27.10.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 357/17


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1560

av den 26 oktober 2020

om ändring av bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 om analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (1), särskilt artikel 34.6, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 (2) fastställs provningsmetoder till stöd för offentlig kontroll för att se till att förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder för livsmedelsproducerande djur efterlevs. Detta inbegriper analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder, vilka beskrivs i bilaga VI i den förordningen och utförs med ljusmikroskopi eller polymeraskedjereaktion (PCR).

(2)

Europeiska unionens referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och de nationella referenslaboratorierna i medlemsstaterna har haft svårigheter att tolka resultaten efter tillämpning av den ljusmikroskopimetod som beskrivs i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009.

(3)

För att säkerställa rättslig klarhet och säkerhet och för att undvika olika tolkningar är det lämpligt att ändra vissa bestämmelser i bilaga VI.

(4)

I synnerhet bör undersökningsflödesplanen för påvisande av animaliska partiklar i foderblandningar och foderråvaror ändras för att klargöra i vilka situationer endast en bestämning behövs för att slutföra analysen. Redovisningen av resultaten bör också ytterligare preciseras. Slutligen bör utrustningens egenskaper och beredningen av prover ändras, grundat på den erfarenhet som dragits av de senaste sex årens tillämpning av metoden.

(5)

Bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 26 oktober 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 av den 27 januari 2009 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av foder (EUT L 54, 26.2.2009, s. 1).


BILAGA

Bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 ska ändras på följande sätt:

1.

Punkt 2.1.1 ska ersättas med följande:

Princip

De beståndsdelar av animaliskt ursprung som kan förekomma i de foderråvaror och foderblandningar som sänds för analys identifieras på grundval av typiska egenskaper som kan urskiljas med mikroskop (t.ex. muskelfibrer och andra köttpartiklar, brosk, ben, horn, hår, borst, blod, mjölkfettkulor, laktoskristaller, fjädrar, äggskal, fiskben och fiskfjäll).”

2.

Punkt 2.1.2.1.3.2 ska ersättas med följande:

”Glycerol (outspädd, viskositet: 1 490 cP) eller ett monteringsmedium med motsvarande egenskaper för icke-permanent preparering av objektglas.”

3.

Punkt 2.1.2.2.2 ska ersättas med följande:

”Utrustning för malning: kniv- eller rotorkvarn. Om rotorkvarn används ska siktar på ≤ 0,5 mm vara förbjudna.”

4.

Punkt 2.1.2.2.3 ska ersättas med följande:

”Siktar med kvadratiska maskor med en maskvidd på 0,25 mm och 1 mm. Med undantag för siktning av prov före beredning bör siktarnas diameter inte överstiga 10 cm för att undvika materialförlust. Kalibrering av siktar krävs inte.”

5.

Följande punkter ska läggas till i punkt 2.1.2.2:

”2.1.2.2.9

Laboratorieugn

2.1.2.2.10

Centrifug

2.1.2.2.11

Filtrerpapper: kvalitativt cellulosafilter (porstorlek 4–11 μm).”

6.

Punkt 2.1.3.1 ska ersättas med följande:

”Provtagning

Ett representativt prov som tagits i enlighet med bestämmelserna i bilaga I till denna förordning ska användas.”

7.

Punkt 2.1.3.3.1 ska ersättas med följande:

”Torkning av prov: Prov med en vattenhalt över 14 % ska torkas före beredning enligt bilaga III till denna förordning.”

8.

Punkt 2.1.3.3.2 ska ersättas med följande:

”Siktning av prov före beredning: För att samla in information om eventuell förorening av fodret från omgivningen rekommenderas det att pelleterat foder och palmkärnor siktas genom 1 mm maskor före beredning och att de två fraktionerna därefter bereds, analyseras och rapporteras separat, då de ska betraktas som separata prov.”

9.

I punkt 2.1.3.3.4 ska sista stycket ersättas med följande:

”Sedimentet ska samlas upp på ett filtrerpapper placerat i en tratt så att återstående tetrakloreten kan separeras samtidigt som fettavlagring i sedimentet undviks. Sedimentet ska torkas. Det rekommenderas att sedimentet därefter vägs (med en noggrannhet av 0,001 g) för att kontrollera sedimenteringssteget. Sedimentet ska till sist siktas genom 0,25 mm maskor och båda fraktionerna undersökas, förutom om siktning inte anses nödvändig.”

10.

I punkt 2.1.4.1 ska första meningen ersättas med följande:

”Objektglasen ska prepareras med sediment och antingen med flotat eller med råvara, enligt laborantens eget val.”

11.

Punkt 2.1.4.2, inbegripet diagrammen 1 och 2, ska ersättas med följande:

”Undersökningsflödesplan för att påvisa animaliska partiklar i foderblandningar och foderråvaror

De preparerade objektglasen ska undersökas i mikroskop i enlighet med undersökningsflödesplanerna i diagrammen 1 och 2.

Den mikroskopiska undersökningen ska utföras på sediment och antingen på flotat eller på råvara, enligt laborantens eget val. För de grova fraktionerna får utöver det vanliga mikroskopet även stereomikroskop användas. Varje objektglas ska undersökas i sin helhet vid olika förstoringsgrader. Exakta beskrivningar av hur observationsflödesplanerna används anges i standardrutiner (SOP) som fastställs av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats.

Det minsta antalet objektglas som ska undersökas i varje steg av undersökningsflödesplanerna ska följas strikt, förutom om mängden fraktionsmaterial inte gör det möjligt att uppnå det föreskrivna antalet objektglas, t.ex. när inget sediment erhålls. Högst sex objektglas per bestämning ska användas för att registrera antalet partiklar.

Om ytterligare objektglas prepareras med flotat eller råvara med hjälp av ett mer specifikt monteringsmedium med färgande egenskaper, i enlighet med punkt 2.1.2.1.4, för att ytterligare karakterisera strukturer (t.ex. fjädrar, hår, muskler eller blodpartiklar) som har påvisats på objektglas som preparerats med andra monteringsmedier, i enlighet med punkt 2.1.2.1.3, ska antalet partiklar beräknas på grundval av högst sex objektglas per bestämning, inräknat de ytterligare objektglasen med ett mer specifikt monteringsmedium.

För att underlätta identifieringen av partiklarnas typ och ursprung får hjälpmedel användas såsom beslutsstödssystem, bildbibliotek och referensprov.

Image 1
Diagram 1 Undersökningsflödesplan för att påvisa animaliska partiklar i foderblandningar och foderråvaror för den första bestämningen

(B1 och B2 avser den första respektive den andra bestämningen. *: landlevande ryggradsdjur, fisk)

Image 2
Diagram 2 Undersökningsflödesplan för att påvisa animaliska partiklar i foderblandningar och foderråvaror för den andra bestämningen

(B1 och B2 avser den första respektive den andra bestämningen. *: landlevande ryggradsdjur, fisk)

12.

Punkt 2.1.4.3 ska ersättas med följande:

”Antal bestämningar

Bestämningar ska utföras på olika analysprov på vardera 50 g.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 1, inte kan påvisa några animaliska partiklar behövs ingen ytterligare bestämning och analysresultatet ska rapporteras med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.1.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 1, kan påvisa en eller flera animaliska partiklar av en viss typ (dvs. landlevande ryggradsdjur eller fisk), och typen av påvisade partiklar bekräftar det deklarerade innehållet i provet, behövs ingen ytterligare bestämning. Om antalet animaliska partiklar av en viss typ som påvisats under den första bestämningen överstiger 5 ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3. Annars ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.2.

I övriga fall, inbegripet om ingen deklaration av innehållet har lämnats till laboratoriet, ska en andra bestämning utföras utifrån ett nytt analysprov.

Om, efter den andra bestämningen som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 2, summan av de animaliska partiklarna av en viss typ som påvisats vid de två bestämningarna överstiger 10 ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3. Annars ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.2.”

13.

Punkt 2.1.5 ska ersättas med följande:

Redovisning av resultaten

Vid rapportering av resultaten ska laboratoriet ange på vilken typ av material analysen har utförts (sediment, flotat eller råvara). Rapporteringen ska tydligt ange hur många bestämningar som utförts och om siktning av fraktionerna före prepareringen av objektglas, i enlighet med punkt 2.1.3.3.4 sista stycket, inte har utförts.

Laboratorierapporten ska åtminstone innehålla uppgifter om huruvida beståndsdelar från landlevande ryggradsdjur och fisk förekommer.

De olika fallen ska rapporteras enligt följande:

2.1.5.1

Inga animaliska partiklar av en viss typ har påvisats:

”I det inlämnade provet har inga partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas med ljusmikroskop.”

”I det inlämnade provet har inga partiklar från fisk kunnat påvisas med ljusmikroskop.”

2.1.5.2

1–5 animaliska partiklar av en viss typ har påvisats när endast en bestämning har utförts, eller 1–10 partiklar av en viss typ har påvisats vid två bestämningar (antalet påvisade partiklar ligger under den beslutsgräns som fastställs i standardrutinerna (SOP) från EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats (1)):

Om endast en bestämning har utförts:

”I det inlämnade provet har högst 5 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [ben, brosk, muskelvävnad, hår, horn …]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.”

”I det inlämnade provet har högst 5 partiklar från fisk kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl …]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.”

Om två bestämningar har utförts:

”I det inlämnade provet har högst 10 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [ben, brosk, muskelvävnad, hår, horn …]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.”

”I det inlämnade provet har högst 10 partiklar från fisk kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl …]. Denna låga förekomst ligger under den beslutsgräns som fastställts för denna mikroskopiska metod.”

Dessutom gäller följande:

Om provet har siktats före beredningen ska det i laboratorierapporten anges i vilken fraktion (siktad fraktion, pelleterad fraktion eller palmkärnor) de animaliska partiklarna har påvisats. Om animaliska partiklar endast påvisas i den siktade fraktionen kan det tyda på en förorening från omgivningen.

Om endast animaliska partiklar som varken kan kategoriseras som landlevande ryggradsdjur eller fisk påvisas (t.ex. muskelvävnad) ska det i rapporten anges att endast sådana animaliska partiklar påvisades och att det inte kan uteslutas att de härrör från landlevande ryggradsdjur.

2.1.5.3

Fler än 5 animaliska partiklar av en viss typ har påvisats när endast en bestämning har utförts, eller fler än 10 partiklar av en viss typ har påvisats vid två bestämningar:

Om endast en bestämning har utförts:

”I det inlämnade provet har fler än 5 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [ben, brosk, muskelvävnad, hår, horn …].”

”I det inlämnade provet har fler än 5 partiklar från fisk kunnat påvisas med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl …].”

Om två bestämningar har utförts:

”I det inlämnade provet har fler än 10 partiklar från landlevande ryggradsdjur kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [ben, brosk, muskelvävnad, hår, horn …].”

”I det inlämnade provet har fler än 10 partiklar från fisk kunnat påvisas vid de två bestämningarna med ljusmikroskop. Partiklarna har identifierats som … [fiskben, fiskfjäll, brosk, muskelvävnad, otolit, gäl …].”

Dessutom gäller följande:

Om provet har siktats före beredningen ska det i laboratorierapporten anges i vilken fraktion (siktad fraktion, pelleterad fraktion eller palmkärnor) de animaliska partiklarna har påvisats. Om animaliska partiklar endast påvisas i den siktade fraktionen kan det tyda på en förorening från omgivningen.

Om endast animaliska partiklar som varken kan kategoriseras som landlevande ryggradsdjur eller fisk påvisas (t.ex. muskelvävnad) ska det i rapporten anges att endast sådana animaliska partiklar påvisades och att det inte kan uteslutas att de härrör från landlevande ryggradsdjur.”


(1)  http://eurl.craw.eu/