegripet kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, och erhåller en skälig vinst (nedan kallat vinstmål).

(166)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation samt en lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna lönsamhetsmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(167)

Klaganden ansåg att ett rimligt vinstmål borde vara 8,7 %, vilket användes i en tidigare undersökning av importen av samma produkt från Kina och Taiwan (12).

(168)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen bedömde kommissionen ett påstående från tre unionstillverkare i urvalet om planerade investeringar som inte genomfördes under skadeundersökningsperioden. På grundval av den skriftliga bevisning som kommissionen mottog, som kunde kontrolleras mot företagens redovisningssystem, godtog kommissionen preliminärt dessa påståenden och lade till de motsvarande beloppen till dessa unionstillverkares vinst. De slutliga vinstmålen varierade således mellan 8,82 % och 9,12 %.

(169)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen som ett sista steg de framtida kostnader som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, och som unionsindustrin kommer att ådra sig under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 11.2. På grundval av de inlämnade uppgifterna, som styrktes av företagens rapporteringsverktyg och prognoser, fastställde kommissionen en kostnad på mellan 14,53 euro/ton och 28,90 euro/ton, utöver de faktiska kostnaderna för att efterleva dessa avtal under undersökningsperioden. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande priset.

(170)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet på tillverkningskostnaden för unionstillverkarna under undersökningsperioden och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(171)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga exportpriset för de exporterande tillverkarna i urvalet i de berörda länderna per produkttyp, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på den öppna marknaden i unionen av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen eventuellt resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(172)

Med tanke på den höga graden av samarbetsvilja i Indien och Indonesien (100 % respektive över 90 %) fastställdes den övriga målprisunderskridandemarginalen för de berörda länderna till nivån för den indiska eller indonesiska exporterande tillverkarens högsta individuella målprisunderskridandemarginal, dvs. 34,6 % respektive 32,3 %.

(173)

Resultatet av dessa beräkningar visas i tabellen nedan.

(174)

Såsom anges i tillkännagivandet om inledande lämnade klaganden tillräcklig bevisning till kommissionen för att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i Indien och Indonesien när det gäller den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(175)

Förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar i både Indien och Indonesien bekräftades av uppgifterna i frågeformulärssvaren från och under dubbelkontrollerna på distans med Indiens och Indonesiens myndigheter.

(176)

Eftersom den marginal för målprisunderskridande som beräknats för den indiska exporterande tillverkaren Chromeni var lägre än dumpningsmarginalen övervägde kommissionen huruvida det förekom råvarurelaterade snedvridningar med avseende på den berörda produkten, enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Undersökningen visade att Chromeni inte använde den råvara som var föremål för snedvridningen. Det krävdes därför inte någon ytterligare analys av tillämpningen av artiklarna 7.2a och 7.2b i grundförordningen. Tullsatsen för Chromeni kommer därför att fastställas på grundval av artikel 7.2 i grundförordningen.

(177)

Även när det gäller Indien är den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för Jindal-gruppen högre än dumpningsmarginalen, och undersökningen enligt artikel 7.2a behandlas därför inte närmare.

(178)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen, när det gäller Indonesien, emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(179)

Till följd av den ovanstående bedömningen drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. De provisoriska antidumpningstullarna bör således fastställas enligt följande.

(180)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(181)

Unionsindustrin består av 13 tillverkare som är etablerade i flera medlemsstater och sysselsätter direkt 13 660 personer med avseende på den undersökta produkten. Ingen av unionstillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom framgår av avsnitt 4 i samband med analysen av skadeindikatorerna försämrades situationen för unionsindustrin i dess helhet och påverkades negativt av den dumpade importen.

(182)

Införandet av preliminära antidumpningstullar förväntas återställa rättvisa handelsvillkor på unionsmarknaden, sätta stopp för pristrycket och göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina ökande produktionskostnader och förbättra sin ekonomiska situation trots förlorad försäljning på grund av en krympande marknad. Detta skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet ökar i riktning mot sådana nivåer som anses vara nödvändiga inom denna kapitalintensiva industri. Unionsindustrin har lidit väsentlig skada som vållats av import till dumpade priser från de berörda länderna. Det erinras om att ett antal viktiga skadeindikatorer uppvisade en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden. Särskilt indikatorerna för unionstillverkarnas ekonomiska resultat påverkades allvarligt. Det är därför viktigt att priserna åter kommer upp till nivån för icke-dumpade eller åtminstone icke-skadevållande priser, så att alla tillverkare kan verka på unionsmarknaden på rättvisa handelsvillkor.

(183)

Den provisoriska slutsatsen blir därför att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs, eftersom detta skulle ge den möjlighet att återhämta sig från verkningarna av den konstaterade skadliga dumpningen.

(184)

Tre parter gav sig till känna som icke-närstående importörer. Endast två av dem besvarade emellertid det relevanta frågeformuläret och samarbetade vidare i förfarandet.

(185)

Klaganden hävdade därefter att en av de två ovannämnda parterna inte borde ha betraktats som icke-närstående importör eftersom den fungerar som ombud för några av de exporterande tillverkarna av den undersökta produkten.

(186)

I detta avseende fastställde kommissionen att företaget i fråga arbetade delvis i egenskap av ombud för Jindal-gruppen. Företaget var dock också involverat i regelbundna importinköp av den undersökta produkten som det senare sålde vidare till kunderna i unionen. Eurofers påstående avvisades därför preliminärt.

(187)

Båda de samarbetsvilliga importörerna pekade på de potentiella negativa effekterna av införandet av antidumpningsåtgärder, såsom brist på utbud, försämrad service, ökande priser och sämre kvalitet på material, vilket enligt dem skulle bli följden av begränsad konkurrens på unionsmarknaden.

(188)

Dessutom hävdade en av importörerna att Jindals produkter har en högre kvalitet som unionstillverkarnas produkter inte kan ersätta eller mäta sig med.

(189)

Oavsett eventuella antidumpningsåtgärder drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det fortsatt kommer att finnas en sund konkurrensnivå i unionen med tanke på att det finns 13 unionstillverkare av den undersökta produkten, varav vissa inte deltar i klagomålet. Dessutom utgör importen från tredjeländer fortfarande mer än 20 % av marknaden. Det är därför inte sannolikt att de potentiella negativa verkningar som importörerna har angett kommer att uppstå.

(190)

Antidumpningsåtgärder syftar inte till att stänga unionsmarknaden för de berörda länderna, utan syftar till att höja priserna till en skälig nivå. Därför förväntas tillgången till produkter av påstådd överlägsen kvalitet finnas kvar.

(191)

Åtgärderna skulle också göra det möjligt för importörerna att föra över priserna på sina kunder och importörernas lönsamhet förväntas därför inte påverkas negativt. Produktsortimentet och tjänstekvaliteten förväntas inte minska – tvärtom innebär skyddet mot dumpad import att unionsindustrin kan göra nya investeringar och förbättra sin kvalitet.

(192)

Importörerna hävdade också att antidumpningsåtgärder skulle ge unionstillverkarna ett överdrivet skydd eftersom den undersökta produkten redan omfattas av skyddsåtgärder.

(193)

Skyddsåtgärderna för stål (13) är emellertid tillfälliga och ger en annan typ av skydd än antidumpningsåtgärder eftersom de senare syftar på illojal prissättning. Kommissionens preliminära slutsatser bekräftade att den huvudsakliga orsaken till skadan på unionsindustrin inte är en massiv ökning av importvolymerna, utan prisunderskridande priser, vilket har lett till ett pristryck på unionsmarknaden.

(194)

Den enda användare som gav sig till känna under förfarandet lämnade inga synpunkter på unionens intresse. Företaget hade endast invändningar angående produktdefinitionen för åtgärderna enligt beskrivningen i avsnitt 2 ovan.

(195)

I ett preliminärt skede drog kommissionen därför slutsatsen att verkningarna av ett eventuellt införande av åtgärder för importörerna och användarna inte uppväger de positiva effekterna av åtgärderna för unionsindustrin.

(196)

Mot denna bakgrund slog kommissionen preliminärt fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att införa åtgärder för import av den undersökta produkten med ursprung i de berörda länderna.

(197)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas för import av valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, med ursprung i Indien och Indonesien, för att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada av den dumpade importen.

(198)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indien och Indonesien i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se skäl 173). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(199)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta på grundval av ett pris cif vid unionens gräns, före tull, införas:

(200)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av de provisoriska resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i de berörda länderna och har tillverkats av de rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de specifikt nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”Alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(201)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (14). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer en reglering om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(202)

För att säkerställa att reglerna om antidumpningstullar efterlevs bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även sådana tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(203)

För att minimera risken för kringgående av åtgärder till följd av den stora skillnaden i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av de individuella antidumpningstullarna. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig kommersiell faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”Alla övriga företag”.

(204)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om importen åtföljs av en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(205)

Om exporten för något av de företag som har en lägre individuell tullsats ökar betydligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, får en sådan volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som härrör från införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas, under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Undersökningen får bland annat omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet en landsomfattande tull.

(206)

Såsom nämns i skäl 3 gjorde kommissionens import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indien och Indonesien till föremål för registrering. Registreringen ägde rum i syfte att eventuellt ta ut retroaktiv tull enligt artikel 10.4 i grundförordningen.

(207)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(208)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet. Ett sådant beslut kommer att fattas i det slutliga skedet.

(209)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten genom DG Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(210)

De indiska myndigheterna, en exporterande tillverkare i Indien och två exporterande tillverkare i Indonesien lämnade synpunkter. Kommissionen beaktade de synpunkter som ansågs syfta på skrivfel och korrigerade vid behov marginalerna i enlighet därmed.

(211)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(212)

Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.