(1)

Den 14 augusti 2020 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av valsade platta produkter av aluminium (nedan kallad den berörda produkten) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (nedan kallad tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 30 juni 2020 av European Aluminium (nedan kallad klaganden) som företrädare för tillverkare av valsade platta produkter av aluminium. Klaganden företräder mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av valsade platta produkter av aluminium. Som anges i anmärkningen om talerätt hade klaganden dessutom stöd av tillverkare som stod för mer än 80 % av unionens sammanlagda tillverkning på den öppna marknaden under undersökningsperioden. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommissionen registrera import som är föremål för en antidumpningsundersökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand såvida den inte har tillräcklig bevisning för att vissa krav inte är uppfyllda. Ett av dessa krav, som anges i artikel 10.4 d i grundförordningen, är att det sker ytterligare en betydande ökning av den import som vållade skada under undersökningsperioden. Som framgår av tabell 1 minskade importen av valsade platta produkter av aluminium med ursprung i Kina med 26 % under de fyra månaderna efter inledandet jämfört med undersökningsperioden. Eftersom det inte fanns något i ärendehandlingarna som tydde på säsongsmässiga variationer i importen av valsade platta produkter av aluminium, enligt definitionen i skäl 55, ansåg kommissionen inte att det var nödvändigt att jämföra importnivåerna under perioden från september till december 2019 med importnivåerna under samma månader året innan. De uppgifter som användes baserades på de Taric-nummer som skapats för den berörda produkten vid inledandet av undersökningen. Uppgifterna jämfördes med den genomsnittliga importen per månad från Kina under fyra månader av undersökningsperioden.

Tabell 1

Import från Kina under undersökningsperioden och efter inledandet (ton)

(4)

Följaktligen registrerade kommissionen inte denna import av den berörda produkten enligt artikel 14.5a i grundförordningen, eftersom villkoret i artikel 10.4 d i grundförordningen, dvs. en ytterligare betydande ökning av importen, inte var uppfyllt.

(5)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen klagandena, kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare och myndigheter i Kina, kända importörer och användare samt intresseorganisationer som såvitt känt berördes av inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(6)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(7)

Flera parter begärde att få bli hörda av kommissionens avdelningar. Parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta.

(8)

En användare, företag A, begärde anonymitet för att förhindra eventuella motåtgärder från vissa av klagandena, som även var företagets leverantörer.

(9)

European Aluminium påpekade att företag A inte hade någon talerätt i detta förfarande eftersom företaget, enligt European Aluminium, inte hade gett sig till känna eller visat att det fanns en objektiv koppling mellan dess verksamhet och den likadana produkten enligt definitionen i avsnitt 2.2. European Aluminium hävdade även att risken för motåtgärder från aktörer inom EU inte motiverade att företag A:s identitet hölls konfidentiell, eftersom företag A var beläget i EU där europeiska grundläggande värden gäller, och att europeiska tillverkare av den likadana produkten inte skulle vidta sådana åtgärder.

(10)

Uppgifterna i ärendet (3) och de konfidentiella uppgifter som företag A delgav kommissionen visade att företag A hade registrerat sig som berörd part i god tid och uppvisade en objektiv koppling mellan sin verksamhet och den undersökta produkten. När det gäller grunderna för begäran om anonymitet ansåg kommissionen att företaget hade lämnat en tillräcklig motivering av sin begäran. Framför allt hade företag A lämnat vederbörligen dokumenterade uppgifter om farhågorna för kommersiella motåtgärder på grund av dess verksamhets karaktär och dess affärsrelationer med andra parter som är verksamma på den berörda marknaden. Följaktligen beviljade kommissionen det berörda företaget anonymitet i samband med denna undersökning.

(11)

Företag A och Shanghai Huafon Aluminium Corporation (nedan kallat Huafon) klagade över bristen på motivering av undantaget av de produkter som avses i skäl 57 och i definitionen av den undersökta produkten i tillkännagivandet om inledande.

(12)

I grundförordningen föreskrivs att klaganden ska lämna en fullständig beskrivning av den produkt som påstås vara dumpad. Det finns inte något krav på att klaganden ska tillhandahålla en motivering när det gäller vilka produkter som inte omfattas av klagomålet. På denna grund tillbakavisades detta påstående.

(13)

Eftersom klagomålet hade ingetts av tillverkare som endast representerade 80 % av unionstillverkningen hävdade företag A att det kunde antas att tillverkare som svarade för 20 % av unionstillverkningen inte led någon väsentlig skada.

(14)

Nivån av stöd för inledandet av en undersökning motsvarar inte den skada som unionsindustrin har lidit. De rättsliga kraven för inledandet av en undersökning fastställs i artikel 5 i grundförordningen. Klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en undersökning enligt artikel 5.2. Som företag A påpekade ingavs och stöddes klagomålet dessutom av unionstillverkare som svarar för 80 % av unionens sammanlagda tillverkning på den öppna marknaden, vilket uppenbart utgör en betydande del av unionsindustrin i enlighet med kravet i artikel 5.4. På dessa grunder tillbakavisade kommissionen påståendet.

(15)

Samma användare hävdade att vissa indikatorer på den skada som beskrivs i klagomålet baserades på produkter som undantagits från undersökningen. Detta påstående tillbakavisades emellertid eftersom det inte var tillräckligt specifikt och hur som helst saknade stödjande bevisning.

(16)

En användare, Valeo Systèmes Thermiques SAS (nedan kallad Valeo), påstod att klaganden hade inlett en segmenterad skadeanalys och att denna analys inte påvisade någon skada för valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon, mot bakgrund av de minimimarginaler för prisunderskridande och målprisunderskridande som rapporterats i klagomålet. Valeo hänvisade även till den årsredovisning som lämnats av den största tillverkaren inom denna produktkategori och påpekade att företaget hade rapporterat ett bra ekonomiskt resultat för 2019 och första halvåret 2020. Dessutom framhölls importen från Kina inte som någon risk.

(17)

Kommissionen konstaterade att klagomålet inte omfattade någon fullständig skadeanalys per segment, utan snarare beräkningar av prisunderskridande och målprisunderskridande för tre representativa produkttyper, däribland valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon. När det gäller denna produkttyp innehöll klagomålet inte alla specifika skadeindikatorer. I stället innehöll klagomålet en uppsättning av alla indikatorer avseende den likadana produkten som helhet, men inte någon skadeanalys per segment.

(18)

När det gäller den största tillverkaren av valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon påpekade kommissionen att tillverkarens produktsortiment inte är begränsat till valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon, utan även omfattar produkter för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering. Dessutom gäller årsredovisningen inte enbart tillverkarens försäljning i unionen, utan dess verksamhet i hela världen, vilket är en förklaring till att tillverkaren inte pekar ut Kina som en risk. Följaktligen tillbakavisades dessa påståenden.

(19)

Valeo och företag A hävdade att klagomålet inte innehöll någon bevisning för att unionsindustrin led väsentlig skada eftersom flera av indikatorerna, däribland för exportförsäljning, investeringar, kapacitet, lager, pris och sysselsättning, visade en positiv utvecklingstrend.

(20)

Kommissionen påpekade att artikel 5.2 d i grundförordningen innehåller ett krav på att bland annat de relevanta skadefaktorerna ska undersökas i det inledande skedet. Artikel 5 i grundförordningen innehåller inte något specifikt krav på att alla skadefaktorer som anges i artikel 3.5 i samma förordning ska uppvisa en försämring för att en väsentlig skada ska fastställas. I artikel 5.2 i grundförordningen fastställs uttryckligen att klagomålet ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5 i grundförordningen. Skadeanalysen i samband med klagomålet har visat att det finns tillräcklig bevisning som pekar på ett betydande intrång på EU:s marknader av import från Kina som säljs till priser som markant underskrider unionsindustrins egna priser. Klagomålet innehöll bevisning för att detta hade en väsentlig skadevållande inverkan på unionsindustrins tillstånd 2016–2019, till exempel när det gäller marknadsandelen och lönsamheten. Följaktligen tillbakavisades dessa påståenden.

(21)

En annan berörd part, Nilo Asia PTE Ltd/Lodec Metall-Handel Niederlassung Bremen der O. Wilms GMBH (nedan kallad Nilo) hävdade att de KN-nummer som använts vid beräkningarna av prisunderskridande och målprisunderskridande inte möjliggjorde någon identifiering av vanliga plåtar och därmed kunde leda till felaktigheter. Företaget ifrågasatte även metoden för beräkning av målprisunderskridande.

(22)

När det gäller metoden för att beräkna målprisunderskridande ansåg kommissionen att klaganden hade använt objektiva uppgifter och metoder för att fastställa exportpriset på EU-nivå. Dessutom kontrollerade kommissionen att KN-numren hade varit korrekta i det aktuella skedet av förfarandet. Unionens riktpris baserades på klagandens produktionskostnad plus en målvinst på 6 % i enlighet med artikel 7 i grundförordningen. Kommissionen konstaterade att klaganden hade fastställt målprisunderskridandet på ett korrekt sätt och tillbakavisade följaktligen påståendet.

(23)

Nilo och en exporterande tillverkare, Xiamen Xiashun Aluminium Foil Co., Ltd (nedan kallad Xiamen Xiashun), hävdade att den sammanlagda förbrukningen i EU hade överskattats av klaganden. De hänvisade till European Aluminium Report 2019 (4), där en förbrukning på 5,447 miljoner ton redovisades.

(24)

Kommissionen påpekade att omfattningen av denna undersökning skiljer sig från den rapport som det hänvisades till. Som anges i tillkännagivandet om inledande har flera produkter undantagits från produktdefinitionen. Denna rapport avser dessutom inte bara EU, utan omfattar även andra Eftaländer som Norge, Schweiz och Turkiet. På grundval av dessa skillnader tillbakavisades påståendet.

(25)

En exporterande tillverkare, Xiamen Xiashun, ifrågasatte klagandens påstående om att importpriserna från Kina genomgående är lägre än importpriserna från andra länder med motiveringen att en analys som baseras på alla ingående KN-nummer inte är tillräckligt noggrann. Tillverkaren tillhandahöll en analys för KN-nummer 7607 11 90, som visade att de turkiska priserna var lägst och att den skada som unionsindustrin hade lidit därmed berodde på import från andra länder än Kina.

(26)

Kommissionen påpekade att en sådan analys är begränsad till ett KN-nummer och att klagandens påstående inte kan tillbakavisas. När det gäller den övergripande analysen av importen under skadeundersökningsperioden hänvisas till skälen 51–59. På grundval av detta tillbakavisades detta påstående.

(27)

Xiamen Xiashun hävdade även att klagomålet inte innehöll några avgörande bevis på förekomsten av väsentlig skada på grund av import med ursprung i Kina och hänvisade till felaktigheter i påståendena om makro- och mikroindikatorer. Denna part ifrågasatte tillförlitligheten och noggrannheten hos indikatorerna i klagomålet genom att hänvisa till flera isolerade aspekter avseende olika unionstillverkare som påstods ha påverkat indikatorerna. Parten visade emellertid inte hur dessa exempel skulle kunna bidra till att ifrågasätta kommissionens övergripande bedömning att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av detta förfarande.

(28)

Flera berörda parter hävdade att det var nödvändigt att undanta valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon och råmaterial till folie (band för vidare valsning) från undersökningen, eller att åtminstone göra en separat segmentspecifik analys.

(29)

I det inledande skedet fanns det inget som tydde på att dessa segment behövde analyseras separat. Under undersökningens gång samlade kommissionen in synpunkter från berörda parter om den berörda produkten, begäranden om undantag och behovet av analys per segment. Begäranden om undantag analyseras i skälen 61–105, medan det eventuella behovet av analys per segment utreds i skälen 38–45.

(30)

En importör, Nilo, ifrågasatte den metod och de KN-nummer som använts av klaganden vid den beräkning av dumpning som gällde vanliga plåtar och ansåg att detta var en allvarlig brist i klagomålet.

(31)

Kommissionen ansåg att klaganden hade använt objektiva uppgifter och metoder för att fastställa exportpriset. Dessutom kontrollerade kommissionen att KN-numren hade varit korrekta i det aktuella skedet av förfarandet. När det gällde beräkningen av dumpning skulle dessutom samma slutsats ha dragits avseende förekomsten av dumpning mot bakgrund av det normalvärde som fastställts i klagomålet för vanliga aluminiumplåtar, nämligen att den resulterande dumpningsmarginalen skulle överstiga det lägsta tröskelvärdet med bred marginal. Därför tillbakavisades detta påstående.

(32)

En av de exporterande tillverkarna i urvalet, Xiamen Xiashun, framhöll att klagomålet inte innehöll tillräckliga bevis för dumpning. Enligt företaget var priset på aluminiumgöt för högt, liksom normalvärdet. Framför allt ansåg företaget att 2019 års genomsnittspris på aluminiumgöt, som hade använts vid dumpningsberäkningarna, var 1 792 US-dollar och inte de 2 300–2 700 euro per ton som angavs i klagomålet. Företaget ansåg även att den förbrukning av 1–2 aluminiumgöt som enligt klagomålet krävs för att tillverka ett ton vanlig aluminiumplåt var för högt tilltagen. Xiamen Xiashun hävdade vidare att den fraktkostnad för vanlig plåt på 107,77 euro per ton som använts vid dumpningsberäkningen var för hög jämfört med företagets egna transportkostnader för samma produkt (5).

(33)

Kommissionen tillbakavisade dessa påståenden. Det pris på aluminiumgöt som hade använts av klaganden vid beräkningarna var 1 797 euro per ton, och inte 2 300–2 700 euro per ton som påstods av Xiamen Xiashun (6). Kommissionen ansåg dessutom att både förbrukningen av aluminiumgöt för att tillverka ett ton vanlig plåt och den fraktkostnad som använts av klaganden hade stöd av tillräcklig bevisning. Även om normalvärdet räknades om med användning av de fraktkostnader som föreslogs av Xiamen Xiashun översteg den resulterande dumpingsmarginalen det lägsta tröskelvärdet med bred marginal. På grundval av detta ansåg kommissionen att klagomålet innehöll tillräckliga bevis för dumpning för att inleda förfarandet.

(34)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(35)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde sitt urval baserat på volymen av tillverkning och försäljning av den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden. Tre unionstillverkare ingick i urvalet. Unionstillverkarna i urvalet svarade för 35 % av den uppskattade sammanlagda produktionen och 35 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. European Aluminium lämnade synpunkter på uppdrag av två av dess medlemmar som valts ut i urvalet. Ett företag i det preliminära urvalet begärde att endast en av dess anläggningar skulle ingå i urvalet, eftersom denna anläggning används för att tillverka exakt de typiska produkter som importeras från Kina. Företaget hävdade även att urvalet skulle bli mer representativt om endast en anläggning ingick. Kommissionen påpekade att företagen i urvalet utgörs av enskilda juridiska enheter och att det inte går att göra någon åtskillnad på grundval av den interna organisationen inom enheten om alla underenheter tillhör samma juridiska enhet. Därför avslogs denna begäran.

(36)

Ett annat företag i urvalet hävdade att förfarandet skulle bli svårt att kontrollera om endast en juridisk enhet i dess koncern ingick i urvalet, eftersom it- och redovisningssystemet upprätthålls på koncernnivå. Kommissionen beslutade att begränsa förfarandet till den juridiska enheten i fråga mot bakgrund av den begränsade tid som fanns tillgänglig. Med tanke på försäljningskanalerna för de produkter som tillverkas av denna juridiska enhet och det faktum att de närstående företagen kunde vara involverade i försäljningsflödet var de andra företagen inom koncernen emellertid tvungna att fylla i de relevanta delarna av frågeformuläret.

(37)

Mot bakgrund av ovanstående ansågs urvalet vara representativt för unionsindustrin.

(38)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(39)

Fyra icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre av dessa på grundval av den största importvolymen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd med alla kända berörda importörer om urvalet. Inga synpunkter lämnades.

(40)

För att avgöra om ett stickprov var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(41)

Tjugofyra exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre företag/grupper av företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Dessa företag/grupper av företag svarade för 18,9 % av den uppskattade sammanlagda exporten. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen gavs alla de kända berörda exporterande tillverkarna och myndigheterna i det berörda landet möjlighet att lämna synpunkter på urvalet för stickprovsundersökningen.

(42)

Genom en skrivelse av den 27 augusti 2020 lämnade företaget Yantai Jintai International Trade Co., Ltd (som ingår i Nanshan-koncernen) sina synpunkter och begärde att få ingå i urvalet. Den 2 september 2020 fick kommissionen ett e-postmeddelande från ett av de utvalda företagen, Tianjin Zhongwang Aluminium Co., som meddelade att det ville avbryta samarbetet. Kommissionen beslutade därför att ersätta företaget Tianjin Zhongwang Aluminium Co. med Nanshan-koncernen. Det ändrade urvalet motsvarar också 18,9 % av den uppskattade totala exportvolymen till unionen från Kina under undersökningsperioden. Inga synpunkter inkom angående det ändrade urvalet.

(43)

Sjutton exporterande tillverkare i Kina som begärt en individuell undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen uppmanades i tillkännagivandet om inledande att besvara frågeformuläret. Ingen exporterande tillverkare lämnade emellertid in ett ifyllt frågeformulär inom den föreskrivna tidsfristen. Därför beviljades ingen individuell undersökning.

(44)

Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till Kinas regering. Kommissionen sände även ett frågeformulär om råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen till den kinesiska regeringen.

(45)

Vidare skickade kommissionen ut frågeformulär till alla unionstillverkare i urvalet, importörer i urvalet, användare samt exporterande tillverkare i urvalet. Samma frågeformulär gjordes även tillgängligt via internet (7) på dagen för inledandet.

(46)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, unionstillverkarnas intresseorganisation, de tre icke-närstående importörerna i urvalet, fem användare och tre företag/grupper av exporterande tillverkare.

(47)

Ytterligare en användare lämnade in ett ofullständigt frågeformulär som inte heller omfattade någon meningsfull icke-konfidentiell version. Trots flera förfrågningar och påminnelser lämnade denna användare inte de begärda uppgifterna. Användarens svar på frågeformuläret beaktades därför inte i analysen.

(48)

Med tanke på covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen i det preliminära skedet inte göra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen. I stället dubbelkontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess preliminära beslut på distans i linje med tillkännagivandet om covid-19-utbrottets konsekvenser för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (8). Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans hos följande företag/parter:

—

European Aluminium, Bryssel, Belgien.

—

Hydro-koncernen (nedan kallad Hydro):

—

Elval Halcor-koncernen:

—

Aludium-koncernen:

—

Företag A.

—

Valeo-koncernen:

—

Jiangsu Alcha Aluminum Group Co., Ltd (nedan kallad Jiangsu Alcha-koncernen).

—

Nanshan-koncernen:

—

Xiamen Xiashun Aluminium Foil Co., Ltd.

(49)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2019 till och med den 30 juni 2020 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2017 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(50)

Detta ärende inleddes den 14 augusti 2020, dvs. under den övergångsperiod som avtalats mellan Förenade kungariket och EU då Förenade kungariket fortfarande omfattades av unionsrätten. Denna period upphörde den 31 december 2020. Från och med den 1 januari 2021 betraktas därför företag och intresseorganisationer från Förenade kungariket inte längre som berörda parter i detta förfarande.

(51)

Genom en not till handlingarna i ärendet (9) den 18 januari 2021 uppmanades de aktörer i Förenade kungariket som ansåg att de fortfarande var berörda parter att kontakta kommissionen. Inget företag gav sig till känna.

(52)

För att samordna de uppgifter som samlats in från berörda parter med det faktum att övergångsperioden hade avslutats och att Förenade kungariket inte längre omfattades av unionsrätten uppmanades de berörda parterna att lämna in omarbetade svar på frågeformuläret utifrån EU-27.

(53)

En användare, Valeo, hävdade att klagomålet hade allvarliga förfarandemässiga brister eftersom det byggde på uppgifter från EU-28, inklusive Förenade kungariket, trots att detta land inte längre var en medlemsstat vid den tidpunkt då klagomålet ingavs och förfarandet inleddes.

(54)

I detta avseende hade Förenade kungariket och EU, som nämns i skäl 50, kommit överens om en övergångsperiod under vilken Förenade kungariket fortfarande omfattades av unionsrätten. Denna period upphörde den 31 december 2020 (10). Eftersom ärendet inleddes under övergångsperioden hade klagomålet ingetts enligt gällande regler baserat på EU-28. Därför tillbakavisades detta påstående.

(55)

Den berörda produkten är produkter av aluminium, valsade platta, även legerade, även vidare bearbetade efter valsningen, utan förstärkning, utan inre skikt av annat material,

(56)

Den berörda produkten (11) kallas vanligen ”valsade platta produkter av aluminium”. Produkten är resultatet av fyra på varandra följande tillverkningsprocesser: smältning, gjutning, valsning och slutbearbetning. Vissa företag påbörjar tillverkningsprocessen i ett annat skede beroende på deras integrationsnivå.

(57)

Följande produkter är undantagna från denna undersökning:

(58)

Valsade platta produkter av aluminium har en rad olika användningsområden inom sektorer som bygg och anläggning, folietillverkning, tekniska tillämpningar, transport och varaktiga konsumtionsvaror.

(59)

Av undersökningen framgick att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden:

(60)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(61)

Flera parter ingav begäranden om undantag från produktdefinitionen avseende följande produkter: Belagda rör, belagd plåt, belagda och obelagda kylflänsar för användning vid tillverkning av värmeväxlare av hårdlött aluminium till fordon och tillverkning av batterikylare till elektriska fordon. Aluminiumrullar för tillverkning av belagda rullar och kompositpaneler i aluminium. Litografiska plåtar. Batteriplåtar. Aluminiumfolie för vidare förädling med tjocklek mellan 30 och 60 mikrometer (nedan kallat ACF-30-60) och valsade platta produkter av aluminium för användning vid tillverkning av lameller till persienner.

(62)

Flera berörda parter, Huafon, Valeo, Mahle GmbH, European association of automotive suppliers (nedan kallad Clepa) och TitanX Holding AB (nedan kallad TitanX) hävdade att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon inte hade samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Den specifika tillverkningsprocessen (särskild utrustning) och kemiska processen (användning av särskilda legeringar som skiljer sig från standardlegeringar) leder till olika egenskaper när det gäller hårdlödningsförmåga, formbarhet, hållfasthet, korrosionsbeständighet och beläggningsförhållande och gör att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon skiljer sig från andra valsade platta produkter av aluminium som omfattas av produktdefinitionen. De påstod även att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon inte är utbytbara mot valsade platta produkter av aluminium som används inom andra områden på grund av deras unika fysiska, mekaniska och kemiska egenskaper som har utvecklats gemensamt av industrin i tidigare och senare led. Vidare ansåg man att produkterna främst tillverkades på beställning, salufördes i små volymer som endast motsvarade 5 % av den totala marknaden i EU och såldes till ett högt pris till primära underleverantörer som köper alla kategorier av valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon från samma leverantör via en gemensam kontaktpunkt, av tekniska och kommersiella skäl och för att minimera riskerna.

(63)

Parterna hävdade vidare att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon kunde identifieras i tullen på samma grunder som de produkter som undantagits från produktdefinitionen av klagandena och som var avsedda för fordons- (12) eller flygindustrin. På liknande sätt som med karosspaneler till bilindustrin hävdades att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon därför borde undantas.

(64)

Huafon hävdade även att företagets valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon skiljer sig från de som tillverkas i unionen på grund av en annan tillverkningsprocess (kontinuerlig gjutning) som ger unika egenskaper med avseende på kornstorlek, hållfasthet, korrosionsbeständighet, formbarhet, hårdlödningsförmåga, toleranser och erosion. Företaget påstod även att de flesta av unionstillverkarna inte är villiga att tillhandahålla kundspecifika valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon.

(65)

Dessa parter motiverade även sina begäranden med följande faktorer:

(66)

Kommissionen konstaterade för det första att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon tillhör en produktgrupp som inte bara omfattar värmeväxlare i fordon utan även värmeväxlare som är avsedda för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering och andra tillämpningar, däribland vindkraftverk. På samma sätt som de som är avsedda för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering och andra tillämpningar omfattar valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon olika produkter som kan vara belagda (rör, plåt, fläns) eller obelagda (fläns). I motsats till vad som hävdades av användaren Valeo visar bevisningen i ärendet att marknaden för värmeväxlare som är avsedda för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering har en betydande storlek som motsvarar 20 % av den totala marknaden för värmeväxlare i EU. Bevisningen i ärendet visar även att värmeväxlare som är avsedda för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering liknar de som används i fordonsindustrin med avseende på legering, härdningsgrad och tjocklek.

(67)

För det andra omfattades valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon av det klagomål som ingetts av European Aluminium oavsett deras användningsområde. De omfattas även av den produktdefinition som anges i tillkännagivandet om inledande och i skälen 55–58. Valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon kan även klassificeras enligt de produktnummer som anges i undersökningen med avseende på tjocklek, form, ingående material, slutbearbetning och härdningsgrad.

(68)

För det tredje visade undersökningen att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon har samma grundläggande kemiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium. Även om de är belagda består de till mer än 95 % av rent aluminium precis som andra valsade platta produkter av aluminium. Även om så kallade egna legeringar används i valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon är dessa mycket snarlika andra legeringar eftersom de i de flesta fall härleds från 3XXX-serien av legeringar.

(69)

När det gäller de fysiska och tekniska egenskaperna har de flesta valsade platta produkter av aluminium sina egna specifikationer beroende på användningsområde eller slutanvändarens krav. Det faktum att tillverkare av valsade platta produkter av aluminium måste uppfylla särskilda krav när det gäller hårdlödningsförmåga, formbarhet, hållfasthet, kornstorlek eller korrosionsbeständighet betyder inte att produkterna inte har samma grundläggande tekniska och fysiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium. Även om de inte hade delat sådana grundläggande egenskaper med vissa valsade platta produkter av aluminium som omfattas av undersökningen, vilket inte är fallet, skulle de ha samma grundläggande egenskaper med valsade platta produkter av aluminium som tillhör samma produktgrupp, dvs. valsade platta produkter av aluminium som är avsedda för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering och andra användningsområden.

(70)

När det gäller utbytbarhet är valsade platta produkter av aluminium som tillhör andra produktgrupper inte alltid utbytbara av olika skäl, t.ex. de specifika legeringsbehandlingar som används eller typen av slutbearbetning. Dessa produkter omfattas ändå av undersökningen, eftersom de har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper.

(71)

Vad gäller tillverkningsprocessen har kommissionen fastställt att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon är resultatet av samma tillverkningsprocess som beskrivs i skäl 56 och att processen till stor del bygger på samma utrustning som till andra valsade platta produkter av aluminium. Det faktum att vissa legeringar måste utvecklas eller att produkterna måste valideras gäller inte tillverkningsprocessen, utan tillhör snarare forsknings- och utvecklingsfasen, vilken är väl skild från tillverkningsprocessen. Även om särskild utrustning (beläggningsstation, skärverktyg) användes för valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon, skulle utrustningen även kunna användas för att tillverka andra valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon eller andra valsade platta produkter av aluminium med en viss bredd. Det faktum att vissa valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon tillverkas genom kontinuerlig gjutning innebär inte att produkten kan särskiljas, eftersom andra produkter som omfattas av undersökningen också kan tillverkas med samma typ av process.

(72)

För det tredje, när det gäller kommersialiseringen av valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon, fastställde kommissionen att de flesta valsade platta produkter av aluminium tillverkas på beställning och att andelen råvaruprodukter är liten. Med tanke på att produkten står för 9 % av förbrukningen på unionsmarknaden kan det inte anses att den saluförs i små kvantiteter eller att den tillhör en särskild marknadsnisch.

(73)

För det fjärde konstaterade kommissionen även att värmeväxlare till fordon inte är de enda produkterna inom ramen för undersökningen som säljs till primära leverantörer. Andra produkter, som chassin och komponenter, är också avsedda för bilindustrin. De följer samma försäljningskanaler och kräver också en valideringsprocess. Tillverkare av värmeväxlare kan dessutom köpa in olika kategorier av valsade platta produkter av aluminium från olika leverantörer och därmed inte via en gemensam kontaktpunkt som felaktigt påstås. Slutligen fastställde kommissionen även att unionstillverkarna i urvalet sålde en betydande andel av andra produkter som omfattas av produktdefinitionen till högre priser än valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon. Dessa produkter svarade för mer än 8 % av den totala försäljningsvolymen för unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden.

(74)

För det femte höll kommissionen inte med om att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon borde undantas på grund av deras användning i fordonsindustrin. Kommissionen erinrade om att alla produkter som är avsedda för fordonsindustrin inte är undantagna från undersökningen. Faktum är att den undersökta produkten omfattar valsade platta produkter av aluminium till olika konstruktionsdelar av fordon (chassin, komponenter).

(75)

När det gäller påståendena om unionens intresse fastställde kommissionen att unionsindustrin har tillräcklig kapacitet för att uppfylla den nuvarande efterfrågan och att det inte finns någon risk för en strukturell prisökning mot bakgrund av konkurrensvillkoren och den tillgängliga kapaciteten i EU. Detta bekräftas av kommissionens senaste beslut angående sammanslagningen av Gränges och Impexmetal (14). Enligt de uppgifter som lämnats av unionsindustrin och kontrollerats av kommissionen har unionsindustrin dessutom nyligen investerat i nya och pågående projekt för att öka sin produktionskapacitet. På grundval av de uppgifter som den förfogade över ansåg kommissionen att denna ökning sannolikt kommer att absorbera den förväntade ökningen av efterfrågan på grund av förändringarna inom bilindustrin, dvs. en minskning av fordon med förbränningsmotor och en ökning av laddhybrider och helt eldrivna fordon.

(76)

När det gäller ökade kostnader ansåg kommissionen att den vinstnivå som uppnåddes före pandemin skulle göra det möjligt för tillverkare av värmeväxlare till fordon att absorbera extra kostnader i form av antidumpningstullar eller valideringskostnader om de vill gå tillbaka till att upphandla av unionstillverkare. Den övergripande ekonomiska situationen för dessa företag och de grupper de tillhör, till exempel deras balanserade vinstmedel, tydde inte heller på någon dramatisk ekonomisk situation som skulle kunna äventyra deras fortsatta verksamhet i det nuvarande läget.

(77)

När det gäller inverkan på leveranskedjan bör det även noteras att tillverkare av värmeväxlare till fordon normalt förlitar sig på dubbla leverantörer av specifika produkter och att de vanligen har flera validerade leverantörer för varje produktkategori (rör, plåt, fläns). Unionstillverkare av valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon har en dokumenterad erfarenhet av att leverera sådana specifika produkter i stora kvantiteter till de största tillverkarna, både inom och utanför unionen, under många år. Således har de tillgång till relevant utrustning och teknisk kunskap för att utveckla och leverera sådana produkter, och de är ofta förkvalificerade leverantörer. Även om detta inte innebär att användarna kan byta direkt från en leverantör till en annan för alla sina produkter efter eget önskemål skulle unionsindustrin snabbt kunna byta ut kinesiska importprodukter och erbjuda en säker alternativ leveranskälla. En av unionstillverkarna påstod att en liknande process redan hade ägt rum på den amerikanska marknaden, där vissa tillverkare utanför Förenta staterna kunde byta ut kinesiska importprodukter efter att antidumpningstullar införts på kinesiska valsade platta produkter av aluminium.

(78)

Även om det är ett obestridligt faktum att utvecklingen av den nya generationen av eldrivna fordon kommer att minska utsläppen av växthusgaser i unionen ansåg kommissionen preliminärt att en produktion av aluminium som behövs till sådana bilar i EU skulle leda till mindre föroreningar än om den importerades från Kina. Även om man bortser från transportkostnaderna från Kina till EU genererar aluminiumproduktionen i unionen i genomsnitt tre gånger mindre utsläpp av koldioxid än i Kina (15). På denna grund ansåg kommissionen att ett införande av tullar på valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon från Kina inte är oförenligt med unionens bredare politik. I detta avseende hävdade en exporterande tillverkare, Huafon, att dess utsläpp av koldioxid var mycket lägre än genomsnittet i Kina. Detta påstående hade emellertid inte underbyggts med någon bevisning och kunde under alla omständigheter inte extrapoleras till hela den kinesiska aluminiumindustrin.

(79)

Två användare, Mahle och TitanX, framhöll att tillverkare av värmeväxlare till fordon utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skulle få konkurrensfördelar om de köpte valsade platta produkter av aluminium från Kina utan att betala antidumpningstullar, och hänvisade till en kinesisk tillverkare av värmeväxlare till fordon som är etablerad i Marocko. Kommissionen fastslog att den investering som gjorts av de berörda tillverkarna av värmeväxlare till fordon syftade till att försörja en helt ny anläggning för fordonstillverkning utanför EU, och den tillgängliga bevisningen tyder på en investering för att försörja den lokala marknaden (16). Därför tillbakavisades detta påstående.

(80)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden avslog kommissionen preliminärt begäran om att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon skulle undantas från produktdefinitionen för den undersökta produkten.

(81)

En användare, företag A, begärde att aluminiumrullar för tillverkning av belagda rullar och kompositpaneler i aluminium skulle undantas, eftersom sådana rullar har specifika fysiska, tekniska och kemiska egenskaper när det gäller deras spänningsutjämning och utseende så att även en liten defekt gör att produkten inte kan användas för det ändamål för vilket den köptes.

(82)

Mot bakgrund av de höga kvalitetskraven hävdade företaget att en sådan produkt inte är utbytbara mot andra valsade platta produkter av aluminium och inte kan ersättas med andra produkter. När det gäller produktionsprocessen framhöll denna part att de kinesiska tillverkarna tillverkar den berörda produkttypen med toppmodern utrustning (varmvalsning, spänningsutjämning och dubbla linjer för varmbearbetning) som ger högre kvalitet och produktivitet såväl som lägre kostnader.

(83)

Samma part hävdade även att den hade stora svårigheter med att köpa den berörda produkttypen enligt erforderliga standarder från unionsindustrin, men även med att byta ut kinesiska leverantörer mot leverantörer inom unionen. Företaget uppgav även att den berörda produkttypen utgjorde en betydande andel av produktionskostnaden och att införandet av tullar skulle leda till ökande kostnader eftersom man skulle behöva validera nya leverantörer.

(84)

Kommissionen fastslog att aluminiumrullar för tillverkning av belagda rullar och kompositpaneler i aluminium omfattas av produktdefinitionen i skälen 55–58 och att de kan klassificeras enligt de produktnummer som anges i undersökningen med avseende på tjocklek, form, ingående material, slutbearbetning och härdningsgrad. De har även samma grundläggande kemiska, tekniska och fysiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium eftersom de i likhet med dessa består av rent aluminium till mer än 95 %. Dessutom tillverkas de av liknande legeringar och har liknande slutbearbetning, härdningsgrad och tjocklek som andra valsade platta produkter av aluminium som omfattas av undersökningen. Spänningsutjämning är inte en process som uteslutande tillämpas för den berörda produkttypen, eftersom den även används för andra kategorier av valsade platta produkter av aluminium, däribland till värmeväxlare.

(85)

När det gäller utbytbarhet är valsade platta produkter av aluminium som tillhör andra produktgrupper inte alltid utbytbara av olika skäl, t.ex. de specifika legeringsbehandlingar som används eller typen av slutbearbetning. Dessa produkter omfattas ändå av undersökningen, eftersom de har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper.

(86)

Vad gäller tillverkningsprocessen ansåg kommissionen preliminärt att aluminiumrullar för tillverkning av belagda rullar och kompositpaneler i aluminium är resultatet av samma tillverkningsprocess som beskrivs i skäl 56 och att processen till stor del bygger på samma utrustning som till andra valsade platta produkter av aluminium. Det faktum att kinesiska tillverkare påstås använda toppmodern utrustning innebär inte någon skillnad för produkten. Under alla omständigheter har vissa unionstillverkare liknande tillverkningsutrustning.

(87)

Kommissionen medgav emellertid att de produkter som tillverkas av företag A har särskilda egenskaper och att företaget har svårt att hitta aluminiumrullar för tillverkning av belagda rullar och kompositpaneler i aluminium i unionen. Hittills har inga bevis på motsatsen lagts fram av unionsindustrin. När det gäller de tillverkare som ingick i urvalet fastslog kommissionen preliminärt att ingen av dem tillverkade tillräckliga kvantiteter av sådana särskilda produkttyper som var avsedda för den fria marknaden. Dessutom kan andelen kompositpaneler i aluminium i den övergripande gruppen av valsade platta produkter av aluminium i unionen uppskattas till under 2 %.

(88)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden och på grundval av den bevisning som den förfogade över drog kommissionen den preliminära slutsatsen att importen av aluminiumrullar borde undantas från betalningen av tullarna när de används för tillverkning av belagda rullar och kompositpaneler i aluminium.

(89)

En exporterande tillverkare, Xiamen Xiashun, begärde ett förtydligande av huruvida litografiska plåtar och batterifolie omfattades av produktdefinitionen. Tillverkaren hävdade att dessa produkter skiljde sig från kylflänsar med avseende på tillämpning, målmarknad, fysiska och kemiska egenskaper samt tillverkningsprocesser.

(90)

I detta avseende bör det först och främst noteras att litografiska plåtar och batterifolie omfattas av produktdefinitionen i skälen 55–58 och kan klassificeras enligt de produktnummer som används i undersökningen med avseende på tjocklek, form, ingående material, slutbearbetning och härdningsgrad.

(91)

För det andra, och till skillnad från de argument som förts fram av denna part, är produktdefinitionen för denna undersökning mycket bredare och inte begränsad till kylflänsar. Undersökningen visade dessutom att litografiska plåtar och batterifolie har samma grundläggande kemiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium, eftersom de till mer än 95 % består av rent aluminium i likhet med andra valsade platta produkter av aluminium. De tillverkas även av liknande legeringar och har liknande slutbearbetning, härdningsgrad och tjocklek som andra valsade platta produkter av aluminium som omfattas av undersökningen. Det faktum att dessa produkter är avsedda för särskilda användningsområden i specifika sektorer är inte heller unikt, eftersom de flesta valsade platta produkter av aluminium har sina egna specifikationer beroende på den berörda slutanvändarens användningsområde eller krav.

(92)

Vad gäller tillverkningsprocessen ansåg kommissionen att litografiska plåtar och batterifolie är resultatet av samma tillverkningsprocess som beskrivs i skäl 56 och att processen till stor del bygger på samma utrustning som till andra valsade platta produkter av aluminium. Det faktum att dessa produkter kräver specifik utrustning (avfettning, spänningsutjämning) är inte unikt eftersom sådan utrustning kan användas för att tillverka andra valsade platta produkter av aluminium. På denna grund bekräftade kommissionen preliminärt att litografiska plåtar och batterifolie omfattas av undersökningen.

(93)

Den exporterande tillverkaren Nanshan-koncernen begärde ett förtydligande av huruvida aluminiumfolie för vidare förädling med tjocklek mellan 30 och 60 mikrometer omfattades av denna undersökning och begärde att produkten skulle undantas från produktdefinitionen. Företaget framhöll att ACF-30-60 har två olika sidor (matt och blank), att den tillverkas med särskilda legeringar (1xxx och 8xxx) och att den måste uppfylla EU:s lagstiftning om kontakt med livsmedel (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 (17), kommissionens förordning (EG) nr 2023/2006 (18), Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG) (19) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (20) [Reach-förordningen]) den europeiska standarden CEN EN 602. Man hänvisade även till det faktum att kommissionen hade betraktat aluminiumfolie för vidare förädling och aluminiumfolie för hushållsbruk som olika produkter i en tidigare undersökning av kringgående (21) på grundval av specifikationerna för aluminiumlegeringar, vätbarhet och porer.

(94)

Samma part hänvisade även till slutanvändningen och användningsområdena, i synnerhet det faktum att ACF-30-60 främst används i samband med livsmedelshantering, medan de viktigaste användningsområdena för den berörda produkten påstods vara som förslutningsfolie och läkemedelsfolie. Parten påstod vidare att ACF-30-60 inte konkurrerade med och inte var utbytbar mot den berörda produkten, eftersom köpare av ACF-30-60, till skillnad från köpare av valsade platta produkter av aluminium, är verksamma inom livsmedels- och läkemedelsindustrierna och eftersom ACF-30-60 säljs till högre priser. Samma part hävdade även att produktionsprocessen skiljde sig eftersom slutbearbetningen efter valsningen ledde till en matt och en blank sida och att de flesta av ”klagandena” inte tillverkade ACF-30-60.

(95)

I detta avseende bör det först och främst noteras att ACF-30-60 omfattas av produktdefinitionen i skälen 55–58 och klassificeras enligt de produktnummer som används i undersökningen med avseende på tjocklek, form, ingående material, slutbearbetning och härdningsgrad. Kommissionen fastslog dessutom att ACF-30-60 har samma grundläggande kemiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium, eftersom de till mer än 95 % består av rent aluminium i likhet med andra valsade platta produkter av aluminium. De tillverkas även av liknande legeringar och har liknande slutbearbetning, härdningsgrad och tjocklek som andra valsade platta produkter av aluminium som omfattas av undersökningen.

(96)

För det andra är det faktum att dessa produkter har två olika sidor och måste iaktta vissa delar av livsmedelslagstiftningen inte unikt, eftersom de flesta valsade platta produkter av aluminium har sina egna specifikationer beroende på användningsområde eller den berörda slutanvändarens krav och därmed måste uppfylla vissa rättsliga krav. Detta gäller till exempel för andra produkter för livsmedelsförvaring som omfattas av detta förfarande.

(97)

När det gäller den tidigare undersökningen av kringgående framgår det av artikel 1.4 i förordning (EU) 2017/271 att endast aluminiumfolie som importeras för andra användningar än användning som hushållsfolie skulle undantas från utvidgningen av den befintliga antidumpningstullen. Aluminiumfolie som används för vidare förädling omfattades således inte av dessa åtgärder. I förordning (EU) 2017/271 medgavs emellertid att det, på grundval av de tekniska egenskaperna för legeringar, vätbarhet och porer, är omöjligt att skilja mellan aluminiumfolie för vidare förädling och folie som omfattas av den undersökningen och som faktiskt används i hushåll (se skäl 72 i förordningen). Under alla omständigheter gjordes analysen endast för att identifiera faktorer som skulle kunna göra det möjligt att skilja mellan hushållsfolie och folie för vidare förädling i samband med det kringgående som fastställts angående obetydligt ändrad aluminiumfolie för hushållsbruk. Följaktligen har de slutsatser som dras i den undersökningen inte någon betydelse för denna undersökning.

(98)

När det gäller slutanvändning ansåg kommissionen att sådana parametrar inte är relevanta för att stödja en begäran om undantag, om den berörda produkttypen har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium. Under alla omständigheter visade undersökningen i det föreliggande ärendet att valsade platta produkter av aluminium, till skillnad från vad som påstås av denna part, inte bara är avsedda som förslutningsfolie eller läkemedelsfolie, utan även för sådana livsmedelsförpackningar som uppges i klagomålet och som bekräftats av undersökningen.

(99)

När det gäller utbytbarhet fastslog kommissionen att denna parameter inte är ett relevant argument för att stödja en begäran om undantag om den berörda produkten har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium. I det föreliggande ärendet är valsade platta produkter av aluminium som tillhör olika produktgrupper inte alltid utbytbara av olika skäl, t.ex. de specifika legeringsbehandlingar som används eller typen av slutbearbetning, även om de har samma grundläggande egenskaper och tillverkas med samma utrustning. Dessa produkter omfattas ändå av undersökningens produktdefinition, eftersom de har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper.

(100)

Vad gäller tillverkningsprocessen är ACF-30-60 resultatet av samma tillverkningsprocess som beskrivs i skäl 56, och processen bygger till stor del på samma utrustning som till andra valsade platta produkter av aluminium. Det faktum att produkten måste genomgå en särskild slutbearbetningsprocess innebär inte att produkten skiljer sig från andra produkter, förutsatt att den har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium.

(101)

Slutligen fanns det inte några bevis för påståendet att de flesta av klagandena inte tillverkade ACF-30-60. Tvärtom kunde kommissionen fastslå att unionsindustrin tillverkade sådana produkter.

(102)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden avslog kommissionen preliminärt begäran om att ACF-30-60 skulle undantas från undersökningen.

(103)

En användare, OPL System AB, begärde att valsade platta produkter av aluminium för tillverkning av lameller till persienner skulle undantas från undersökningen. Företaget hävdade att det inte finns någon tillverkare av sådant material på unionsmarknaden och hänvisade till rådets förordning (EU) 2019/2220 (22), vilken innehåller föreskrifter om en kvot för tullfri import av band eller folier av aluminium-magnesiumlegering för tillverkning av lameller till persienner. Företaget hävdade även att den berörda produkten måste uppfylla specifikationer som utarbetats för dess tillverkningsutrustning.

(104)

Kommissionen påpekade att den berörda parten inte lagt fram några bevis för att den berörda produkten inte har samma grundläggande kemiska, fysiska och tekniska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium som omfattas av undersökningen. Den berörda parten hade inte heller lagt fram några bevis för påståendet att unionsindustrin inte kan tillverka den berörda produkten. Unionsindustrin meddelade i sin tur att den har kapacitet att tillverka den berörda produkten.

(105)

I avsaknad av ytterligare bevisning avslog kommissionen preliminärt denna begäran om undantag.

(106)

Den bevisning som fanns tillgänglig när undersökningsperioden inleddes tydde på att betydande snedvridningar förekom i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att inleda undersökningen med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(107)

För att samla in de nödvändiga uppgifterna för en möjlig tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i det berörda landet att lämna uppgifter om de insatsvaror som används för att tillverka valsade platta produkter av aluminium. Fjorton exporterande tillverkare lämnade de relevanta uppgifterna.

(108)

Som nämnts i skäl 44 bad kommissionen även den kinesiska regeringen att besvara ett frågeformulär angående den påstådda förekomsten av snedvridningar i Kina. Inget svar inkom. Därefter informerade kommissionen den kinesiska regeringen om sin avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och att använda tillgängliga fakta för att fastställa om betydande snedvridningar förekom i Kina. Inget svar inkom.

(109)

Kommissionen uppmanade även alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter på, uppgifter om och bevisning för lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Uppgifter inkom från Xiamen Xiashun.

(110)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen de berörda parterna, på grundval av de uppgifter som var tillgängliga i det skedet, om att Brasilien kunde vara ett möjligt lämpligt representativt land enligt artikel 2.6a a i grundförordningen, om villkoren för tillämpning av denna bestämmelse bekräftades. Kommissionen uppgav även att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(111)

Den 5 oktober 2020 utfärdade kommissionen en första notering om källorna till fastställandet av normalvärdet (nedan kallad noteringen av den 5 oktober eller den första noteringen) genom vilken kommissionen informerade de berörda parterna om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den skrivelsen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av valsade platta produkter av aluminium. Dessutom identifierade kommissionen Brasilien, Thailand och Turkiet som möjliga lämpliga representativa länder. Kommissionen gav alla berörda parter möjlighet att lämna synpunkter. Kommissionen mottog synpunkter från klaganden, företagen Airoldi Metalli Spa (nedan kallat Airoldi), företag A, Jiangsu Alcha-koncernen, Nilo, Nanshan-koncernen och Xiamen Xiashun.

(112)

Den 25 november 2020, efter att ha analyserat de mottagna synpunkterna, utfärdade kommissionen en andra notering om källorna till fastställandet av normalvärdet (nedan kallad noteringen av den 25 november eller den andra noteringen). I den noteringen fastställde kommissionen en provisorisk förteckning över produktionsfaktorer och informerade de berörda parterna om sin avsikt att använda Brasilien som representativt land enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen informerade även de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinster på grundval av offentligt tillgängliga årsredovisningar från det brasilianska företaget Novelis do Brasil Ltda. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Synpunkter inkom från klaganden samt företagen Airoldi, företag A, Jiangsu Alcha-koncernen, Lodec Metal, Nanshan-koncernen och Xiamen Xiashun.

(113)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit efter den andra noteringen drog kommissionen den preliminära slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt val av representativt land där icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.3.

(114)

Vid inledandet av undersökningen på grundval av artikel 2.6a a i grundförordningen skickade kommissionen två frågeformulär angående förekomsten av snedvridningar till den kinesiska regeringen (23). De lämnade dock inga synpunkter. Den 28 september 2020 underrättade kommissionen genom en verbalnot de kinesiska myndigheterna om att den avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på uppgifter som lämnats i de två frågeformulären, och uppmanade de kinesiska myndigheterna att lämna synpunkter på tillämpningen av artikel 18. Inga synpunkter inkom.

(115)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(116)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(117)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och med tanke på de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(118)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(119)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av det exporterande landets ekonomiska och administrativa struktur ger staten betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är ett resultat av marknadskrafternas fria utveckling.

(120)

I artikel 2.6a c i grundförordningen sägs att när ”kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(121)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landrapport om Kina (nedan kallad rapporten) (24) som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Rapporten infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet. Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten. Vid tidpunkten för inledandet av undersökningen uppmanades berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna.

(122)

Klagomålet innehöll uppgifter om ytterligare studier och rapporter som utarbetats för att analysera aluminiumindustrins situation i Kina. En första källa var rapporten om överkapacitet i Kina från Europeiska unionens handelskammare i Kina (nedan kallad rapporten från EU:s handelskammare), som användes för att påvisa överskott av produktionskapacitet i Kina. För det andra uppgav klaganden OECD-dokumentet Measuring distortions in international markets – The aluminium value chain (nedan kallad OECD-studien) (25), som är en ingående analys av frågan om finansiella subventioner till företag inom aluminiumindustrin, samt det faktum att exportskatter på primärt aluminium och ofullständiga momsrabatter på export av vissa aluminiumprodukter avskräcker från export av primärt aluminium och uppmuntrar produktion och export av halvfabrikat och tillverkade aluminiumvaror, inklusive stänger, profiler och rör av aluminium. Slutligen påpekade klaganden att kommissionen i en nyligen genomförd översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningstullar på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina (26) bekräftade förekomsten av betydande snedvridningar, att denna slutsats var systemomfattande och inte begränsad till den produkt som berördes av den särskilda undersökningen och att det inte fanns någon anledning att avvika från denna metod.

(123)

Såsom anges i skäl 114 lämnade de kinesiska myndigheterna i det inledande skedet inga synpunkter på eller någon bevisning som underbyggde eller motbevisade den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inbegripet rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, när det gäller förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. De synpunkter som inkom från ett antal berörda parter i detta avseende behandlas i avsnitt 3.3.1.11.

(124)

Kommissionen undersökte huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, som inbegriper den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(125)

Kinas ekonomiska system bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska författningen och avgör hur Folkrepubliken Kina styrs ekonomiskt. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, dvs. att de ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i nationens ekonomi”, och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (27). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala rättsakter. Den kinesiska egendomsrätten är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom rätten tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (28).

(126)

Enligt den kinesiska rätten utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och personligt) och bildar en överbyggnad där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Genom en ändring av författningen i mars 2018 fick det kinesiska kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i författningen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet i Folkrepubliken Kina”, lades en ny andra mening till med följande lydelse: ”Det främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap.” (29) Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(127)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik som eftersträvar mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet, i stället för att avspegla de rådande ekonomiska förhållandena på en fri marknad (30). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(128)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning när det gäller den övergripande administrativa kontrollen av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de förekommer på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsnivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. I planerna anges även de verktyg som ska användas för att stödja de berörda industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande explicita produktionsmål, medan detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringscykler. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar, och de tilldelas specifika utvecklingsmål (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste i grunden anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina lagstadgade befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att följa de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.3.1.5) (31).

(129)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.3.1.8) (32). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktie- och obligationsmarknader, marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn som inte ingår i banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från statens och kommunistpartiets sida (33).

(130)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på en rad olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel regelmässigt för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs emellertid inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (34). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja politiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (35).

(131)

Sammanfattningsvis bygger Kinas ekonomiska modell på vissa grundsatser som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden går stick i stäv med principen om att ge marknadskrafterna fritt spelrum, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning i linje med marknadsprinciperna (36).

(132)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(133)

De kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar aktivt de enskilda statsägda företagens genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom att tjänstemän roterar mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens ledningsorgan, genom att particeller ingår i företagen (se även avsnitt 3.3.1.4) samt genom att staten utformar bolagsstrukturen inom sektorn för statsägda företag (37). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånligt tillträde till relevanta insatsvaror, inbegripet finansiering (38). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i aluminiumsektorn beskrivs närmare i avsnitt 3.3.1.5.

(134)

I OECD-studien, som klaganden lade fram som bevisning, hänvisas det till statsägda företag inom aluminiumsektorn som i sina lagstadgade uppgiftsinlämningar särskilt betonar hur statligt ägande påverkar relevant industripolitik och hur statligt ägande leder till statligt stöd. Mer specifikt nämner ett statsägt företag i ett obligationsprospekt från 2016 att det är ett av 52 konstitutiva statsägda företag, att det spelar en viktig roll i utformningen och genomförandet av politiken inom kraftsektorn och att det får omfattande och varaktigt stöd från de kinesiska myndigheterna. Ett annat statsägt företag hänvisar i sitt obligationsprospekt från 2017 till det faktum att respektive provinsstyrelse kan utöva ett betydande inflytande på koncernen (39).

(135)

Folkrepubliken Kina är den största aluminiumtillverkaren i världen, och landet har flera stora statsägda företag som återfinns bland världens största tillverkare. Enligt uppskattningar svarar de statligt ägda företagen för mer än 50 % av den sammanlagda produktionen av primärt aluminium i Kina (40). En studie av icke-järnmetallindustrin i Kina tyder också på att de statsägda företagen står för en dominerande andel av den inhemska marknaden (41). Även om en kapacitetsökning under de senaste åren delvis kan tillskrivas privatägda företag, skulle en sådan kapacitetsökning vanligtvis också innebära olika former av (lokal) offentlig inblandning, till exempel att man tolererar olaglig kapacitetsökning (42). Dessutom har produktionskapaciteten för aluminium bland de viktigaste statsägda företagen också ökat, om än i mindre utsträckning (43).

(136)

Förutom att kontrollera de statsägda företagen utövar de kinesiska myndigheterna även ett inflytande över de privatägda företagen i Kina. Under undersökningen kunde det fastställas att tillverkarna av valsade platta produkter av aluminium tog emot subventioner av staten. Till exempel redovisar ett av företagen i urvalet, Jiangsu Alcha-koncernen, ett antal statliga subventioner i företagets årsrapport. Det finns fortfarande flera statsägda företag bland exportörerna av valsade platta produkter av aluminium, däribland Chalco Ruimin och Southwest Aluminium Group, vilka är dotterbolag till Chalco, ett statsägt företag under tillsyn av SASAC (44).

(137)

På grund av det stora statliga inflytandet i aluminiumindustrin och den höga andelen statsägda företag i sektorn hindras till och med privatägda tillverkare från att bedriva verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom aluminiumsektorn står också under politisk styrning och vägledning, vilket framgår av avsnitt 3.3.1.5.

(138)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan den kinesiska regeringen påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (45), men kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en partiorganisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar i kommunistpartiet enligt partiets stadgar (46)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt, men kommunistpartiet har åtminstone sedan 2016 stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Kommunistpartiet uppges även pressa privata företag till att prioritera ”patriotism” och rätta sig efter partidisciplinen (47). År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen hela tiden ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (48). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för tillverkare av aluminiumprodukter och leverantörer av insatsvaror till dessa.

(139)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med titeln ”Riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran” (49) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. Följande anges i avsnitt II.4 i riktlinjerna: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggnaden ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Med detta dokument betonade partiet de privata företagens roll i ”Förenade frontens arbete” i ett försök att förstärka kommunistpartiets roll i organisationer och enheter som inte styrs av partiet (50).

(140)

Följande exempel illustrerar den ovan beskrivna tendensen att de kinesiska myndigheterna i allt högre utsträckning ingriper i aluminiumsektorn:

(141)

Som kommissionen konstaterade i en annan undersökning av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina (51) ändrade en kinesisk, statsägd aluminiumtillverkare, China Aluminium International Engineering Corporation Limited (Chalieco), under 2017 sin bolagsordning så att particellerna fick en mer framträdande roll inom företaget. Företaget införde ett helt kapitel om partikommittén, och i artikel 113 sägs att styrelsen ”i förväg ska samråda med företagets partikommitté när viktiga affärsbeslut ska fattas” (52). I sin årsrapport för 2017 (53) anger Aluminum Corporation of China (Chalco) vidare att ett antal direktörer, övervakare och högre chefer, däribland ordföranden, den verkställande direktören och ordföranden för övervakningskommittén, är medlemmar i kommunistpartiet.

(142)

När det gäller de företag som aktivt tillverkar valsade platta produkter av aluminium, däribland Southwest Aluminium, Jiangsu Alcha-koncernen och Chalco Ruimin, visade undersökningen att medlemmar av kommunistpartiet ingår i företagens styrelser. Flera tillverkare av valsade platta produkter av aluminium anordnar även partiuppbyggnadsaktiviteter för sina anställda, till exempel Southwest Aluminium: ”för att genomföra kraven från generalsekreterare Xi Jinping, efter de politiska uppbyggnadsinsatserna, ska partikommittén för Southwest Aluminum (Group) Co., Ltd kraftfullt främja uppbyggnaden av granskande partiavdelningar, säkerställa en effektiv och fullständig täckning av partiorganisationer och partiarbete, främja den ’dubbla utnämningen’ av partimedlemmar och involvera partimedlemmar som pionjärer och förebilder” (54). Xiamen Xiashun förklarar partiuppbyggnadsaktiviteterna på följande sätt: ”Xiashun arbetar aktivt för att främja partiuppbyggnad och fackföreningsarbete, och står fast vid systemet med årliga gemensamma möten mellan partiet, regeringen och arbetarna för att skapa en viktig plattform där medarbetarna kan delta i beslutsfattandet, skydda sina rättigheter och intressen och bygga upp en harmonisk atmosfär.” (55) Andra företag som deltar i partiuppbyggnadsaktiviteterna är Tianjin Zhongwang Aluminium Industry, Jiangsu Alcha-koncernen och Chalco Ruimin.

(143)

Statens närvaro och ingripanden på finansmarknaderna (se även avsnitt 3.3.1.8 ovan), liksom i försörjningen av råvaror och insatsvaror, har också en snedvridande effekt på marknaden (56). Den statliga närvaron i företag, inklusive statsägda företag, inom aluminiumindustrin och andra sektorer (t.ex. finans- och insatsvarusektorerna) gör därmed att de kinesiska myndigheterna kan påverka priser och kostnader.

(144)

Inriktningen på Kinas ekonomi bestäms i betydande utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som innehåller prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande, och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar hur de lägre myndigheterna genomför planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas efter marknadskrafterna (57).

(145)

Staten har till exempel en viktig roll i utvecklingen av den kinesiska aluminiumsektorn. Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument som direkt eller indirekt rör sektorn och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Genom dessa och andra instrument styr och kontrollerar staten praktiskt taget alla aspekter av aluminiumsektorns utveckling och funktion. Denna politik har en betydande direkt eller indirekt inverkan på tillverkningskostnaderna för produkter av aluminium.

(146)

I linje med kommissionens slutsatser i ärendet angående viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina (58) och i ärendet angående stänger, profiler och rör av aluminium (provisoriska åtgärder) (59) är följande omständigheter även tillämpliga på den aktuella berörda produkten, vilken på liknande sätt är en aluminiumprodukt i senare led i förädlingskedjan:

(147)

Även om den trettonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling (60) inte har några särskilda bestämmelser om aluminium, innehåller den en allmän strategi för icke-järnmetallindustrin om att främja samarbete om internationell tillverkningskapacitet och tillverkning av utrustning. För att uppnå dessa mål anges i planen att den ska förbättra stödsystemen relaterade till beskattning, finansiering, försäkringar, investeringar, finansieringsplattformar och plattformar för riskbedömning (61).

(148)

I utvecklingsplanen för icke-järnmetallindustrin (2016–2020) (nedan kallad planen), som är den motsvarande sektorsplanen, anges specifika strategier och specifika mål som staten strävar efter att uppnå för ett antal icke-järnmetallindustrier (62), däribland aluminiumindustrin.

(149)

Syftet med planen är att uppgradera de produkttyper som tillverkas av den kinesiska aluminiumindustrin, vilket bland annat ska ske genom stöd till innovation. Den manar till en snabb utveckling av systemet för blandat ägande och en förstärkning av de statsägda företagens livskraft. Den ger också möjlighet till lagring av icke-järnmetaller för att trygga försörjningen av resurser, inklusive aluminium, och innehåller specifika kvantitativa mål för att minska energiförbrukningen, öka andelen återvunnet aluminium i tillverkningen och öka kapacitetsutnyttjandet (63).

(150)

I planen föreskrivs vidare strukturanpassningar med striktare kontroll av nya smältverk och nedläggning av föråldrad kapacitet. Föreskrifterna omfattar en geografisk fördelning av bearbetningsanläggningar, en inriktning på projekt som syftar till att öka exploateringen av bauxit- och aluminiumoxidresurser samt regler för elförsörjning och prissättning (64).

(151)

Genom denna breda uppsättning av åtgärder och strategier utgör planen en fortsättning på 2009 års anpassnings- och vitaliseringsplan för icke-järnmetallindustrin, som antogs för att mildra finanskrisens negativa effekter på icke-järnmetallindustrin. Planens huvudmål täcker bland annat kontroll av tillverkningsvolym, omstrukturering, råvaruanskaffning, exportskattepolitik, tryggad resursförsörjning, lagring, teknisk innovation, finansiering samt planering och genomförande (65).

(152)

Ett annat policydokument som är inriktat på aluminiumsektorn är de standardvillkor för aluminiumindustrin som utfärdades av ministeriet för industri och informationsteknik (Ministry of Industry and Information Technology – MIIT) den 18 juli 2013, i syfte att påskynda strukturanpassningen och hindra en okontrollerad ökning av kapaciteten för aluminiumsmältning. I standardvillkoren införs minimiproduktionsvolymer för nya anläggningar, kvalitetsstandarder och tryggad försörjning av importerad och inhemskt anskaffad bauxit och aluminiumoxid. I standardvillkoren anges att MIIT är den myndighet som ansvarar för standardisering och förvaltning av aluminiumindustrin samt offentliggörande av förteckningen över företag med tillstånd att bedriva verksamhet i aluminiumindustrin (66).

(153)

I det vägledande yttrandet om att skapa en utmärkt marknadsmiljö, främja strukturanpassning och omvandling av icke-järnmetallindustrin och öka de förmåner som beviljas av statsrådets allmänna kansli från 2016 (2016/42) (67) anger de kinesiska myndigheterna som huvudmål att ”optimera icke-järnmetallindustrins struktur, i princip balansera tillgång och efterfrågan på viktiga produktkategorier, behålla en utnyttjandegrad på över 80 % av produktionskapaciteten för elektrolytiskt aluminium, och avsevärt öka kapaciteten att trygga försörjningen av mineraltillgångar som koppar och aluminium” (68). I dokumentet anges även att ”ny produktionskapacitet måste kontrolleras strikt”. För att uppnå detta kräver staten att man ”säkerställer genomförandet av oumbärliga nya (reformerade, utvidgade) byggprojekt för elektrolytiskt aluminium, […] använder social övervakning och andra verktyg, intensifierar övervaknings- och inspektionsinsatserna, och strikt undersöker och hanterar nya projekt för elektrolytiskt aluminium som bryter mot bestämmelserna” (69). Dessa bestämmelser visar att de kinesiska myndigheterna i betydande utsträckning ingriper i sektorn för icke-järnhaltiga metaller, inklusive aluminiumsektorn.

(154)

Det ovan beskrivna statliga inflytandet i aluminiumsektorns verksamhet med hjälp av planeringsdokument återspeglas också på provinsnivå. Till exempel anges det i Shandongprovinsstyrelsens meddelande om genomförandeplanen för att påskynda en högkvalitativ utveckling av sju energiintensiva industrier (2018/248) av den 6 november 2018 att man måste ”främja utvidgningen av den industriella förädlingskedjan för elektrolytiskt aluminium” med hjälp av följande åtgärder: ”ytterligare öka andelen fin- och djupbearbetning av elektrolytisk aluminiumvätska och material för aluminiumbearbetning, påskynda och främja utvidgningen av aluminiumindustrins förädlingskedja till färdiga produkter och produkter i det övre marknadssegmentet, utöka användningen av avancerade aluminiummaterial, och öka utvecklingsmöjligheterna inom industrin för aluminiumbearbetning” (70).

(155)

Staten har under många år ingripit i aluminiumsektorns funktion redan innan ovannämnda policydokument utfärdades, vilket till exempel illustreras av riktlinjerna för att påskynda omstrukturering av aluminiumindustrin (”riktlinjerna för omstrukturering”) (71), som utfärdades av den nationella utvecklings- och reformkommissionen (NDRC) i april 2006. I dessa riktlinjer betraktas aluminium som en grundläggande produkt för den nationella ekonomins utveckling. I riktlinjerna för omstrukturering anges att särskilda mål ska uppnås inom vissa områden vid genomförandet av den politik för industriell utveckling som antagits av statsrådet. Områdena är följande: ökad koncentration i industrin, Tillgång till finansiellt kapital (se även avsnitt 3.3.1.8). industrins organisation, strikt kontroll av exporten av elektrolytiskt aluminium och nedläggning av föråldrad kapacitet.

(156)

Den kinesiska staten har dessutom ingripit i marknadskrafternas fria spel inom sektorn för aluminiumprodukter i tidigare led i förädlingskedjan, dvs. i tillverkningen av insatsvaror och insatsvaror för insatsvaror som används av tillverkarna av den berörda produkten. I detta avseende anges till exempel i meddelandet om främjande av en ordnad utveckling av aluminiumoxidindustrin (2018/1655), utfärdat den 28 december 2018 av MIIT:s allmänna kansli (72), i fråga om aluminiumoxid (en viktig insatsvara för produktionen av primärt aluminium), att ”under vägledning av Xi Jinpings socialistiska ideologi med kinesiska förtecken i en ny tidsålder, ska [alla berörda parter] på ett heltäckande och grundligt sätt genomföra andan i slutsatserna från partiets 19:e nationella kongress, hålla fast vid den allmänna inriktningen på stabilitet i det pågående arbetet, hålla fast vid det nya utvecklingskonceptet, fokusera på strukturreformer på utbudssidan, dra full nytta av marknadens avgörande roll för resursallokering, involvera staten på ett bättre sätt, […] möta inhemska utvecklingsbehov och främja en ordnad och hälsosam utveckling av aluminiumoxidindustrin” (73). I samma dokument anges att ”provinsernas utvecklings- och reformkommissioner och MIIT:s förvaltningar ska hålla sig à jour med den aktuella utvecklingen inom aluminiumoxidindustrin i sina regioner, kombinera sina regioners ekonomiska och sociala utveckling, industriella bas, marknadsefterfrågan, energiförbrukning och miljökapacitet, stärka den vetenskapliga planeringen för utvecklingen av aluminiumoxidindustrin, samordna omfattningen och spridningen av sina regioners industriella utveckling, säkerställa projektdemonstrationer, strikt genomföra kraven vid uppförande av projekt, på ett ordnat sätt stödja uppförandet av projekt, stärka övervakningen av hela processen, se till att omfattningen av industrins utveckling motsvarar den inhemska marknadsefterfrågan och den lokala bärkraften, och förhindra ett forcerat uppförande av projekt” (74). För att uppnå det sistnämnda föreskrivs i dokumentet att övervakning och inspektioner behöver stärkas: ”I enlighet med kraven i detta meddelande ska den nationella utvecklings- och reformkommissionen, ministeriet för industri och informationsteknik, China Nonferrous Metals Industry Association och andra berörda parter inspektera byggprojekt avseende aluminiumoxid i form av skrivelser, forskning och slumpmässiga undersökningar. Om problem uppstår ska dessa hanteras strikt i enlighet med relevanta föreskrifter.” (75) Dessa bestämmelser visar graden av statligt inflytande och statlig kontroll på den kinesiska marknaden för aluminiumoxid – en väsentlig insatsvara för produktionen av primärt aluminium, som är den råvara som tillverkarna av valsade platta produkter av aluminium använder.

(157)

En annan insatsvara i tillverkningen av den berörda produkten är elektricitet, vilken utgör upp till 4 % av de samarbetande exporterande tillverkarnas tillverkningskostnader för valsade platta produkter av aluminium. I detta avseende fann kommissionen bevis för statligt orsakade snedvridningar som påverkade priset på el till kinesiska aluminiumtillverkare. Det kunde i synnerhet fastställas att staten ingrep till förmån för kinesiska tillverkare genom differentierade och mer fördelaktiga energipriser. I det vägledande yttrandet om att skapa en utmärkt marknadsmiljö, främja strukturanpassning och omvandling av icke-järnmetallindustrin och öka de förmåner som nämns ovan, fastställer de kinesiska myndigheterna som ett politiskt mål att ”fortsätta att genomföra politiken för differentierade elpriser, uppmuntra berättigade elanvändare att ingå direkta avtal med elproduktionsföretag, och fastställa priser via förhandlingar” (76). Kommissionen konstaterade även att en liknande politik fördes på provinsnivå. I provinsen Yunnan gäller till exempel följande enligt uppgifter som rapporterades av China Industry Journal i november 2019: ”För att genomföra planen har Yunnan successivt utfärdat specifika strategier såsom ett genomförandeyttrande om att främja en integrerad utveckling av vattenkraft och aluminiummaterial och en plan för genomförande av förmånspriser för att främja användning av vattenkraft. Det framgår tydligt att alla företag som överför sin kapacitetskvot till Yunnan ska omfattas av principen om ’ett förmånspris, full överföring’, vilket innebär att elektrolytiskt aluminium under de första fem åren ska åtnjuta ett särskilt förmånligt elpris på 0,25 renminbi yuan per kWh. När det gäller djupbearbetning av material ska ett särskilt förmånligt elpris på 0,20 renminbi yuan per kWh beviljas. Enligt flera rapporter har Henan Shenhuos och Sichuan Qiyas integrerade projekt som innebär överföring av kvoter för uppförande i Yunnan redan dragit nytta av politiken för integrationsprojekt, och relevanta avtal har undertecknats med lokala myndigheter, elnätsföretag och elproduktionsföretag.” (77)

(158)

Som ett annat exempel på statlig inblandning på provinsnivå har myndigheterna i det redan nämnda meddelandet från Shandongprovinsen om genomförandeplanen för att påskynda en högkvalitativ utveckling av sju energiintensiva industrier fastställt omvandlings- och uppgraderingsmål för industrin för elektrolytiskt aluminium när det gäller energiförbrukning: ”Senast 2022 ska elförbrukningen för elektrolytiskt aluminium per ton aluminium ha sjunkit till cirka 12 800 kWh, andelen för elektrolytisk djupbearbetning för elektrolytiskt aluminium i provinsen uppgå till cirka 50 % och mervärdet av aluminium per ton öka med i genomsnitt mer än 30 %.” (78)

(159)

När det gäller kontrollen av att bestämmelserna i planeringsdokumenten efterlevs spelar kinesiska branschorganisationer en viktig roll. Dessa ska garantera att industrin genomför myndigheternas politik. Detta ansvar bekräftas av det faktum att de i sin verksamhet har nära kontakter med statliga myndigheter, vilket återspeglas i deras stadgar. När det gäller aluminiumsektorn anges det i stadgarna för China Nonferrous Metals Industry Association i synnerhet att förbundet ”ansluter sig till partiets grundsatser och olika principer och strategier, respekterar författningen, lagar, förordningar och nationell politik samt iakttar samhälleliga och moraliska värderingar. Det ska hålla sig till målet att tjäna staten, industrin, företagen och företagsledarna, det ska inrätta och förbättra mekanismen för självreglering inom industrin, det ska till fullo involvera statlig personal för att få hjälp, och det spela en roll som brobyggare mellan staten och företagen” (artikel 3). Enligt samma linjer anges i artikel 25 att förbundets ordförande, vice ordförande och generalsekreterare som ett första villkor ska ”följa partiets linje, principer och politik och ha goda politiska kvaliteter” (79).

(160)

På liknande sätt anges i stadgarna för China Non-Ferrous Fabrication Industry Association att ”förbundet godtar den affärsvägledning samt den övervakning och ledning som utförs av statsrådet, inrikesministeriet och China Nonferrous Metals Industry Association genom den statligt ägda Assets Supervision and Administration Commission” (artikel 4). Ett av de fastställda inslagen i förbundets verksamhetsområde är också att ”aktivt lägga fram förslag och yttranden om industriell utveckling, industripolitik, lagar och andra författningar, i enlighet med partiets och statens allmänna principer och uppgifter när det gäller uppbyggnaden av ett socialistiskt marknadsekonomisystem och med beaktande av industrins faktiska situation” (artikel 6). Slutligen anges i artikel 22 att förbundets ordförande, vice ordförande och generalsekreterare bland annat ska uppfylla villkoret att ”följa partiets linje, principer och politik och ha goda politiska kvaliteter” (80).

(161)

Det stora antalet planer, direktiv och andra dokument som rör aluminium och som utfärdats på nationell, regional och kommunal nivå visar följaktligen tydligt den kinesiska statens höga grad av ingripande i aluminiumsektorn (81). Genom dessa och andra instrument styr och kontrollerar staten praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion.

(162)

Förutom planerna har statens ingripande i sektorn bland annat skett i form av exportrelaterade åtgärder, exempelvis exporttullar, exportkvoter, exportprestationskrav och krav på minimiexportpriser för olika råvaror till aluminium.

(163)

De kinesiska myndigheterna strävar dessutom efter att minska exporten av primärt aluminium och insatsvaror för sådant aluminium, i syfte att främja aluminiumprodukter med högre förädlingsvärde. Detta mål eftersträvas genom att man beviljar fullständiga eller partiella momsrabatter för aluminiumprodukter i senare led i förädlingskedjan i kombination med ofullständiga momsrabatter och exportskatter på primärt aluminium (82).

(164)

Priserna på viktiga insatsvaror såsom energi och elektricitet påverkas av olika typer av statliga ingripanden (83). Andra typer av statliga ingripanden som leder till marknadssnedvridningar är politiken för lageruppbyggnad genom State Reserve Bureau och den roll som spelas av Shanghai Futures Exchange (SHFE) (84). Dessutom har flera undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder visat att den kinesiska staten konsekvent har beviljat aluminiumtillverkare olika typer av statliga stödåtgärder (85). De kinesiska myndigheternas omfattande ingripanden i aluminiumsektorn har lett till överkapacitet (86), vilket kan hävdas vara det tydligaste exemplet på konsekvenserna av statens politik och den snedvridning som den leder till.

(165)

I OECD-studien identifierades även ytterligare statligt stöd som påverkar marknadskrafterna inom aluminiumsektorn. Ett sådant stöd ges vanligtvis i form av att insatsvaror, särskilt elektricitet och primärt aluminium, säljs till priser under marknadspriserna (87). I OECD-studien beskrivs vidare hur de kinesiska myndigheternas mål för aluminiumsektorn omsätts i industripolitik och särskilda åtgärder på provinsnivå och lokal nivå. Det kan röra sig om kapitaltillskott, företrädesrätt till mineralresurser, statliga bidrag och subventioner eller skatteincitament (88).

(166)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå aktörer att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja viktiga industrier, inklusive aluminiumsektorn, vilket omfattar tillverkningen av såväl valsade platta produkter av aluminium som primärt aluminium – den viktigaste råvaran vid tillverkningen av den berörda produkten (mer än 50 % av dess tillverkningskostnader). Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(167)

Enligt uppgifterna i ärendehandlingarna är Kinas konkurssystem otillräckligt för att uppfylla sina huvudmål, däribland att på ett rättvist sätt reglera fordringar och skulder och skydda borgenärers och gäldenärers lagliga rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder, men att konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (89).

(168)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (90). All mark ägs av staten (kollektivt ägande på landsbygden och statligt ägande i tätorter). Det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är emellertid vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (91). Myndigheterna har dessutom ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (92).

(169)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av valsade platta produkter av aluminium av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. I denna undersökning framkom inget som stred mot dessa slutsatser. Därför drog kommissionen slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för valsade platta produkter av aluminium.

(170)

Denna slutsats stöds av det preliminära positiva fastställandet av Förenta staternas handelsministerium i dess undersökning avseende utjämningstull på viss aluminiumfolie från Kina, där man på grundval av tillgängliga uppgifter fann att den kinesiska statens tillhandahållande av mark mot otillräcklig ersättning utgör ett finansiellt bidrag i den mening som avses i avsnitt 771.5 D i lagen om tullar från 1930, i dess ändrade lydelse (93).

(171)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten inom aluminiumsektorn även när det gäller den berörda produkten.

(172)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat konventionerna om föreningsfrihet och om kollektivavtal (94). Enligt nationell rätt finns det endast en aktiv facklig organisation. Denna organisation är emellertid inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna, och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skyddet av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande mycket begränsat (95). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, vilket begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokalt bosatta har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (96). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(173)

Ingen relevant bevisning inlämnades för att aluminiumsektorn, inbegripet tillverkarna av valsade platta produkter av aluminium, inte skulle omfattas av det arbetsrättsliga system som beskrivs ovan. Aluminiumsektorn påverkas således av snedvridna lönekostnader både direkt (när det gäller tillverkning av den berörda produkten eller den huvudsakliga råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(174)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(175)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av att de statsägda bankerna har en stark ställning (97) och att de tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (de högsta cheferna för de stora statsägda finansinstituten utses i slutändan av det kinesiska kommunistpartiet) (98), och precis som icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelmässigt en offentlig politik som har utformats av staten. Därigenom uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet utefter behoven i fråga om nationell ekonomisk och social utveckling och med statens industripolitik som vägledning (99). Dessutom tillkommer ytterligare regler som styr finansieringen till sektorer som staten har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (100).

(176)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, däribland undersökningar av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(177)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för den kinesiska staten och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (101).

(178)

Dessutom tillkommer ytterligare regler som styr finansieringen till sektorer som staten har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (102). Detta leder till att man gynnar utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer, vilket innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(179)

I detta avseende hänvisas i OECD:s undersökning till obekräftade bevis för att vissa aluminiumtillverkare i Kina har erhållit finansiering på förmånliga villkor, där finansieringskostnaderna tycks vara frikopplade från motsvarande skuldsättningsgrad. Enligt den undersökningen uppgav en statligt ägd aluminiumtillverkare uttryckligen i sitt obligationsprospekt från 2016 att den får betydande finansiellt stöd från kinesiska policybanker till en ränta som ligger under referensvärdet. På liknande sätt hänvisas det i ett obligationsprospekt 2017 från en annan statsägd tillverkare till de starka band som företaget upprätthåller med kinesiska banker, inbegripet politiska banker som har erbjudit företaget finansiering till låga kostnader. I OECD-studien dras slutsatsen att även om det kan finnas många skäl till att räntorna är låga för dessa företag, kan kontrasten mellan dåliga ekonomiska indikatorer och låga räntor tyda på att det finns potentiell underprissättning av de risker som förknippas med dessa låntagare (103).

(180)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera ökade investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökning av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(181)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan de påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning, och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat, eftersom den trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015. Artificiellt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(182)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har de kinesiska myndigheterna valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har följaktligen hanterats genom förlängning av lånen, vilket i sin tur skapat s.k. zombieföretag, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller påverkar dess grundorsaker.

(183)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(184)

Det inkom inte någon bevisning för att aluminiumsektorn, inbegripet tillverkarna av valsade platta produkter av aluminium, skulle vara undantagen från de statliga ingripanden i det finansiella systemet som beskrivs ovan. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(185)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de omständigheter och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.3.1.1–3.3.1.5 gäller hela landet och alla dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorer i avsnitten 3.3.1.6–3.3.1.8.

(186)

Kommissionen erinrar om att det för att tillverka valsade platta produkter av aluminium behövs ett brett sortiment av insatsvaror. När tillverkare av valsade platta produkter av aluminium köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror, påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalallokeringen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och inom alla sektorer.

(187)

Därför är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för valsade platta produkter av aluminium som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom prisbildningen påverkas av statens betydande inflytande såsom beskrivs i delarna A och B i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för tillverkningen av insatsvaror, och så vidare. De argument och den bevisning som de exporterande tillverkarna har lagt fram i detta avseende behandlas i följande avsnitt.

(188)

Den föregående analysen, vilken omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om offentliga interventionsåtgärder i den kinesiska ekonomin i allmänhet och i aluminiumsektorn (inklusive den berörda produkten), visar att priser eller kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(189)

En exporterande tillverkare, Xiamen Xiashun, påpekade inledningsvis att artikel 2.6a är oförenlig med WTO:s antidumpningsavtal. Orsaken till detta är, för det första, att artikel 2.2 i antidumpningsavtalet omfattar tre scenarier som medger en konstruktion av normalvärdet: i) försäljningen sker inte vid normal handel, ii) det finns en särskild situation på marknaden eller iii) försäljningen är inte representativ på grund av den låga försäljningsvolymen på den inhemska marknaden. Xiamen Xiashun hävdade att betydande snedvridningar inte uppfyller något av de tre kriterierna. Företaget hävdade vidare, även om begreppet betydande snedvridningar möjligen skulle kunna anses falla inom det andra av de ovanstående kriterierna, att panelen i ärendet WTO DS529 Australia – Anti-Dumping Measures on A4 Copy Paper bekräftade att det faktum att det inhemska priset på den berörda produkten och dess insatsvaror påverkas av statliga snedvridningar inte var tillräckligt för att anse att en riktig jämförelse mellan försäljningen på den inhemska marknaden och exportförsäljningen påverkas ”på grund av den särskilda marknadssituationen”. Dessutom påpekade Xiamen Xiashun att kommissionen tillämpade konstruktionen av normalvärdet på ett systematiskt sätt, medan den borde kontrolleras från fall till fall om villkoren i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet är uppfyllda. Xiamen Xiashun hävdade vidare att artikel 2.2 i antidumpningsavtalet innehåller krav på att konstruktionen av normalvärdet måste återspegla ”en kostnad i ursprungslandet”, vilket bekräftas av ärendena WTO DS529 Australia – Anti-Dumping Measures on A4 Copy Paper och WTO DS473 EU – Biodiesel. Xiamen Xiashun hävdade vidare att normalvärdet borde konstrueras i enlighet med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och ärendet DS473, och tillade att slutsatserna i ärendet WTO DS427 China – Anti-Dumping and Countervailing Duty Measures on Broiler Products from the United States omfattade krav på att de undersökande myndigheterna skulle ta hänsyn till de exporterande tillverkarnas registrerade kostnader utom ifall de inte stämmer överens med allmänt godtagna redovisningsprinciper eller inte i rimlig omfattning återspeglar kostnaderna för tillverkning och försäljning av den berörda produkten. Även om de registrerade kostnaderna uppfyller dessa två villkor är artikel 2.6a i grundförordningen enligt Xiamen Xiashun oförenlig med artikel 2.2.1.1 i WTO:s antidumpningsavtal, eftersom den systematiskt bortser från den exporterande tillverkarens kostnader.

(190)

Kommissionen ansåg att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är fullt förenliga med Europeiska unionens skyldigheter gentemot WTO. Som uttryckligen klargjordes av WTO:s överprövningsorgan i ärendet DS473 European Union – Anti-Dumping Measures on Biodiesel from Argentina är det enligt WTO-rätten tillåtet att använda uppgifter från ett tredjeland som justerats på vederbörligt sätt om en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Kommissionen påpekade att ärendena DS529 Australia – Anti-Dumping Measures on A4 Copy Paper och DS427 China – Broiler Products inte gällde tolkningen av artikel 2.6a i grundförordningen och villkoren för dess tillämpning. Den faktiska situationen i dessa ärenden skiljer sig dessutom från den underliggande situation och de kriterier som föranleder tillämpningen av metoden enligt denna bestämmelse i grundförordningen, vilken gäller förekomsten av betydande snedvridningar i det exporterande landet. Enligt artikel 2.6a är det endast när betydande snedvridningar konstateras påverka kostnader och priser som normalvärdet konstrueras med hänvisning till icke snedvridna kostnader och priser som hämtats från ett representativt land eller genom hänvisning till ett internationellt referensvärde. Under alla omständigheter anges det i artikel 2.6a andra stycket tredje strecksatsen i grundförordningen att inhemska kostnader kan användas i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna. Kommissionen tillbakavisade därför dessa påståenden.

(191)

För det andra hävdade Xiamen Xiashun att artikel 2.6a i grundförordningen inte är förenlig med artikel 2.2.2 i WTO:s antidumpningsavtal. Företaget framhöll vidare att överprövningsorganet i ärendet DS219 EC – Tube or Pipe Fittings hade bekräftat att den undersökande myndigheten är skyldig att använda de exporterande tillverkarnas faktiska försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinster om sådana uppgifter finns tillgängliga. Xiamen Xiashun ansåg därför att artikel 2.6a i grundförordningen inte var förenlig med artikel 2.2.2 i WTO:s antidumpningsavtal.

(192)

Kommissionen påpekade att när det väl har slagits fast att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i det landet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, konstrueras normalvärdet med användning av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Som förklaras i skäl 190 är det enligt samma bestämmelse i grundförordningen tillåtet att använda inhemska kostnader om det har fastställts att de inte är snedvridna. I detta sammanhang hade de exporterande tillverkarna därför möjlighet ett inkomma med bevisning om att deras individuella försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och/eller andra kostnader för insatsvaror faktiskt var snedvridna. Som framgår av avsnitten 3.3.1.2–3.3.1.9 har kommissionen emellertid fastställt att det förekommer snedvridningar inom den kinesiska industrin för valsade platta produkter av aluminium och att det inte fanns någon bevisning för att de exporterande tillverkarnas produktionsfaktorer inte var snedvridna. Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(193)

För det tredje hävdade Xiamen Xiashun att kommissionen, enligt bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen, var skyldig att utföra en företagsspecifik och kostnadsspecifik analys. Därför borde en specifik analys av Xiamen Xiashun ha utförts på grundval av det frågeformulär som företaget lämnat in.

(194)

Kommissionen konstaterade att den förekomst av betydande snedvridningar som föranleder tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen fastställs på landsomfattande nivå. Om förekomsten av betydande snedvridningar har fastställts är bestämmelserna i artikel 2.6a i princip tillämpliga på alla exporterande tillverkare i Kina och på alla kostnader för deras produktionsfaktorer. Under alla omständigheter föreskrivs i samma bestämmelse i grundförordningen att inhemska kostnader får användas om det fastställs att de inte påverkas av betydande snedvridningar. Inga inhemska kostnader har emellertid konstaterats vara icke snedvridna på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. I synnerhet lämnade de exporterande tillverkarna inte några tillförlitliga och lämpliga bevis på icke snedvridna priser och kostnader.

(195)

Beräkningarna av Xiamen Xiashuns antidumpningstull återspeglar dessutom de uppgifter som företaget lämnat och har beräknats i enlighet med bestämmelserna grundförordningen, i synnerhet artikel 2.6a. Det fanns inte några bevis för att Xiamen Xiashuns priser och kostnader inte var snedvridna av de genomgripande snedvridningar som fastställs på grundval av den tillgängliga bevisningen. De preliminära dumpningsmarginalerna återspeglar därför företagets specifika situation, inbegripet de produktionsfaktorer och belopp som rapporterats av företaget i frågeformuläret, men med vederbörligt beaktande av förekomsten och effekterna av betydande snedvridningar i Kina. Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(196)

När det gäller företagets enskilda situation uppgav Xiamen Xiashun först att företaget var ett helägt utländskt företag som omfattades av den kinesiska lagstiftningen. Dess aktieägare var Daching Enterprises Limited, ett företag som var registrerat i Hongkong. Företaget uppgav vidare att dess årsredovisningar granskades enligt internationella redovisningsstandarder eftersom det ingår i en internationell koncern. Det hävdade att det var ett privatägt företag och att det inte fanns några bevis för att det drivs under kontroll, politisk styrning och överinseende av de kinesiska myndigheterna på samma sätt som ett statsägt företag eller att det omfattas av politisk styrning och överinseende genom en statlig närvaro som påverkar priser och kostnader. Företaget hävdade således att det inte ”ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter” såsom avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen.

(197)

Kommissionen upprepade att den metod som anges i artikel 2.6a i grundförordningen gäller på landsomfattande nivå när betydande snedvridningar har konstaterats, såvida det inte har fastställts att vissa kostnader inte påverkas av snedvridningarna. Xiamen Xiashun tillhandahöll inte någon sådan bevisning, utan endast allmänna argument angående vissa av kriterierna i artikel 2.6a b för förekomsten av betydande snedvridningar i det exporterande landet som helhet och inte för att deras specifika kostnadsposter inte var snedvridna. Bevisningen för att Xiamen Xiashuns specifika situation skulle vara oberoende av statlig kontroll är därmed inte relevant i detta sammanhang. Under alla omständigheter konstaterade kommissionen att även om dessa påståenden hade varit relevanta i detta sammanhang, vilket inte är fallet, motsvarar argumentet att Xiamen Xiashun är fritt från statligt inflytande, inbegripet ägande, kontroll, politisk styrning och överinseende av de kinesiska myndigheterna, inte verkligheten i sak. Den omfattande bevisningen och de slutsatser som presenteras i avsnitten 3.3.1.3–3.3.1.5 visar hur mycket myndigheterna och kommunistpartiet påverkar den kinesiska ekonomin, inbegripet aluminiumsektorn. Xiamen Xiashun lade inte fram tillräckliga bevis för att dessa slutsatser skulle kunna ifrågasättas. Som anges i avsnitt 3.3.1.8 har regeringen dessutom tillgång till ett stort antal instrument och finansiella incitament för att styra företagen, inklusive de privatägda, att följa dess riktlinjer. Som beskrivs i samma avsnitt har finansinstituten, däribland de privata, tillgång till incitament för att underlätta åtkomsten till finansiering av projekt i linje med de statliga planerna, vilket får stora följder för de privatägda företagen, som måste uppfylla de statliga direktiven för att säkerställa finansiell likviditet.

(198)

Specifikt när det gäller Xiamen Xiashun konstaterade kommissionen att företaget formellt erkänns som: ett viktigt högteknologiskt företag på nationell nivå av statsrådet, Fujianprovinsens konstitutiva företag för strategiska och nyetablerade industrier av Fujianprovinsens ekonomi- och it-kommission, ett av Fujianprovinsens innovativa företag av Fujian-provinsens vetenskapliga och tekniska byrå, Fujianprovinsens ekonomi- och it-kommission, Fujianprovinsens fackföreningsförbund och Fujianprovinsens statsägda tillsyns- och administrationskommission för tillgångar (104). För att kunna få dessa formella erkännanden måste företaget ha uppfyllt de relevanta behörighetskraven, vilka bland annat omfattar att följa den kinesiska regeringens officiella linje och uppfylla officiella statliga strategier och policyer. Detta är även nödvändigt för att företaget ska kunna behålla dessa erkännanden och dra nytta av det direkta eller indirekta statliga stöd som följer av dem. Som exempel kan nämnas att vissa av de specifika policyer, mål och fördelar som följer av erkännandet som ett konstitutivt företag för strategiska och framväxande industrier i Fujianprovinsen, en utmärkelse som tilldelats Xiamen Xiashun, omfattar ”att involvera konstitutiva företag som ledare och föregångare, att främja den vetenskapliga utvecklingen av strategiska framväxande industrier i Fujian och att uppnå de mål och fullgöra de uppgifter som fastställts i genomförandeplanen för att påskynda utvecklingen av strategiska framväxande industrier i Fujianprovinsen”, ”att stödja Fujians olika typer av riskkapitalfonder för att strategiska framväxande industrier ska kunna genomföra kapitalinvesteringar för att utveckla viktiga projekt för konstitutiva företag”, ”att uppmuntra och stödja provinsens konstitutiva företag för strategiska framväxande industrier att börsintroducera sig och utfärda företagsobligationer, kortsiktiga finansieringslösningar etc., och att tillhanda hålla relevanta stödtjänster för företagsfinansiering”, ”att tillsammans med ekonomi- och handelsdepartementen i distrikten, städerna och Pingtan Comprehensive Experimental Zone och med provinsiella koncernbolag (holdingföretag) och provinsens ekonomi- och handelskommitté inrätta ett arbets- och kontaktsystem med konstitutiva företag för strategiska framväxande industrier för att bidra till att samordna och lösa de svårigheter och problem som kan uppstå i samband med utvecklingen av företag och att säkerställa en övervakning och analys av utvecklingen av konstitutiva företag” (105). Kommissionen godtog därmed inte det företagsspecifika försvaret att Xiamen Xiashun skulle vara fritt från kontroll eller politisk styrning eller vägledning från de kinesiska myndigheternas sida.

(199)

Xiamen Xiashun framhöll även att företaget hade bildats på grundval av Folkrepubliken Kinas lag om utrikeshandel, Folkrepubliken Kinas lag om utländska investeringar och Folkrepubliken Kinas företagslag och att det omfattades av Folkrepubliken Kinas konkurslag. Enligt dessa lagar var företaget skyddat av konkurslagen, och dess kapital kunde överföras fritt inom och utanför företaget i enlighet med lagen. Företaget hävdade vidare att dess årsredovisningar granskades enligt internationella redovisningsstandarder av Ernst & Young och att företaget skulle vara tvunget att följa internationella standarder och möjligen försättas i konkurs om dess finansiella sundhet äventyrades.

(200)

Kommissionen påpekade att snedvridningarna i Kina inom lagens område, enligt beskrivningen i avsnitt 3.3.1.6, inte härrör från det faktum att de kinesiska lagarna är otillräckliga för deras syfte. Tvärtom bygger de kinesiska lagarna på liknande lagar i andra länder, och det finns därför inte några kvalitetsmässiga problem med lagarna som sådana. Problemet ligger i ett otillräckligt verkställande av lagarna och den roll som staten har i insolvensförfarandena. På grundval av slutsatserna i avsnitt 3.3.1.6 och i avsaknad av bevis för att Xiamen Xiashun inte skulle omfattas av de landsomfattande snedvridningarna när det gäller konkursförfaranden tillbakavisades detta påstående.

(201)

Xiamen Xiashun framhöll vidare att företaget genomförde oberoende prisförhandlingar med sina kunder i EU och i andra länder på grundval av produktionskostnaden och de rådande marknadsvillkoren. Företaget tillade att dess priser vid försäljning till kunder i EU baserades på en omvandlingsavgift plus det angivna aluminiumpriset, för försäljning till EU, på Londons metallbörs (LME).

(202)

Enligt kraven i artikel 2.6a a i grundförordningen måste normalvärdet konstrueras på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden om det har fastställts att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det exporterande landet på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i det landet. De påståenden som sammanfattas i det föregående skälet bygger på produktionskostnad och rådande marknadsvillkor vid försäljning till kunder i EU (eller i andra länder). Deras sammanhang och faktiska situation gäller därför exportpriset till EU (och andra länder) och inte normalvärdet, vilket är föremålet för denna bestämmelse. Kommissionen tillbakavisade således detta påstående.

(203)

När det gäller råvaror hävdade Xiamen Xiashun att det inte finns några statliga policyer eller åtgärder som är diskriminerande till förmån för inhemska leverantörer eller som på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna i Kina. Företagets uppfattning är att det fritt kan välja egna leverantörer, oavsett om de är tillverkare eller distributörer, till fritt förhandlade priser. Det tillade att inköpspriset för råvaror och andra insatsvaror fastställdes genom förhandlingar och budgivning mellan olika leverantörer. Xiamen Xiashun uppgav även att företaget köpte en del av sina råvaror utomlands. Detta gäller i synnerhet stänger av titan, bor och aluminium, som företaget uteslutande köper från Förenade kungariket.

(204)

I detta hänseende påminde kommissionen om att Xiamen Xiashun inte hade tillhandahållit några bevis för att företagets kostnader för inhemska insatsvaror inte påverkades av det betydande statliga inflytande som fastställts i avsnitten 3.3.1.2–3.3.1.9. I undersökningen fastställdes att det förekom snedvridningar i hela kedjan för valsade platta produkter av aluminium. Dessa snedvridningar gäller även råvaruleverantörerna, vilka omfattas av alla typer av snedvridningar som konstaterats i Kina, däribland kostnaden för elektricitet, arbetskraft, tillgång till finansiering etc. I motsats till detta, när det gäller Xiamen Xiashuns inköp utomlands, på grundval av den bevisning som lämnats och sedermera dubbelkontrollerats på distans, inbegripet svaren på frågeformuläret, de relevanta avtalen och en prisanalys av dessa inköp (som visade att priserna motsvarade de som använts från det representativa landet), och i avsaknad av bevis på snedvridningar för denna insatsvara i Förenade kungariket, kunde det fastställas att inköpspriset för stänger av titan, bor och aluminium från Förenade kungariket (vilket utgör en liten del av företagets totala kostnader för råvaror) inte är snedvridet och inte behöver ersättas med uppgifter från ett representativt land.

(205)

Undersökningen visade dessutom att Xiamen Xiashun hade etablerat sig gemensamt med Yunlu Aluminum Co., ett statsägt företag och ett företag som registrerats under namnet Yunnan Yongshun Aluminium Co., Ltd i kommunen Jianshui i Yunnan-provinsen. Det företagets huvudsakliga verksamhet är produktion av stora skivor av aluminiumlegeringar som levereras till Xiamen Xiashun. Exemplet ovan visar för det första att Xiamen Xiashun har ett nära samarbete med den kinesiska staten, genom ett samriskföretag tillsammans med ett statsägt företag, och för det andra att de landsomfattande snedvridningarna även gäller företagets leverantörer.

(206)

Xiamen Xiashun hävdade vidare att regeringen inte hade något inflytande över företagets förmåga att få tillgång till krediter eller de kreditvillkor som företaget beviljades och att kreditvillkoren, däribland räntan, fastställs utifrån den relevanta gällande marknadsräntan. Xiamen Xiashun framhöll även att dess försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader var icke snedvridna och skäliga och att de borde beaktas.

(207)

Kommissionen erinrade om att den vid fastställandet av huruvida betydande snedvridningar föreligger i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen analyserar de potentiella följderna av en eller flera av de snedvridande aspekter som anges i den bestämmelsen för priserna och kostnaderna i det exporterande landet. Även om den exporterande tillverkaren inte hade erhållit någon betydande statlig finansiering direkt, vilket inte är fallet, hade Xiamen Xiashun rätt till ekonomiskt stöd enligt beskrivningen i avsnitt 3.3.1.8 i kombination med avsnitt 3.3.1.5. Som förklaras i avsnitt 3.3.1.5 beror detta på att den exporterande tillverkaren, liksom alla företag inom aluminiumsektorn, omfattades av kinesiska statliga planerings- och vägledningsdokument och hade tillgång till finansiering genom det kinesiska finansiella system som beskrivs i avsnitt 3.3.1.8. I detta hänseende underlättar banker och andra finansinstitut, i enlighet med de kinesiska myndigheternas vägledning, tillgången till finansiering för marknadsaktörer, inbegripet tillverkare av aluminiumprodukter, och skapar därmed ett finansiellt skyddsnät för dessa företag och ger dem en ytterligare fördel jämfört med deras motparter utanför Kina. Som förklaras i skäl 198 omfattas Xiamen Xiashun dessutom av det finansiella stöd som gjorts tillgängligt för företag med status som strategisk framväxande industri, såsom beskrivs i det angivna skälet.

(208)

När det gäller arbetskraft hävdade Xiamen Xiashun att företaget följde ett sunt och normalt lönekostnadssystem. Det förde oberoende förhandlingar om individuella löner som baserades på marknadsnivåer och de anställdas personliga expertkunskap och prestationer. Företaget tillade att det inte finns något statligt mandat för lönekontroll i Kina.

(209)

Kommissionen erinrade om att snedvridningar på arbetsmarknaden hade fastställts på landsomfattande nivå i avsnitt 3.3.1.7. Problemen på den kinesiska arbetsmarknaden, däribland avsaknaden av fackföreningar som är oberoende av staten och begränsningarna av arbetskraftens rörlighet på grund av det system med registrering av hushåll som beskrivs i skäl 172, har en snedvridande effekt på lönebildningen i Kina. I detta avseende finns det inte några bevis för att de snedvridande effekterna av den landsomfattande avsaknaden av oberoende fackföreningar och systemet med registrering av hushåll inte skulle vara tillämpliga för Xiamen Xiashun. Därför tillbakavisades påståendet.

(210)

Slutligen hävdade Xiamen Xiashun, med hänvisning till de skäl som nämns ovan, att dess försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst var icke snedvridna och skäliga och att de borde beaktas i beräkningarna.

(211)

När det gäller påståendet om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst noterade kommissionen först och främst att det var allmänt och ogrundat, eftersom det helt enkelt byggde på andra påståenden av denna exporterande tillverkare som alla har tillbakavisats. I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dessutom specifikt att det konstruerade normalvärdet, om betydande snedvridningar har konstaterats, ska innehålla ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinster. Eftersom detta är fallet i denna undersökning, och eftersom den exporterande tillverkaren och dess leverantörer påverkas av dessa snedvridningar, tillbakavisades dessa påståenden.

(212)

Som svar på Xiamen Xiashuns synpunkter lämnade Airoldi ett antal synpunkter om betydande snedvridningar med avseende på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter enligt punkt 8 i) i tillkännagivandet om inledande.

(213)

För det första uttryckte Airoldi sitt stöd för de synpunkter som Xiamen Xiashuns lämnat vid inledandet angående oförenligheten mellan artikel 2.6a i grundförordningen och olika bestämmelser i WTO:s antidumpningsavtal.

(214)

Frågan om förenligheten mellan artikel 2.6a i den grundläggande antidumpningsförordningen och WTO-rätten har redan diskuterats i skälen 189–195. Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(215)

Airoldi hävdade även att kommissionen, om den drog slutsatsen att betydande snedvridningar förekommer i Kina, fortfarande borde göra en specifik kostnadsanalys för tillverkare och exportörer och ta hänsyn till tillverkarnas och exportörernas egna inhemska kostnader som inte konstaterats vara snedvridna.

(216)

Kommissionen förklarade i skäl 195 att alla beräkningar byggde på företagets specifika uppgifter, att både de olika typerna av produktionsfaktorer och deras belopp hade använts så som de rapporterats av företaget och att endast värdena hade ersatts med ett icke snedvridet referensvärde. Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(217)

För det tredje ansåg Airoldi att det klagomål som ingetts av European Aluminium Association i själva verket var ett antisubventionsklagomål, eftersom klagomålet i flera fall uttryckligen hänvisade till subventioner som gjorts tillgängliga för tillverkare av valsade platta produkter av aluminium i Kina. Airoldi hävdade att klaganden genom att inge antidumpningsklagomålet och genom att förlita sig på antagandet att metoden med ett representativt land automatiskt var tillämplig försökte kringgå själva kärnan i de olika målen för utjämnings- och antidumpningsundersökningar. Den förstnämnda hänvisade till påståendet att de orättvisa handelsmetoderna hade sitt ursprung i den förmån som beviljas av staten. Det sistnämnda gällde orättvisa handelsmetoder av de enskilda exportörerna. Airoldi påpekade att ett godtagande av sådana påståenden är en överträdelse av själva målen i de grundläggande förordningarna om antidumpning och antisubvention (106).

(218)

Kommissionen erinrade om att artikel 2.6a i grundförordningen innehåller ett krav på att betydande snedvridningar måste påvisas i det berörda exporterande landet. I klagomålet fanns vissa hänvisningar till subventioner för att illustrera förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, i enlighet med kraven i artikel 2.6a b tredje strecksatsen (statliga policyer eller åtgärder som är diskriminerande till förmån för inhemska leverantörer eller som på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna). Det kan inte förnekas att subventioner bara är en av de metoder som används av statliga myndigheter för att påverka de fria marknadskrafterna och att de därmed uppvisar ett betydande statligt inflytande enligt denna bestämmelse i den grundläggande antidumpningsförordningen. Klagomålet var därmed helt i linje med bestämmelserna och målen i den grundläggande antidumpningsförordningen. Därför tillbakavisades påståendet.

(219)

För det fjärde hävdade Airoldi att klaganden hade föreslagit att kommissionen var bunden av principen om stare decisis med avseende på dess tidigare undersökningar, enligt punkterna 85–87 i klagomålet. Airoldi förklarade att ett sådant resonemang uppenbart var oförenligt med de grundläggande normerna för bevisbördan enligt de grundläggande antidumpnings- och antisubventionsförordningarna. Enligt Airoldis uppfattning byggde hela förutsättningen för att tillämpa metoden med representativt land endast på två bevishandlingar: i) kommissionens rapport från 2017, och ii) OECD-rapporten. Klaganden iakttog inte vederbörlig omsorg för att fastställa förekomsten av specifika system, med hänvisning till de specifika åtgärder som är tillämpliga i Kina, vilka enbart skulle gynna aluminiumsektorn i Kina. Påståendena var ogrundade och saknade stöd i form av bevisning. Airoldi begärde därför att klagandens åsidosättande av kravet att uppfylla bevisbördan borde leda till att klagomålet skulle avslås.

(220)

Kommissionen påpekade att fastställandet av den faktiska förekomsten av betydande snedvridningar och den konsekventa användningen av den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen sker först vid tidpunkten för det preliminära och/eller slutliga utlämnandet av uppgifter, och inte vid inledandet. På grundval av de bevis som presenterades i klagomålet, inklusive de två rapporterna, nämligen landrapporten och OECD-rapporten, och det urval av underliggande objektiva källor som dessa hänvisar till, gjorde kommissionen bedömningen att den bevisning som lämnats av klaganden avseende betydande snedvridningar var tillräcklig för att inleda undersökningen på denna grund och helt i enlighet med artikel 2.6a d i grundförordningen, vilken specifikt ger klaganden möjlighet att använda landrapporten som bevis när ett klagomål inges. När det gäller landrapporten erinrade kommissionen om att den är ett övergripande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, däribland rättsakter, förordningar och andra officiella politiska dokument som offentliggörs av Kinas regering, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar av forskare, och andra tillförlitliga oberoende källor. Rapporten offentliggjordes i december 2017, och alla parter hade gott om tid att motbevisa, kommentera eller lämna synpunkter på rapporten i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen. Kommissionen mottog emellertid inte några synpunkter eller bevis som hade kunnat ogiltigförklara rapporten. Vad gäller slutsatserna av de tidigare undersökningarna, däribland de som anges i punkterna 85–87 i klagomålet, utgör de relevant bevisning, i synnerhet eftersom de inte bara gällde de landsomfattande snedvridningarna i samma land, utan specifikt de snedvridningar och situationer inom aluminiumsektorn som sannolikt även påverkar de exporterande tillverkarna i denna undersökning. Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(221)

Slutligen gav Airoldi sitt stöd till Xiamen Xiashuns påstående att priserna på aluminiumgöt i Kina bestäms av marknadskrafterna, antingen Londons metallbörs eller Shanghaibörsen, plus en omvandlingsavgift. En liknande synpunkt lämnades även av Jiangsu Alcha-koncernen, som i sitt svar på frågeformuläret uppgav att alla företagets inköp byggde på affärsmässiga förhandlingar med dess leverantörer och att de inte påverkas av några betydande snedvridningar. Som exempel lämnade Jiangsu Alcha-koncernen bevis för att företagets inköpspris på aluminiumgöt under undersökningsperioden var högre än priset på Londons metallbörs.

(222)

Kommissionen noterade att aluminiumgöt omfattas av en exportskatt i Kina. Tillämpningen av denna specifika exportskatt snedvrider marknadskrafternas normala funktion genom att begränsa exporten och därmed öka tillgången till aluminiumgöt för aluminiumtillverkarna i Kina. Kommissionen avslog därför påståendet att priserna på aluminiumgöt i Kina bestämdes av marknadskrafterna utan att påverkas av statliga ingripanden. I detta avseende är det pris som faktiskt betalats inte avgörande. Det gick inte att fastställa att aluminiumgöt inte påverkades av det betydande statliga inflytande som fastställts i avsnitten 3.3.1.2–3.3.1.9. Dessa snedvridningar gäller även de inhemska leverantörerna av aluminiumgöt, vilka omfattas av alla typer av snedvridningar som konstaterats i Kina, inklusive kostnaden för elektricitet, arbetskraft, tillgång till finansiering etc.

(223)

Eftersom kommissionen tillbakavisade alla de ovannämnda påståendena bekräftades dess slutsats enligt skäl 188 att det inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(224)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Samtidigt godtog kommissionen de priser på stänger av titan, bor och aluminium som uppgavs av en exporterande tillverkare som uteslutande köpte in denna råvara från Förenade kungariket så som förklaras i skäl 204.

(225)

Valet av det representativa landet enligt artikel 2.6a i grundförordningen baserades på följande kriterier:

(226)

Som anges i skälen 111–113 gjorde kommissionen två noteringar i ärendehandlingarna rörande de källor som använts för att fastställa normalvärdet och som de berörda parterna uppmanats lämna synpunkter på: noteringen av den 5 oktober (nedan kallad den första noteringen) respektive noteringen av den 25 november (nedan kallad den andra noteringen). I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa aspekter och deras relevanta källor. Kommissionens bedömning av faktauppgifterna, bevisen och slutsatserna kan sammanfattas enligt följande.

(227)

I den första noteringen identifierade kommissionen 55 länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas. Under undersökningsperioden klassificerade Världsbanken dessa länder som ”högremedelinkomstländer” på grundval av bruttonationalinkomsten. Som anges i klagomålet hade bara sex av dessa länder en ansenlig tillverkning av den berörda produkten, nämligen Brasilien, Indonesien, Ryssland, Sydafrika, Thailand och Turkiet.

(228)

Indonesien, Sydafrika och Ryssland hade under undersökningsperioden infört exportbegränsningar för aluminium, en av de huvudsakliga råvarorna vid tillverkningen av den undersökta produkten (108). Med tanke på att dessa begränsningar även skulle kunna påverka och snedvrida importpriset på denna råvara drog kommissionen slutsatsen att den inte skulle betrakta dessa länder som lämpliga representativa länder, och bedömde därför tillgången till relevanta offentliga uppgifter endast för Brasilien, Thailand och Turkiet.

(229)

I den första noteringen informerade kommissionen om relevanta offentliga uppgifter, i första hand tillgången till finansiella uppgifter om de företag som tillverkar den undersökta produkten i Brasilien, Thailand och Turkiet, och om den import till dessa länder av råvaran för tillverkning av den undersökta produkten som identifierats av de berörda parterna.

(230)

Enligt databasen Global Trade Atlas (nedan kallad GTA) importerade Brasilien, Thailand och Turkiet de flesta av de relevanta råvarorna i representativa kvantiteter, och denna import kunde därmed användas som referensvärden för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen identifierade även tillverkare med offentligt tillgängliga uppgifter i dessa länder (109).

(231)

Efter att ha mottagit synpunkter på den första noteringen analyserade kommissionen de uppgifter som den förfogade över och gjorde bedömningen att de lämpligaste offentligt tillgängliga uppgifterna gällde det brasilianska företaget Novelis do Brazil. I motsats till de tillverkare som identifierats i Thailand och Turkiet hade detta företag gjort fullständigt granskade årsredovisningar tillgängliga på sin webbplats (110), och de finansiella uppgifterna överlappade undersökningsperioden med nio månader.

(232)

Följaktligen föreslog kommissionen i den andra noteringen att Brasilien skulle väljas som lämpligt representativt land för fastställandet av icke snedvridna priser och referensvärden och att uppgifter från det brasilianska företaget Novelis do Brasil skulle användas för att fastställa icke snedvridna och skäliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för beräkningen av normalvärdet.

(233)

Flera berörda parter (111) framförde invändningar mot att Brasilien valdes som lämpligt representativt land. De hävdade främst att den offentliga politiken, förekomsten av olika skatter (112) på importerade produkter och den ineffektiva tillverkningen av den undersökta produkten i Brasilien ledde till exceptionellt höga priser för den undersökta produkten på den brasilianska marknaden och till en orimligt hög vinst för det brasilianska företaget. De berörda parterna ansåg därför att vinsten för det brasilianska företaget Novelis do Brasil inte utgjorde ett lämpligt referensvärde i den mening som avses i artikel 2.6a a sista stycket i grundförordningen (113).

(234)

Två av de berörda parterna (Airoldi Metalli Spa och Xiamen Xiashun) påpekade dessutom att de brasilianska myndigheterna den 29 juli 2020 hade inlett en antidumpningsundersökning av den kinesiska importen av aluminiumprodukter till Brasilien (cirkulär nr 46 av den 28 juli 2020 [nedan kallat cirkulär 46] – från det brasilianska sekretariatet för utrikeshandel [nedan kallat SECEX]) (114).

(235)

Produktdefinitionen i den undersökning som avses i cirkulär 46 överlappade till stor del definitionen av den berörda produkten i den aktuella undersökningen, vilken framgår av avsnitt 2. I cirkulär 46 offentliggjordes även verksamhetsresultat i indexformat för klagandena (tre företag, däribland Novelis do Brasil), som visade att klagandena hade redovisat förluster under hela perioden 2015–2019 (115).

(236)

På grundval av denna nya bevisning, och trots det faktum att cirkulär 46 innehåller konsoliderade indexerade siffror för de tre klagande företagen, ansåg kommissionen att det var osannolikt att Novelis do Brasils rapporterade vinst (19,4 % under den senaste räkenskapsperioden (116)) hade uppnåtts med hjälp av den undersökta produkten. I detta hänseende, och med tanke på att företaget tillverkar ett stort sortiment av produkter (117), ansåg kommissionen att en sådan vinst med största sannolikhet, och i stor utsträckning, hade uppnåtts tack vare andra produkter som tillverkas av Novelis do Brasil, däribland produkter inom rymd- och fordonsindustrin och för tillverkning av dryckesburkar.

(237)

Kommissionen ansåg därför preliminärt att Novelis do Brasils uppgifter inte utgjorde ett lämpligt referensvärde för att fastställa skäliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för den undersökta produkten.

(238)

Kommissionen gjorde följaktligen en ny bedömning av fördelarna med Thailand och Turkiet som möjliga lämpliga representativa länder. De enda offentligt tillgängliga finansiella uppgifterna för företag i Thailand och Turkiet överlappade emellertid endast delvis med undersökningsperioden. Under den senaste tillgängliga finansiella perioden låg verksamhetsresultaten för dessa företag dessutom nära ett nollresultat (118). Kommissionen ansåg därför att uppgifter från dessa företag inte utgjorde ett lämpligt referensvärde för fastställandet av icke snedvridna och skäliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst.

(239)

Med tanke på denna situation ansåg kommissionen att uppgifter från företag i en sektor som tillverkar en liknande produkt kunde vara lämpliga under dessa omständigheter. Denna slutsats drogs i nära anslutning till antagandet av preliminära åtgärder. Mot bakgrund av de begränsningar som införts genom de obligatoriska tidsfrister som fastställts i grundförordningen beslutade kommissionen därför preliminärt att basera sin analys på den kunskap och de uppgifter som redan fanns tillgänglig inom ramen för en annan pågående antidumpningsundersökning inom samma sektor (aluminium) som gällde en liknande produkt och en liknande period, nämligen stänger, profiler och rör av aluminium (119). Stänger, profiler och rör av aluminium har tekniska och fysiska egenskaper som liknar egenskaperna hos valsade platta produkter av aluminium. När det gäller produktionsprocessen kan aluminium formas till en mängd olika produkter genom strängpressning, valsning eller gjutning. Strängpressat aluminium formas till aluminiumprofiler i olika former. Valsade platta produkter av aluminium omfattar plåtar i ark, plåtar på rulle, plåtar och folie. Dessa produkter tillverkas dessutom ofta av samma företag som tillverkar valsade platta produkter av aluminium eller inom samma koncern.

(240)

Kommissionen kommer att fortsätta sin undersökning, och om den får tillgång till nya lämpliga uppgifter från de möjliga representativa länderna kan situationen bedömas på nytt.

(241)

Med tanke på likheterna mellan valsade platta produkter av aluminium och stänger, profiler och rör av aluminium, och mot bakgrund av de relevanta uppgifter som fanns offentligt tillgängliga (120), beslutade kommissionen preliminärt att använda uppgifter från de företag som tillverkade stänger, profiler och rör av aluminium, eftersom dessa uppgifter enligt kommissionens uppfattning var representativa för situationen för företag som tillverkar valsade platta produkter av aluminium.

(242)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det lämpliga representativa landet i detta skede av undersökningen, på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(243)

Mot bakgrund av ovanstående analys beslutade kommissionen preliminärt att betrakta Turkiet som det lämpliga representativa landet för tillämpningen av artikel 2.6a a i grundförordningen.

(244)

Med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats av de berörda parterna och andra relevanta uppgifter i ärendehandlingarna upprättade kommissionen, i den första noteringen, en inledande förteckning över de produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den undersökta produkten.

(245)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen identifierade kommissionen även källor som kunde användas för att fastställa icke snedvridna priser och referensvärden. Som den viktigaste källan föreslog kommissionen Global Trade Atlas (nedan kallad GTA). I samma notering identifierade kommissionen slutligen HS-numren för de produktionsfaktorer vilka, på grundval av uppgifter från de berörda parterna, inledningsvis övervägdes att användas för analysen av GTA.

(246)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och lämna förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(247)

I den andra noteringen uppdaterade kommissionen förteckningen över produktionsfaktorer på grundval av de berörda parternas synpunkter och de uppgifter som lämnats av de exporterande tillverkarna i frågeformuläret.

(248)

Med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna identifierades följande produktionsfaktorer och deras källor med avseende på Turkiet för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 2

Produktionsfaktorer och informationskällor

(249)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset (cif) till det representativa landet, så som det rapporterats i GTA, från alla tredjeländer utom Kina och länder som inte är medlemmar i WTO, vilka förtecknas i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (121). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina, eftersom den drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina (se skälen 188–224). Eftersom det saknas bevis för att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exporten. Det vägda genomsnittliga importpriset justerades för importtullar i förekommande fall.

(250)

För ett mindre antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetande exporterande tillverkarnas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, behandlade kommissionen dessa produktionsfaktorer som förbrukningsvaror enligt förklaringen i skäl 13.

(251)

Kommissionen angav att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas transportkostnader för leverans av råvaror utgjorde en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(252)

Kommissionen noterade att aluminiumvätska, vilken användes som insatsvara av ett av företagen i Nanshan-koncernen, inte kunde transporteras över långa avstånd och att det inte fanns något internationellt referensvärde för denna insatsvara. Som ett alternativt referensvärde beslutade kommissionen därför att använda det icke snedvridna priset på aluminiumgöt enligt HS-nummer 7601 10, med avdrag av det berörda företagets bearbetningskostnader, uttryckta som en procentandel, för omvandlingen av aluminiumvätska till aluminiumgöt (122).

(253)

Efter offentliggörandet av den andra noteringen upprepade Nanshan-koncernen det argument som företaget lade fram efter offentliggörandet av den första noteringen, dvs. att det aluminiumskrot som företaget använde för att tillverka den undersökta produkten hade samma renhet som den färdiga varan och att denna produkt återanvändes vid gjutningen på samma sätt som aluminiumgöt. Enligt Nanshan-koncernen avsåg det HS-nummer som rapporterats av kommissionen i den första och andra noteringen därför en annan produkt, nämligen skrot av aluminium från olika källor, med lägre renhet och en annan sammansättning av legeringar.

(254)

Kommissionen granskade detta påstående. På grundval av den bevisning som lagts fram av Nanshan-koncernen noterade kommissionen att det aluminiumskrot som använts (och sålts) av de olika företagen i Nanshan-koncernen under processen med korskontroller på distans inte var prissatt på samma nivå som aluminiumgöt, utan med ett avdrag på 2–9 % beroende på dess kvalitet för att återspegla skrotets renhetsgrad. Därmed kunde det bekräftas att priset på aluminiumgöt var högre än priset på skrot.

(255)

Kommissionen påpekade även att det relevanta råvarunumret enligt den turkiska nomenklaturen omfattade så kallad tillverkningsskrot (under det mer exakta råvarunumret 760200190000) som, jämfört med skrot under råvarunummer 760200 900000, verkade vara en bättre återspegling av den typ av skrot som förbrukades och tillverkades av Nanshan-koncernen. Slutligen upprepade kommissionen att den inte hade mottagit någon bevisning till stöd för påståendet att det aluminiumskrot som importerats under det ovannämnda HS-numret hade en särskild sammansättning, dvs. skrot med lägre renhet och en annan sammansättning av legeringar. Kommissionen beslutade därför att använda importpriset enligt råvarunummer 760200190000 som referensvärde, och inte ett importpris för aluminiumgöt som föreslagits av företaget.

(256)

Nanshan-koncernen hävdade även att det pris i GTA som baserades på HS-nummer inte gjorde åtskillnad mellan aluminiumrullarnas slutanvändningsområden och legeringar, samtidigt som en mycket stor andel av kvantiteten av importerade aluminiumrullar kunde användas till produkter som inte omfattades av produktdefinitionen, nämligen inom fordons- eller rymdindustrin eller som råvara vid tillverkning av dryckesburkar. Företaget hävdade att priserna för de olika legeringarna och slutanvändningsområdena varierade avsevärt, och att genomsnittspriset i GTA därför inte kunde användas som ersättning för värdet på de specifika aluminiumrullar som förbrukades av Nanshan-koncernen vid tillverkning av den undersökta produkten. I stället för att använda priserna i GTA som referensvärde föreslog Nanshan-koncernen att undersökningen borde grundas på priserna i CRU-rapporterna för råvarupriset på band för vidare valsning av legering 1050, en produkt som företaget ansåg vara mycket snarlik band för vidare valsning av legering 8079 vad gäller dess kemiska sammansättning.

(257)

Kommissionen bedömde detta påstående. För det första påpekade kommissionen, i motsats till Nanshans påstående, att det HS-nummer i den turkiska nomenklaturen som hade använts som referensvärde för beräkningen av den provisoriska marginalen inte omfattade den största gruppen av produkter utanför produktdefinitionen, nämligen produkter som används för tillverkning av dryckesburkar. För det andra fanns det en åtskillnad mellan olika tjocklekar för de särskilda råvarunumren i den turkiska nomenklaturen, vilket därmed möjliggjorde en mer noggrann uppdelning mellan de olika produkttyperna jämfört med priserna i CRU-rapporten, som endast avsåg en viss tjocklek. För det tredje gällde priserna i CRU-rapporten endast marknader i unionen, och återspeglade därmed inte priserna i ett land med liknande nivå av ekonomisk utveckling. Därför ansåg kommissionen att priserna för de importerade rullarna i GTA var ett lämpligare referensvärde för fastställande av normalvärdet jämfört med de priser som angavs i CRU-rapporten. Kommissionen tillbakavisade följaktligen påståendet och beslutade att använda importpriset enligt råvarunummer 760612920000 för kallvalsade ringar eller rullar, genomsnittet av råvarunummer 760612930000 och 760612990000 för varmvalsade ringar eller rullar och råvarunummer 760612990000 för plåtar som referensvärde.

(258)

När det gäller flamkol ansåg Nanshan-koncernen att kommissionen inte borde förlita sig på importpriserna för kol i GTA-databasen, eftersom importen till Turkiet under 2019 var försumbar. I stället borde kommissionen använda priserna på energikoks och petroleumkoks i IHS-rapporten (123).

(259)

Kommissionen påpekade för det första att det inte fanns några bevis för att priset i GTA-databasen för den importerade kvantiteten (över 500 ton) inte var representativt som marknadspris eller att priset i GTA-databasen skulle ha varit annorlunda om importvolymen var större. För det andra gällde priserna i den nämnda rapporten, bortsett från Kina, endast fem andra länder, nämligen Australien, Indien, Ryssland, Sydafrika och Indonesien. Dessa priser varierade mellan de olika regionerna och länderna. Kommissionen fann inga övertygande bevis för att priserna i de angivna länderna skulle vara mer representativa för ett internationellt icke snedvridet pris än priserna i det representativa landet. Kommissionen tillbakavisade därför påståendet och beslutade att använda importpriset på kol till Turkiet som referensvärde.

(260)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen den senaste statistik som offentliggjorts av det turkiska statistikinstitutet (124). Detta institut offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen fastställde referensvärdet baserat på arbetskostnaderna per timme för den ekonomiska aktiviteten C.24 (stål- och metallframställning) (125). Värdena justerades med hjälp av en deflator som utgjordes av det prisindex för inhemska tillverkare som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (126).

(261)

För att fastställa referenspriset för elektricitet använde kommissionen de elpriser för företag (industrianvändare) i Turkiet som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (127). Referensvärdet fastställdes på grundval av det elpris som offentliggjorts den 25 mars 2020. Priset gällde det andra halvåret 2019. Kommissionen använde uppgifterna om elpriserna för industrin i de konsumtionsintervall som motsvarar 2 000 ≤ T < 20 000 MWh för medelstora konsumenter respektive > 150 000 MWh för mycket stora konsumenter.

(262)

För att fastställa referensvärdet för gas använde kommissionen de gaspriser för företag (industrianvändare) i Turkiet som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut. Priserna skiljde sig åt beroende på förbrukningsvolym (128). Kommissionen använde motsvarande priser för medelstora och stora konsumenter. Som referensvärde använde kommissionen de senaste uppgifterna för det andra halvåret 2019.

(263)

För både elektricitet och gas använde kommissionen nettopriser (utan moms).

(264)

Priset på vatten i Turkiet offentliggörs av Istanbuls vatten- och avloppsförvaltning (ISKI), Eskişehirs vatten- och avloppsförvaltning och Antalyas vatten- och avloppsförvaltning (129). För att fastställa referenspriset för vatten använde kommissionen ett genomsnittligt industripris i Istanbul-regionen, Eskişehirs organiserade industrizon (OIZ) och de priser i Antalyas OIZ för vilka relevanta uppgifter fanns offentligt tillgängliga.

(265)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(266)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen uppgifter från de fem företag i Turkiet som hade identifierats i antidumpningsundersökningen avseende den likadana produkten, dvs. stänger, profiler och rör av aluminium i enlighet med skälen 239–241. Kommissionen använde därför samma siffror avseende de finansiella uppgifterna för 2018 som de som användes i den senaste förordningen om införande av provisoriska åtgärder för den produkten i det pågående antidumpningsförfarandet avseende stänger, profiler och rör av aluminium (130). Följande fem företag användes:

(267)

Samma nivå för den vägda genomsnittsvinsten på 7,2 % och för den vägda genomsnittliga andelen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på 12,2 % användes i denna undersökning.

(268)

På grundval av de icke snedvridna priser och de referensvärden som beskrivs ovan konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(269)

För att fastställa de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna för varje juridisk enhet som tillverkar och exporterar den berörda produkten ersatte kommissionen, för varje exporterande tillverkare, de produktionsfaktorer som köpts från både närstående och icke-närstående parter med de produktionsfaktorer som anges i tabell 2.

(270)

Nanshan-koncernen hävdade att normalvärdet för koncernen borde beräknas på ett konsoliderat sätt, dvs. kommissionen borde endast överväga att ersätta priserna för de produktionsfaktorer som koncernen köpte i början av tillverkningsprocessen från en icke-närstående part med referenspriserna. Därför ansåg koncernen att kommissionen borde bortse från den interna försäljningen av mellanprodukter. Nanshan-koncernen hänvisade i synnerhet till kommissionens förfarande när det gäller begreppet ”en enda ekonomisk enhet” för att fastställa exportpriset. Koncernen hävdade särskilt att alla företag inom koncernen styrdes av en juridisk enhet, att det inte fanns något skriftligt försäljningsavtal mellan företagen, att företagen fanns i samma anläggning eller i närheten, att tillverkningstyperna inte överlappade, att produktionen i senare led är beroende av produktionen i tidigare led och slutligen att företagen inte har någon oberoende exportförsäljning.

(271)

Kommissionen påpekade att tillverkningen av olika produkttyper och/eller de olika stegen i tillverkningsprocesserna inom koncernen var uppdelade mellan företagen i koncernen och att de enskilda företagen använde insatsvaror som tillverkats av ett närstående företag inom koncernen. Den interna försäljningen omfattade försäljningen av råvaror (till exempel aluminiumvätska), energi (till exempel elektricitet) och även den berörda produkten, vilken användes som en insatsvara av företag i senare led i förädlingskedjan (till exempel kallvalsade rullar som användes av ett av företagen för att tillverka aluminiumfolie).

(272)

Som svar noterade kommissionen att Nanshan-koncernens påstående avsåg konstruktionen av ett normalvärde för de olika exporterande tillverkarna inom koncernen. Om den berörda produkten tillverkas och exporteras av olika enheter inom en grupp av företag, fastställer kommissionen ett normalvärde för varje enskild produkttyp i undersökningen som exporteras till unionen inom en grupp av företag för varje enskild exporterande tillverkare separat baserat på de specifika uppgifterna (i detta fall produktionsfaktorerna) för den berörda exporterande tillverkaren. Begäran att normalvärdet skulle fastställas artificiellt på konsoliderad basis bygger på att koncernen utgör en enda integrerad tillverkare. Som förklaras ovan är detta inte fallet. De olika tillverkande företagen inom koncernen tillverkar den berörda produkten var för sig. Följaktligen tillbakavisades begäran.

(273)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna på grundval av de produktionsfaktorer som inhandlats av vart och ett av företagen. Därefter tillämpade den de icke snedvridna enhetskostnaderna på var och en av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Kommissionen minskade tillverkningskostnaderna med de icke snedvridna kostnaderna för biprodukter som återanvändes i tillverkningsprocessen.

(274)

Som ett andra steg lade kommissionen till tillverkningsomkostnader för att fastställa de totala icke snedvridna tillverkningskostnaderna. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader ökades med kostnaderna för de råvaror och förbrukningsvaror som avses i skäl 250 och uttrycktes därefter som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för var och en av de exporterande tillverkarna. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(275)

Slutligen lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst, som fastställts med utgångspunkt i de fem turkiska företagen (se avsnitt 3.5.6). Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av tillverkningskostnaden och tillämpade på de totala icke snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 15,16 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpad på de totala icke snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 9,07 %.

(276)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(277)

När de exporterande tillverkare inom Nanshan-koncernen som ingick i urvalet exporterade den berörda produkten till unionen, antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag i Kina eller tredjeländer, var exportpriset det pris som faktiskt betalades eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes för export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(278)

Två företag inom Nanshan-koncernen sålde även den berörda produkten till unionen genom ytterligare ett närstående företag i unionen som agerade som importör. För dessa försäljningar konstruerades exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. De justeringar som gjordes gällde samtliga kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst, för att fastställa ett tillförlitligt exportpris vid unionens gräns.

(279)

Ett annat företag i urvalet, Xiamen Xiashun, exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. För denna försäljning var exportpriset därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(280)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för de exporterande tillverkarna i urvalet på grundval av priset från fabrik.

(281)

För att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Exportpriset justerades för transport, försäkring, hantering och lastning, packning, rabatter, kreditkostnader, bankavgifter och andra importavgifter.

(282)

All exportförsäljning av den berörda produkten inom Nanshan-koncernen gjordes via ett helägt inhemskt handelsföretag i Kina, som antingen sålde produkten direkt till oberoende kunder eller via ett närstående handelsföretag i Singapore. Nanshan-koncernen hävdade att detta inhemska handelsföretag agerade som tillverkningsföretagens interna försäljningsavdelning. På grundval av en bedömning av den tillgängliga bevisningen godtog kommissionen påståendet preliminärt, och inga justeringar gjordes enligt artikel 2.10 i).

(283)

Jiangsu Alcha-koncernen exporterade all sin tillverkning av den berörda produkten via närstående handelsföretag i Kina och Hongkong. Ett av företagen inom Nanshan-koncernen sålde också delvis den berörda produkten till unionen via ett närstående handelsföretag i Singapore, vilket omnämns i det föregående skälet. För dessa försäljningar justerade kommissionen därför exportpriserna för företagen i enlighet med artikel 2.10 i) i grundförordningen, eftersom dessa handelsföretag agerade som agenter på provisionsbasis. Justeringen uppgick till handelsföretagets försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst.

(284)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten för att beräkna dumpningsmarginalen, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(285)

För företagen inom Nanshan-koncernen beräknade kommissionen individuella dumpningsmarginaler för vart och ett av företagen inom koncernen, och därefter beräknade den en vägd dumpningsmarginal för koncernen.

(286)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande tillverkarna i urvalet.

(287)

På denna grundval fastställdes den provisoriska dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet till 67,1 %.

(288)

För samtliga övriga exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställde kommissionen de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja motsvarar de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i förhållande till den totala exportvolymen – enligt Eurostats importstatistik – från det berörda landet till unionen.

(289)

Graden av samarbetsvilja var låg i detta fall, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna endast utgjorde omkring 40 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. Därför ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginal som var tillämplig för alla andra icke samarbetande exporterande tillverkare på samma nivå som den högsta marginal som fastställts för produkttyper som sålts i representativa kvantiteter på grundval av de samarbetande exporterande tillverkarnas uppgifter. Dumpningsmarginalen fastställdes således till 183,3 %.

(290)

De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(291)

Såsom anges i skälen 50–52 löpte Förenade kungarikets övergångsperiod ut den 31 december 2020, och sedan den 1 januari 2021 omfattas landet inte längre av unionsrätten. Kommissionen begärde därför att berörda parter skulle lämna uppdaterade uppgifter på grundval av EU-27. Av de anledningar som anges i nästa skäl och med hänsyn till den preliminära fasens långt framskridna skede vid begäran av dessa uppdaterade uppgifter, med undantag för prisunderskridandet, grundade kommissionen sina preliminära undersökningsresultat på uppgifter från EU-28.

(292)

Efter att ha analyserat uppgifterna i ärendet drog kommissionen den preliminära slutsatsen att uppgifterna från EU-28 var lämpliga i detta skede. Detta beror på att Förenade kungarikets utträde ur unionen tycks ha haft en begränsad inverkan på skadeanalysen. Försäljningen från de unionstillverkare som ingick i urvalet till Förenade kungariket motsvarade mindre än 5 % av deras totala försäljning till icke-närstående kunder i EU. Endast en tillverkare av valsade platta produkter av aluminium befinner sig i Förenade kungariket. Den kinesiska exporten till Förenade kungariket låg på en stabil nivå och utvecklades i linje med exporten till EU. Även Förenade kungarikets export till EU var stabil.

(293)

Undersökningsresultaten avseende skada, orsakssamband och unionens intresse kommer under alla omständigheter att bedömas på nytt i det slutliga skedet baserat uppgifter från EU-27 och ändras vid behov. Dessa undersökningsresultat kommer att lämnas ut och parterna kommer att få möjlighet att lämna synpunkter.

(294)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av fler än 20 tillverkare i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(295)

Unionens totala tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till 1 907 127 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av uppgifter om tillverkning i unionen från European Aluminium, som korskontrollerades med avseende på tillförlitlighet och fullständighet mot uppgifter från unionstillverkare, inklusive uppgifter från unionstillverkarna i urvalet. Såsom anges i skäl 35 stod de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för 35 % av den sammanlagda tillverkningen av den likadana produkten i unionen.

(296)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, man i denna analys måste beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(297)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin inhämtade kommissionen uppgifter om hela verksamheten för valsade platta produkter av aluminium och fastställde om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den fria marknaden.

(298)

Kommissionen konstaterade att en mycket liten del av unionstillverkarnas totala tillverkning var avsedd för den företagsinterna marknaden, vilket framgår av tabell 3. Den företagsinterna marknaden växte under skadeundersökningsperioden men fortsatte ändå ligga på en mycket låg nivå, mindre än 1,5 % av förbrukningen. Siffrorna för den företagsinterna marknaden anges och bedöms i tillämpliga fall separat. För andra indikatorer, såsom tillverkning, kapacitet, produktivitet, sysselsättning och löner, avser de siffror som anges nedan hela verksamheten, och det var därför inte nödvändigt att göra någon åtskillnad.

(299)

Som nämndes i avsnitt 2.3.1 begärde den exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet, Huafon, att valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon skulle undantas från undersökningens produktdefinition. I avsaknad av ett sådant undantag begärde den exporterande tillverkaren en segmentspecifik analys av valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon med avseende på dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse. Som stöd för sin begäran hävdade den exporterande tillverkaren att det i ärendet om valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon förekom likheter med ärendena om aluminiumhjul (131), där olika distributionskanaler identifierades (Original Equipment Manufacturer [OEM] och eftermarknaden), och att det därför var motiverat att genomföra en analys per segment. Denne hänvisade även till överprövningsorganets rapporter om högpresterande sömlösa rör av rostfritt stål, China – HP-SSST (Japan)/China – HP-SSST (EU) (132), men utan att förklara hur denna rättspraxis skulle tillämpas på de faktiska omständigheterna i detta ärende.

(300)

Som förklaras i skälen 62–80 anses valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon dela samma fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium och omfattas därför av undersökningens produktdefinition. Kommissionen konstaterade även att det inte fanns några skäl baserat på unionens intresse att undanta produkten från undersökningen.

(301)

När det gäller hänvisningen till ärendena om aluminiumhjul finns det inga tydliga skiljelinjer mellan valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon och andra valsade platta produkter av aluminium vad gäller distributionskanaler. Som förklaras i skäl 74 är valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon inte de enda produkter som är avsedda för fordonsindustrin. Den undersökta produkten omfattar andra fordonsprodukter, såsom strukturdelar för användning i fordon (chassi, komponenter m.m.), som också säljs till primära leverantörer.

(302)

Trots att denna exporterande tillverkare inte hänvisade till specifika delar i överprövningsorganets rapporter om högpresterande sömlösa rör av rostfritt stål, som hänvisades till i skäl 299, skiljer sig de faktiska omständigheterna i den aktuella undersökningen. Prisskillnaderna mellan de olika berörda formerna i det hänvisade ärendet var mycket stora (+ 100 eller + 200 %). I det aktuella ärendet finns det däremot inga betydande prisskillnader mellan valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon och andra valsade platta produkter av aluminium som skulle kunna indikera en tydlig skiljelinje mellan denna produkt och andra valsade platta produkter av aluminium. Analysen av högpresterande sömlösa rör av rostfritt stål avser därför en särskild faktisk situation i det ärendet och kan inte extrapoleras till det aktuella ärendet, där analysen genomförts på grundval av produktkontrollnumren. Det erinras om att den kinesiska undersökningsmyndigheten inte använder sig av jämförelsemetoder med produktkontrollnummer. Kommissionen har i varje fall inga rättsliga krav på sig att i varje ärende genomföra en analys per segment, oberoende av de faktiska omständigheterna, varken enligt grundförordningen eller enligt WTO:s antidumpningsavtal, och det finns ingenting i rapporterna om högpresterande sömlösa stålrör som skulle kunna antyda att överprövningsorganet intog en sådan ställning. Kommissionen avslog därför denna begäran om en segmentspecifik analys.

(303)

Den exporterande tillverkaren i urvalet, Xiamen Xiashun, hävdade att råmaterial till folie (band för vidare valsning) inte var tänkta att ingå i klagomålet. Den exporterande tillverkaren ingav en begäran om en segmentspecifik analys med motiveringen att band för vidare valsning skilde sig från de andra produkter som beskrevs som vanliga plåtar och att de såldes genom en annan distributionskanal. Denne uppgav även att band för vidare valsning såldes av mycket få företag och främst tillverkades och förbrukades inom den företagsinterna marknaden. Som stöd för sin begäran hävdade den exporterande tillverkaren att det förekom likheter mellan ärendet om band för vidare valsning till fordon och ärendena om aluminiumhjul (133), där olika distributionskanaler identifierats (OEM och eftermarknaden), och att det därför var motiverat att genomföra en analys per segment. Tillverkaren hänvisade också till överprövningsorganets rapporter om högpresterande sömlösa rör av rostfritt stål, China – HP-SSST (Japan)/China – HP-SSST (EU) (134), utan att vara mer specifik. Slutligen hävdade tillverkaren att den inte angetts som tillverkare i klagomålet och att dess produkter inte uttryckligen nämnts.

(304)

Om en tillverkare inte anges som exporterande tillverkare av klaganden innebär det inte att tillverkaren inte berörs av ett förfarande eller att dennes produkter inte omfattas i detta. Det är naturligt att klaganden inte känner till alla befintliga tillverkare i ett visst land, och därmed kan den lämnade förteckningen inte förväntas vara uttömmande.

(305)

Råmaterial till folie (band för vidare valsning) omfattas av produktdefinitionen i skälen 55–61 och kan klassificeras enligt de produktnummer som används i undersökningen med avseende på tjocklek, form, ingående material, slutbearbetning och härdningsgrad. De har samma grundläggande kemiska, tekniska och fysiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium eftersom de består av mer än 95 % rent aluminium. De tillverkas dessutom av samma eller liknande legeringar och får samma eller liknande slutbearbetning, härdningsgrad och tjocklek som andra valsade platta produkter av aluminium.

(306)

Vad gäller distributionskanaler finns det inga tydliga skiljelinjer mellan band för vidare valsning och andra valsade platta produkter av aluminium. I sin begäran hänvisade Xiamen Xiashun till ärendet om aluminiumhjul (135), där man gjort skillnad på OEM-segment och marknadssegment på eftermarknaden. Situationen i detta ärende skiljer sig dock eftersom band för vidare valsning inte säljs till andra marknadssegment än valsade platta produkter av aluminium. Trots att band för vidare valsning har egna specifikationer, precis som andra valsade platta produkter av aluminium, säljs sådana produkter till industriella användare som bearbetar dem till andra produkter. Så är fallet med exempelvis polypropenlock som ska framställas av valsade platta produkter av aluminium. Vid undersökningen framkom även att unionstillverkarna sålde stora mängder av sådana produkter. Likaså sålde unionstillverkarna i urvalet de produkter som de andra tillverkarna i urvalet exporterade, oberoende av vilket segment de påstods ingå i. I motsats till vad som angetts i överprövningsorganets rapporter om högpresterande sömlösa rör av rostfritt stål finns det dessutom i det aktuella ärendet inga betydande prisskillnader mellan band för vidare valsning och andra valsade platta produkter av aluminium som otvetydigt skulle ha utmärkt denna produkt från andra valsade platta produkter av aluminium. Det erinras även om att den kinesiska undersökningsmyndigheten inte använder sig av jämförelsemetoder med produktkontrollnummer. Såsom nämns i skäl 302 har kommissionen dessutom inga rättsliga krav på sig att i varje ärende genomföra en analys per segment, oberoende av de faktiska omständigheterna, varken enligt grundförordningen eller enligt WTO:s antidumpningsavtal, och det finns ingenting i rapporterna om högpresterande sömlösa stålrör som skulle kunna antyda att överprövningsorganet intog en sådan ställning. På grundval av detta avslog kommissionen denna begäran om en segmentspecifik analys.

(307)

Importören Airoldi begärde en segmentspecifik analys för mjuka och hårda legeringar och hävdade att det fanns många tillverkare av mjuklegerade valsade platta produkter av aluminium och endast ett fåtal tillverkare att hårda legeringar. Denne uppgav också att produktionskapaciteten för hårda legeringar var otillräcklig.

(308)

Airoldi lade inte fram någon bevisning för att det skulle råda brist på hårdlegerade valsade platta produkter av aluminium. Dessutom visade undersökningen att valsade platta produkter av aluminium tillverkade av hårda eller mjuka legeringar har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som andra valsade platta produkter av aluminium som ingår i definitionen. Under alla omständigheter tillverkar de tre unionstillverkarna i urvalet betydande mängder av både mjuka och hårda legeringar. Härdningsgraden är också en av de egenskaper som används i definitionen av de olika produkttyperna i denna undersökning. De påstådda skillnaderna mellan sådana produkter omfattades därför under alla omständigheter av prisjämförelsen. Kommissionen avslog därför även denna begäran om analys per segment.

(309)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av uppgifter från European Aluminium för försäljningen på unionsmarknaden plus importuppgifter från Eurostat, såsom anges i skäl 312.

(310)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Förbrukning i unionen (ton)

(311)

Förbrukningen på den fria marknaden i unionen minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2017 och 2018 växte unionsmarknaden med 6 % från cirka 2,6 till 2,7 miljoner ton, innan den under 2019 minskade med 4 procentenheter och därefter ytterligare minskade till 2,4 miljoner ton under undersökningsperioden. Den totala förbrukningen i unionen följde en likartad utveckling, med en ökning under 2018 följd av en minskning under 2019, vilken därefter fortsatte under undersökningsperioden på grund av covid-19-pandemin.

(312)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av justerade uppgifter från Eurostat om KN-nummer och med den obestridda metod som klaganden föreslagit. Kommissionen kontrollerade och bekräftade klagandens beräkningar av andelen, uttryckt i volym, av den berörda produkt som importerats med de KN-nummer som angetts i tillkännagivandet om inledande (136).

(313)

Efter offentliggörandet av det tillkännagivande om ändring som avses i fotnot 11 beaktades även importen med KN-nummer 7607 19 90 för fastställande av importvolymen från det berörda landet. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av importvolymen i det berörda landet i förhållande till volymen av unionens totala förbrukning, vilket framgår av tabell 3.

(314)

Utöver analysen av den totala importen gjorde kommissionen även en separat analys av importen för aktiv förädling med tanke på den stora andelen av denna import i det aktuella ärendet.

(315)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym (ton) och marknadsandel

(316)

Importen från det berörda landet mer än fördubblades mellan 2017 och 2019 och uppgick till 345 720 ton innan den minskade med 23 % mellan 2019 och undersökningsperioden. Totalt sett ökade den kinesiska importen av valsade platta produkter av aluminium med 65 % under skadeundersökningsperioden.

(317)

Importen från det berörda landet för aktiv förädling ökade kraftigt under 2018 och uppgick till 108 188 ton, för att därefter minska något under 2019 och kraftigt (med 278 procentenheter) under undersökningsperioden. Totalt sett ökade importen från Kina av valsade platta produkter av aluminium för aktiv förädling med 290 % under skadeundersökningsperioden.

(318)

Importen från det berörda landet som inte var avsedd för aktiv förädling ökade kraftigt mellan 2017 och 2018, från 145 281 till 213 662 ton. Till skillnad från importen för aktiv förädling och den totala importen från det berörda landet ökade den import som inte var avsedd för aktiv förädling igen under 2019 med 19 procentenheter jämfört med 2018. Under undersökningsperioden minskade den med 36 762 ton. Totalt sett ökade denna import med 41 % under skadeundersökningsperioden.

(319)

Den exporterande tillverkaren Xiamen Xiashun uttalade sig om utvecklingen av importen till Grekland med KN-nummer 7606 11 99 under 2019 och 2020, och ifrågasatte om de produkter som rapporterats med detta nummer, för import till Grekland, faktiskt omfattades av produktdefinitionen.

(320)

Kommissionen undersökte frågan men kunde i det preliminära skedet inte dra några meningsfulla slutsatser. Under alla omständigheter verkar det som att en stor andel av den kinesiska importen till Grekland, och mer generellt till EU, med KN-nummer 7606 11 99 var avsedd för aktiv förädling under perioden 2018–2019 och minskade avsevärt under undersökningsperioden. Kommissionen kommer att fortsätta att undersöka denna fråga under det slutliga skedet.

(321)

Marknadsandelen för importen från det berörda landet ökade från 6,1 % under 2017 till 11,6 % under 2018, och därmed ökade den snabbare än förbrukningen. Under 2019 minskade förbrukningen samtidigt som importen från det berörda landet ökade ytterligare till en marknadsandel som motsvarade 13,2 %. Marknadsandelen minskade till 11,2 % under undersökningsperioden. Totalt sett ökade dock marknadsandelen för importen från det berörda landet med 5 procentenheter under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning på 81 %.

(322)

Marknadsandelen för importen för aktiv förädling från det berörda landet ökade från 0,6 % under 2017 till 3,9 % under 2018 och 2019, innan den därefter minskade till 2,5 % under undersökningsperioden.

(323)

Marknadsandelen för importen från det berörda landet som inte var avsedd för aktiv förädling ökade från 5,5 % under 2017 till 9,1 % under 2019. Förutom att denna import och förbrukning minskade under undersökningsperioden minskade även marknadsandelen för import som inte var avsedd för aktiv förädling i ännu större utsträckning till 8,5 %. Totalt sett ökade denna marknadsandel med 54 % under skadeundersökningsperioden.

(324)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat, med användning av de KN-nummer och den metod som beskrivs i skälen 312 och 313.

(325)

Det vägda genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importpriser från det berörda landet (euro/ton)

(326)

Det genomsnittliga priset på importen från Kina sjönk med 9 % under skadeundersökningsperioden, från 2 437 till 2 205 euro/ton. Under skadeundersökningsperioden fortsatte dessa priser att vara betydligt lägre än unionens försäljningspriser, vilket framgår av tabell 9.

(327)

Priset på import avsedd för aktiv förädling sjönk markant under 2018 i takt med att volymen av sådan import ökade kraftigt. Totalt sjönk priset med 27 % och förblev betydligt lägre än det genomsnittliga priset på import som inte var avsedd för aktiv förädling under 2018 och framåt.

(328)

Priset på import som inte var avsedd för aktiv förädling sjönk kontinuerligt från 2 391 euro/ton under 2017 till 2 237 euro/ton under undersökningsperioden (– 6 %).

(329)

Denna utveckling bör ses mot bakgrund av förändringen av internationella aluminiumindex, såsom aluminiumpriset på LME över tre månader (LME) (i euro/ton), vilket visar priset på aluminium som råmaterial och ofta används som utgångspunkt vid förhandling av slutpriset på valsade platta produkter av aluminium. I detta avseende verkar korrelationen ha varit som störst mellan LME och de kinesiska importpriserna för andra förfaranden (0,97). Den minsta korrelationen var mellan LME och priset på import för aktiv förädling (0,5). På grundval av unionens genomsnittliga priser, enligt tabell 9, förekom det under undersökningsperioden prisskillnader mellan importen från Kina och unionspriserna på cirka 18 % i jämförelse med det genomsnittliga importpriset från Kina, och cirka 17 % i jämförelse med det genomsnittliga priset på kinesisk import som inte var avsedd för aktiv förädling.

(330)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden (137) genom att jämföra

(331)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 4,6 % och 11,2 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Det vägda genomsnittliga prisunderskridandet var 7,5 %.

(332)

Den exporterande tillverkaren Xiamen Xiashun hävdade att råmaterial till folie (band för vidare valsning) på grundval av produktkontrollnumren skulle behandlas på liknande sätt som kylflänsar, polypropenlock och litografiska plåtar. Eftersom denna produkt används som råmaterial i folievalsverk hävdade tillverkaren även att den borde omfattas av en annan prissättning än ovannämnda produkttyper. Xiamen Xiashun uppmanade kommissionen i synnerhet att efterfråga unionstillverkarnas kontrakt och priser för försäljning av band för vidare valsning och jämföra priserna med de priser som Xiamen Xiashun tog ut för de band för vidare valsning som denne sålt till EU.

(333)

Xiamen Xiashun lade däremot inte fram några bevis för de påstådda prisskillnaderna mellan de olika användningarna (kylflänsar, polypropenlock och litografiska plåtar) och de modeller som denne exporterat till EU. Tillverkaren kvantifierade dessutom inte några sådana skillnader. Produkterna från Xiamen Xiashun jämfördes i varje fall inte med kylflänsar eller litografiska plåtar eftersom sådana produkter inte såldes av unionstillverkarna i urvalet med samma produktkod som band för vidare valsning. Kommissionen tillbakavisade därför detta påstående.

(334)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(335)

Som anges i skälen 35–37 användes ett stickprovsförfarande för att fastställa den eventuella skada som unionsindustrin lidit.

(336)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaret från sammanslutningen European Aluminium, vilket omfattade uppgifter avseende samtliga unionstillverkare. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i de svar som unionstillverkarna i urvalet hade lämnat i frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(337)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(338)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, likviditetsflöde, investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital.

(339)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(340)

Tillverkningsvolymen ökade först under 2018 till följd av en ökad försäljning för export och på den företagsinterna marknaden. Den minskade under 2019 och sedan ytterligare under undersökningsperioden. Tillverkningsvolymen minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden.

(341)

Produktionskapaciteten ökade något under skadeundersökningsperioden. Eftersom tillverkningsvolymen minskade i stort och kapaciteten ökade något visar kapacitetsutnyttjandet en nedåtgående trend (– 12 %) under skadeundersökningsperioden.

(342)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(343)

Den totala försäljningen i EU följde en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden (– 13 %) och hade redan minskat med 5 % under 2019.

(344)

Som nämns i skäl 298 var en mycket liten andel av unionstillverkarnas totala tillverkning avsedd för den företagsinterna marknaden. Denna andel motsvarade mindre än 1,5 % av förbrukningen i unionen.

(345)

Unionsindustrins totala försäljning på den fria marknaden minskade med nästan 240 000 ton under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen hade ökat till sin högsta nivå under 2018 (+ 5 %), men försäljningen visade redan en nedåtgående trend (– 2 %) som fortsatte under 2019 och under undersökningsperioden. Den totala försäljningen på EU:s fria marknad minskade med 14 %.

(346)

Marknadsandelen för unionsindustrins försäljning på den fria marknaden minskade från 66,2 % under 2017 till 62,7 % under undersökningsperioden. Efter att ha sjunkit med 7 % under 2018–2019 ökade den med 1,2 procentenheter.

(347)

Mot bakgrund av minskad förbrukning har unionsindustrin inte bara förlorat försäljningsvolymer i EU utan även marknadsandelar på den fria marknaden.

(348)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(349)

Sysselsättningen minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden, eftersom unionsindustrin försökte säkerställa hållbarheten och anpassa sysselsättningen till efterfrågan på hemmamarknaden.

(350)

Till följd av detta steg produktiviteten till en början under 2018 från 236 till 254 ton/heltidsekvivalent innan den sjönk när tillverkningsvolymen minskade. Produktiviteten i stort försämrades med 2 %.

(351)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet.

(352)

Detta är den första antidumpningsundersökning som gäller den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(353)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(354)

Försäljningspriserna på unionsmarknaden till icke-närstående parter (den fria marknaden) steg till en början från 2 792 till 2 888 euro/ton under 2018. Därefter sjönk de med 4 procentenheter under 2019 innan de föll till 2 680 euro/ton under undersökningsperioden.

(355)

Denna tendens bör ses mot bakgrund av utvecklingen inom industrin. Under skadeundersökningsperioden försökte unionstillverkarna i urvalet först upprätthålla tillverkningsvolymen i syfte att jämna ut kostnaderna medan de anpassade sin produktmix för att öka försäljningen av produkter med högt förädlingsvärde. Deras priser följde därefter en nedåtgående trend som överensstämde med utvecklingen av LME-priset för aluminium som råvara, vilket framgår av tabell 9.

(356)

Tillverkningskostnaden per enhet för de tillverkare som ingick i urvalet påverkades också kraftigt av prisutvecklingen på LME och innefattade tillverkarnas extrakostnader för att gå över till produkter med högre förädlingsvärde. Den minskade tillverkningsvolymen från och med 2019 hade dessutom en negativ inverkan på kostnaden per enhet. I stort ökade produktionskostnaden med 1 % medan det genomsnittliga försäljningspriset per enhet på den fria marknaden sjönk med 4 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt sjönk LME-priset på aluminium med 12 %.

(357)

En importör, Nilo, påstod att tyska tillverkare gynnades av kostnadsminskningar när det gällde deras elkostnader. Kommissionen konstaterade att unionstillverkarna behövde absorbera högre direkta och indirekta elkostnader som uppkommit till följd av EU:s utsläppshandelssystem (139), enligt vilket EU-företag ges färre fria utsläppsrätter för koldioxid och därmed måste inhandla ytterligare utsläppsrätter för koldioxid i EU för att tillverka samma volym av valsade platta produkter av aluminium. I det aktuella ärendet var nettoresultatet av de tyska tillverkarnas ökade elkostnader och den erhålla ersättningen en nettoförlust, och därmed är importörens påstående felaktigt. På grundval av detta tillbakavisades detta påstående.

(358)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(359)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Ett företag i urvalet ådrog sig omstruktureringskostnader, vilka framgår av arbetskraftskostnaden.

(360)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(361)

De utgående lagren låg kvar på en rimlig nivå under hela skadeundersökningsperioden. Med tanke på att industrin för valsade platta produkter av aluminium generellt bedrivs på beställningsbasis är denna indikator av mindre betydelse för den övergripande skadeanalysen.

(362)

Den andel utgående lager som anges vid tillverkningen visar en övergripande ökning som främst beror på den minskade tillverkningsvolymen.

(363)

Lönsamheten, likviditetsflödet, investeringarna och avkastningen på investeringar för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, likviditetsflöde, investeringar och avkastning på investeringar

(364)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(365)

Unionsindustrins försäljning till icke-närstående kunder övergick från lönsamhet under 2017 till förlust under 2019 och skadeundersökningsperioden. Lönsamheten följde således en stadigt nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden, från 2,8 % under 2017 till – 2,2 % under undersökningsperioden.

(366)

Som förklaras i skäl 356 är det viktigt att påpeka att unionstillverkarnas kostnader ökade mer än deras priser, vilket ledde till att unionsindustrins lönsamhet minskade. Unionsindustrin kunde inte höja priserna i samma utsträckning som kostnaderna på grund av det nedåtgående tryck som importen från Kina vållade (i form av både volymer och låga priser). Under hela skadeundersökningsperioden var de kinesiska priserna genomgående låga och betydligt lägre än unionsindustrins priser (se tabellerna 5 och 9), vilket höll tillbaka de prisökningar som kunde förväntas mot bakgrund av en stigande efterfrågan (fram till 2019) och en förändring av produktmixen (fler produkter med högt värde). Detta ledde till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades och att lönsamheten sjönk. Förhindrandet av de prisökningar som annars skulle ha ägt rum fortsatte under undersökningsperioden. Trots att de kinesiska priserna steg en aning var de fortfarande mycket lägre än den prisnivå som unionsindustrin uppnått. Detta framgår även av de betydande prisunderskridandemarginaler som anges i skäl 331.

(367)

Nettolikviditetsflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Nettolikviditetsflödets trend utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden i linje med lönsamhetsutvecklingen. Likviditetsflödet minskade med 55 % under skadeundersökningsperioden.

(368)

Investeringarna ökade med 119 % under skadeundersökningsperioden. Dessa drevs av genomförandet av de investeringsplaner som införts av två unionstillverkare i urvalet. Investeringarna gjordes för att höja effektiviteten och ställa om verksamheten till produkter med högt förädlingsvärde och kundfokus. Detta ansågs vara nödvändigt för att tillverkarna i urvalet skulle kunna behålla sin konkurrenskraft på marknaden samt kunna följa den senaste produktutvecklingen och erbjuda kvalitetsprodukter.

(369)

Avkastningen på investeringar är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Avkastningen utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden, från 12 % under 2017 till – 2,8 % under undersökningsperioden. Denna utveckling följer unionsindustrins minskande lönsamhet.

(370)

De tre tillverkarna i urvalet ingår i stora grupper av företag och har fortsatt att anskaffa kapital för investeringar under skadeundersökningsperioden. Med en så snabbt sjunkande avkastning på investeringarna hotas emellertid förmågan hos de tillverkande enheter som ingår i urvalet att anskaffa kapital i framtiden.

(371)

Under skadeundersökningsperioden ökade importen av valsade platta produkter av aluminium från Kina kraftigt, både i absoluta tal (+ 65 %) och relativa tal (+ 5 procentenheter i marknadsandelar), medan förbrukningen i EU minskade med 8 %. Ökningen av importen gällde både importen för aktiv förädling och den totala övriga importen. De kinesiska importpriserna var konstant låga och betydligt lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden var importpriserna för de exporterande tillverkarna i urvalet i genomsnitt 7,5 % lägre än unionspriserna. Oberoende av vilka specifika underskridanden som konstaterades för de exporterande tillverkarna i urvalet observerade kommissionen även att de kinesiska priserna var konstant låga och betydligt lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden (se tabellerna 5 och 9). Unionsindustrin kunde inte höja priserna i samma utsträckning som kostnaderna på grund av det nedåtgående tryck som importen från Kina vållade (i form av både volymer och låga priser).

(372)

De flesta av de makroekonomiska indikatorerna visade en negativ utvecklingstrend under skadeundersökningsperioden, däribland tillverkning, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym på EU-marknaden, marknadsandel, sysselsättning och produktivitet. Det var endast kapaciteten som uppvisade en liten positiv utveckling. På liknande sätt uppvisade även de flesta mikroekonomiska indikatorerna en negativ utveckling under skadeundersökningsperioden, däribland försäljningspriser på EU:s fria marknad, tillverkningskostnad, arbetskraftskostnad, lönsamhet, utgående lager, likviditetsflöde och avkastning på investeringar. Endast investeringarna uppvisade en positiv utveckling efter att tillverkarna i urvalet investerat för att kunna behålla sin konkurrenskraft och följa den senaste produktutvecklingen. Samma skadeindikatorer uppvisade även en negativ utveckling under perioden 2017–2019, dvs. före covid-19-pandemin.

(373)

Unionsindustrin anpassade sin produktmix för att säkerställa bättre marginaler på produkter med högre förädlingsvärde under skadeundersökningsperioden och samtidigt upprätthålla en tillräcklig volym för att jämna ut de fasta kostnaderna. Mot denna bakgrund var det naturligt att unionsindustrins kostnader ökade. Unionsindustrin kunde dessutom inte dra nytta av den ökade förbrukningen under 2018–2019, utan behövde sprida ut de fasta kostnaderna på en lägre tillverkningsvolym (– 11 %), vilket ledde till en allmän ökning av tillverkningskostnaderna (+ 1 %) samtidigt som LME-priset för aluminium över tre månader sjönk (– 12 %). När det gäller försäljningspriserna hade unionsindustrin även kraftig konkurrens på marknaderna för högre förädlingsvärde och kunde därmed inte höja sina priser till den förväntade nivån (– 4 %). På grund av utvecklingen av kostnaderna och priserna försämrades lönsamheten progressivt och övergick till förlust redan under 2019 innan situationen förvärrades under undersökningsperioden.

(374)

Mot denna bakgrund drog kommissionen preliminärt slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(375)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. De potentiella faktorer som identifierades var covid-19-pandemin, minskad efterfrågan, import från tredjeländer, unionsindustrins kommersiella strategi, unionsindustrins exportresultat, unionsindustrins effektivitet, unionsindustrins import från det berörda landet och avtalsförpliktelser kopplade till LME-priset på aluminium.

(376)

Unionsindustrins försämrade situation sammanföll med en betydande penetrering av importen från Kina, vars priser konsekvent underskred unionsindustrins priser och förhindrade prishöjningar på unionens marknad. Såsom nämns i skäl 371 underskred de importpriser som togs ut av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet unionens priser med i genomsnitt 7,5 %.

(377)

Importvolymen från Kina ökade (vilket framgår av tabell 4) från cirka 161 000 ton 2017 till cirka 266 000 ton under undersökningsperioden, en ökning med 65 %. Marknadsandelen ökade med 81 %, från 6,2 % till 11,2 %. Under samma period (se tabell 7) minskade unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden med 14 %, och dess marknadsandel på den öppna marknaden sjönk från 66,2 % till 62,7 %, dvs. med 5 %. I avvaktan på analysen av importen till Grekland för aktiv förädling granskade kommissionen andra importer utöver den importen. I detta fall skulle tendensen vara liknande och visa på en ökning av den kinesiska importen med 41 % och en ökning av marknadsandelen med 54 %, från 5,5 % till 8,5 %.

(378)

Än mer talande är situationen under perioden 2017–2019, då den kinesiska importen mer än fördubblades (från 161 000 ton till 354 000 ton), med en marknadsandel på 13,2 %, samtidigt som unionsindustrins andel av den öppna marknaden hade sjunkit till 61,5 % (– 4,7 procentenheter). Trots minskad förbrukning mellan 2018 och 2019 fortsatte den kinesiska importen att stiga och vinna marknadsandelar från unionsindustrin.

(379)

Den dumpade importen ökade stadigt på årsbasis, både i absoluta och relativa tal, fram till början av covid-19-pandemin under första halvåret 2020 (en analys av detta följer i nästa avsnitt). Som framgår av tabellerna 3 och 4 var den ökade konsumtionen under 2018 och 2019 i huvudsak gynnsam för den kinesiska importen. Den uppenbara uppmjukning av importintrånget från Kina som noterades under undersökningsperioden är vilseledande. En närmare granskning av tendenserna under den berörda perioden gör att förhållandet mellan importen och den skada som unionsindustrin lidit blir ganska uppenbart. Den bild som framträder under undersökningsperioden är visserligen bara en förlängning av den observerade tendensen, med en mindre lättnad på grund av pandemins allmänna inverkan på den kinesiska produktionen, exporten till unionen och konsumtionen i EU.

(380)

Priserna på den dumpade importen sjönk med 9 % under skadeundersökningsperioden (se tabell 5), från 2 437 till 2 205 euro/ton. I jämförelse minskade unionsindustrins priser bara med 4 % under samma period, från 2 792 euro/ton under 2017 till 2 680 euro/ton under undersökningsperioden. Det innebär att de kinesiska priserna, trots att de låg på en lägre prisnivå 2017, minskade mer (– 232 euro/ton) än unionsindustrins priser (– 112 euro/ton) under skadeundersökningsperioden. Under perioden 2017–2019 sjönk dessutom de kinesiska priserna med 11 %, medan unionsindustrins priser hade gått ned med 1 %.

(381)

Den import som var avsedd för aktiv förädling skedde till lägre priser än den övriga importen. Priserna på importen från Kina för aktiv förädling var även betydligt lägre än unionsindustrins försäljningspriser. Dessa priser utvecklades på ett oberäkneligt sätt och framstår som helt isolerade från utvecklingen av världsmarknadspriserna på aluminium, t.ex. på LME. De minskade med 27 % under skadeundersökningsperioden.

(382)

Priserna på den dumpade import som inte var avsedd för aktiv förädling, vilken i genomsnitt motsvarade över 70 % av importen från Kina, sjönk stadigt under skadeundersökningsperioden, från 2 391 euro/ton under 2017 till 2 237 euro/ton under undersökningsperioden, eller med 6 % totalt.

(383)

Prisutvecklingen för den dumpade importen visar ett betydande pristryck. Unionsindustrin kunde inte höja priserna i samma utsträckning som kostnaderna på grund av det nedåtgående tryck som importen från Kina vållade (i form av både volymer och låga priser). Under hela skadeundersökningsperioden var de kinesiska priserna genomgående låga och betydligt lägre än unionsindustrins priser, vilket höll tillbaka de prisökningar som kunde förväntas mot bakgrund av en stigande efterfrågan (fram till 2019) och en förändring av produktmixen (fler produkter med högt värde). Detta ledde till prissänkningar och minskande lönsamhet för unionsindustrin.

(384)

Undersökningen visade dessutom att intrånget av kinesisk import under skadeundersökningsperioden inte bara uppnåddes för råvarumarknaden, där man i regel tillämpar kortfristiga kontrakt, utan även på andra delar av marknaden där produkter med högre förädlingsvärde säljs inom ramen för medel- och långfristiga kontrakt. Priset är inte den enda viktiga faktorn i sådana kontrakt, men det står klart att de låga priserna (som återspeglar de prisunderskridandemarginaler som nämns ovan på över 7,5 % i genomsnitt) spelar en nyckelroll i kundernas beslutsfattande.

(385)

På grundval av ovanstående drog kommissionen den preliminära slutsatsen att importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(386)

En importör, Airoldi, påstod att den minskade förbrukningen var kopplad till den minskade efterfrågan inom rymdsektorn. Denna importör begärde därför att denna sektor skulle ingå i skadeanalysen.

(387)

Som anges i skäl 57 är produkter för användning vid tillverkning av flygplansdelar undantagna från denna undersökning. Därför tillbakavisades detta påstående.

(388)

En annan importör, Nova Trading SA (nedan kallad Nova Trading), påstod att unionsindustrin hade utökat sin produktionskapacitet för att möta en förväntad tillväxt på elbilsmarknaden som sedan uteblev, vilket ledde till lägre priser och minskad lönsamhet. Valsade platta produkter av aluminium för användning som karosspaneler inom bilindustrin är emellertid undantagna från produktdefinitionen, och eventuell skada som vållats i detta avseende omfattas inte av denna undersökning. Detta påstående tillbakavisades.

(389)

Den exporterande tillverkaren Xiamen Xiashun påstod att den ökade importen under 2019 var mer blygsam än den minskade förbrukningen samma år, och att unionsindustrin därmed drabbades hårdare av den minskade förbrukningen än av den ökade kinesiska importen. Samma exporterande tillverkare hävdade att de makroekonomiska indikatorerna var stabila fram till mitten/slutet av 2019 och att den minskade efterfrågan var orsaken till skadan.

(390)

Den ytterligare ökningen av importen från Kina 2019, som skedde under en period då konsumtionen sjönk, bör ses som ännu ett bevis på att skada vållats. När efterfrågan går ned förväntar man sig i regel att alla tillverkare drabbas på liknande sätt eller att exporten till och med sjunker mer i jämförelse med den inhemska försäljningen (i unionen) med tanke på närheten mellan de inhemska tillverkarna och kunderna. Trots det fortsatte importen från Kina att öka i absoluta tal under 2019, vilket innebar en ökad marknadsandel med 1,5 procentenheter jämfört med 2018, på bekostnad av unionsindustrin. När förbrukningen minskade med omkring 113 000 ton sjönk unionsindustrins försäljning med runt 76 000 ton. Det innebär att unionsindustrin absorberade 67 % av minskningen, medan importen från Kina ökade med omkring 24 000 ton. Samtidigt sjönk de redan låga kinesiska importpriserna med ytterligare 5 %.

(391)

När det gäller de makroekonomiska indikatorernas utveckling fanns det tecken på skada redan under 2018 och 2019, då försäljningen, marknadsandelen och sysselsättningen redan hade försämrats markant. Under alla omständigheter bör skadeanalysen inte enbart bygga på utvecklingen av makroekonomiska indikatorer, utan även på en samlad bedömning av mikro- och makroekonomiska indikatorer. Om man ser till 2018 och 2019 som helhet visade båda typerna av indikatorer att skada redan förelåg.

(392)

Covid-19-pandemin som bröt ut under första halvåret 2020 påverkade situationen på EU-marknaden på olika sätt. Konsumtionen på EU-marknaden sjönk, liksom importen från Kina.

(393)

Som förklaras i skäl 379 hade den dumpade kinesiska importen redan ökat stadigt på årsbasis under perioden 2017–2019, vilket lett till en ökning på över 100 % fram till covid-19-pandemins början under första halvåret 2020. Med andra ord hade den dumpade importen redan vållat unionsindustrin väsentlig skada när covid-19 utbröt, vilket framgår av den negativa utvecklingen av de flesta makro- och mikroekonomiska indikatorerna under perioden 2017–2019.

(394)

I detta sammanhang kan det inte förnekas att covid-19-pandemin, och den efterföljande minskningen av konsumtionen, bidrog till att ytterligare förvärra det redan försämrade läget för unionsindustrin.

(395)

Denna utveckling innebär emellertid inte orsakssambandet mellan den konstaterade väsentliga skadan och den dumpade importen från Kina försvagas. Som anges ovan vållades unionsindustrin väsentlig skada av den dumpade importen från Kina, vilken mer än fördubblades under den treårsperiod som föregick pandemins utbrott, och det framgår tydligt att väsentlig skada förelåg redan före och oberoende av pandemin.

(396)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Import från tredjeländer

(397)

En av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, Xiamen Xiashun, uppgav att importen från Kina hade minskat under undersökningsperioden till fördel för unionsindustrin och andra länder. Tillverkaren uppgav även att importpriserna från Kina hade ökat under samma period. Vidare menade tillverkaren att unionsindustrin själv medgav att det förekom illojal konkurrens i samband med importen från länder som Indien, Egypten och Turkiet.

(398)

En användare, företag A, hävdade att den kinesiska marknadsandelen var låg jämfört med unionsindustrins och begärde en analys av importen från andra länder.

(399)

Trots den minskade volymen stod den kinesiska importen fortfarande för en marknadsandel på 11,1 % under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med 80 % under skadeundersökningsperioden. Trots att de kinesiska priserna steg under undersökningsperioden underskred de kinesiska exportpriserna fortfarande unionsindustrins priser med i genomsnitt 7,5 % under undersökningsperioden.

(400)

Vidare minskade importen från övriga länder med 14 % under skadeundersökningsperioden. I och med den sjunkande förbrukningen (– 8 %) minskade även deras motsvarande marknadsandel från 27,6 % till 26,1 %. Detta innebär att importen från övriga länder också förlorade marknadsandelar till importen från Kina.

(401)

I synnerhet ökade importen till EU från Turkiet, som var den näst största i volym efter importen från Kina, med 12 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning av marknadsandelen med 1,2 procentenheter. De turkiska priserna förblev dock betydligt högre än de kinesiska importpriserna och följde utvecklingen av LME.

(402)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att utvecklingen av importen från övriga länder och den marginella minskningen av importen från Kina under undersökningsperioden inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(403)

Den exporterande tillverkaren Xiamen Xiashun hävdade att unionsindustrins fokus på vissa segment med produkter med högre pris, där efterfrågan sjunkit under skadeundersökningsperioden, var en faktor som kunde bryta orsakssambandet. Den nämnda tillverkaren menade också att unionsindustrin, genom att inrikta sig på produkter med högre pris, hade minskat sin tillgängliga kapacitet för köpare av råmaterial till folie (band för vidare valsning), som fick vända sig till andra försörjningskällor. Vidare påstod sig tillverkaren, med undantag för unionsindustrin, vara den i särklass största leverantören till EU-marknaden, och att de kinesiska priserna och unionspriserna var jämförbara för valsade platta produkter av aluminium som var avsedda för band för vidare valsning.

(404)

Vad beträffar unionsindustrins kommersiella strategi försökte unionsindustrin, såsom anges i skäl 355, upprätthålla samma produktionsvolym, vilken endast minskade med 1 % mellan 2017 och 2019, och samtidigt anpassa sin produktmix för att öka sin försäljning av produkter med högre förädlingsvärde.

(405)

Som framgår av tabell 3 låg efterfrågan på valsade platta produkter av aluminium som omfattas av denna undersökning kvar på samma nivå eller till och med ökade under perioden 2017–2019. Undersökningen visade inte heller någon nedgång i efterfrågan på produkter med högre pris. Som anges i skäl 384 visade undersökningen snarare att unionsindustrin även mötte hård konkurrens av den kinesiska importen i det högre marknadssegmentet. Den dumpade importen ledde därmed till minskad försäljning utan möjlighet att uppnå de förväntade högre priserna. Av denna anledning försämrades situationen för industrin kraftigt.

(406)

När det gäller foliesektorn konstaterades, såsom anges i skälen 303–306, att en analys per segment inte var motiverad. Samma anledningar som anges i skäl 405 är också tillämpliga. Den skada som vållats unionsindustrin härrörde dessutom från de skadevållande priser som togs ut av Xiamen Xiashun, som endast sålde till foliesektorn och undergrävde unionens priser på ungefär samma nivå som den genomsnittliga prisunderskridandemarginalen på 7,5 % under undersökningsperioden. Därför tillbakavisades påståendet.

(407)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att den kommersiella strategi som unionsindustrin följde inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(408)

Exportvolymen för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Exportresultat för unionstillverkarna i urvalet

(409)

Unionsindustrins export ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden, från 315 664 ton 2017 till omkring 328 898 ton under undersökningsperioden.

(410)

Det genomsnittliga priset på denna export steg först med 5 % under 2018, innan det gradvis minskade till en lägre nivå än under 2017 (– 2 %). Genomsnittspriset på denna export låg konsekvent högre än det pris som unionsindustrin kunde uppnå på EU-marknaden.

(411)

En importör, Nova Trading, påstod att handelskriget mellan Förenta staterna och Kina hade en negativ inverkan på unionsindustrins exportresultat.

(412)

Som framgår av tabell 14 påverkades inte unionsindustrins export negativt av de försämrade handelsförbindelserna mellan Förenta staterna och Kina. Därför tillbakavisades detta påstående.

(413)

Mot bakgrund av dess bidrag till unionsindustrins totala produktion och försäljning, och med tanke på det höga priset för unionsindustrins export till tredjeländer och deras stabila volym, drog kommissionen den preliminära slutsatsen att exportresultatet inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(414)

Flera berörda parter – Xiamen Xiashun, Airoldi, Nilo och företag A – framförde olika påståenden med avseende på unionsindustrins effektivitet. Dessa påståenden kan sammanfattas på följande sätt:

(415)

Det kan hända att vissa unionstillverkare fortfarande släpar efter i utvecklingen i fråga om utrustning, men undersökningen visade att unionsindustrin är dynamisk och har ökat sina investeringar betydligt under en svår period i syfte att höja sin kapacitet, anpassa produktionsutrustningen för att rationalisera sin tillverkningsprocess och förvärva den senaste tekniken för att fortsätta att uppfylla kundernas krav. Analysen av kapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i tabell 6 visar att unionsindustrin ökade sin kapacitet och kunde uppnå högre kapacitetsutnyttjande. Beträffande hårda legeringar inkom inga bevis för att det saknades tillräcklig kapacitet. Under alla omständigheter motsvarade hårda legeringar 20–30 % av den totala försäljningen för tillverkarna i urvalet på EU-marknaden. Med tanke på urvalets storlek och försäljningen av hårda legeringar, och i avsaknad av bevis från Airoldi, drogs preliminärt slutsatsen att det fanns tillräcklig kapacitet för sådana produkter. På denna grund tillbakavisades detta påstående.

(416)

När det gäller situationen inom foliesegmentet i synnerhet ansågs en separat analys av det segmentet inte vara motiverad. Som anges i skälen 303–306 omfattas råmaterial till folie (band för vidare valsning) av produktdefinitionen, och det finns inga tydliga skiljelinjer för distributionskanalen eller priset på denna produkt. Detta påstående ansågs därför inte ha något syfte.

(417)

Även om det inte kan uteslutas att ytterligare investeringar i den senaste tekniken kan behövas för att säkerställa unionsindustrins långsiktiga hållbarhet drog kommissionen slutsatsen att det skick som unionsindustrins produktionsutrustning befinner sig i och utvecklingen av dess driftskostnader inte minskar orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(418)

Kommissionen ansåg att den påstådda ökningen av kostnaderna för tjänster var obetydlig så länge som unionsindustrin kunde hålla sina arbetskostnader under kontroll, trots inverkan av utgifterna för omstrukturering. Följaktligen tillbakavisades detta påstående.

(419)

En importör, Nova Trading, påstod även att unionsindustrins resultat påverkades av en it-attack på Hydro och ett miljörättsligt mål i Brasilien rörande samma tillverkare.

(420)

För det första avser dessa faktorer inte unionsindustrins verksamhet, eftersom de rör unionstillverkarens moderbolag, som har sitt säte i Norge, och ett anknutet företag med säte i Sydamerika. Med tanke på deras karaktär avser sådana faktorer under alla omständigheter extraordinära kostnader som inte beaktas vid bedömningen av unionsindustrins lönsamhet. Följaktligen tillbakavisades detta påstående.

(421)

Kommissionen drog därför slutsatsen att inga av ovanstående faktorer bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(422)

Den exporterande tillverkaren Xiamen Xiashun hävdade att den påstådda skadan orsakades av unionsindustrins egna inköp av den berörda produkten.

(423)

För unionsindustrins import svarade ett delvis självständigt företag som var kopplat till en unionstillverkare och som täckte en liten del av sina behov genom inköp från Kina. Denna import var marginell och minskade under skadeundersökningsperioden, så att den endast stod för 1–4 % av den totala importen från Kina under undersökningsperioden. Eftersom det rörde sig om en begränsad volym drog kommissionen slutsatsen att dessa inköp inte kunde ha vållat unionsindustrin skada.

(424)

Importören Nova Trading påstod att nedgången av LME-priset från och med juli 2018 fram till perioden före covid-19-pandemin hade en direkt inverkan på unionstillverkarnas lönsamhet.

(425)

Unionsindustrin säljer vanligen valsade platta produkter av aluminium via avtal med det senaste LME-priset eller LME-priset på tre månader som referens. Unionstillverkarna använder sedan säkringar för att skydda dem mot skillnaden mellan det aluminiumpris som angetts i kontraktet och det faktiska inköpspriset för aluminium.

(426)

Med tanke på att aluminiumpriserna fastställs genom kontrakt och att unionsindustrin skyddar sig mot råvaruprisernas fluktuationer drog kommissionen den preliminära slutsatsen att sänkta råvarupriser inte skulle ha vållat unionsindustrin skada.

(427)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer som hade betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Med undantag av covid-19-pandemin, som förvärrade situationen för den redan väsentligt skadedrabbade unionsindustrin, bidrog inga av faktorerna, varken var för sig eller i kombination, till den negativa utveckling av skadeindikatorerna som noterats under skadeundersökningsperioden.

(428)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att covid-19-pandemin inte minskade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(429)

I unionen finns omkring 20 kända grupper av företag som tillverkar valsade platta produkter av aluminium. Ett införande av åtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att återta förlorade marknadsandelar och samtidigt höja sin lönsamhet till nivåer som anses hållbara.

(430)

Unionsindustrin sysselsätter omkring 8 000 arbetstagare direkt, och många fler är indirekt beroende av den. Tillverkarna är mycket spridda över hela unionen.

(431)

Om inga åtgärder vidtas får detta sannolikt en betydande negativ inverkan på unionsindustrin i form av fortsatt förhindrade prishöjningar, lägre försäljningsvolymer och ytterligare försämrad lönsamhet i en tid då industrin har investerat stora belopp för att säkerställa sin hållbarhet. Om åtgärder vidtas kommer unionsindustrin att kunna utnyttja sin potential på unionsmarknaden, återvinna förlorade marknadsandelar och höja lönsamheten till sådana nivåer som kan förväntas råda under normala konkurrensförhållanden.

(432)

Förutom att representera unionsindustrin företräder European Aluminium även en stor del av sektorn för primärt aluminium i unionen, vilken tillhandahåller göt/plattor till unionsindustrin. Sektorn för primärt aluminium är också en stor arbetsgivare i unionen, och den är beroende av att det går bra för dess kunder i senare led i förädlingskedjan. Lönsamheten för dessa leverantörer i tidigare led, som sysselsätter omkring 2 800 personer, kommer också att äventyras om det fortsätter att gå sämre för unionsindustrin.

(433)

Kommissionen konstaterade följaktligen att ett införande av åtgärder skulle ligga i unionsindustrins och dess leverantörers intresse.

(434)

Av importörerna lämnade endast fyra icke-närstående företag in ett stickprovsformulär, vilket motsvarade mindre än 2 % av den kinesiska importen. Importörerna köpte även valsade platta produkter av aluminium från andra källor.

(435)

De importörer som ingick i urvalet verkade i flera verksamhetssektorer i och utanför unionen. Överlag stod valsade platta produkter av aluminium för mindre än 30 % av deras omsättning och för 10–15 % av deras omsättning i genomsnitt. Dessa importörer köpte valsade platta produkter av aluminium från det berörda landet, från tredjeländer och från unionsindustrin. Importörerna motsatte sig ett införande av antidumpningstullar på grund av att användarna och importörerna skulle påverkas negativt av en artificiell prishöjning för valsade platta produkter av aluminium.

(436)

En importör, Nilo, hänvisade till situationen på den amerikanska marknaden och uppgav att införandet av antidumpningstullar på kinesiska valsade platta produkter av aluminium ledde till prisökningar och till att den kinesiska importen ersattes med import från andra länder, bland annat från EU. Importören hävdade att ett sådant scenario sannolikt kunde äga rum på EU-marknaden. Samma importör påstod även att priserna på EU-marknaden skulle öka eftersom unionsindustrin saknar outnyttjad kapacitet.

(437)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att ett införande av åtgärder inte nödvändigtvis skulle ligga i importörernas intresse. Kommissionen gjorde dock en närmare bedömning av deras sannolika effekter med beaktande av de olika intressen som berörs (se avsnitt 6.5).

(438)

Den berörda produkten anskaffas av flera användarindustrier, främst inom bygg och anläggning, bilar och transport, konsumtionsvaror, energi, teknik och råmaterial till folie (band för vidare valsning). Valsade platta produkter av aluminium kan användas direkt i en färdig vara eller bearbetas och säljas till en annan industriell användare.

(439)

Som anges i skäl 46 lämnade fem användare in svar på frågeformuläret. Dessa användare stod endast för 12 % av den kinesiska importen och var verksamma inom följande sektorer: bygg och anläggning och mer specifikt tillverkningen av belagda produkter och kompositpaneler i aluminium, aluminiumfolie och mer specifikt flexibla förpackningar, teknik och mer specifikt valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon. I det preliminära skedet har endast två företag verifierats genom dubbelkontroller på distans. Kommissionen kommer att bedöma om användarnas svar är fullständiga och om fler företag skulle behöva vara föremål för dubbelkontroller på distans. Detta kan påverka de slutgiltiga avgörandena vad gäller användare.

(440)

Två företag som är aktiva inom byggsektorn besvarade frågeformuläret för användare. En användare, Multilaque SAS, köpte sina valsade platta produkter av aluminium enbart från unionsindustrin och angav att rättvisa marknadspriser bör råda.

(441)

Den andra användaren, företag A, köpte valsade platta produkter av aluminium från det berörda landet, unionsindustrin och andra länder. Företag A motsatte sig ett införande av antidumpningsåtgärder på den berörda produkten. Såsom redogjorts för i avsnitt 2.3.2 begärde företag A dessutom att aluminiumrullar för tillverkning av belagda rullar och kompositpaneler i aluminium skulle undantas. Denna begäran tillstyrktes. De synpunkter som togs upp av företag A och som rörde unionens intresse bemöttes i det berörda avsnittet. Andra synpunkter från denna part bemöttes där detta var relevant.

(442)

En användare, Amcor Flexibles Singen GmbH (Amcor), som är aktiv inom sektorn för flexibla förpackningar, besvarade frågeformuläret för användare. Användaren tog emellertid inte ställning till huruvida åtgärder bör införas och tillhandahöll inga meningsfulla icke-konfidentiella synpunkter.

(443)

På grundval av svaret på frågeformuläret skulle användaren, om denne inte förmår överföra en kostnadsökning, vara i stånd att absorbera den, med tanke på den lönsamhet som användaren rapporterade.

(444)

Två företag, Valeo och TitanX, som är aktiva inom sektorn för värmeväxlare i fordon, besvarade frågeformuläret för användare. Båda företagen köpte valsade platta produkter av aluminium från det berörda landet och från unionen. Valeo köpte även in sådana produkter från andra länder. Medan Valeo motsatte sig eventuella antidumpningsåtgärder uttryckte TitanX ingen åsikt. Båda företagen ingav en begäran om undantag enligt beskrivningen i avsnitt 2.3.1. Dessa begäranden avslogs. De synpunkter som framfördes av dessa användare och andra berörda parter som begärde undantag för valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon och som rörde unionens intresse bemöttes i det berörda avsnittet.

(445)

Enligt beskrivningen i avsnitt 2.3.1 har unionsindustrin tillräcklig kapacitet för att uppfylla den nuvarande och framtida efterfrågan, och det finns ingen risk för en strukturell prisökning mot bakgrund av konkurrensvillkoren och den tillgängliga kapaciteten i EU. Kommissionen drog även slutsatsen att den vinstnivå som uppnåddes före pandemin skulle göra det möjligt för tillverkare av värmeväxlare till fordon att absorbera extra kostnader i form av antidumpningstullar eller valideringskostnader om de valde att gå tillbaka till unionstillverkare. Vad beträffar åtgärdernas inverkan på leveranskedjan drog kommissionen slutsatsen att övergången från en leverantör av valsade platta produkter av aluminium till en annan skulle kunna vara betungande, men att unionsindustrin snabbt skulle kunna byta ut kinesiska importprodukter och erbjuda en säker alternativ försörjningskälla.

(446)

Det bör dessutom noteras att flera andra företag, med undantag av Mahle, en annan användare inom denna sektor, som tillsammans stod för över 50 % av den beräknade konsumtionen av valsade platta produkter av aluminium till värmeväxlare i fordon, inte trädde fram för att invända mot undersökningen eller mot eventuella antidumpningsåtgärder.

(447)

På grundval av de uppgifter som tillhandahållits av användarna i fråga drog kommissionen följaktligen den preliminära slutsatsen att ett införande av åtgärder inte skulle strida mot intresset för användare som är aktiva inom sektorn för värmeväxlare i fordon.

(448)

Inga kontrollerbara uppgifter inkom för de andra användarsektorerna, t.ex. konsumtionsvaror och energi. Det kan inte uteslutas att vissa användare som inte har samarbetat i undersökningen kan uppleva vissa skadliga verkningar till följd av åtgärderna. Det finns dock inga uppgifter i ärendehandlingarna som styrker eller kvantifierar dessa verkningar.

(449)

Kommissionen drog slutsatsen att det inte finns något enhetligt intresse för användarna, varken för eller emot ett införande av åtgärder. De användare som uttalade sig mot ett införande av åtgärder kan dock komma att erfara vissa begränsade negativa konsekvenser.

(450)

Aluminium väger mycket mindre än stål och betraktas i unionen som en viktig råvara för att kunna göra framsteg mot att uppnå de utsläppsmål som fastställs i Parisavtalet (2015) och Europeiska unionens egna utsläppsmål enligt rådets slutsatser av den 10/11 december 2020. Valsade platta produkter av aluminium, både de som omfattas och inte omfattas av produktdefinitionen, används exempelvis i ökad utsträckning i bilindustrin och är avgörande för etableringen av elfordonsindustrin i unionen. Unionsindustrin tillverkar både valsade platta produkter av aluminium som omfattas och som inte omfattas av produktdefinitionen och som används inom bilindustrin. Avsaknaden av åtgärder för valsade platta produkter av aluminium som omfattas av produktdefinitionen skulle även ha en negativ inverkan på tillverkningen av sådana produkter som inte omfattas av produktdefinitionen, eftersom de fasta kostnaderna skulle behöva fördelas på en lägre produktionsvolym, vilket skulle leda till kostnads- och prisökningar även för dessa produkter.

(451)

Inom ramen för en ren och cirkulär ekonomi har unionsindustrin dessutom ökat användningen av återvunna material i sin tillverkningsprocess för att minska sitt koldioxidavtryck. Detta bidrar till att uppfylla EU:s utsläppsmål. Som anges i skäl 78 genererar aluminiumproduktionen i EU dessutom i genomsnitt tre gånger mindre koldioxidutsläpp än i Kina.

(452)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ett införande av åtgärder bidrar till att uppnå unionens politiska mål om minskade koldioxidutsläpp.

(453)

I linje med artikel 21.1 i grundförordningen bedömde kommissionen de motstridiga intressena och beaktade särskilt behovet av att undanröja snedvridningen av handeln till följd av skadevållande dumpning och av att återupprätta en effektiv konkurrens. Kommissionen bedömde i synnerhet påståendet från importören Nilo om att importören skulle drabbas i oproportionerlig grad av ett införande av åtgärder, vilket varit fallet vid en liknande utveckling på den amerikanska marknaden efter det att den amerikanska regeringen infört åtgärder.

(454)

I detta avseende noterade kommissionen att det rör sig om olika ekonomiska aktörer (tillverkare, användare och importörer). Vidare hade den amerikanska undersökningen inte exakt samma produktdefinition, och nivån på de tullar som införts i Förenta staterna var betydligt högre.

(455)

När det gäller prisökningen visade undersökningen att de kinesiska priserna underskred unionens priser med i genomsnitt 7,5 % och att pristrycket ledde till en försämrad situation för unionsindustrin. Om priserna återigen stiger till hållbara nivåer och med beaktande av andra länders betydande marknadsandelar, såsom anges i avsnitt 5.1.2.3, ansåg kommissionen att en sådan ökning skulle vara begränsad med tanke på graden av konkurrens på unionens marknad. Som redan nämnts i avsnitt 4.6.2.1 har unionsindustrin tillräckligt med outnyttjad kapacitet. Därmed skulle den negativa effekten på användarna också vara begränsad.

(456)

Vid bedömningen av betydelsen av sådana negativa effekter för importörerna noterade kommissionen till att börja med att graden av samarbetsvilja var mycket låg. Baserat på dessa begränsade uppgifter i ärendehandlingarna drog kommissionen under alla omständigheter den preliminära slutsatsen att importörerna kommer att kunna föra över tullen på sina kunder, med tanke på deras vinstmarginaler på omkring 5–8 % för den berörda produkten. De kan även finna alternativa försörjningskällor, däribland leverantörer från andra tredjeländer och unionsindustrin, som de redan samarbetar med. De importörer som ingick i urvalet har en balanserad försörjningsstruktur och förlitar sig inte bara på import från Kina. Importörerna i urvalet har även betydande verksamheter som inte är relaterade till den berörda produkten och som inte påverkas av ett införande av tullar.

(457)

Kommissionen ansåg därför att icke-närstående importörer inte skulle påverkas oproportionerligt av införandet av åtgärder, tack vare deras övriga verksamheter, andra försörjningskällor för den undersökta produkten och möjligheten att delvis föra över tullarna på sina kunder. Importörernas situation kommer i vilket fall som helst att bedömas närmare i det slutliga skedet.

(458)

Slutligen hävdade en importör, Airoldi, att unionsindustrin utnyttjade antidumpningsinstrumentet för att få en dominerande ställning, vilket utgör ett missbruk av en rättighet enligt unionsdomstolarnas rättspraxis. Det finns dock inga tecken i ärendehandlingarna på att unionsindustrin skulle ha gjort sig skyldig till ett konkurrensbegränsande beteende eller ett oligopol som utgör ett missbruk, och inte heller på att det skulle ske i framtiden. Kommissionen kunde följaktligen inte identifiera något övervägande intresse för att upprätthålla en effektiv konkurrens i unionen som ett skäl till att inte införa åtgärder.

(459)

På grundval av ovanstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som talar emot att det ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder beträffande import av valsade platta produkter av aluminium med ursprung i Kina.

(460)

För att kunna fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar unionsindustrin.

(461)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att utföra bedömningen av den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit. Därefter granskade kommissionen om denna storlek på tullen skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan, med hänsyn till den påstådda förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(462)

Kommissionen fastställde först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit utan några snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. I detta fall undanröjs skadan om unionsindustrin kan täcka sina tillverkningskostnader, inbegripet kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia, och erhålla en skälig vinst (nedan kallat vinstmål).

(463)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet:

(464)

Denna lönsamhetsmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(465)

Enligt European Aluminium bör vinstmålet fastställas till minst 12 % med tanke på sektorns kapitalintensiva och innovationsdrivna karaktär. En tillverkare, Hydro, hänvisade till en vinstmarginal på mellan 5 och 10 % och även till den vinst som uppnåtts i en annan sektor (0–15 %) där det inte förelåg någon dumpad import.

(466)

I detta skede av undersökningen inkom ingen av tillverkarna i urvalet med bevis på att de uppnådde European Aluminiums vinstmål under skadeundersökningsperioden eller under den tioårsperiod som föregick undersökningsperioden. Som anges i tabell 10 förblev den genomsnittliga vinsten för unionstillverkarna i urvalet dessutom lägre än vinstmålet enligt artikel 7.2c under undersökningsperioden. Kommissionen ansåg vidare att det inte var nödvändigt att använda vinst som uppnåtts i en annan sektor som inte omfattades av undersökningen.

(467)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden fastställdes vinstmarginalen till 6 %, i enlighet med artikel 7.2c.

(468)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen som ett sista steg de framtida kostnader som unionsindustrin kommer att ådra sig till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 11.2. Kommissionen fastställde en ytterligare kostnad som uppgick till mellan 0,5 och 8 euro per ton, som lades till det icke-skadevållande priset för de berörda unionstillverkarna i urvalet. Det finns en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, om dessa parter vill se hur kommissionen har fastställt denna ytterligare kostnad.

(469)

Dessa kostnader innefattade de ytterligare framtida kostnaderna för att säkerställa efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem. Detta utsläppshandelssystem utgör en hörnsten i EU:s politik för att följa multilaterala miljöavtal. Dessa ytterligare kostnader beräknades på grundval av de genomsnittliga uppskattade ytterligare utsläppsrätter som måste köpas in under tillämpningsperioden för åtgärderna (2021–2025). Utsläppsrätterna beräknades netto utan gratis utsläppsrätter och justerades för att säkerställa att de endast avsåg den likadana produkten. Vid beräkningen av de ytterligare kostnaderna togs även hänsyn till indirekta koldioxidkostnader i samband med höjda elpriser under perioden 2021–2025 kopplat till EU:s utsläppshandelssystem. Dessa indirekta koldioxidkostnader baserades även på utsläppsrätter exklusive eventuell ersättning från nationella myndigheter.

(470)

Kostnaderna för utsläppsrätterna extrapolerades för att beakta förväntade prisvariationer under åtgärdernas livslängd. Källan för dessa beräknade priser var ett utdrag från Bloomberg New Energy Finance av den 8 februari 2021. Det genomsnittliga beräknade priset på utsläppsrätter för denna period är 35,51 euro/ton av utsläppt koldioxid.

(471)

Mot denna bakgrund beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin.

(472)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, vilket fastställts vid beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionstillverkarna i urvalet sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen eventuellt resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(473)

När det gäller marginalen för övriga företag, med tanke på att de kinesiska exportörernas samarbetsvilja inte var hög och med hänsyn till andra överväganden enligt skäl 289, ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa den övriga marginalen på grundval av tillgängliga uppgifter. Denna marginal fastställdes till nivån för det högsta målprisunderskridande som fastställts för produkttyper som sålts i representativa volymer, på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Den övriga marginal för målprisunderskridande som beräknats på detta sätt fastställdes till 46,7 %.

(474)

Resultatet av dessa beräkningar visas i tabellen nedan.

(475)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det var nödvändigt att bedöma huruvida det föreligger råvarurelaterade snedvridningar med avseende på den berörda produkten i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen, vilket skulle göra en lägre tull än dumpningsmarginalen otillräcklig för att undanröja den skada som vållats av den dumpade importen på den berörda produkten.

(476)

Klaganden påstod att en av de råvaror som används för att tillverka den berörda produkten i Kina omfattades av exportskatt och att det därmed förelåg en snedvridning. Råvaran i fråga var aluminiumgöt, som enligt klaganden stod för mer än 17 % av kostnaden för tillverkningen av den berörda produkten.

(477)

Som angavs i tillkännagivandet om inledande i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen undersökte kommissionen därför de påstådda snedvridningarna enligt nämnda artikel.

(478)

Undersökningen bekräftade att Kina hade en exportskatt på aluminiumgöt under undersökningsperioden. Denna skatt uppgår till 15 % av exportpriset för göt. Kommissionen drog därför slutsatsen att denna åtgärd omfattas av förteckningen över åtgärder som utgör råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(479)

Kommissionen undersökte vidare huruvida priset för denna råvara var betydligt lägre jämfört med priser på representativa internationella marknader, i enlighet med artikel 7.2a andra stycket. Vid denna jämförelse använde kommissionen sig preliminärt av det referenspris som fastställts för att beräkna normalvärdet, dvs. priset för aluminiumgöt vid import till Turkiet enligt tabell 2 i skäl 248, eftersom detta pris i det här fallet även ansågs utgöra ett pris på representativa internationella marknader. Kommissionen jämförde referenspriset med det pris för aluminiumgöt som faktiskt betalades av de exporterande tillverkarna i urvalet, och fastställde på grundval av detta att de exporterande tillverkarnas inköpspris för denna råvara i Kina inte var betydligt lägre jämfört med det representativa internationella referenspriset, närmare bestämt mindre än [6 %] i genomsnitt. Bevisning i ärendet visade också att de inhemska priserna för aluminiumgöt fluktuerade över och under de internationella priserna.

(480)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att priset för aluminiumgöt inte var betydligt lägre jämfört med priser på representativa internationella marknader. Av denna anledning ansåg kommissionen i detta skede att villkoren i artikel 7.2a i grundförordningen inte var uppfyllda, och att bestämmelserna i artikel 7.2 därmed var tillämpliga för att fastställa den provisoriska tullen.

(481)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(482)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av valsade platta produkter av aluminium med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen till följd av den preliminära slutsatsen i skäl 480 rörande den möjliga tillämpningen av artikel 7.2a i grundförordningen.

(483)

Kommissionen har jämfört målprisunderskridande- och dumpningsmarginalerna (se skäl 474). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller målprisunderskridandemarginalen.

(484)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta på grundval av ett pris cif vid unionens gräns, före tull, införas:

(485)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i det berörda landet och har tillverkats av de rättsliga enheter som namnges. Import av den berörda produkten som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de specifikt nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”Alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(486)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av berörda åtgärder, skulle denna volymökning i sig kunna anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.