(1)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/159 införde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) slutgiltiga skyddsåtgärder för vissa stålprodukter (nedan kallad förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder) (3). De åtgärder som införs genom förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder består av en tullkvot för 26 stålproduktkategorier som fastställts på en nivå som är tillräckligt hög för att bevara de traditionella handelsflödena. De kvantitativa högsta nivåerna fastställdes på grundval av importen under perioden 2015–2017 plus 5 %, vilket är en nivå som gör att utbudet blir tillräckligt och att det finns en fungerande konkurrens på unionsmarknaden. En tull på 25 % skulle bara tillämpas på import utöver den fastställda kvantitativa högsta nivån per produktkategori.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/1590 (4) (nedan kallad ändringsförordningen) ändrade kommissionen dessa åtgärder till följd av en översyn i syfte att ta hänsyn till den förändring av omständigheterna som inträffat under åtgärdernas tillämpningstid och för att göra åtgärderna effektivare, baserat på unionens intresse.

(3)

Inom ramen för denna översyn begärde vissa parter, bland annat den europeiska bilindustriföreningen (”ACEA”), att produktkategori 4B (metallbelagd plåt som främst används inom bilindustrin ingår här) inte skulle omfattas av åtgärderna. ACEA hävdade att det var absolut nödvändigt för unionsindustrin att ha tillgång till denna produktkategori för att den ska kunna fortsätta med sin normala affärsverksamhet. Kommissionen godtog visserligen att det ligger i unionens intresse att de traditionella handelsflödena av de produkttyper som används inom bilindustri avgränsas, men fann ändå inte att det var berättigat att rakt av utesluta denna produktkategori från tullkvotssystemet. Efter samråd med alla berörda parter beslutade kommissionen således att användningen av kategori 4B (som även kunde omfatta produkter för andra användningsområden) skulle begränsas till att endast omfatta import för vilken det kan påvisas att den har sin slutanvändning inom bilindustrin, i stället för att utesluta kategori 4B från åtgärderna. Av denna anledning hänfördes denna import genom ändringsförordningen till det förfarande för slutanvändning som avses i artikel 254 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (5). Bilindustrin och dess stålleverantörer ställde sig i stort sett positiva till denna lösning, eftersom den gör att endast unionsindustrin kan använda tullkvoten för kategori 4B samt skyddar de traditionella handelsflödena. Vid samråden med WTO-medlemmarna framkom inte heller några invändningar mot denna ändring med avseende på kategori 4B.

(4)

Efter det att ändringsförordningen trätt i kraft fortsatte kommissionen att stå i nära kontakt med ACEA och exportörerna (särskilt de sydkoreanska) av stålprodukter i kategori 4B. Eftersom användarindustrin inte direktimporterade den produkt som omfattas av slutanvändningskravet förutsatte genomförandet av förfarandet ett nära samarbete mellan alla parter i importprocessen under hela processens gång (från den inledande ordern till de importerade produkternas ankomst till slutanvändaren). Kommissionen gjordes uppmärksam på att detta nödvändiga nära samarbete mellan olika aktörer (bland annat förlängningen av gällande tillstånd som beviljats unionens bilindustri, beviljandet av nya tillstånd för importörer och/eller överföringen av rättigheter och skyldigheter mellan de olika parterna i den berörda distributionskedjan) inte fungerade såsom det ursprungligen var tänkt. Detta har lett till att en stor andel av importen i kategori 4B inte kunnat äga rum efter det att de ändrade åtgärderna trätt i kraft, trots att kommissionen, exportörer, stålimportörer och de nationella tullmyndigheterna i EU:s medlemsstater och i tredjeländer i nära samarbete försökt lösa dessa frågor. Det har inte heller varit möjligt att skynda på den administrativa processen för att erhålla de nödvändiga tillstånden för slutanvändning.

(5)

Det föreföll vidare som om alla lösningar för att få förfarandet för slutanvändning att fungera effektivt ändå skulle ta en viss tid och inte heller kunna garantera ett tillfredsställande och omedelbart resultat. Samtidigt finns det en betydande andel kategori 4B-produkter vid unionens tullgräns som väntar på att kunna tullklareras. Detta har allvarliga och negativa konsekvenser för, och till och med orsakar avbrott i, distributionskedjor som bygger på ett just-in-time-system, bland annat på grund av att unionens bilindustri använder sig av mycket specialiserade stålsorter. Med tanke på de potentiella negativa ekonomiska konsekvenserna av detta och det faktum att denna typ av begränsning helt klart står i strid med kommissionens mål att garantera de traditionella handelsflödena i unionens intresse har kommissionen efter att ha tagit del av synpunkterna från alla berörda parter i denna fråga kommit fram till att förfarandet för slutanvändning inte längre bör vara tillämpligt på denna kategori.

(6)

Genomförandeförordning (EU) 2019/159 och dess bilagor bör därför ändras igen så att de på ett korrekt sätt återspeglar den situation som rådde innan slutanvändningskravet infördes för kategorierna 4A och 4B genom ändringsförordningen.

(7)

Efter samråd med Sydkorea, som är det exportland som främst drabbas av slutanvändningsmekanismen, kom kommissionen fram till att den fördelning av tullkvotsvolymen mellan kategorierna 4A och 4B för detta land som fastställts i genomförandeförordning (EU) 2019/159 också bör ändras. Detta är nödvändigt för att ta hänsyn till den volym stålsorter för bilindustrin som importerats inom kategori 4A sedan ändringsförordningens ikraftträdande, eftersom dessa inte kunnat importeras under kategori 4B som omfattas av slutanvändningsmekanismen.

(8)

Kommissionen anser fortfarande att det, i unionens intresse, i ett senare skede kan komma att behövas en särskild mekanism, antingen i form av förfarandet för slutanvändning (så snart genomförandeproblemen lösts) eller något annat system oavsett utformning, för att avgränsa importen av stålsorter för bilindustrin i kategori 4B. Dessa frågor kommer således att bedömas på nytt i samband med en framtida översyn, på grundval av de synpunkter och förslag som inkommit från berörda parter och annan utveckling som påverkar denna produktkategori. I detta sammanhang bör det även noteras att kommissionen nyligen inlett en undersökning om kringgående av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av visst korrosionsbeständigt stål med ursprung i Kina, och som ingår i produktkategori 4 (6).

(9)

Denna förordning bör ges retroaktiv verkan så att den från och med den 1 oktober 2019 upphäver det slutanvändningskrav som infördes genom ändringsförordningen. Detta kommer även att göra det möjligt att återbetala alla eventuella skyddstullar som kan ha erlagts på grundval av de tullkvoter som inrättats genom ändringsförordningen, men som inte längre är berättigade efter den här förordningens ikraftträdande.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är i överensstämmelse med yttrandet från den kommitté för skyddsåtgärder som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755.