21.9.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/7


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/1303

av den 14 juli 2020

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller de kriterier som Esma bör beakta vid bedömningen av huruvida en central motpart etablerad i ett tredjeland är systemviktig eller sannolikt kommer att bli systemviktig för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1), särskilt artikel 25.2a andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Vid bedömningen av vilken grad av systemrisk som en central motpart från tredjeland uppvisar för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater, bör Esma beakta en rad objektiva kvantitativa och kvalitativa överväganden som motiverar dess beslut att godkänna en central motpart från tredjeland som en central motpart i kategori 1 eller en central motpart i kategori 2. Esma bör också ta hänsyn till de villkor på vilka kommissionen kan ha antagit sitt beslut om likvärdighet. Vid bedömningen av riskprofilen för en central motpart från tredjeland måste Esma i synnerhet beakta objektiva och transparenta kvantitativa indikatorer för den verksamhet som bedrivs med avseende på clearingdeltagare etablerade i unionen eller som är denominerad i unionsvalutor. Medan Esma måste beakta den verksamhet som den centrala motparten bedriver i ett helhetsperspektiv bör dess bedömning avspegla den risk som en viss central motpart kan medföra för den finansiella stabiliteten i unionen.

(2)

Vid specificeringen av de kriterier som Esma ska beakta vid fastställandet av kategorin för en central motpart från tredjeland, bör arten av de transaktioner som clearas av den centrala motparten, inbegripet deras komplexitet, riskprofil och genomsnittliga löptid samt transparensen och likviditeten på de berörda marknaderna och i vilken grad den centrala motpartens clearingverksamhet är denominerad i euro eller i andra unionsvalutor, beaktas. I detta avseende kan särskilda egenskaper hos vissa produkter, såsom jordbruksprodukter, som förtecknas och där transaktioner utförs på reglerade marknader i tredjeland, vilka utgör marknader som i hög grad betjänar inhemska icke-finansiella motparter i det tredjelandet som hanterar sina kommersiella risker genom dessa kontrakt, innebära en försumbar risk för clearingmedlemmar och handelsplatser i unionen, eftersom de har en låg grad av systemkoppling med det övriga finansiella systemet.

(3)

De länder där den centrala motparten är verksam, omfattningen av de tjänster som den tillhandahåller, kännetecknen för de finansiella instrument som den clearar samt de volymer som clearas är objektiva indikatorer på komplexiteten i den centrala motpartens verksamhet. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a a i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför beakta den centrala motpartens ägarskap, verksamhet och företagsstruktur samt omfattningen, arten och komplexiteten hos de clearingtjänster som den centrala motparten erbjuder och i vilken utsträckning dessa tjänster är av betydelse för clearingmedlemmar och kunder (nedan kallade clearingdeltagare) som är etablerade i unionen. Medan den centrala motpartens systemvikt bör bedömas utifrån ett helhetsperspektiv, bör Esma ta särskild hänsyn till den andel av den centrala motpartens verksamhet som utförs i unionsvalutor, liksom den andel av den centrala motpartens verksamhet som har ursprung i clearingdeltagare som är etablerade i unionen. För en central motpart som är mer benägen att vara systemviktig för unionen är det viktigt att Esma bedömer strukturen hos och ägandet av den grupp som den centrala motparten kan vara en del av, för att avgöra huruvida unionens intressen äventyras. Djup, likviditet och transparens på de marknader som betjänas av en sådan central motpart bör också bedömas så att Esma bättre kan förstå riskerna för clearingmedlemmar som är etablerade i unionen vid genomförandet av en auktion för obeståndshantering.

(4)

Den centrala motpartens kapital och clearingdeltagarnas beviljade ekonomiska medel liksom typen och arten av den säkerhet som de tillhandahåller är grundläggande element som bör beaktas vid bedömningen av en central motparts förmåga att stå emot en eventuell ogynnsam utveckling. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a b i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför ha en översikt över de finansiella medel som den centrala motparten förfogar vid en obeståndshändelse eller en icke-obeståndshändelse. Esma bör även beakta huruvida dessa medel är säkrade, osäkrade, beviljade, icke beviljade eller fonderade eller icke fonderade, liksom de verktyg som den centrala motparten använder för att skapa rättslig säkerhet och förtroende för regleringen av de betalningar den gör och de säkerheter som den måste hantera. Esma bör slutligen beakta förekomsten av en återhämtnings- och resolutionsram för centrala motparter i den jurisdiktion där den centrala motpart som ansöker om godkännande bedriver verksamhet och denna rams karaktär och effekter. En sådan ram för återhämtning och resolution bör bedömas mot bakgrund av internationellt överenskomna riktlinjer och viktiga attribut. Vad gäller avvecklings- och likviditetsrisker bör Esma särskilt uppmärksamma de centrala motparter som sannolikt är systemviktiga när det gäller hur säkert den centrala motparten kan få tillgång till likviditet samt likviditetspåfrestningar på unionsvalutor. Medan säkerheten i samband med betalningar och avvecklingar potentiellt kan stärkas genom användning av teknik för distribuerade liggare eller annan ny teknik, bör Esma uppmärksamma den ytterligare risk som den tekniken kan medföra för den centrala motparten, särskilt cyberrisk.

(5)

Arten av de villkor som ställs av en central motpart för att clearingdeltagare ska få tillgång till dess tjänster och kopplingarna mellan dessa clearingdeltagare får återverkningar på det sätt som en central motpart kan påverkas av en negativ händelse som rör dessa deltagare. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a c i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför i möjligaste mån fastställa identiteten för clearingdeltagare i den centrala motparten, särskilt om den centrala motparten tillhandahåller tjänster till clearingdeltagare som är etablerade i unionen. Esma bör också fastställa den relevanta marknadsandelen för eller den relativa betydelsen av clearingdeltagare eller grupper av clearingdeltagare i den centrala motparten. Så långt det är nödvändigt för att bedöma vilken effekt som detta kan ha på clearingmedlemskapsstrukturen bör Esma bedöma de villkor och alternativ enligt vilka den centrala motparten ger tillgång till sina clearingtjänster. Vad gäller en central motpart som sannolikt är systemviktig för unionen bör Esma bedöma huruvida de rättsliga krav och försiktighetskrav som en central motpart ställer på sina clearingmedlemmar är tillräckligt strikta.

(6)

Om det inträffar en störning för en central motpart kan clearingdeltagarna, direkt eller indirekt, tvingas lita till andra centrala motparters tillhandahållande av liknande eller identiska tjänster. För att bedöma den relativa betydelsen av en central motpart som ansöker om godkännande bör Esma därför, vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a d i förordning (EU) nr 648/2012, fastställa huruvida clearingdeltagare kan ersätta vissa eller alla av de clearingtjänster som den centrala motparten tillhandahåller med tjänster som tillhandahålls av andra centrala motparter, särskilt om dessa alternativa centrala motparter är auktoriserade eller godkända i unionen. Om clearingmedlemmar och kunder som är etablerade i unionen endast kan cleara vissa produkter som omfattas av ett clearingkrav hos en central motpart från tredjeland, bör Esma beakta denna centrala motparts systemvikt i särskilt hög grad.

(7)

Centrala motparter kan vara sammanlänkade på många sätt till andra finansiella infrastrukturer, såsom andra centrala motparter eller värdepapperscentraler. En störning av sådana förbindelser kan inverka negativt på den centrala motpartens funktion. Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a e i förordning (EU) nr 648/2012 bör Esma därför bedöma i vilken utsträckning den centrala motparten är kopplad till andra finansmarknadsinfrastrukturer eller finansiella institut på ett sätt som skulle kunna inverka på den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater. Esma bör i samband med detta särskilt uppmärksamma sådana förbindelser och ömsesidiga beroenden med enheter som är belägna i unionen. Esma bör slutligen fastställa och bedöma vilken typ av tjänster som den centrala motparten utkontrakterar och den risk som sådana arrangemang kan utgöra för den centrala motparten om de på något sätt avbryts eller försvagas.

(8)

Om, enligt vad som fastställts med hjälp av objektiva kvantitativa indikatorer, clearingmedlemmar och kunder som är etablerade i unionen har en betydande exponering mot en central motpart, bör Esma bedöma ytterligare faktorer för varje kriterium. Ju fler av dessa indikatorer som uppfylls av en central motpart, desto större är sannolikheten för att Esma konstaterar att den centrala motparten har systemvikt för den finansiella stabiliteten i unionen eller i en eller flera av dess medlemsstater.

(9)

Denna delegerade förordning bör av brådskande skäl träda i kraft så snart som möjligt, för att säkerställa att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2099 (2) kan börja tillämpas så snabbt som möjligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den centrala motpartens verksamhets art, storlek och komplexitet

1.   Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a a i förordning (EU) nr 648/2012 ska Esma bedöma följande:

a)

De länder där den centrala motparten tillhandahåller eller avser att tillhandahålla tjänster.

b)

Den utsträckning i vilken den centrala motparten tillhandahåller andra tjänster utöver clearingtjänster.

c)

Den typ av finansiella instrument som clearas eller kommer att clearas av den centrala motparten.

d)

Huruvida de finansiella instrument som clearas eller kommer att clearas av den centrala motparten omfattas av clearingkravet enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 648/2012.

e)

De genomsnittliga värden som den centrala motparten clearar under ett år, på följande nivåer:

i)

På den centrala motpartens nivå.

ii)

På nivån för varje clearingmedlem som är en enhet etablerad i unionen eller en enhet som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen.

iii)

På nivån för clearingmedlemmar som är etablerade utanför unionen eller som inte ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen, om de clearar för kunder eller indirekta kunder som är etablerade i unionen, på aggregerad nivå.

f)

Huruvida den centrala motparten har gjort en bedömning av sin riskprofil på grundval av internationellt överenskomna standarder eller på annat sätt, den metod som använts och resultatet av bedömningen.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 e ska Esma separat bedöma följande värden:

a)

Värdet av öppna positioner eller öppna kontrakt för värdepapperstransaktioner (inbegripet transaktioner för värdepappersfinansiering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 (3)).

b)

Värdet av öppna kontrakt eller omsättning för derivattransaktioner som handlas på en reglerad marknad i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (4).

c)

Bruttobeloppet och det teoretiska utestående nettobeloppet av OTC-derivattransaktioner.

Dessa värden ska bedömas per valuta och per tillgångsklass.

3.   Om någon av de indikatorer som avses i artikel 6 är tillämplig ska Esma, utöver de uppgifter som anges i punkt 1 i den här artikeln, även bedöma följande:

a)

Den centrala motpartens ägarstruktur.

b)

Om den centrala motparten tillhör samma grupp som en annan finansmarknadsinfrastruktur, till exempel en annan central motpart eller en värdepapperscentral, företagsstrukturen för den grupp som den centrala motparten tillhör.

c)

Huruvida den centrala motparten tillhandahåller clearingtjänster till kunder eller indirekta kunder som är etablerade i unionen genom clearingmedlemmar som är etablerade utanför unionen.

d)

Art av och djup och likviditet på de marknader som betjänas och nivån på tillgänglig information om lämpliga prisuppgifter till marknadsaktörer och alla allmänt accepterade och tillförlitliga prissättningskällor.

e)

Huruvida bud, preliminära köp- och säljbud och orderdjup offentliggörs.

f)

Huruvida priset efter handel, volym och tidpunkt för de transaktioner som genomförts eller avslutats, på eller utanför de marknader som den centrala motparten betjänar, offentliggörs.

Artikel 2

Följderna av att den centrala motparten fallerar eller drabbas av störningar

1.   Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a b i förordning (EU) nr 648/2012 ska Esma bedöma följande:

a)

Den centrala motpartens kapital, inbegripet balanserade vinstmedel och reserver.

b)

Typ och belopp av säkerhet som godtas och innehas av den centrala motparten, tillämpade värderingsavdrag, motsvarande metod för värderingsavdrag, de valutor i vilka säkerheten är denominerad och den utsträckning i vilken säkerheten tillhandahålls av enheter som är etablerade i unionen eller som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen.

c)

Högsta belopp för de marginalsäkerheter som den centrala motparten drivit in på en enda dag under en period på 365 dagar före Esmas bedömning.

d)

Högsta belopp för de marginalsäkerheter som den centrala motparten drivit in på en enda dag under en period på 365 dagar före Esmas bedömning från varje clearingmedlem som är en enhet etablerad i unionen eller en enhet som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen, i tillämpliga fall uppdelat per tillgångsklass eller separerad obeståndsfond.

e)

I tillämpliga fall för varje obeståndsfond hos den centrala motparten, de högsta bidrag till obeståndsfonden som krävts och innehafts av den centrala motparten på en enda dag under en period på 365 dagar före Esmas bedömning.

f)

I tillämpliga fall för varje obeståndsfond hos den centrala motparten, de högsta bidrag till obeståndsfonden som krävts och innehafts av den centrala motparten på en enda dag under en period på 365 dagar före Esmas bedömning från varje clearingmedlem som är en enhet etablerad i unionen eller en enhet som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen.

g)

Den uppskattade största betalningsförpliktelse, på en enda dag totalt och i varje unionsvaluta, som skulle uppstå om någon av eller de två största enskilda clearingmedlemmarna (och deras anknutna enheter) skulle hamna på obestånd under extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden.

h)

Det totala beloppet av, samt för varje unionsvaluta, likvida finansiella medel som finns till den centrala motpartens förfogande, uppdelat efter typ av medel, inbegripet kontantinsättningar, beviljade eller icke beviljade medel.

i)

Det totala beloppet av likvida finansiella medel som den centrala motparten beviljats av enheter som är etablerade i unionen eller som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen.

2.   Om någon av de indikatorer som avses i artikel 6 är tillämplig ska Esma, utöver de uppgifter som anges i punkt 1 i den här artikeln, även bedöma följande:

a)

Identitetsuppgifter för de tillhandahållare av likviditet som är etablerade i unionen eller som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen.

b)

Genomsnittliga och högsta aggregerade dagsvärden för in- och utgående betalningar i unionsvalutor.

c)

Den utsträckning i vilken centralbanksmedel används för avveckling och betalning, eller huruvida andra enheter används för avveckling eller betalning.

d)

Den utsträckning i vilken den centrala motparten använder teknik, exempelvis teknik för distribuerade liggare, i sin avvecklings- och betalningsprocess.

e)

Den centrala motpartens återhämtningsplan.

f)

Den resolutionsordning som är tillämplig på den centrala motparten.

g)

Huruvida en krishanteringsgrupp har inrättats för den centrala motparten.

Artikel 3

Strukturen på den centrala motpartens clearingmedlemskap

1.   Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a c i förordning (EU) nr 648/2012 ska Esma bedöma följande:

a)

Clearingmedlemskapet och, där information finns tillgänglig, huruvida och vilka kunder eller indirekta kunder, etablerade i unionen eller som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen, som använder den centrala motpartens clearingtjänster.

b)

De olika alternativ som finns för att få tillträde till den centrala motpartens clearingtjänster (inbegripet olika medlems- och direktåtkomstmodeller för kunder), samt alla villkor för att bevilja, avslå eller avsluta tillträde.

2.   Om någon av de indikatorer som avses i artikel 6 är tillämplig ska Esma, utöver de uppgifter som anges i punkt 1 i den här artikeln, specifikt bedöma alla rättsliga krav eller försiktighetskrav som ställs av den centrala motparten på clearingmedlemmar för att få tillträde till motpartens clearingtjänster.

Artikel 4

Alternativa clearingtjänster som andra centrala motparter tillhandahåller

1.   Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a d i förordning (EU) nr 648/2012, ska Esma bedöma huruvida clearingmedlemmar och kunder etablerade i unionen kan få tillgång till vissa eller alla clearingtjänster som tillhandahålls av en central motpart genom andra centrala motparter och huruvida dessa centrala motparter är auktoriserade eller godkända enligt artiklarna 14 och 25 i den förordningen.

2.   Om någon av de indikatorer som avses i artikel 6 är tillämplig ska Esma, utöver de uppgifter som anges i punkt 1 i den här artikeln, även bedöma huruvida de tjänster som den centrala motparten tillhandahåller avser en klass av derivat som omfattas av clearingkravet enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 648/2012.

Artikel 5

Den centrala motpartens förhållande till, beroende av eller annan interaktion med andra finansmarknadsinfrastrukturer

1.   Vid beaktandet av det kriterium som anges i artikel 25.2a e i förordning (EU) nr 648/2012 ska Esma bedöma omfattningen av de funktioner, tjänster eller verksamheter som har utkontrakterats av den centrala motparten.

2.   Om någon av de indikatorer som avses i artikel 6 är tillämplig ska Esma, utöver de uppgifter som anges i punkt 1 i den här artikeln, även bedöma följande:

a)

De möjliga effekterna på unionen eller en eller flera av dess medlemsstater av att en leverantör av utkontrakterade funktioner, tjänster eller verksamheter inte skulle kunna fullgöra sina skyldigheter enligt arrangemangen för utkontraktering.

b)

Huruvida den centrala motparten betjänar handelsplatser som är etablerade i unionen.

c)

Huruvida den centrala motparten har samverkansöverenskommelser eller avtal om korsberäkning av marginalsäkerheter med centrala motparter som är etablerade i unionen, eller kopplingar till eller deltagande i andra finansmarknadsinfrastrukturer som är belägna i unionen, till exempel värdepapperscentraler eller betalningssystem.

Artikel 6

Indikatorer på minsta exponering hos clearingmedlemmar och kunder som är etablerade i unionen mot den centrala motparten

1.   Följande indikatorer avses i artiklarna 1–5:

a)

De maximala öppna kontrakten för värdepapperstransaktioner, inbegripet transaktioner för värdepappersfinansiering, eller börshandlade derivat som är denominerade i unionsvalutor, som clearats eller som är avsedda att clearas av den centrala motparten under en period av ett år före bedömningen, överstiger 1 000 miljarder euro.

b)

Det högsta teoretiska utestående beloppet av OTC-derivattransaktioner i unionsvalutor som clearats under en period av ett år före bedömningen, eller som är avsett att clearas av den centrala motparten under en period av ett år före bedömningen, överstiger 1 000 miljarder euro.

c)

Det genomsnittliga aggregerade kravet på marginalsäkerheter och bidrag till obeståndsfonden för konton som innehas hos den centrala motparten av clearingmedlemmar som är enheter etablerade i unionen eller som ingår i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn i unionen, beräknat av den centrala motparten på nettobasis per clearingmedlemskonto under en period av två år före bedömningen, överstiger 25 miljarder euro.

d)

Den uppskattade största betalningsförpliktelse som gjorts av enheter etablerade i unionen eller som ingår i en grupp som är föremål för konsoliderad grupptillsyn i unionen och som beräknas över en period på ett år före bedömningen, som skulle uppstå om någon av eller de två största enskilda clearingmedlemmarna och deras anknutna enheter skulle hamna på obestånd under extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden överstiger 3 miljarder dollar.

Vid tillämpning av led d ska betalningsskyldigheten aggregera åtagandena i alla unionsvalutor konverterade till euro i tillämpliga fall.

2.   Esma får endast fastställa, på grundval av de kriterier som anges i artiklarna 1–5, att en central motpart från tredjeland är en central motpart i kategori 2 om minst en av indikatorerna i punkt 1 är uppfylld.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 juli 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2099 av den 23 oktober 2019 om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (EUT L 322, 12.12.2019, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).