(2)

Den produkt som är föremål för registrering (den berörda produkten) är kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, med ursprung i Indien och Indonesien (de berörda länderna). Dessa produkter klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7219 31 00, 7219 32 10, 7219 32 90, 7219 33 10, 7219 33 90, 7219 34 10, 7219 34 90, 7219 35 10, 7219 35 90, 7219 90 20, 7219 90 80, 7220 20 21, 7220 20 29, 7220 20 41, 7220 20 49, 7220 20 81, 7220 20 89, 7220 90 20 och 7220 90 80. Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

(3)

Den 21 december 2020 ingav klaganden en begäran om registrering enligt artikel 14.5 i grundförordningen, vilken innehöll ytterligare stöd för dess begäran om registrering i klagomålet. Klaganden begärde att importen av den berörda produkten skulle göras till föremål för registrering så att åtgärder kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen.

(4)

En exporterande tillverkare med verksamhet i både de berörda länderna, dvs. Jindal Group, lämnade synpunkter på begäran.

(5)

Enligt artikel 14.5 i grundförordningen får kommissionen kräva att tullmyndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att registrera importen så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen, under förutsättning att alla villkor i grundförordningen är uppfyllda. Importen får göras till föremål för registrering på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd.

(6)

Klaganden hävdade att den senaste tillgängliga statistiken visar att en betydande ökning av importen har ägt rum efter det att undersökningen inletts och att denna ökning sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av de eventuella slutgiltiga tullarna. Klaganden hävdade vidare att importörerna var eller borde ha varit medvetna om förekomsten av dumpning från de berörda länderna, med tanke på att den berörda produkten redan tidigare dumpats och på de många åtgärder som införts och undersökningar som inletts.

(7)

Kommissionen behandlade begäran mot bakgrund av artikel 10.4 i grundförordningen. Kommissionen kontrollerade om importörerna var eller borde ha varit medvetna om dumpningens omfattning och den påstådda eller konstaterade skadan. Den undersökte även om ytterligare en betydande ökning av importen hade ägt rum vilken med hänsyn till tidpunkten, omfattningen och övriga omständigheter sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av den slutgiltiga antidumpningstull som eventuellt ska tillämpas.

(8)

I detta skede har kommissionen tillräcklig bevisning för att importen av den berörda produkten från Indien och Indonesien dumpas. Klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för dumpning, vilken grundade sig på en jämförelse mellan normalvärdet såsom det fastställts och exportpriset (från fabrik) för den berörda produkten vid försäljning för export till unionen. Sett i sin helhet och med hänsyn till storleken på de påstådda dumpningsmarginalerna, dvs. 48,8 % för Indien och mellan 15,6 % och 34,4 % för Indonesien, ger denna bevisning tillräckligt stöd för att de exporterande tillverkarna gör sig skyldiga till dumpning.

(9)

Klagomålet innehöll även tillräcklig bevisning för den påstådda skadan för unionsindustrin, bland annat en negativ utveckling av viktiga resultatindikatorer för unionsindustrin.

(10)

Denna information återfinns både i den icke-konfidentiell versionen av klagomålet och i tillkännagivandet om inledande för denna undersöknings som offentliggjordes den 30 september 2020. Tillkännagivandet om inledande är ett offentligt dokument som är tillgängligt för alla importörer i och med att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Dessutom har importörerna i sin egenskap av berörda parter i undersökningen tillgång till den icke-konfidentiella versionen av klagomålet och de icke-konfidentiella ärendehandlingarna. Kommissionen ansåg därför att importörerna med hänsyn till detta var eller borde ha varit medvetna om dumpningen, dess omfattning och den påstådda skadan.

(11)

Kommissionen drog således slutsatsen att det första kriteriet för registrering är uppfyllt.

(12)

Kommissionen analyserade detta kriterium på grundval av den statistik för importen av den berörda produkten från de berörda länderna som är tillgänglig i Surveillance 2-databasen. Vid sin bedömning av huruvida en ytterligare betydande ökning av importen ägt rum sedan undersökningens inledande fastställde kommissionen först vilka tidsperioder som skulle jämföras. Först bedömde den importuppgifter från Indien och Indonesien från efter inledandet av antidumpningsundersökningen (dvs. den tidpunkt från och med vilken importörerna var eller skulle ha varit medvetna om dumpningen) fram till och med den senaste tidsperioden (dvs. perioden oktober 2020–januari 2021). Därefter beräknade kommissionen den indiska och indonesiska importen för samma period under undersökningsperioden (UP), dvs. oktober 2019–januari 2020, samt de månatliga genomsnittliga importvolymerna för hela UP.

(13)

Det framgår av denna jämförelse att den månatliga genomsnittliga importvolymen från Indien och Indonesien utvecklats på följande sätt:

Tabell 1

Importvolymer från de berörda länderna (i ton)

(14)

På grundval av dessa statistiska uppgifter konstaterade kommissionen att den månatliga genomsnittliga importvolymen för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från de berörda länderna under perioden oktober 2020 till januari 2021, dvs. efter inledandet av antidumpningsärendet, var 17 % högre än den månatliga genomsnittliga importen under UP och 6 % högre än under samma period det föregående året.

(15)

Jindal Group hävdade att analysen för registreringen måste grundas på perioden efter inledandet av antidumpningsundersökningen, eftersom Eurofer lämnat uppgifter för perioden efter UP. Jindal Group hävdade att klagandens inlaga inte innehöll någon bevisning för en ytterligare betydande ökning av importen efter inledandet av antidumpningsundersökningen och att Eurostats statistik visade på en minskning av importen från Indien i oktober 2020 jämfört med UP (dvs. 8 650 ton i oktober 2020 jämfört med ett månatligt genomsnitt på 9 058 ton under UP). Enligt Jindal Group var importvolymerna från Indonesien koncentrerade till den första månaden i varje kvartal och uppvisade en minskning i oktober 2020 jämfört med april och juli 2020 (dvs. 21 532 ton i oktober 2020 men 22 299 ton i april 2020 och 26 787 ton i juli 2020). Jindal Group drog därför slutsatsen att importen inte ökat och att detta kriterium således inte är uppfyllt.

(16)

Kommissionen noterar inledningsvis att klaganden lämnat importstatistik för undersökningsperioden, för det tredje kvartalet 2020 och för perioden efter inledandet, dvs. till oktober 2020. Jindal Group lämnade också uppgifter för samma tidsperioder som klagomålet, till och med oktober 2020. Kommissionens analys grundar sig på den senaste tidsperioden, vilken slutar i januari 2021 (se tabell 1). Såsom förklaras i skäl (12) jämfördes den relevanta månatliga genomsnittliga importen för perioden oktober 2020 till januari 2021 med den månatliga genomsnittliga importen för perioden oktober 2019 till januari 2020 samt med de månatliga genomsnittliga importvolymerna för hela UP. Perioden mellan UP och inledandet av undersökningen, dvs. det tredje kvartalet 2020, har inte beaktats vid bedömningen. De relevanta uppgifter (för de berörda länderna sammantaget) som beaktades av kommissionen visade på en ytterligare betydande ökning av importen efter inledandet, både jämfört med undersökningsperioden och jämfört med motsvarande period under UP. Jindal Groups påstående att det inte förekommit någon ytterligare betydande ökning vare sig från Indien eller från Indonesien efter inledandet konstaterades vara oriktigt mot bakgrund av de mer aktuella uppgifter kommissionen haft tillgång till. Jindal Groups påstående att importen från Indonesien var koncentrerad till den första månaden i varje kvartal ändrade inte den slutsats som dragits på grundval av de relevanta importuppgifterna, dvs. att det förekommit en ytterligare betydande ökning av importen från de berörda länderna. Denna koncentration av importen hör sannolikt samman med den tullkvot för import utan skyddsåtgärdstull som tillämpas inom ramen för skyddsåtgärderna för vissa stålprodukter (skyddsåtgärderna) (3). Denna kvot fungerar på så vis att det öppnas en ny kvartalskvot i början av varje kvartal, vilket vanligtvis leder till att stora importvolymer koncentreras till början av varje kvartal. Jindal Groups påståenden avvisades därför.

(17)

Klaganden hävdade att importen från de berörda länderna ökat till följd av liberaliseringen av tullkvoterna för den berörda produkten efter översynen av skyddsåtgärderna (4) och att man kan förvänta sig en ytterligare ökning av importen, vilken kommer att vålla ytterligare skada, på grund av de ändringar som gjorts av tullkvoterna till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen (5). Klaganden hävdade att detta leder till att kvoten för ”andra länder” justeras uppåt med mer än 13 000 ton och att denna ökning kommer att göra det möjligt för Indonesien att öka sin export till EU ytterligare. Jindal Group avvisade detta påstående som ogrundat och ren spekulation. Samtidigt menade Jindal Group att den ytterligare liberaliseringen av skyddsåtgärderna endast lett till en ökning av importen från andra tredjeländer än de berörda länderna.

(18)

Anpassningen av nivån på tullkvoterna inom ramen för skyddsåtgärderna till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen har lett till att de landspecifika kvoterna minskats samtidigt som kvoten för andra länder ökats. Indien har en landspecifik kvot, men Indonesien måste importera inom den globala kvoten som den delar med andra länder. Indonesien har konsekvent använt en stor del av den globala kvoten sedan skyddsåtgärderna trädde i kraft och importen i januari 2021 (dvs. nästan 30 000 ton av den totala 2021 - kvartal 1 kvoten på 46 536 ton) visar på en ytterligare ökning av importen från Indonesien. Förenade kungarikets utträde ledde således inte bara till en ökning av importen från andra tredje länder än de berörda länderna som Jindal Group hävdat. Följaktligen ger den tillgängliga bevisningen stöd för klagandens påstående att importen från Indonesien sannolikt kommer att öka ytterligare efter anpassningen till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen.

(19)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det andra kriteriet för registrering också är uppfyllt.

(20)

Kommissionen har tillräcklig bevisning för att en fortsatt ökning av importen från Indien och Indonesien till fortsatt sjunkande priser kommer att vålla ytterligare skada, vilket i sin tur sannolikt kommer att allvarligt undergräva den positiva verkan av de eventuella slutgiltiga antidumpningstullarna.

(21)

Såsom fastställs i avsnitt 3.2 finns det tillräcklig bevisning för en betydande ökning av importen totalt sett för den berörda produkten under perioden efter inledandet av undersökningen.

(22)

Det finns enligt Surveillance 2-databasen dessutom bevisning för att importpriserna för den berörda produkten uppvisar en nedåtgående trend. Det genomsnittliga priset i euro för importen från de berörda länderna har minskat med i genomsnitt 12 % om man jämför perioden oktober 2020 till januari 2021 med samma period det föregående året och med 10 % om man jämför med det månatliga genomsnittet för undersökningsperioden (se tabell 2).

Tabell 2

Importpriser för de berörda länderna (i euro/ton)

(23)

Klaganden hävdade att importökningen sammanföll med en ökning av råvarukostnaderna, särskilt nickel och ferrokrom, vilka påstås ha snedvridna priser i de berörda länderna. Detta har lett till en ytterligare prispress för unionsindustrin. Jindal Group menade att det inte förekommit någon prisökning för ferrokrom och hävdade att ökningen av priserna för nickel inte kan ha vållat skada, eftersom dessa priser är cykliska.

(24)

Efter att ha uppvisat en ökning på mer än 10 % från det första kvartalet 2020 låg priserna för ferrokrom på en stabil nivå under de sista tre kvartalen 2020, varefter de ökade med 3 % 2021. Nickelpriset på London Metal Exchange har ökat med ca 40 % sedan slutet av undersökningsperioden. Nickelpriset har visserligen tidigare visat prov på volatilitet, men Jindal Group kunde inte lämna någon bevisning för en tydlig cyklisk trend. Kommissionen har verkligen kunnat konstatera en ökning av råvarupriserna efter inledandet av undersökningen, vilken lett till ett ytterligare nerhållande av unionsindustrins priser, eftersom prisökningarna inte kunnat överföras på priset för den berörda produkten på grund av lågprisimporten från de berörda länderna. Att priserna hållits nere framgår även av klagandens uppgifter om en minskning av unionsindustrins EBITDA.

(25)

Klaganden lämnade dessutom upplysningar om att importörer bygger upp lager av den berörda produkten, vilket kan vålla unionsindustrin ytterligare skada, särskilt med tanke på de ökande råvarukostnaderna, och sannolikt leda till att den positiva verkan av de eventuella slutgiltiga antidumpningstullarna allvarligt undergrävs.

(26)

Jindal Group hävdade dessutom att begäran om registrering inte beaktade den minskning av efterfrågan som covid-19-pandemin gett upphov till.

(27)

Kommissionen noterar att detta argument är kopplat till övervägandena rörande orsakssamband och tillskrivande, vilket inte är direkt relevant för analysen i samband med registrering av import enligt artikel 10.4 i grundförordningen. Hursomhelst anser kommissionen att en minskning av efterfrågan på grund av pandemin innebär att de ökade volymerna av lågprisimport objektivt sett endast kan leda till en ytterligare försämring av unionsindustrins situation och därmed också till ett ytterligare undergrävande av de slutgiltiga tullarnas positiva verkan. Detta argument avvisades därför.

(28)

Den ytterligare importökningen efter inledandet av undersökningen kommer således, med hänsyn till tidpunkten, omfattningen och övriga omständigheter såsom de exporterande tillverkarnas prissättning, de ökade råvarukostnaderna och indikationen på lageruppbyggnad hos importörerna av den berörda produkten, sannolikt att allvarligt undergräva den positiva verkan av en eventuell slutgiltig tull, såvida man inte tillämpar denna tull retroaktivt.

(29)

Kommissionen drog således slutsatsen att det tredje kriteriet för registrering är uppfyllt.

(30)

Kommissionen har dragit slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning för att motivera att importen av den berörda produkten görs till föremål för registrering i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen.

(31)

Alla berörda parter uppmanas att skriftligen lämna synpunkter samt att lägga fram bevisning till stöd för dessa. Kommissionen kan komma att höra berörda parter om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

(32)

Enligt artikel 14.5 i grundförordningen bör importen av den berörda produkten göras till föremål för registrering så att tullar, om de nödvändiga villkoren härför är uppfyllda, kan tas ut retroaktivt på den registrerade importen i enlighet med tillämplig lagstiftning, om undersökningen leder till att antidumpningstullar införs.

(33)

Resultaten av antidumpningsundersökningen kommer att ligga till grund för eventuella framtida betalningsförpliktelser.

(34)

I klagomålet med begäran om inledande av en antidumpningsundersökning hävdas det att dumpningsmarginalen uppgår till uppskattningsvis 48,8 % för Indien och till mellan 15,6 % och 34,4 % för Indonesien samt att nivå för undanröjande av skada för den berörda produkten ligger på 33,9 % för Indien och 44,1 % för Indonesien. Storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser fastställs normalt sett till den lägsta av dessa nivåer i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. Om kommissionen emellertid skulle konstatera att villkoren i artiklarna 7.2a och 7.2b i grundförordningen är uppfyllda för Indien och Indonesien, dvs. att dumpningsmarginalen kan anses återspegla den skada som unionsindustrin lidit, kan storleken på den eventuella betalningsförpliktelsen för importen från dessa länder fastställas till nivån för dumpningsmarginalen.

(35)

Alla personuppgifter som samlas in i samband med denna registrering kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (6).