(1)

Att investera i mobilitet i utbildningssyfte för alla, oavsett bakgrund och resurser, samt i samarbete och en innovativ politisk utveckling på områdena för utbildning, ungdom och idrott är avgörande för att skapa inkluderande, sammanhållna och motståndskraftiga samhällen och upprätthålla unionens konkurrenskraft, och är särskilt viktigt i ett sammanhang där snabba och genomgripande förändringar sker till följd av den tekniska revolutionen och globaliseringen. Sådana investeringar bidrar dessutom till att stärka den europeiska identiteten och de europeiska värdena samt till en mer demokratisk union.

(2)

I sitt meddelande av den 14 november 2017 med titeln Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur lade kommissionen fram sin vision om att arbeta för att senast 2025 förverkliga ett europeiskt område för utbildning, där utbildning inte hindras av gränser. I det meddelandet fastställdes en vision om en union där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat för studier och lärande i alla former och sammanhang och där alla utöver sitt modersmål talar två andra språk, och där människorna har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald. I det sammanhanget betonade kommissionen behovet av att stärka det beprövade Erasmus+-programmet för alla målgrupper som redan ingår, i syfte att nå ut till deltagare med begränsade möjligheter.

(3)

Betydelsen av utbildning och ungdomar för unionens framtid återspeglas i kommissionens meddelande av den 14 februari 2018 med titeln En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020. I det meddelandet betonas behovet av att genomföra de åtaganden som medlemsstaterna gjorde vid det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt som hölls i Göteborg den 17 november 2017, inbegripet genom ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen högtidligt proklamerade och undertecknade den 17 november 2017 (4) och dess princip 1 som rör utbildning och livslångt lärande. I det meddelandet framhölls att det är nödvändigt att öka mobiliteten och utbytena, bland annat genom ett väsentligt förstärkt, inkluderande och utbyggt Erasmus+-program, vilket Europeiska rådet efterlyste i sina slutsatser av den 14 december 2017.

(4)

I princip 1 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställs att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden. I den europeiska pelaren för sociala rättigheter förtydligas också vikten av förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet och av att säkerställa lika möjligheter för alla.

(5)

I Bratislavaförklaringen, som undertecknades den 16 september 2016, betonade ledarna för 27 medlemsstater sin beslutsamhet att ge ungdomar bättre möjligheter. I Romförklaringen, som undertecknades den 25 mars 2017, utfäste sig ledarna för 27 medlemsstater och för Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen att sträva efter ett EU där unga får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten och som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald.

(6)

I kommissionens rapport av den 31 januari 2018 om halvtidsutvärderingen av Erasmus+-programmet (2014–2020) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 (5) (programmet 2014–2020) bekräftades att inrättandet av ett samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott hade lett till betydande förenklingar, rationaliseringar och synergier i förvaltningen av det programmet, men slutsatsen drogs att ytterligare förbättringar behövdes för att ytterligare konsolidera effektivitetsvinsterna i programmet 2014–2020. I de samråd som genomfördes i samband med den halvtidsutvärderingen och om det kommande programmet uttryckte medlemsstaterna och de berörda parterna ett starkt önskemål om att Erasmus+-programmets tillämpningsområde, uppbyggnad och genomförandemekanismer skulle bibehållas, samtidigt som de efterlyste ett antal förbättringar, såsom att Erasmus+-programmet borde göras mer inkluderande, enklare och mer hanterbart för bidragsmottagarna. Medlemsstaterna och de berörda parterna uttryckte även sitt fulla stöd för att programmet ska fortsätta vara integrerat i och bygga på modellen för livslångt lärande. I sin resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Erasmus+ (6) välkomnade Europaparlamentet den integrerade strukturen i programmet 2014–2020 och uppmanade kommissionen att fullt ut utnyttja det programmets dimension av livslångt lärande genom att främja och uppmuntra sektorsövergripande samarbete i Erasmus+-programmet. Medlemsstaterna och de berörda parterna framhöll också behovet av att ytterligare stärka Erasmus+-programmets internationella dimension.

(7)

Det offentliga samrådet 2018 om unionens finansiering på områdena för värden och mobilitet bekräftade de viktigaste slutsatserna i rapporten om halvtidsutvärderingen av programmet 2014–2020 och betonade behovet av att göra det kommande programmet mer inkluderande, att fortsättningsvis fokusera på att modernisera utbildningssystemen och att stärka prioriteringarna när det gäller att främja en europeisk identitet, ett aktivt medborgarskap och deltagande i det demokratiska livet.

(8)

I sitt meddelande av den 2 maj 2018 med titeln En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 efterlyste kommissionen ökade investeringar i människor och en starkare inriktning mot unga i nästa budgetram. I det meddelandet konstaterade kommissionen att Erasmus+-programmet hade varit en av EU:s mest synliga framgångar. I sitt meddelande av den 27 maj 2020 med titeln EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen noterade kommissionen Erasmus+-programmets bidrag till att göra EU mer resilient och komma till rätta med socioekonomiska utmaningar. Kommissionen bekräftade även att den är fast besluten att avsevärt stärka Erasmus+-programmet. Detta skulle ge fler människor möjlighet att flytta till ett annat land för att studera eller arbeta, och göra det möjligt att lägga tonvikten i programmet på inkludering och på att nå ut till fler personer med begränsade möjligheter.

(9)

I detta sammanhang är det nödvändigt att inrätta Erasmus+, unionens program för utbildning, ungdom och idrott (programmet), som efterföljare till programmet 2014–2020. Den integrerade karaktären i programmet 2014–2020 som omfattar lärande i alla sammanhang, antingen det rör sig om formellt, icke-formellt eller informellt lärande, samt lärande i alla skeden av livet, bör stärkas för att främja flexibla utbildningsvägar och därigenom göra det möjligt för människor att förvärva och förbättra de kunskaper, färdigheter och kompetenser som behövs för deras personliga utveckling och för att möta utmaningarna och på bästa sätt utnyttja de möjligheter som 2000-talet erbjuder.

(10)

Programmet bör inrättas för en sjuårsperiod så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027, vilken fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (7) (den fleråriga budgetramen 2021–2027).

(11)

Programmet bör vara rustat för att bidra ännu mer till att genomföra unionens politiska mål och prioriteringar på områdena för utbildning, ungdom och idrott. En enhetlig strategi för livslångt lärande är avgörande för att hantera de olika övergångar som människor kommer stå inför under olika skeden av livet. En sådan strategi bör uppmuntras genom ett effektivt sektorsövergripande samarbete. För att komma vidare med en sådan strategi bör programmet upprätthålla en nära förbindelse med den övergripande strategiska ramen för unionens politiska samarbete på områdena för utbildning och ungdom, inbegripet de politiska målsättningarna för skolor, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, samtidigt som nya synergier med andra relaterade unionsprogram och politikområden förstärks och utvecklas.

(12)

Programmet är en viktig del av arbetet med att skapa ett europeiskt område för utbildning. Som en uppföljning av sitt meddelande av den 14 november 2017 med titeln Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur erinrade kommissionen, i sitt meddelande av den 30 september 2020 om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, om att Erasmus+-programmet alltjämt är centralt för att uppnå målen för god och inkluderande utbildning och livslångt lärande och att förbereda unionen för den gröna och digitala omställningen. Programmet bör vara rustat att bidra till efterföljaren till den strategiska ramen för europeiskt samarbete på utbildningsområdet och den uppdaterade europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft som fastställdes i kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 med ett gemensamt åtagande vad gäller den strategiska betydelsen av färdigheter, nyckelkompetenser och kunskaper för att bevara arbetstillfällen och stödja tillväxt, konkurrenskraft, innovation och social sammanhållning, i linje med rådets rekommendation av den 22 maj 2018 (8). Programmet bör bidra till genomförandet av handlingsplanen för digital utbildning som fastställdes i kommissionens meddelande av den 30 september 2020 med titeln Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern. Programmet bör hantera den nödvändiga digitala omvandlingen av sektorerna för utbildning, ungdom och idrott. Programmet bör också stödja medlemsstaterna i arbetet med att nå målen i Parisförklaringen av den 17 mars 2015 om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning.

(13)

I linje med Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (9), ramen för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet för 2019–2027, baserad på kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 med titeln Engagera, sammanföra och stärka ungdomar – EU:s nya ungdomsstrategi, bör programmet stödja ungdomsarbete av hög kvalitet, verktyg och system för utbildning av ungdomsledare, validering av icke-formellt och informellt lärande samt kvalitetsstrategier för att stärka ungdomsorganisationer. Programmet bör stödja en inkluderande och bred EU-ungdomsdialog, vars prioriteringar styrs av ungdomars behov.

(14)

Programmet bör ta hänsyn till den relevanta EU-arbetsplanen för idrott, som är ramen för samarbete på unionsnivå inom idrott. Samstämmighet och komplementaritet bör säkerställas mellan den relevanta EU-arbetsplanen för idrott och de insatser på idrottsområdet som stöds inom ramen för programmet. Det finns ett behov av att lägga särskild tonvikt på idrott på gräsrotsnivå, med tanke på den viktiga roll som idrott spelar när det gäller att främja fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil, personliga relationer, social inkludering och jämlikhet. Programmet bör stödja mobilitet i utbildningssyfte för idrottspersonal, främst inom idrott på gräsrotsnivå. Personal inom idrott som inte är på gräsrotsnivå, inbegripet personer som har dubbla karriärer inom, och utanför, idrotten, kan också förstärka effekterna av lärandet och kunskapsöverföringen för personal och organisationer inom idrott på gräsrotsnivå. Möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för personal inom idrott som inte är på gräsrotsnivå bör därför kunna stödjas genom programmet om deras deltagande kan gynna idrott på gräsrotsnivå. Programmet bör bidra till att främja gemensamma europeiska värden genom idrott, god ledning och integritet inom idrott, hållbar utveckling samt utbildning och färdigheter inom och genom idrott. Ideella idrottsevenemang som får stöd från programmet bör uppnå en europeisk dimension och effekt.

(15)

Programmet bör kunna stödja studier inom vilket område som helst och bör i synnerhet bidra till att stärka unionens innovationsförmåga genom att stödja verksamhet som hjälper människor att utveckla de kunskaper, färdigheter, kompetenser och attityder de behöver i framtidsorienterade studie- eller ämnesområden såsom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik, klimatförändringar, miljöskydd, hållbar utveckling, ren energi, artificiell intelligens, robotteknik, dataanalys, formgivning och arkitektur, samt digital kompetens och mediekompetens. Innovation kan främjas genom all verksamhet för mobilitet i utbildningssyfte och samarbete, antingen med direkt eller indirekt förvaltning.

(16)

Synergier med programmet Horisont Europa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (10) (Horisont Europa) bör säkerställa att kombinerade medel från programmet och Horisont Europa används för att stödja verksamhet som stärker och moderniserar europeiska lärosäten. Horisont Europa kommer när så är lämpligt att komplettera programmets stöd för initiativet med Europauniversitet som en del av utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation. Synergier med Horisont Europa kommer att bidra till att främja integrationen av utbildning och forskning, framför allt vid lärosäten.

(17)

Ny och framväxande teknik erbjuder betydande möjligheter till lärande och utbyte och har visat sig vara särskilt viktig under covid-19-pandemin. Utöver fysisk mobilitet i utbildningssyfte, som alltjämt är programmets centrala insats, bör virtuella format såsom virtuellt lärande främjas för att komplettera eller stödja fysisk mobilitet i utbildningssyfte, erbjuda meningsfulla möjligheter till lärande för dem som inte kan flytta fysiskt till ett annat land än det land där de är bosatta eller främja utbyten genom innovativa inlärningsformat. När så är lämpligt bör virtuellt samarbete främjas inom ramen för programmet. Kommissionen bör, när så är möjligt och lämpligt, säkerställa att verktyg för virtuellt lärande som utvecklas inom ramen för programmet görs tillgängliga för den breda allmänheten.

(18)

Vid fullgörandet av sina mål bör programmet vara mer inkluderande genom att deltagandet för personer med begränsade möjligheter förbättras. En rad åtgärder skulle kunna bidra till att öka deltagandet i programmet för personer med begränsade möjligheter, däribland bättre och mer målinriktad utåtriktad verksamhet, kommunikation, rådgivning och bistånd, förenklade förfaranden, mer flexibla former av mobilitet i utbildningssyfte och ökat samarbete med små organisationer, särskilt nya organisationer och lokala gräsrotsorganisationer som arbetar direkt med missgynnade elever i alla åldrar. Det är viktigt att konstatera att det låga deltagandet av personer med begränsade möjligheter har olika orsaker och beror på olika förhållanden. Inom en unionsomfattande ram med sådana åtgärder som syftar till att öka deltagandet för personer med begränsade möjligheter bör därför handlingsplaner för inkludering utarbetas och anpassas till målgrupperna och de särskilda förhållandena i varje medlemsstat.

(19)

I vissa fall är personer med begränsade möjligheter mindre benägna att delta i programmet av ekonomiska skäl, antingen på grund av deras ekonomiska situation eller på grund av de högre kostnaderna för att delta som deras specifika situation medför, vilket ofta är fallet för personer med funktionsnedsättning. I sådana fall skulle deltagandet kunna främjas genom riktat ekonomiskt stöd. Kommissionen bör därför säkerställa att sådana ekonomiska stödåtgärder införs, inbegripet genom eventuella bidragsjusteringar på nationell nivå. Ytterligare kostnader avseende åtgärder för att underlätta inkludering bör inte utgöra en grund för avslag på en ansökan.

(20)

För att göra programmet mer tillgängligt för nya organisationer och för organisationer med mindre administrativ kapacitet samt för att göra programmet mer hanterbart för bidragsmottagare bör en rad åtgärder vidtas i syfte att förenkla programförfarandena på genomförandenivå. I detta avseende bör programmets it-system vara användarvänliga och ge enkel tillgång till de möjligheter som programmet erbjuder. På samma sätt bör de förfaranden som införts för att genomföra programmet vara konsekventa och enkla och bör åtföljas av stödåtgärder och information av hög kvalitet. För detta ändamål bör regelbundna möten anordnas i nätverket av nationella programkontor.

(21)

I sitt meddelande av den 14 november 2017 med titeln Att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur betonade kommissionen den centrala roll som utbildning, kultur och idrott spelar för att främja ett aktivt medborgarskap och gemensamma värderingar i den unga generationen. Att stärka den europeiska identiteten och främja enskilda individers och civilsamhällets aktiva deltagande i demokratiska processer är av avgörande betydelse för Europas framtid och demokratiska samhällen. Att åka utomlands för att studera, praktisera och arbeta eller för att delta i ungdoms- och idrottsverksamhet bidrar till att stärka den europeiska identiteten i all dess mångfald. Det förstärker känslan av att ingå i en kulturell grupp och främjar interkulturellt lärande, kritiskt tänkande och ett aktivt medborgarskap hos människor i alla åldrar. Personer som deltar i verksamhet för mobilitet i utbildningssyfte bör engagera sig i sina lokalsamhällen och delta aktivt i lokalsamhällena i värdlandet för att dela med sig av sina erfarenheter. Verksamhet som är kopplad till att stärka kreativitet i alla avseenden på områdena för utbildning och ungdom samt enskilda individers nyckelkompetenser bör stödjas genom programmet.

(22)

Programmet bör endast stödja insatser och verksamheter med ett potentiellt europeiskt mervärde. Begreppet europeiskt mervärde bör tolkas brett och kan påvisas på olika sätt, såsom när insatser eller verksamheter är av transnationell karaktär, särskilt med avseende på mobilitet i utbildningssyfte och samarbete som syftar till att åstadkomma en varaktig systemeffekt, kompletterar eller främjar synergier med andra program och politiska mål på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå eller bidrar till en effektiv användning av unionens verktyg för öppenhet och erkännande.

(23)

Programmets internationella dimension bör förstärkas och syfta till att erbjuda fler möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte, samarbete och politisk dialog med tredjeländer som inte är associerade till programmet. För att bygga vidare på det framgångsrika genomförandet av verksamhet inom internationell högre utbildning och internationell ungdomsverksamhet på områdena för utbildning och ungdom, inom ramen för de föregående programmen, bör den internationella verksamheten för mobilitet i utbildningssyfte utvidgas till andra sektorer, såsom yrkesutbildning och idrott. För att öka effekterna av denna verksamhet är det viktigt att stärka synergierna mellan programmet och unionens instrument för yttre åtgärder, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, som inrättas genom en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Globala Europa – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009, och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), som inrättas genom en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III). Unionens instrument för yttre åtgärder bör syfta till att öka möjligheterna för framför allt enskilda personer och organisationer från tredjeländer som inte är associerade till programmet och i synnerhet stödja kapacitetsuppbyggnad i dessa länder, utveckling av färdigheter och utbyten mellan människor samtidigt som fler möjligheter till samarbete, mobilitet i utbildningssyfte och politisk dialog erbjuds.

(24)

Den grundläggande strukturen för programmet 2014–2020, som indelades i tre kapitel, nämligen utbildning, ungdom och idrott, och som var uppbyggd kring tre programområden, har visat sig vara lyckad och bör bibehållas. Förbättringar för att effektivisera och rationalisera de insatser som stöds av programmet bör införas. Stabilitet och kontinuitet bör också säkerställas i fråga om förvaltnings- och genomförandemetoder. Totalt sett bör minst 75 % av budgeten för programmet genomföras inom ramen för indirekt förvaltning av de nationella programkontoren. Detta innefattar insatser såsom mobilitet i utbildningssyfte inom alla områden för utbildning, ungdom och idrott samt partnerskap för samarbete, däribland småskaliga partnerskap på områdena för utbildning och ungdom. När så är lämpligt bör särskilda arrangemang för direkt förvaltning införas för insatser som inbegriper unionsomfattande nätverk och europeiska organisationer inom ramen för programområdena 2 och 3, med undantag för småskaliga partnerskap.

(25)

Programmet bör genomföra en rad insatser för att stödja mobilitet i utbildningssyfte, samarbete mellan organisationer och institutioner, politikutveckling och samarbete samt Jean Monnet-insatser. Denna förordning bör fastställa dessa insatser samt en beskrivning av dem, inbegripet de verksamheter som skulle kunna genomföras inom ramen för dessa insatser under programperioden.

(26)

Programmet bör stärka befintliga möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte, framför allt i de sektorer där programmet kan få störst effektivitetsvinster, för att utvidga räckvidden för dessa möjligheter och möta den stora, icke tillgodosedda efterfrågan. Detta bör särskilt ske genom att mobilitet i utbildningssyfte ökas och underlättas för studenter inom högre utbildning, skolelever, vuxenstuderande och yrkesstuderande såsom lärlingar och praktikanter, inbegripet i kompetenshöjande syfte och omskolningssyfte. Nyutexaminerade och personer som nyligen har genomgått en yrkesutbildning bör ha möjlighet att delta i mobilitet i utbildningssyfte. Nyutexaminerades deltagande i mobilitet i utbildningssyfte bör baseras på objektiva kriterier och likabehandling bör säkerställas. Möjligheterna till mobilitet i utbildningssyfte för unga som deltar i verksamhet för icke-formellt lärande bör även utvidgas för att nå ut till fler unga. Mobilitet i utbildningssyfte för personal på områdena för utbildning, ungdom och idrott bör också förstärkas med tanke på dess hävstångseffekt. Möjligheterna till mobilitet i utbildningssyfte bör kunna ta olika former, bland annat praktik, lärlingsutbildningar, ungdomsutbyten, skolutbyten, undervisning eller deltagande i yrkesutvecklingsverksamhet, och bör grundas på de olika sektorernas specifika behov. Programmet bör stödja kvalitet när det gäller mobilitet i utbildningssyfte, inklusive kvalitet på grundval av principerna i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 (11) och rådets rekommendationer av den 28 juni 2011 (12), den 20 december 2012 (13), den 15 mars 2018 (14), den 26 november 2018 (15) och den 24 november 2020 (16).

(27)

I enlighet med visionen om ett verkligt europeiskt område för utbildning bör programmet också gynna mobilitet i utbildningssyfte och utbyten samt främja deltagandet av studenter inom högre utbildning i utbildningsverksamhet, kulturell verksamhet och idrottsverksamhet genom att stödja digitaliseringen av processer via, till exempel, det europeiska studentkortet. I detta sammanhang bör kommissionen utveckla det europeiska studentkortet, i synnerhet för studenter inom högre utbildning som deltar i programmet. Det europeiska studentkortet skulle kunna utgöra ett viktigt steg för att förverkliga mobilitet i utbildningssyfte för alla, göra det möjligt för lärosäten att sända ut och ta emot fler studenter inom högre utbildning inom ramen för utbyten, samtidigt som kvaliteten på mobiliteten i utbildningssyfte för studenter inom högre utbildning förbättras, och även underlätta deras tillgång till olika tjänster, såsom bibliotek, transporter och boende, innan de fysiskt anländer till institutionen utomlands.

(28)

Programmet bör uppmuntra ungas deltagande i det demokratiska livet i Europa, inbegripet genom att stödja verksamhet som bidrar till medborgarutbildning och projekt för deltagande för att unga ska engagera sig och lära sig att delta i det civila samhället, och därigenom öka medvetenheten om europeiska gemensamma värden, inklusive grundläggande rättigheter, samt europeisk historia och kultur, och föra samman unga och beslutsfattare på lokal nivå, nationell nivå, och unionsnivå samt bidra till den europeiska integrationsprocessen.

(29)

Med utgångspunkt i utvärderingen och vidareutvecklingen av initiativet DiscoverEU, som lanserades som en förberedande åtgärd 2018, bör programmet erbjuda unga fler möjligheter att upptäcka alla destinationer i Europa genom studier utomlands. Unga, framför allt personer med begränsade möjligheter, bör ges möjlighet att uppleva en första, kortvarig resa genom Europa, antingen på egen hand eller i grupp, som en del i en informell och icke-formell utbildningsverksamhet som syftar till att stärka deras känsla av att vara en del av unionen och att ge dem möjlighet att upptäcka dess kulturella och språkliga mångfald. Deltagare bör väljas ut på grundval av tydliga och transparenta kriterier. Genomförandeorganen bör främja åtgärder för att säkerställa att initiativet DiscoverEU är inkluderande och geografiskt balanserat, både när det gäller tilldelade resekort och besökta medlemsstater, och för att stödja verksamhet med ett tydligt inslag av lärande. I detta sammanhang bör programmet genom riktade åtgärder, såsom utåtriktad verksamhet, informationsmöten före avresan och evenemang för unga, även främja att mindre besökta medlemsstater och randområden väljs. Andra transportmedel bör övervägas om järnvägstransport inte är tillgänglig eller är mycket opraktisk, med särskilt beaktande av den specifika situationen på destinationen. Initiativet DiscoverEU bör sträva efter att skapa kopplingar till relevanta lokala, regionala, nationella och europeiska initiativ, såsom unionsinsatsen med titeln evenemanget Europeisk kulturhuvudstad, de europeiska ungdomshuvudstäderna, de europeiska volontärhuvudstäderna och de europeiska miljöhuvudstäderna.

(30)

Språkinlärning bidrar till ömsesidig förståelse och mobilitet i och utanför unionen, och språkkunskaper är viktiga färdigheter i det privata livet och yrkeslivet. Därför bör programmet främja språkinlärning, inbegripet, när så är relevant, nationella teckenspråk, även genom utvidgad användning av nätbaserade verktyg eftersom nätbaserat lärande kan erbjuda ytterligare fördelar vid språkinlärning vad gäller tillgänglighet och flexibilitet. För att säkerställa en bred och inkluderande tillgång till programmet är det samtidigt viktigt att flerspråkighet är en huvudprincip vid genomförandet av programmet.

(31)

Programmet bör stödja åtgärder som stärker samarbetet mellan institutioner och organisationer som är verksamma på områdena för utbildning, ungdom och idrott, och därigenom framhålla den grundläggande roll som institutionerna och organisationerna spelar när det gäller att förse människor med de kunskaper, färdigheter och den kompetens som krävs i en föränderlig värld samt hjälpa institutioner och organisationer att på ett lämpligt sätt förverkliga sin potential för innovation, kreativitet och entreprenörskap, särskilt inom den digitala ekonomin.

(32)

I sina slutsatser av den 14 december 2017 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna, rådet och kommissionen att lägga fram ett antal initiativ för att lyfta det europeiska samarbetet på utbildningsområdet till en ny nivå, bland annat genom att uppmuntra, senast till 2024, framväxten av ett tjugotal Europauniversitet som består av nätverk som skapas av universiteten själva runtom i unionen. I sina slutsatser av den 28 juni 2018 framhöll Europeiska rådet att samarbete mellan forskning, innovation och utbildning bör uppmuntras, bland annat genom initiativet Europauniversitet. Programmet bör stödja dessa Europauniversitet i utvecklingen av gemensamma långsiktiga strategier för utbildning, forskning och innovation av hög kvalitet och för tjänster till samhället.

(33)

I Bryggekommunikén av den 7 december 2010 om ett närmare europeiskt samarbete inom yrkesutbildning för åren 2011–2020 efterlystes stöd för hög yrkeskompetens för smart och hållbar tillväxt. I sitt meddelande av den 18 juli 2017 med titeln Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt uppmanade kommissionen medlemsstaterna att koppla samman yrkesutbildningar med innovationssystem, som en del av strategierna för smart specialisering på regional nivå. Programmet bör tillhandahålla de medel som krävs för att hantera dessa uppmaningar och stödja utvecklingen av transnationella plattformar av yrkeskunskapscentrum som är integrerade i lokala och regionala strategier för hållbar tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Dessa kunskapscentrum bör fungera som drivkraft för kvalitativa yrkesmässiga färdigheter mot bakgrund av sektorsspecifika utmaningar, samtidigt som de stöder övergripande strukturella förändringar och den socioekonomiska politiken i unionen.

(34)

Användarvänliga onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete kan spela en viktig roll i att stödja genomförandet av utbildnings- och ungdomspolitiken i unionen. För att öka användningen av virtuell samarbetsverksamhet bör programmet stödja en mer systematisk och enhetlig användning av onlineplattformar såsom eTwinning, School Education Gateway, webbplattformen för vuxenutbildning i Europa, den europeiska ungdomsportalen och onlineplattformar för högre utbildning samt, vid behov, eventuella ytterligare onlineplattformar som kan komma att inrättas på områdena för utbildning och ungdom.

(35)

I linje med relevanta unionsramar och unionsverktyg bör programmet bidra till att underlätta öppenhet i fråga om, och erkännande av, kompetenser, färdigheter och kvalifikationer samt överföring av studiemeriter eller utbildningsmoduler i syfte att främja kvalitetssäkring och stödja validering av icke-formellt och informellt lärande, förvaltning av färdigheter och vägledning. I det avseendet bör programmet också tillhandahålla stöd till kontaktpunkter och nätverk på nationell nivå och unionsnivå som underlättar EU-övergripande utbyten och utvecklingen av flexibla utbildningsvägar mellan olika områdena för utbildning och ungdom samt mellan formella och icke-formella sammanhang. Programmet bör också ge stöd till Bolognaprocessen.

(36)

Programmet bör utnyttja potentialen hos tidigare deltagare i Erasmus+-programmet och stödja relaterad verksamhet, särskilt hos alumninätverk, ambassadörer och EuroPeers inom Erasmus+, genom att uppmuntra dem att främja programmet i syfte att öka deltagandet.

(37)

Som ett sätt att säkerställa samarbete med andra unionsinstrument och stöd till unionens övriga politikområden bör personer inom olika verksamhetssektorer, såsom den offentliga och privata sektorn, jordbrukssektorn och näringslivet, erbjudas möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte så att de kan uppleva studier utomlands och därigenom få möjlighet att, i alla skeden av livet, utvecklas både på det personliga planet, särskilt genom att utveckla en medvetenhet om sin europeiska identitet och en förståelse för den europeiska kulturella mångfalden, och yrkesmässigt, inbegripet genom att förvärva färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden. Programmet bör erbjuda en ingångspunkt för unionens transnationella mobilitetsprogram med ett tydligt inslag av lärande och därigenom förenkla utbudet av sådana program för bidragsmottagare och för dem som deltar i denna verksamhet. Det bör bli lättare att expandera projekt inom ramen för programmet. Särskilda åtgärder bör införas för att hjälpa ansvariga för projekt inom ramen för programmet att ansöka om bidrag eller skapa synergier genom stöd från de sammanhållningspolitiska fonderna och programmen för migration, säkerhet, rättvisa och medborgarskap, hälsa, media och kultur samt volontärarbete. Projektförslag av hög kvalitet som inte kan finansieras inom ramen för programmet på grund av budgetbegränsningar bör kunna tilldelas en spetskompetensstämpel på grundval av en begränsad uppsättning kriterier. Spetskompetensstämpeln är ett erkännande av förslagets kvalitet och förenklar sökandet efter alternativ finansiering inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden inrättad genom en Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (Europeiska regionala utvecklingsfonden) eller Europeiska socialfonden+ inrättad genom en Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (Europeiska socialfonden+).

(38)

Det är viktigt att stimulera undervisning, lärande och forskning om frågor som rör europeisk integration, inbegripet unionens framtida utmaningar och möjligheter, och att främja diskussioner om dessa frågor med stöd av Jean Monnet-insatser på området för högre utbildning och inom andra utbildningsområden, framför allt genom utbildning av lärare och personal. Att främja en känsla av europeisk tillhörighet och ett gemensamt åtagande är särskilt viktigt då de gemensamma värden som unionen bygger på och som utgör en del av en gemensam europeisk identitet sätts på prov och med tanke på att medborgarnas engagemang inte är stort. Programmet bör fortsätta att bidra till att utveckla spetskompetens inom europeiska integrationsstudier. Det är lämpligt att framstegen vid de institutioner som finansieras genom Jean Monnet-insatser vad gäller att nå programmets mål övervakas och utvärderas regelbundet. Utbyten mellan dessa institutioner och andra institutioner på nationell eller transnationell nivå bör uppmuntras, med full respekt för deras akademiska frihet.

(39)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (17) och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, har programmet till syfte att bidra till integreringen av klimatåtgärder och uppnåendet av det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmål. I linje med den europeiska gröna given som en plan för hållbar tillväxt bör insatserna enligt denna förordning respektera principen om att inte vålla skada, utan att programmets grundläggande karaktär ändras. Under genomförandet av programmet bör relevanta insatser identifieras och införas och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. Det är också lämpligt att mäta relevanta insatser som bidrar till klimatmålen, inbegripet sådana som syftar till att minska programmets miljöpåverkan.

(40)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (18) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Den finansieringsramen består av ett belopp på 0,5 miljarder EUR i 2018 års fasta priser i enlighet med den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 16 december 2020 om förstärkning av särskilda program och anpassning av grundläggande akter (19).

(41)

Inom ramen för en grundläggande finansieringsram för insatser på utbildningsområdet som ska förvaltas av de nationella programkontoren bör minimitilldelningen per sektor fastställas för följande sektorer i syfte att garantera att en kritisk massa av anslag uppnår de avsedda utfallen och resultaten inom var och en av dessa sektorer: högre utbildning, yrkesutbildning, skolutbildning och vuxenutbildning.

(42)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (20) (budgetförordningen) är tillämplig på programmet. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(43)

De olika finansieringstyperna och genomförandemetoderna enligt denna förordning bör väljas på grundval av deras förmåga att uppnå insatsernas specifika mål och åstadkomma resultat, med hänsyn till framför allt kostnader för kontroller, den administrativa bördan och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När detta val görs bör användningen av enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen beaktas. Budgetanslagen för att genomföra de insatser som förvaltas av de nationella programkontoren bör åtföljas av adekvat stöd till de nationella programkontorens driftskostnader i form av en förvaltningsavgift, för att säkerställa ett effektivt och hållbart genomförande av de delegerade förvaltningsuppgifterna. De principer om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering som fastställs i budgetförordningen bör respekteras vid genomförandet av programmet.

(44)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (21), av vilket följer att programmen ska genomföras på grundval av ett beslut antaget inom ramen för det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning som kräver att tredjeländer beviljar de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. Tredjeländers fulla deltagande i programmet bör omfattas av de villkor som föreskrivs i särskilda avtal som omfattar det berörda tredjelandets deltagande i programmet. Fullt deltagande innebär vidare en skyldighet att inrätta ett nationellt programkontor och att förvalta vissa av programmets insatser genom indirekt förvaltning. Rättsliga enheter från tredjeländer som inte är associerade till programmet bör kunna delta i vissa av programmets insatser, i enlighet med de arbetsprogram och de ansökningsomgångar som kommissionen utlyser. Vid genomförandet av programmet skulle särskilda arrangemang kunna tas i beaktande när det gäller deltagande av rättsliga enheter från europeiska mikrostater.

(45)

I enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i linje med kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 med titeln Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden bör programmet ta hänsyn till den speciella situation i de yttersta randområdena som avses i den artikeln. Åtgärder bör vidtas för att öka de yttersta randområdenas deltagande i alla insatser, inbegripet i förekommande fall genom ekonomiskt stöd för mobilitet i utbildningssyfte. Mobilitetsutbyten och samarbete mellan personer och organisationer från dessa områden och tredjeländer, framför allt deras grannländer, bör främjas. Sådana åtgärder bör övervakas och utvärderas regelbundet.

(46)

Enligt rådets beslut 2013/755/EU (22) är enskilda personer och enheter i utomeuropeiska länder eller territorier berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som uppkommer genom att dessa länder och territorier är så avlägset belägna bör tas i beaktande vid genomförandet av programmet. Dessa länders och områdens deltagande i programmet bör övervakas och regelbundet utvärderas.

(47)

I enlighet med budgetförordningen bör kommissionen anta arbetsprogram och informera Europaparlamentet och rådet om detta. Arbetsprogrammen bör fastställa de åtgärder som behövs för att de ska kunna genomföras, i överensstämmelse med programmets allmänna och specifika mål, urvals- och tilldelningskriterier för bidrag samt alla övriga inslag som krävs. Arbetsprogram och eventuella ändringar av dessa bör antas genom genomförandeakter i enlighet med granskningsförfarandet.

(48)

För att bedöma framstegen med och eventuellt förbättra genomförandet av programmet bör kommissionen genomföra en interimsutvärdering av programmet. Den interimsutvärderingen bör åtföljas av en slututvärdering av programmet 2014–2020, och relevanta lärdomar från den utvärderingen bör också införlivas i interimsutvärderingen. Utöver en bedömning av programmets allmänna ändamålsenlighet och resultat är det särskilt viktigt att interimsutvärderingen omfattar en ingående bedömning av genomförandet av nya initiativ och av de inkluderings- och förenklingsåtgärder som införts. Kommissionen bör, när så är lämpligt och på grundval av interimsutvärderingen, lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning. Kommissionen bör överlämna alla utvärderingar till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(49)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (23) bör programmet utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Därför bör bestämmelser som antas genom dithörande delegerade akter inte leda till en betydande ytterligare börda för medlemsstaterna. Övervakningskraven bör innefatta specifika, mätbara och realistiska indikatorer som kan mätas över tid som utgångspunkt för utvärdering av programmets faktiska konsekvenser.

(50)

Lämplig utåtriktad verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som de insatser som stöds av programmet medför, bör säkerställas på lokal, nationell och europeisk nivå och bör ta hänsyn till de huvudsakliga målgrupperna inom områdena för utbildning, ungdom och idrott samt, i förekommande fall, ett brett urval av andra målgrupper, såsom yrkesvägledningstjänster och arbetsförmedlingar, kulturella organisationer, företag och stiftelser. Den utåtriktade verksamheten, offentliggörandet och spridningen bör utgå från alla de organ som genomför programmet och bör, i förekommande fall, stödjas av andra berörda parter. Dessutom bör kommissionen regelbundet under hela programmets livscykel samarbeta med ett brett spektrum av berörda parter, inbegripet organisationer som deltar i programmet, för att underlätta utbytet av god praxis och projektresultat och samla in synpunkter på programmet. De nationella programkontoren bör bjudas in att delta i den processen.

(51)

För att säkerställa mer effektiv kommunikation med den breda allmänheten och starkare synergier mellan de kommunikationsinsatser som vidtas på kommissionens initiativ bör de finansiella medel som anslås för kommunikationsinsatser enligt denna förordning också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar berör målen för programmet.

(52)

För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av denna förordning bör programmet i största möjliga mån använda befintliga genomförandemekanismer. Genomförandet av programmet bör därför överlåtas till kommissionen och till de nationella programkontoren. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, bör de nationella programkontoren vara samma som de som utsetts för förvaltningen av programmet 2014–2020. Räckvidden av förhandsbedömningen av efterlevnad bör begränsas till krav som är nya och specifika för programmet, såvida inget annat är motiverat, till exempel vid allvarliga brister eller undermåliga resultat vad gäller det nationella programkontoret i fråga.

(53)

I syfte att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och rättssäkerhet i varje medlemsstat eller tredjeland som är associerat till programmet bör varje nationell myndighet utse ett oberoende revisionsorgan. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, bör de oberoende revisionsorganen vara samma som de som utsetts enligt programmet 2014–2020.

(54)

Medlemsstaterna bör sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja rättsliga och administrativa hinder som kan försvåra tillgången till programmet eller hindra att programmet fungerar väl. Detta inbegriper att, när så är möjligt och utan att det påverkar tillämpningen av unionsrätten om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare, lösa problem som skapar svårigheter att få visering och uppehållstillstånd.

(55)

Systemet för resultatrapportering bör säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och för utvärdering samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid samt på lämplig detaljnivå. Sådana uppgifter ska meddelas till kommissionen på ett sätt som är förenligt med relevanta bestämmelser om skydd av personuppgifter.

(56)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (24).

(57)

I syfte att förenkla kraven på bidragsmottagarna bör förenklade bidrag i form av enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser användas i största möjliga utsträckning. Förenklade bidrag för att stödja insatser för mobilitet i utbildningssyfte inom ramen för programmet, som fastställts av kommissionen, bör ta kostnaderna för boende och uppehälle i värdlandet i beaktande. Kommissionen och de nationella programkontoren i de utsändande länderna bör ha möjlighet att anpassa dessa bidrag på grundval av objektiva kriterier, särskilt för att säkerställa tillgång för personer med begränsade möjligheter. I enlighet med nationell rätt bör medlemsstaterna också uppmuntras att låta dessa bidrag vara befriade från skatter och sociala avgifter; bidrag som offentliga eller privata rättsliga enheter tilldelar enskilda personer bör behandlas på samma sätt.

(58)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (25) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (26), (Euratom, EG) nr 2185/96 (27) och (EU) 2017/1939 (28) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Olaf befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (29). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(59)

Det måste säkerställas att de insatser som genomförs inom ramen för programmet, inbegripet de som inte är av transnationell eller internationell karaktär, kompletterar och är samstämmiga med medlemsstaternas verksamhet och annan verksamhet i unionen, särskilt de som rör utbildning, kultur och media, ungdomsfrågor och solidaritet, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, näringsliv och företagande, digital politik, jordbruk och landsbygdsutveckling med tonvikt på unga lantbrukare, miljö och klimat, sammanhållning, regionalpolitik, migration, säkerhet samt internationellt samarbete och utveckling.

(60)

Även om regelverket enligt programmet 2014–2020 tillät medlemsstaterna och regionerna att skapa synergier under programplaneringsperioden 2014–2020 mellan det programmet och andra unionsinstrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som även stödjer en kvalitativ utveckling på utbildningsområdet och inom ungdomsverksamheten i unionen, har den potentialen hittills varit underutnyttjad, vilket således begränsar de systemiska effekterna av projekt och inverkan på politiken. Ändamålsenlig kommunikation och samarbete bör äga rum på nationell nivå mellan de nationella organ som ansvarar för förvaltningen av dessa instrument för att maximera deras respektive inverkan. Programmet bör möjliggöra ett aktivt samarbete med dessa instrument, i synnerhet för att i förekommande fall säkerställa att tillräckliga ekonomiska stödåtgärder införs för att stödja personer med begränsade möjligheter.

(61)

För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergier eftersträvas framför allt mellan programmet och andra unionsprogram, inklusive de fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. För att maximera dessa synergier bör viktiga möjliggörande mekanismer säkerställas, inbegripet kumulativ finansiering inom en insats från programmet och ett annat unionsprogram, förutsatt att den kumulativa finansieringen inte överstiger de totala stödberättigande kostnaderna för insatsen. För detta ändamål bör det i denna förordning fastställas lämpliga regler, i synnerhet om möjligheten att deklarera samma kostnader eller utgifter proportionellt för programmet och ett annat unionsprogram.

(62)

För eventuell nödvändig anpassning till utvecklingen på de relevanta områdena, och för att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå dess mål, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ändra bilaga I till denna förordning genom att göra tillägg till beskrivningen av programmets insatser och att ändra bilaga II till denna förordning med avseende på programmets resultatindikatorer samt att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättande av en ram för övervakning och utvärdering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(63)

Ett korrekt slutförande av programmet 2014–2020 bör säkerställas, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av det programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt bistånd. Från och med den 1 januari 2021 bör det tekniska och administrativa biståndet vid behov säkerställa förvaltningen av insatser enligt programmet 2014–2020 som inte slutförts senast den 31 december 2020.

(64)

Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män och rätten att inte utsättas för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, och att främja tillämpningen av artiklarna 21 och 23 i stadgan. I enlighet med artikel 13 i stadgan bör det också säkerställas att den akademiska friheten respekteras av de länder som mottar medel enligt programmet.

(65)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt förfarandet för budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. När unionens bidrag ges i form av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser bör storleken på det ekonomiska stödet regelbundet ses över och vid behov justeras i enlighet med budgetförordningen, i förekommande fall med beaktande av kostnaderna för boende och uppehälle i värdlandet och resekostnaderna. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget omfattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(66)

I enlighet med artikel 193.2 i budgetförordningen är det möjligt att tilldela bidrag för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknas. Kostnader som hänför sig till tiden före den dag då bidragsansökan lämnades in är emellertid inte stödberättigande för unionsfinansiering, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall. I enlighet med artikel 193.4 i den förordningen är kostnader som ådragits före den dag då bidragsansökan lämnades in inte heller stödberättigande för unionsfinansiering när det gäller administrationsbidrag och i ett sådant fall ska bidragsöverenskommelsen undertecknas inom fyra månader från det att bidragsmottagarens räkenskapsår inletts. I syfte att undvika avbrott i unionsstödet som skulle kunna inverka negativt på unionens intressen bör det vara möjligt att i finansieringsbeslutet – för en begränsad tidsperiod i början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, och enbart i vederbörligen motiverade fall – föreskriva att verksamheter och kostnader ska vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021, även om dessa verksamheter genomfördes och dessa kostnader ådrogs innan bidragsansökan lämnades in.

(67)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av programmets transnationella karaktär, den stora omfattningen och den breda geografiska räckvidden av de verksamheter för mobilitet i utbildningssyfte och samarbete som finansieras, dess inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer allmänt på integrationen i unionen, samt programmets förstärkta internationella dimension, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(68)

Förordning (EU) nr 1288/2013 bör därför upphävas med verkan från och med den 1 januari 2021.

(69)

För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.