(1)

I artikel 165.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) anges att unionens insatser bland annat ska stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.

(2)

I Bratislavafärdplanen av den 16 september 2016 åtog sig de 27 stats- och regeringscheferna att ”skapa bättre möjligheter för ungdomar”, särskilt genom unionsstöd till medlemsstaterna i kampen mot ungdomsarbetslöshet och förbättrade unionsprogram för ungdomar.

(3)

I Romförklaringen av den 25 mars 2017 utfäste sig ledarna för de 27 medlemsstaterna, Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen att sträva efter ”en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten”.

(4)

I Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027, på grundval av rådets resolution av den 26 november 2018 (3), framhålls att ungdomar utformar sina egna liv, bidrar till positiva förändringar i samhället och till att utveckla unionens ambitioner. Det konstateras också att ungdomspolitiken kan bidra till att skapa utrymme där ungdomar kan tillvarata möjligheter och relatera till unionens värden. Tidigare Europaår, t.ex. Europaåret för järnvägen 2021, Europaåret för kulturarv 2018, Europaåret för medborgarna 2013–2014 och Europaåret för frivilligarbete 2011, bidrar med värdefulla erfarenheter som bör ligga till grund för framtida insatser för att engagera ungdomar och ge dem egenmakt att utforma sin framtid och Europas framtid.

(5)

NextGenerationEU, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (4), säkerställer en snabbare grön och digital omställning och ger oss möjlighet att tillsammans gå stärkta ur covid-19-pandemin. NextGenerationEU öppnar åter en värld av många möjligheter för unga, inbegripet arbetstillfällen av hög kvalitet och anpassning till sociala förändringar. Unionen strävar efter att unga fullt ut ska medverka i genomförandet av NextGenerationEU och att deras roll i den gröna och den digitala omställningen ska stärkas.

(6)

Kommissionens ordförande tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen av den 15 september 2021 att kommissionen skulle föreslå att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar (Europaåret). Samtidigt som hon lyfte fram den tillförsikt om Europas framtid hon känner tack vare inspirationen från Europas ungdomar, tillade kommissionens ordförande att ”ungdomar måste få vara med och utforma Europas framtid om vi vill utforma unionen med de unga som förebild”. Europa behöver alla ungdomars vision, engagemang och deltagande för att bygga en bättre framtid, och Europa måste ge unga möjligheter inför framtiden, en framtid som är grönare, mer digital och mer inkluderande. Därför föreslog kommissionens ordförande ”ett år som ska ägnas åt att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra”.

(7)

Europaåret bör få oss att börja reflektera över ungdomars framtid och deras aktiva deltagande i byggandet av det framtida Europa. Därför bör ungdomspolitiken integreras i all relevant unionspolitik.

(8)

Ungdomars aktiva deltagande i demokratiska processer är avgörande för dagens och framtidens Europa och dess demokratiska samhällen. I enlighet med rådets slutsatser av den 1 december 2020 om främjande av demokratisk medvetenhet och demokratiskt deltagande bland ungdomar i Europa (5) och av den 21 juni 2021 om förstärkning av flernivåstyrningen vid främjandet av ungdomars deltagande i beslutsprocesser (6), kommissionens meddelande av den 3 december 2020 om EU:s handlingsplan för demokrati och Europaparlamentets och rådets resolution av den 11 november 2015 om reformen av Europeiska unionens vallag (7) syftar därför Europaåret för ungdomar till att främja ungdomars aktiva deltagande i Europas demokratiska liv, bland annat genom att stödja deltagande av ungdomar med olika bakgrund i processer såsom konferensen om Europas framtid, främja medborgarengagemang och volontärinitiativ och därigenom öka medvetenheten om unionens värden och grundläggande rättigheter samt europeisk historia och kultur, föra samman ungdomar och beslutsfattare på lokal, regional, nationell och unionsnivå och bidra till den europeiska integrationsprocessen.

(9)

I Förenta nationernas resolution av den 25 september 2015 med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) erkändes också den avgörande roll som ungdomar spelar som förändrande kraft på den internationella arenan och det konstaterades att ungdomar måste stödjas ytterligare ”så att deras oändliga initiativförmåga kanaliseras för att skapa en bättre värld”. Europaåret är ett konkret bidrag till Agenda 2030, där det framhålls att ”barn och unga kvinnor och män är viktiga drivkrafter för förändring”, och bör ge ytterligare impulser till genomförandet av Agenda 2030, vägen mot hållbar utveckling och ungdomars förmåga att forma dagens och framtidens samhälle, inte bara för unionen utan även för unionens partnerländer och hela världen.

(10)

I enlighet med rådets slutsatser av den 5 juni 2020 om ungdomar i yttre åtgärder, där man betonade att de unga generationerna kan bidra till att bygga upp starkare, mer legitima, fredliga och demokratiska samhällen, bör Europaåret bidra till att stärka ungdomars delaktighet när det gäller unionens externa åtgärder inom alla politikområden, skapa nya möjligheter till utbildning, lärande och utbyten, utveckla partnerskap och dialog mellan ungdomar från unionen och partnerländerna, inbegripet det östliga partnerskapet, västra Balkan och det södra grannskapet, och dra nytta av befintliga plattformar för ungdomsdialog och partnerskap såsom AU-EU Youth Cooperation Hub och unionens Youth Sounding Board, och öka ungdomars engagemang i strategisk kommunikation och offentlig diplomati.

(11)

De europeiska ungdomsmålen, som är en integrerad del av Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 och som har utformats av ungdomar för att gynna ungdomar inom ramen för EU:s ungdomsdialog, vittnar om att många europeiska ungdomar gärna vill vara med och bestämma i vilken riktning unionen bör utvecklas.

(12)

Europaåret bör främja ett framgångsrikt genomförande av princip 1 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (8), där det framhålls att alla har ”rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande”. I det avseendet bör Europaåret bidra till att göra synliga framsteg mot att senast 2025 förverkliga det europeiska området för utbildning, som syftar till att stimulera ungdomar i deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling och främja medborgarutbildning genom att det skapas ett verkligt europeiskt område för lärande och genom att hinder för automatiskt och ömsesidigt erkännande av examen, kvalifikationer och antal studieår i unionen avlägsnas. Europaåret bör beakta ungdomars sociala situation och välbefinnande. Europaåret bör bidra till ett framgångsrikt genomförande av princip 3 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som framhåller att var och en har ”rätt till lika behandling och möjligheter när det gäller sysselsättning, socialt skydd, utbildning och tillgång till varor och tjänster som erbjuds allmänheten”.

(13)

Europaåret bör stödja unionens insatser för att öka sysselsättningsmöjligheterna för unga som en del av återhämtningsplanen efter covid-19-pandemin i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2020 om ungdomsgarantin (9), där det betonades att isoleringsåtgärderna har orsakat ett plötsligt avbrott i ungdomars formella och icke-formella utbildning samt informella lärande och i fråga om traineeplatser, praktikplatser och lärlingsplatser samt arbetstillfällen, och har påverkat deras inkomst, inkomstpotential och välbefinnande, inbegripet deras hälsa och framför allt deras psykiska hälsa. I både denna resolution och i sin resolution av den 17 december 2020 om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar (10) fördömde Europaparlamentet systemet med obetalda praktikplatser om det inte handlar om att uppfylla utbildningskrav eftersom det utgör en form av utnyttjande av unga arbetstagare och kränker deras rättigheter. I sin resolution av den 17 december 2020 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att lägga fram en rättslig ram för ett effektivt och verkställbart förbud mot sådana oavlönade praktik-, trainee- och lärlingsplatser.

(14)

Europaåret bör ge ytterligare impulser till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet för ungdomar inom ramen för initiativet till stöd för ungdomssysselsättning, inbegripet genom rådets rekommendation av den 30 oktober 2020 om en förstärkt ungdomsgaranti (11) och det nya initiativet Aim, Learn, Master, Achieve (Alma) som föreslagits av kommissionen och som ska genomföras inom ramen för Europeiska socialfonden+, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (12). Alma-initiativet bör vara ett gränsöverskridande mobilitetsprogram för mindre gynnade personer som varken arbetar eller studerar.

(15)

Europaåret bör bidra till ett erkännande av ungdomsarbete och till målen i rådets resolution av den 1 december 2020 om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete (13) (den europeiska agendan för ungdomsarbete) och Bonnprocessen och därigenom bidra till att stärka strukturerna för ungdomsarbete så att de blir hållbara och mer motståndskraftiga i alla delar av unionen samt gränsöverskridande samarbete. Europaåret bör också främja validering av färdigheter som förvärvats genom icke-formell och informell utbildning, bland annat genom ungdomsarbete, och samtidigt erkänna värdet av lärande i ungdomsarbete vid sidan av formell utbildning och behovet av att stärka partnerskapet mellan ungdomsarbete och formell utbildning.

(16)

I sin resolution av den 10 februari 2021 om hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott (14) underströk Europaparlamentet de särskilt kännbara följder som covid-19-pandemin har haft för unga som varken arbetar eller studerar och framhäver behovet av att åtgärda de problem som ungdomar från utsatta grupper, inklusive unga med funktionsnedsättning, ställs inför. Europaparlamentet konstaterade även att ungdomsarbetslösheten och fattigdomen stadigt hade ökat sedan covid-19 bröt ut och uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att motverka de förödande följderna för ungdomssysselsättningen. Parlamentet påminde dessutom om den roll som frivilligarbete spelar för utvecklingen av ungdomars livskunskaper och arbetskompetenser och ansåg att den europeiska solidaritetskåren, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 (15), kan hjälpa unga att bredda sina möjligheter bortom den lokala nivån.

(17)

Covid-19-pandemin har haft djupgående sociala och ekonomiska konsekvenser för vårt samhälle som helhet och har lett till en aldrig tidigare skådad ökning av psykisk ohälsa, särskilt bland unga. Därför bör Europaåret främja en diskussion och utveckling av hållbara lösningar, inklusive förebyggande åtgärder, för att bidra till att hantera dessa utmaningar.

(18)

Europaåret bör stödja genomförandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete och rådets slutsatser av den 5 juni 2019 om ungdomar och arbetets framtid (16), av den 10 december 2019 om digitalt ungdomsarbete (17) och av den 7 december 2017 om smart ungdomsarbete (18).

(19)

För att lyfta fram vikten av klimat- och miljöarbete i enlighet med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (19) (Parisavtalet), och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och det europeiska samförståndet om utveckling, bör Europaåret bidra till att integrera klimat- och naturrelaterade åtgärder och till att genomföra målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given på ett rättvist och inkluderande sätt, Horisont Europa-uppdrag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (20) och 55 %-paketet enligt kommissionens meddelande av den 14 juli 2021 med titeln 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet, särskilt genom att uppmuntra ungdomar att formulera egna initiativ och kreativa idéer för att uppnå de relevanta målen och därigenom erkänna de ungas kreativa och innovativa potential och kapacitet.

(20)

Europaåret bör ge ytterligare drivkraft till Europaparlamentets resolution av den 15 september 2020 om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare (21), där det underströks att Erasmus+, genom sitt stöd till formell och icke-formell utbildning och lärande samt ungdomsverksamhet, är avgörande för att öka medvetenheten bland européer, särskilt bland de yngre generationerna, och uppmuntra dem att ta aktiv ställning till och vara välinformerade om hållbarhet och relevant politik för att utvecklas till engagerade och medvetna medborgare i framtiden. Parlamentet framhåller också i resolutionen den viktiga roll som ungdoms- och civilsamhällesorganisationer har i detta avseende vid utbyte av bästa praxis och genomförande av projekt så att de yngre generationerna blir mer medvetna om hållbarhet.

(21)

Europaåret bör bygga vidare på och eftersträva synergier med europeiska evenemang och initiativ, såsom Europeiska ungdomsevenemanget, Europeiska ungdomsveckan, Europeiska ungdomshuvudstaden, Europeisk kulturhuvudstad, Europadagen och Europeiska kulturarvsdagarna samt Europarådets kampanj Youth for Democracy, Democracy for Youth.

(22)

I sitt tal om tillståndet i unionen betonade kommissionens ordförande att Europa behöver alla sina ungdomar. För att uppnå sina mål bör Europaåret vara helt inkluderande och bör aktivt främja deltagande av unga personer med olika bakgrund, unga personer med begränsade möjligheter och unga personer från de yttersta randområdena, i linje med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1877 (22).

(23)

Det är viktigt att Europaåret bidrar till att öka ungdomars intresse för och aktiva deltagande i det demokratiska livet och valprocesserna, särskilt på unionsnivå. Enligt Europaparlamentets Eurobarometer efter valet 2019 deltog många fler ungdomar i valet till Europaparlamentet 2019 (42 %) än i valet till Europaparlamentet 2014 (28 %). Valdeltagandet bland ungdomar bör uppmuntras ytterligare.

(24)

Europaåret är fast förankrat i de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Framför allt syftar Europaåret, i sina åtgärder och verksamheter, till att säkerställa full jämställdhet mellan könen och icke-diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, och att främja tillämpningen av stadgan. EU:s strategi för barnets rättigheter som anges i kommissionens meddelande av den 24 mars 2021 med titeln EU-strategi för barnets rättigheter och den europeiska barngarantin, som inrättats genom rådets rekommendation (EU) 2021/1004 (23), fastställer en ny standard för barns och ungdomars representation och erkänner barn och ungdomar som aktiva medborgare som driver på förändring.

(25)

För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av Europaåret bör man i största möjliga mån använda redan befintliga genomförandemekanismer. För att optimera Europaårets mervärde och skapa en ytterligare positiv effekt för ungdomar bör synergieffekter och komplementaritet eftersträvas, i synnerhet mellan Europaåret och unionsprogram, inbegripet program med internationell utåtriktad verksamhet som särskilt riktar sig till ungdomar och program som inte har en transnationell eller internationell karaktär, särskilt program som rör utbildning, idrott, kultur och medier, ungdomar och deras hälsa, inbegripet psykiska hälsa, liksom solidaritet, volontärarbete, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, industri och företagande, digital politik, jordbruk och landsbygdsutveckling, där dessa program fokuserar på unga jordbrukare, miljö och klimat, sammanhållningspolitik, migration, säkerhet och internationellt samarbete och utveckling. Synergieffekter och komplementaritet bör också sökas mellan Europaåret och medlemsstaternas verksamhet. Synergieffekter och komplementaritet bör bygga på sådana unionsprogram och medlemsstaternas verksamhet.

(26)

Genom att skapa en miljö som främjar Europaårets syften på unionsnivå, regional och lokal nivå samtidigt kan starkare synergieffekter och effektivare resursanvändning uppnås. I det avseendet bör kommissionen i god tid informera och föra ett nära samarbete med Europaparlamentet, rådet, medlemsstaterna, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och de organ och föreningar som är verksamma på ungdomsområdet på unionsnivå. I syfte att säkerställa att de aktiviteter som utarbetats för Europaåret har en europeisk dimension är det viktigt att uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta med varandra.

(27)

Samordningen av Europaåret på unionsnivå bör ge möjlighet till gemensamt skapande. Kommissionen bör sammankalla gemensamma eller separata möten med berörda parter och företrädare för organisationer eller organ på ungdomsområdet samt nationella samordnare för att hjälpa till att gemensamt utforma och genomföra Europaåret på unionsnivå. EU:s ungdomssamordnare bör ha en nyckelroll vid dessa möten och när det gäller att nå ut till olika berörda parter och företrädare för organisationer eller organ som är verksamma på ungdomsområdet.

(28)

Europaåret bör också fokusera på insatser och aktiviteter som kan ge ett europeiskt mervärde. Begreppet europeiskt mervärde ska tolkas brett och visas på olika sätt, t.ex. när åtgärder eller verksamheter har en gränsöverskridande karaktär, särskilt när det gäller samarbete som syftar till att uppnå en hållbar systemeffekt eller bidra till ungdomars europeiska identitet, medvetenhet om och ansvarstagande för unionens värden och grundläggande rättigheter, inbegripet jämställdhet mellan könen, samt förmåga att delta i unionens representativa och deltagande demokrati.

(29)

Europaåret bör främja spridning av god praxis, genomförande av studier och forskning samt insamling av uppgifter, statistik och annan kvalitativ eller kvantitativ information om unga personers situation i unionen, inbegripet om effekterna av covid-19-pandemin, med användning av källor som wikinätverket för ungdomsfrågor, EU:s ungdomsrapport och Youth Progress Index.

(30)

På unionsnivå bör de finansiella anslag som är nödvändiga för att genomföra detta beslut fastställas inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Driftsbudgeten för att genomföra detta beslut bör vara minst 8 miljoner EUR. Ytterligare finansiellt stöd till Europaåret bör, med förbehåll för att medel är tillgängliga, tillhandahållas av berörda unionsprogram och instrument och i enlighet med tillämpliga regler. Finansieringen av Europaåret bör inte inverka negativt på finansieringen av projekt i de nuvarande unionsprogrammen och bör inrikta sig på att säkerställa ett varaktigt arv för Europaåret efter 2022. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter och i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget, ska finansiering av det arvet fastställas i inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

(31)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(32)

Med beaktande av covid-19-pandemins konsekvenser för unga och det följaktligen brådskande behovet av att under Europaåret arbeta för att uppmärksamma, stödja och föra dialog med unga efter covid-19-pandemin, anses det vara lämpligt att föreskriva ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, EUF-fördraget och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(33)

Till följd av covid-19-pandemins konsekvenser behövs en snabb tillämpning av detta beslut för att säkerställa ett snabbt genomförande av Europaåret. Detta beslut bör skyndsamt träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, och bör tillämpas från och med den 1 januari 2022.

a)

Förnya de positiva utsikterna för unga, med ett särskilt fokus på de negativa konsekvenser som covid-19-pandemin har haft för dem, och samtidigt belysa hur den gröna och den digitala omställningen och annan unionspolitik ger möjligheter för ungdomar och samhället i stort, med inspiration från de ungas aktiviteter, visioner och insikter för att ytterligare stärka och blåsa nytt liv i det gemensamma europeiska projektet och lyssna till ungdomar, med beaktande av deras behov och farhågor, och stödja ungdomar när det gäller att utveckla konkreta och inkluderande möjligheter och resultat, samtidigt som unionens instrument utnyttjas optimalt.

b)

Ge egenmakt och stöd åt ungdomar, inbegripet genom ungdomsarbete, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter, ungdomar från mindre gynnade förhållanden och olika bakgrunder, ungdomar från utsatta och marginaliserade grupper, ungdomar från landsbygdsområden, avlägsna områden, randområden och mindre utvecklade områden samt ungdomar från de yttersta randområdena att förvärva relevant kunskap och kompetens och därmed bli aktiva och engagerade medborgare och aktörer för förändring, inspirerade av en känsla av europeisk tillhörighet, inbegripet ytterligare insatser för att bygga upp kapaciteten när det gäller delaktighet och samhällsengagemang hos ungdomar och hos alla berörda parter som arbetar för att företräda deras intressen samt inkludera bidrag från ungdomar med olika bakgrund i viktiga samråd, såsom konferensen om Europas framtid och processen för EU:s ungdomsdialog.

c)

Stödja ungdomar när det gäller att skaffa sig en bättre förståelse av, och aktivt främja de olika möjligheter som står till deras förfogande genom, offentlig politik på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå i syfte att stödja deras personliga, sociala, ekonomiska och yrkesmässiga utveckling i en grön, digital och inkluderande värld, och samtidigt sträva efter att undanröja kvarvarande hinder.

d)

Integrera ungdomspolitiken i unionens alla relevanta politikområden i linje med Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 för att uppmuntra till ett ungdomsperspektiv i politiska beslut på alla nivåer.