(1)

I artikel 4.2 b i beslut (Gusp) 2017/2315 föreskrivs att rådet ska anta beslut och rekommendationer om ordningsföljden för fullgörande av de mer bindande åtaganden som anges i bilagan till det beslutet under de två på varandra följande inledande etapperna (åren 2018–2020 och 2021–2025) och ange, i början av varje etapp, de mer exakta målen för fullgörandet av de mer bindande åtagandena.

(2)

Den 15 oktober 2018 antog rådet en rekommendation (rekommendationen av den 15 oktober 2018) om ordningsföljden för fullgörandet av de mer bindande åtaganden som gjorts inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och om fastställande av mer exakta mål (2) för etapperna 2018–2020 och 2021–2025.

I enlighet med punkterna 4 och 27 i rekommendationen av den 15 oktober 2018 bör rådet anta en andra uppsättning mer exakta mål för etappen 2021–2025. Såsom anges i rådets slutsatser av den 20 november 2020 om den strategiska översynen av Pesco 2020 bör rådet se över den rekommendationen i början av nästa etapp 2021 i syfte att fastställa mål och konkreta resultat för Pescos nästa etapp 2021–2025 i enlighet med den strategiska översynsprocessen.

(3)

Mot bakgrund av slutsatserna av den 20 november 2020 bör resultaten och rekommendationerna i den samordnade årliga försvarsöversikten användas som underlag för målen och de konkreta resultaten för Pescos nästa etapp (2021–2025).

(4)

I enlighet med rådets beslut (Gusp) 2020/1639 (3) får en tredjestat undantagsvis bjudas in att delta i ett Pesco-projekt, och ge projektet ett betydande mervärde samt bidra till att stärka Pesco och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och uppfylla mer bindande åtaganden.

(5)

Rådet bör därför anta ytterligare en rekommendation och upphäva rekommendationen av den 15 oktober 2018.

1.

Mot bakgrund av rådets slutsatser av den 20 november 2020 om den strategiska översynen av Pesco kommer det övergripande målet för den andra inledande etappen fram till 2025 att vara att fullgöra de mer bindande åtaganden som de deltagande medlemsstaterna har gjort gentemot varandra, inbegripet genom att, i linje med underrättelsen om Pesco (4), verka för ett sammanhållet heltäckande styrkepaket som bidrar till uppfyllandet av EU:s ambitionsnivå. Ett sådant sammanhållet heltäckande styrkepaket bör vidareutvecklas av medlemsstaterna inom ramen för den strategiska kompassen. (5)

2.

Syftet med denna rekommendation är att säkerställa ett gemensamt tillvägagångssätt och möjliggöra för de deltagande medlemsstaterna att fullgöra de mer bindande åtaganden som anges i bilagan till beslut (Gusp) 2017/2315. Den ska underlätta den årliga bedömningsprocess som föreskrivs i artikel 6 i det beslutet, på grundval av en komplett uppsättning relevanta uppgifter, inbegripet färdplaner. I syfte att hjälpa de deltagande medlemsstaterna att planera fullgörandet av de mer bindande åtagandena och underlätta bedömningen av framstegen med Pesco i rapporten från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) omfattar denna rekommendation etappmål och milstolpar, och därmed sammanhängande framstegsindikatorer, inbegripet för operativa åtaganden i syfte att inom ramen för medlemsstaternas resurser och förmåga med en skälig andel bidra till motsvarande styrkebidrag för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Dessa uppgifter bör tillhandahållas årligen av de deltagande medlemsstaterna i deras nationella genomförandeplaner, som ska ses över och, vid behov, uppdateras i enlighet med artikel 3.2 i det beslutet. Säkerhetsbestämmelserna i rådets beslut 2013/488/EU (6) bör även tillämpas på de nationella genomförandeplanerna och andra relevanta dokument, baserat på den information de innehåller. De deltagande medlemsstaterna bör med stöd av Pescos sekretariat säkerställa öppenhet bland samtliga deltagande medlemsstater och ytterligare utveckla samstämmighet och enhetlighet med avseende på den information som krävs och tillhandahålls inom ramen för Pesco och andra försvarsrelaterade initiativ, inbegripet den samordnade årliga försvarsöversikten. Samstämmigheten mellan olika försvarsrelaterade initiativ bör utvecklas och stärkas ytterligare, bland annat vad gäller medlemsstaternas rapportering, i syfte att lätta den administrativa bördan och förbättra kvaliteten på de nationella genomförandeplanerna. I detta arbete bör de lärdomar som dragits i slutet av den första inledande etappen av Pesco (2018–2020) beaktas, särskilt genom den relaterade strategiska översynsprocessen.

3.

I enlighet med de åtaganden som anges i bilagan till beslut (Gusp) 2017/2315, och utan att ändra dessa eller införa nya åtaganden, ger denna rekommendation vägledning om ordningsföljden för fullgörande av dessa åtaganden för etappen 2021–2025 och fastställer mer exakta mål för varje åtagande samt betonar att de deltagande medlemsstaterna bör genomföra dessa åtaganden snarast, särskilt de åtaganden som skulle ha fullgjorts senast 2020.

4.

De mer exakta mål som avses i avsnitt II, som i tillämpliga fall även omfattar framstegsindikatorer för särskilda åtaganden, kommer att göra det möjligt för de deltagande medlemsstaterna att på ett strukturerat och transparent sätt planera för fullgörandet av de mer bindande åtagandena och att tillhandahålla detaljerade och bedömningsbara uppgifter om de framsteg som gjorts i fråga om fullgörandet av varje åtagande i deras nationella genomförandeplaner. Det bör säkerställas att de deltagande medlemsstaterna, i enlighet med den strategiska översynen av Pesco, håller regelbundna diskussioner sinsemellan i rådets berörda förberedande organ, särskilt om de områden där insatserna måste upprätthållas eller förbättras.

5.

Syftet är att anpassa de befintliga mer exakta målen på grundval av de lärdomar som dragits av den första inledande etappen i syfte att hjälpa de deltagande medlemsstaterna att bättre uppnå de konkreta målen och underlätta genomförandet vad gäller fullgörandet av de mer bindande åtagandena så snart som möjligt och senast i slutet av 2025. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de områden där det behövs förbättring, även på projektnivå i enlighet med slutsatserna om den strategiska översynen av Pesco och för att säkerställa kontinuerliga framsteg efter de två på varandra följande inledande etapperna (åren 2018–2020 och 2021–2025). I slutet av de två på varandra följande inledande etapperna 2025 kommer rådet att dels genomföra en strategisk översynsprocess för att bedöma varje deltagande medlemsstats fullgörande av de mer bindande åtaganden för Pesco som anges i beslut (Gusp) 2017/1315, dels uppdatera och om så är nödvändigt förbättra dessa åtaganden mot bakgrund av det som uppnåtts genom Pesco, så att åtagandena återspeglar unionens föränderliga säkerhetsmiljö och operativa behov samt medlemsstaternas och unionens förmågeutvecklingsprioriteringar. I början av 2026, efter den strategiska översynsprocess som angetts ovan, bör rådet i det sammanhanget anta en tredje uppsättning mer exakta mål, uppdaterade och om så är nödvändigt förbättrade, och därvid beakta artikel 4.2 c i beslut (Gusp) 2017/2315.

6.

Åtagande 1: De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner ange exakta finansiella uppgifter om utvecklingen av de sammanlagda försvarsutgifterna i reala termer (7) jämfört med det föregående året, inklusive i absoluta tal, och därigenom visa en plan för en regelbunden ökning av utgifterna. I det avseendet bör de deltagande medlemsstaterna i sina nationella genomförandeplaner även ange de utgiftsprognoser som de har enats om på nationell nivå för kommande år. De deltagande medlemsstater som även är medlemmar i Nato och som har utgifter som motsvarar eller överstiger Natos tillämpliga riktlinje för försvarsutgifter bör ge en indikation på om de planerar att bibehålla eller ändra denna nivå av försvarsutgifter. Inom ramen för deras nationella genomförandeplaner kommer arbetet i riktning mot eller bibehållandet eller överskridandet av Natos nuvarande tillämpliga riktlinje för försvarsutgifter (8) att anses visa på en positiv utveckling när det gäller fullgörandet av detta mer bindande åtagande. Med utgångspunkt i den information som anges i de nationella genomförandeplanerna kommer den höga representantens årliga rapport även att ge en detaljerad översyn över utvecklingen av de deltagande medlemsstaternas försvarsutgifter i enlighet med artikel 6.3 i beslut (Gusp) 2017/2315.

7.

Åtagande 2: Var och en av de deltagande medlemsstaterna bör ange exakta finansiella uppgifter i sina nationella genomförandeplaner om hur de har för avsikt att bidra till det gemensamma riktmärket (9) på 20 % för försvarsinvesteringar. Dessa uppgifter bör ge en prognos om ökningen jämfört med det föregående året, i reala termer, som procentandel av den sammanlagda försvarsbudgeten. De siffror som tillhandahålls bör omfatta investeringar för försvarsupphandling och forskning och utveckling (FoU). De deltagande medlemsstater vars utgifter redan uppgår till eller överstiger (det gemensamma) riktmärkets nivå bör ge en indikation på om de planerar att bibehålla eller ändra dessa utgiftsnivåer.

8.

Åtagande 3: De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner tillhandahålla detaljerade uppgifter om hur och genom vilka metoder de strävar efter att öka antalet gemensamma och samverkansinriktade strategiska försvarsförmågeprojekt, samt deras storlek och inverkan, även med angivelse av budgetsiffror och de särskilda projekt som får eller har fått ekonomiskt bistånd från unionen. I detta sammanhang bör var och en av de deltagande medlemsstaterna tillhandahålla exakta finansiella uppgifter om hur de planerar att bidra till uppnåendet i reala termer av det gemensamma riktmärket för materielupphandling inom det europeiska samarbetet – 35 % av de sammanlagda utgifterna för materiel – och det gemensamma riktmärket för det europeiska samarbetet inom forskning och teknisk utveckling (FoTU) på försvarsområdet – 20 % av de sammanlagda försvarsutgifterna inom FoTU. De deltagande medlemsstater vars utgifter redan uppgår till dessa nivåer bör ge en indikation om de planerar att bibehålla eller ändra dessa utgiftsnivåer.

9.

Åtagande 4: I syfte att underlätta övervakningen av de faktiska årliga framstegen bör var och en av de deltagande medlemsstaterna tydligt i sina nationella genomförandeplaner ange exakta finansiella uppgifter om hur de kommer att bidra i syfte att närma sig 2 % av de sammanlagda försvarsutgifterna (gemensamt riktmärke) som en andel av de sammanlagda försvarsutgifterna för FoTU på försvarsområdet, inklusive utgiftsprognoser.

10.

Åtagande 5: De deltagande medlemsstaterna uppmanas att varje år utnyttja sina nationella genomförandeplaner för att dela med sig av sina erfarenheter när det gäller att planera och bidra till fullgörandet av åtagandena 1–4 mot bakgrund av de mer exakta mål som anges ovan. I slutet av 2025 kommer en översyn att göras av dessa åtaganden på grundval av de uppgifter om utgifter som anges i de nationella genomförandeplanerna, i syfte att vid behov anpassa indikatorerna och målen för åtagandena, inför rådets godkännande.

11.

Åtagande 6: Senast 2025 kommer de deltagande medlemsstaterna att ha gjort framsteg när det gäller att systematiskt överväga och på bästa sätt utnyttja unionens verktyg och initiativ för förmågeutveckling, såsom förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, för att skapa underlag för och uppnå större samstämmighet i beslutsfattandet, fastställandet av prioriteringar och försvarsplaneringen på nationell nivå, vilket säkerställer samstämmighet i resultaten med respektive Natoprocesser, i fall då kraven överlappar varandra, samtidigt som de båda organisationernas skilda karaktär och respektive ansvarsområden och medlemskap erkänns. För medlemsstaternas del skulle detta innebära att de lyfter fram sin väsentliga roll i förmågeutvecklingen inom unionen, inbegripet genom att ange vilka områden de föredrar för utvecklingen av samverkansinriktad försvarsförmågeverksamhet inom unionen med hänvisning till resultaten och rekommendationerna i den samordnade årliga försvarsöversikten. De deltagande medlemsstaterna bör för detta ändamål ange i sina nationella genomförandeplaner hur de genomför unionens prioriteringar för förmågeutveckling i förmågeutvecklingsplanen, inbegripet genom fastställande av nationella prioriteringar, och redogöra för sina planer och mål för de respektive prioriteringar som ska uppnås under de kommande åren.

12.

Åtagande 7: Varje deltagande medlemsstat bör årligen i sina nationella genomförandeplaner ange hur de bäst har använt unionens tillgängliga verktyg och processer och hur de planerar att gå vidare i denna strävan. I detta ingår att stödja processen för den samordnade årliga försvarsöversikten, bland annat genom tillhandahållande av all relevant information som begärts, bilaterala dialoger inom den samordnade årliga försvarsöversikten och utbyte av de nationella försvarsöversynerna, när så är möjligt. De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner ta med information om hur de har genomfört och/eller planerar att använda de genomförbara rekommendationerna i rapporterna från den samordnade årliga försvarsöversikten.

13.

Åtagande 8: På årsbasis kommer de deltagande medlemsstaterna att på bästa möjliga sätt utnyttja Europeiska försvarsfonden till stöd för sina samverkansinriktade förmågeutvecklingsprojekt. De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner ange för vilka av EU:s prioriteringar för förmågeutveckling, som godkänts inom ramen för fokusområdena för förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, ekonomiskt stöd från EU har tagits emot eller skulle kunna ansökas om i framtiden och, i möjligaste mån, ange hur stor andel av de nationella försvarsinvesteringarna som de har avsatt eller planerar att avsätta till dessa samverkansinriktade projekt. De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner ange användbarheten och mervärdet av EU-finansieringen av de nationella insatserna för försvarsförmågeutveckling. Före utgången av 2025 bör de deltagande medlemsstaterna dessutom ange sin avsikt att säkerställa uppföljning av resultaten av såväl den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning (2017–2019), det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (2019–2020) som Europeiska försvarsfonden för samverkansinriktade projekt med ett fastställt EU-mervärde.

14.

Åtagande 9: De deltagande medlemsstaterna bör upprätta en förteckning över relevanta pågående samverkansinriktade förmågeutvecklingsprojekt i enlighet med förmågeutvecklingsplanen i Pesco samt inom andra ramar och ange planerad start för och planerat slutförande av harmoniseringen av kraven. Den planerade starten för harmoniseringen av förmågekraven bör också anges för planerade och avsedda projekt. Detta bör göras för de kommande åren, med särskilt fokus på att åtgärda de förmågebrister som identifierats genom förmågeutvecklingsplanen och med beaktande av den samordnade årliga försvarsöversikten.

15.

Åtagande 10: De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner kartlägga de förmågor och anläggningar som de har planerat att göra tillgängliga och tillhandahålla för att användas gemensamt av andra deltagande medlemsstater, med konkreta exempel som utbildning, övningar, militärbaser och logistiskt stöd, med uppgift om vilka av dessa som är tillgängliga när det gäller insatser. I de nationella genomförandeplanerna skulle de deltagande medlemsstaterna också kunna kartlägga vilka förmågor, inklusive infrastruktur, som tillhandahålls av andra deltagande medlemsstater, som skulle kunna utgöra en grund för samarbete. I de nationella genomförandeplanerna bör det anges hur ett sådant samarbete skulle kunna optimera de tillgängliga resurserna och förbättra deras övergripande effektivitet, inbegripet genom att lämna information om potentiella besparingar, om sådan information finns tillgänglig. De deltagande medlemsstaterna bör använda samarbetsdatabasen (Codaba), särskilt för att underlätta informationsutbytet om deras relevanta försvarsplaner och försvarsintressen i detta avseende. De deltagande medlemsstaterna bör regelbundet lämna uppgifter till databasen och rapportera om detta i sina nationella genomförandeplaner.

16.

Åtagande 11: De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner redogöra för hur de kommer att utöka samarbetet om it-försvar, inklusive genom befintliga initiativ eller nya samarbetsverksamheter. De bör i sina nationella genomförandeplaner ange hur de planerar att bibehålla eller, senast 2025, ytterligare öka sitt deltagande i multinationella cyberövningar och sitt samarbete inom ramen för EDA och Europeiska säkerhets- och försvarsakademin (Esfa). De deltagande medlemsstaterna bör senast 2025 dessutom ange hur de avser att upprätta regelbundet samarbete med andra deltagande medlemsstater om it-försvar och därtill relaterad verksamhet, såsom informationsutbyte, utbildning och operativt stöd, men även förmågeutveckling. Information från de nationella genomförandeplanerna om de deltagande medlemsstaternas samarbete om it-försvar och deras bidrag till it-försvar och därtill relaterad verksamhet, inbegripet förmågeutveckling, kommer att ingå i den höga representantens årsrapport om läget i fråga om genomförandet av Pesco som en bilaga.

17.

Åtagande 12: Senast 2025 bör de deltagande medlemsstaterna göra följande:

18.

Åtagande 13: När det gäller styrkors interoperabilitet bör de deltagande medlemsstaterna göra följande:

19.

Åtagande 14:

20.

Åtagande 15: Senast 2025 bör de deltagande medlemsstaterna ha ökat antalet och omfattningen av sina förmågeutvecklingsprojekt och ha gjort framsteg med genomförandet av projekten, vilka bidrar till att fylla de luckor i förmåga som har konstaterats i förmågeutvecklingsplanen (inklusive förmågemål med hög påverkansgrad) och som beskrivs i unionens förmågeutvecklingsprioriteringar, inbegripet i relaterade strategiska sammanhangsfall och genom användning av den samordnade årliga försvarsöversiktens resultat och rekommendationer, inbegripet de möjligheter till samverkan som identifierats, särskilt fokusområdena. I detta sammanhang krävs det att de deltagande medlemsstaterna ägnar ytterligare uppmärksamhet åt samarbete inom följande områden: motverkande av hybridhot, klimatförändringar, energitrygghet, sjöfartsskydd, rymdrelaterade aspekter och ny och disruptiv teknik, inbegripet artificiell intelligens. De deltagande medlemsstaterna bör tillhandahålla sina planer för de kommande åren genom att i finansiella termer beskriva antalet och den uppskattade omfattningen av sina samverkansinriktade projekt samt tillhandahålla information om sina nationella projekt för att åtgärda förmågebrister som identifierats i förmågeutvecklingsplanen. De deltagande medlemsstaterna bör också ge en bedömning av hur viktiga dessa projekt är för att uppnå förbättrad strategisk autonomi i unionen och en mer integrerad, hållbar, innovativ och konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas, som förblir öppen för samarbete. När det gäller de verksamheter som har en industriell eller teknisk dimension bör de deltagande medlemsstaterna ange vilken typ av europeisk industrisektor eller teknik som de avser att stärka.

21.

Åtagande 16: De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner återspegla lämpliga beslut som har fattats och åtgärder som har vidtagits på nationell nivå för att ytterligare prioritera en samverkansinriktad europeisk ansats i samband med framtida projekt som syftar till att fylla de luckor i förmåga som har konstaterats på nationell nivå. En aktiv användning av Codaba samt de möjligheter till samverkan som föreslås i den samordnade årliga försvarsöversikten och särskilt fokusområdena, skulle kunna underlätta fullgörandet av detta åtagande. De deltagande medlemsstaterna bör i sina nationella genomförandeplaner upprätta en förteckning över samverkansinriktade projekt och multinationella verksamheter med vilka de avser att åtgärda de brister som konstaterats på nationell nivå samt ange hur de avser att öka användningen av samverkansinriktade ansatser i detta avseende.

22.

Åtagande 17: Eftersom alla deltagande medlemsstater bidrar till ett eller flera Pesco-projekt bör de nationella genomförandeplanerna innehålla uppgifter om deras totala bidrag i resurser och expertis över tid till Pesco-projekt och om hur dessa projekt har strategisk inverkan på förhållandena när det gäller unionens och de deltagande medlemsstaternas försvarsförmåga. Detta skulle också kunna avspegla den roll som de deltagande medlemsstaterna avser att ha inom förmågeutvecklingen i ett europeiskt sammanhang.

23.

Åtagande 18: Under Pescos hela etapp 2021–2025 bör de deltagande medlemsstaterna säkerställa att de utnyttjar EDA på bästa sätt som europeiskt forum för gemensam förmågeutveckling. De deltagande medlemsstaterna bör i det syftet i sina nationella genomförandeplaner ange vilka projekt de deltar i samt den därmed sammanhängande finansiella volym som kanaliseras via EDA, med siffrorna för 2020 som referensvärde och ett treårsperspektiv som minimistandard för varje uppdatering av de nationella genomförandeplanerna, och med angivande av den planerade verksamheten för de påföljande åren, inklusive förmågeområden och typ av verksamhet som planeras, i enlighet med nationell lagstiftning. De deltagande medlemsstaterna uppmanas att i sina nationella genomförandeplaner ange på vilket sätt och under vilka omständigheter de överväger att som samverkansinriktad programledningsorganisation i första hand använda Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete (Occar) samt, om så är lämpligt, lämna information om de beslut som har fattats i samband med valet av en annan multinationell programledningsorganisation, samtidigt som Occar har övervägts som ett alternativ. Detta påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG (13).

24.

Åtagande 19: Under Pescos hela etapp 2021–2025 bör de deltagande medlemsstaterna visa att deras samverkansinriktade förmågeprojekt, inbegripet Pesco-projekt, bidrar till att främja konkurrenskraft, effektivitet och innovation inom försvarsindustrin i hela unionen genom att stödja och möjliggöra det gränsöverskridande samarbetet, inbegripet för små och medelstora företag, och stärka och förbättra försörjningstryggheten i fråga om försvarsprodukter och försvarsteknik. I enlighet med uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 26 februari 2021 skulle de deltagande medlemsstaterna också sträva efter att gynna forskning, teknisk utveckling och innovation och att minska Europas strategiska beroendeförhållanden inom kritisk teknik och viktiga värdekedjor, utan att det påverkar nationella beslutsförfaranden.

25.

Åtagande 20:

26.

Efter antagandet av denna rekommendation kommer de deltagande medlemsstaterna att se över och uppdatera sina nationella genomförandeplaner i enlighet därmed samt, senast den 10 mars 2022, och därefter årligen senast samma dag, överlämna dem till Pescos sekretariat, i enlighet med artikel 3.2 i beslut (Gusp) 2017/2315, inför den bedömningsprocess som föreskrivs i artikel 6.3 i det beslutet. Vartannat år bör de nationella genomförandeplanerna åtföljas av ett politiskt uttalande på hög nivå i vilket de deltagande medlemsstaterna kan redogöra för de viktigaste resultat som uppnåtts och ange specifika nationella prioriteringar och dela med sig av sina erfarenheter när det gäller att planera och bidra till fullgörandet av samtliga mer bindande åtaganden. För att säkerställa politisk drivkraft bör de deltagande medlemsstaterna och den höga representanten även fortsättningsvis föra regelbundna politiska diskussioner på hög nivå.

27.

Med beaktande av underrättelsen om Pesco, som även hänvisar till den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik, och med hänsyn tagen till resultatet av den strategiska kompassen, kommer de deltagande medlemsstaterna, mot bakgrund av den strategiska översynsprocess som ska genomföras senast vid utgången av 2025, att bedöma fullgörandet av samtliga åtaganden inom ramen för Pesco samt diskutera och besluta om nya åtaganden, i syfte att inleda en ny etapp mot en europeisk säkerhets- och försvarsmässig integration. I linje med resultatet av den strategiska översynsprocessen bör rådet i början av 2026 anta en tredje uppsättning mer exakta mål, uppdaterade och om så är nödvändigt förbättrade, och därvid ta hänsyn till artikel 4.2 c i beslut (Gusp) 2017/2315.

28.

Den höga representanten bör från och med 2022 beakta denna rekommendation i årsrapporten om Pesco, som kommer att stödja bedömningen av varje deltagande medlemsstats fullgörande av de mer bindande åtagandena.

29.

Rekommendationen av den 15 oktober 2018 upphör att gälla.