(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Slovakien inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)

Landsrapporten 2020 för Slovakien offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Slovakiens framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (3) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Slovakiens framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (4), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(6)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(7)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(8)

Unionslagstiftaren har redan ändrat de relevanta lagstiftningsramarna genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 (5) och (EU) 2020/558 (6) för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Dessa ändringar kommer att tillhandahålla ytterligare flexibilitet samt förenklade och effektiviserade förfaranden. För att minska trycket på kassaflödena kan medlemsstaterna också dra nytta av en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Slovakien uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast.

(9)

Covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer troligtvis att vara ojämnt fördelade mellan regioner på grund av olika specialiseringsmönster och luckor i infrastrukturen. Detta medför en betydande risk för ökande regionala skillnader inom Slovakien, särskilt mellan å enda sidan huvudstaden och västra Slovakien och å andra sidan östra och sydöstra Slovakien. I kombination med risken för en tillfällig upplösning av konvergensprocessen mellan medlemsstaterna krävs i den nuvarande situationen riktade politiska insatser.

(10)

Den 18 maj 2020 lade Slovakien fram sitt nationella reformprogram för 2020 och sitt stabilitetsprogram för 2020. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)

Slovakien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del.

(12)

Den 13 juli 2018 rekommenderade rådet Slovakien att säkerställa att den nominella ökningen av de primära offentliga nettoutgifterna (7) inte överstiger 4,1 % under 2019, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 0,5 % av bruttonationalprodukten (BNP). I kommissionens samlade bedömning bekräftas en betydande avvikelse från den rekommenderade anpassningsbanan mot det medelfristiga strukturella målet 2019 samt 2018 och 2019 sammantaget. Eftersom den allmänna undantagsklausulen aktiverats är det emellertid inte motiverat med fler åtgärder inom ramen för förfarandet vid betydande avvikelse för Slovakien.

(13)

Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett underskott på 1,3 % av BNP 2019 till ett underskott på 8,4 % av BNP 2020. Underskottet väntas minska från 4,9 % av BNP 2021 till 3,7 % av BNP 2022 och till 2,9 % av BNP 2023. Efter att ha sjunkit till 48 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP öka till 61,2 % 2020 enligt stabilitetsprogrammet för 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(14)

Som svar på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Slovakien antagit budgetåtgärder i god tid för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppgick dessa budgetåtgärder till 2,6 % av BNP. Åtgärderna omfattar lönekompensation för arbetstagare, subventioner för egenföretagare, sjukförsäkrings- och vårdsystem och inköp av medicinska varor i samband med covid-19-pandemin. Dessutom har Slovakien aviserat åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att bidra till att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen och som enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas till 3 % av BNP. Åtgärderna omfattar uppskov med inkomstskatt och sociala avgifter om inkomsterna sjunkit med mer än 40 % (1,4 % av BNP) och lånegarantier (1,6 % av BNP). Sammantaget ligger de åtgärder som Slovakien har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande av den 13 mars 2020. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(15)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Slovakiens saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -8,5 % av BNP 2020 och -4,2 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten väntas ligga kvar under 60 % av BNP 2020 och 2021.

(16)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Slovakiens planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar kommissionens analys att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/97 inte är uppfyllt.

(17)

Efter covid-19-utbrottet har Slovakien vidtagit snabba åtgärder utan motstycke för att stoppa och förebygga vidare spridning av viruset. Efter att det första fallet konstaterats den 6 mars 2020 utlystes undantagstillstånd från och med den 12 mars 2020, och sträng social distansering, karantän- och sanitetsregler och reserestriktioner infördes. Butiker och produktion i betydelsefulla ekonomiska sektorer stängde i flera veckor, till dess att regeringen gradvis började häva restriktionerna med början i slutet av april 2020. Till följd av detta förväntas den slovakiska ekonomin gå in i en djup recession 2020 eftersom privat konsumtion, investeringar och handel drabbas. Ekonomin spås minska markant med 6,7 % under 2020, och arbetslösheten förväntas nå 8,8 % under 2020, en ökning från 5,8 % under 2019. Slovakien har reagerat med flera åtgärder för att mildra krisens skadeverkningar, bland annat genom att omfördela 1,2 miljarder euro i outnyttjade sammanhållningspolitiska medel. Åtgärderna omfattar bland annat system för korttidsarbete med lönekompensation, stöd till anställdas inkomst genom sjukdoms- och vårdförmåner samt bidrag till egenföretagare för att kompensera deras inkomstbortfall. Ytterligare åtgärder, som syftar till att stödja företags och egenföretagares likviditet på kort sikt, är bland annat banklån, uppskov med skatter och sociala avgifter samt bankgarantier och system med förmånlig ränta. Ett lånesystem för små och medelstora företag med en ursprunglig tilldelning på 38 miljoner euro kommer att utökas med 330 miljoner euro från outnyttjade unionsmedel och ett nationellt system uppgående till 500 miljoner euro. Andra åtgärder är att skattekontroller och förhandsinbetalningar av skatt skrinläggs och att företag och enskilda får anstånd med att betala hyra.

(18)

Covid-19-pandemin gör att det är ännu viktigare för Slovakien att fortsätta att ta itu med de strukturella utmaningarna i landets hälso- och sjukvårdssystem. Det krävs ytterligare investeringar för att öka dess resiliens, åtgärda bristen på vårdpersonal och säkerställa att det finns ett tillräckligt utbud av kritiska medicinska produkter och kritisk infrastruktur. Parallellt med insatserna för att säkra tillräckligt med vårdpersonal i framtiden skulle effektiva politiska insatser kunna minska de geografiska skillnaderna i tillgången till läkare och säkerställa tillgång till vård för hela befolkningen. Att modernisera sjukhusnätet och åtgärda den strukturella underfinansieringen av de offentliga sjukhusen är avgörande för att man ska kunna förbättra hälso- och sjukvårdstjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet. Primärvården måste stärkas för att minska trycket på sjukhusen och förbättra behandlingen av kroniska sjukdomar, i kombination med ökad samordning mellan olika nivåer och typer av vård. Särskilt oroande är den otillräckliga tillgången till långvarig vård och omsorg av hög kvalitet till överkomligt pris, på grund av den allmänna underfinansieringen av samhällsbaserad och hembaserad vård, splittrad förvaltning och brist på regelbunden samordning av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster.

(19)

Covid-19-krisen har visat på de sociala utmaningar som redan fanns i Slovakien. Det har uppstått ett akut behov av att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter ge arbetstagarna adekvat ersättning för inkomstbortfall. För att mildra krisens inverkan på sysselsättningen har system för korttidsarbete satts in, med bidrag från unionsfonderna. Enligt kommissionens vårprognos 2020 väntas arbetslösheten öka till 8,8 % 2020 och återhämta sig något, till 7,1 % 2021. Trots en viss uppmjukning 2018 kännetecknas systemet med arbetslöshetsförmåner i Slovakien av stränga stödberättigandekrav, förhållandevis kort varaktighet (i regel sex månader, med små förlängningar under krisen) och låg ersättningsgrad för förmånstagarna. Vissa grupper är särskilt sårbara för krisen och kan drabbas av begränsad tillgång till socialt skydd och omsorgstjänster, däribland marginaliserade romska befolkningsgrupper, som ofta saknar tillgång till grundläggande tjänster, liksom äldre och lågutbildade.

(20)

Covid-19-krisen har ökat behovet av att utveckla befolkningens digitala färdigheter, även lärarnas, och behovet av att bygga ut bredband, eftersom många elever fortfarande saknar internetanslutning eller andra förutsättningar att studera hemma, särskilt i marginaliserade romska befolkningsgrupper. Utmaningar rörande lika tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet kvarstår, eftersom de studerandes grundläggande kompetens och allmänna resultat påverkas starkt av deras socioekonomiska bakgrund. Det råder tydliga skillnader i resultat mellan skolor och regioner, vilket också den höga andelen unga med högst grundskoleutbildning på vissa platser, särskilt i östra Slovakien, är ett tecken på. Läraryrkets attraktionskraft och den grundläggande lärarutbildningens kvalitet är fortfarande låg. Dessutom är andelen barn i landet som deltar i förskola och barnomsorg, särskilt barn under tre år, lägst i unionen, vilket ytterligare försämrar utbildningsresultaten, särskilt för barn med sämre förutsättningar.

(21)

Covid-19-krisen har gjort snabba insatser i form av likviditetsstöd till företag till en akut prioritering för Slovakien genom väl riktade lån och garantier, särskilt till små och medelstora företag, med hjälp av den nya flexibiliteten enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd för att understödja ekonomin och omfördela sammanhållningspolitiska medel. Tillräckliga riskgarantier i kombination med låg ränta och långa löptider kan bidra till att lån beviljas snabbt av förmedlare och utnyttjas snabbt av företagen. Vid utformningen och genomförandet av åtgärderna måste banksektorns motståndskraft beaktas. Att bevilja uppskov med betalningar av skatter och sociala avgifter kan ytterligare bidra till att lindra likviditetsbristen på kort sikt för små och medelstora företag och egenföretagare. Bekämpning av skatteflykt och bättre skattemoral förblir prioriterat för Slovakien på medellång sikt som ett sätt att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet och främja lika spelregler för alla, vilket underlättar den ekonomiska återhämtningen. För att de små och medelstora företagen ska kunna ha ett livskraftigt kassaflöde är det viktigt att offentliga myndigheter på alla nivåer och företag instrueras att betala fakturorna till sina leverantörer snabbare.

(22)

Att verka för ett gynnsamt företagsklimat och höja de offentliga tjänsternas kvalitet är avgörande för återhämtningen och för ett mer fördelaktigt investeringsklimat. För att återhämtningsåtgärderna ska få avsedd verkan är det viktigt att minska onödiga administrativa bördor och förenkla rutinerna, bland annat genom effektiv användning av en gemensam kontaktpunkt för företagen. Slovakiens offentliga institutioner och offentliga förvaltning har fortfarande generellt låg effektivitet. Effektiviteten kan höjas genom ytterligare digitalisering och bättre samordning och planering av den digitala infrastrukturen och programvaruutvecklingen. Ytterligare reformer kan inriktas på att förbättra samordningen av det politiska beslutsfattandet och lagstiftandet och säkerställa att den offentliga förvaltningen och personaladministrationen håller hög kvalitet. För att stärka ekonomins resiliens skulle Slovakien tjäna på att öka näringslivets innovationsförmåga, särskilt i de små och medelstora företagen, genom att åtgärda den splittrade styrningen i forsknings- och innovationsekosystemet. Bättre samarbete mellan näringsliv, forskning, högskolor och offentlig sektor kan stödja kunskaps- och kompetensspridning och hjälpa företagen vara innovativa och utveckla nya arbetssätt och produktionsprocesser.

(23)

För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det att vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och stimulera privata investeringar, inbegripet genom relevanta reformer. För att mindre utvecklade regioner ska kunna komma i kapp och bli mer kunskapsbaserade, konkurrenskraftiga och produktiva krävs mer strategiska investeringar i Slovakien, särskilt för att utveckla infrastrukturen, bland annat digitala och andra centrala tjänster, och för att förbättra transportnäten. Covid-19-utbrottet har framhävt befintliga luckor i den digitala infrastrukturen. Om bredbandstäckningen och bredbandshastigheten ökar kan tillgången till internet bli mer jämlik och bättre. Slovakiens utbildningsystem och arbetsmarknad kan förbättras med satsningar på att rusta befolkningen med bättre kompetens för en föränderlig ekonomi och ett föränderligt samhälle, bland annat genom livslångt lärande, mer samarbete mellan näringsliv och utbildning på alla nivåer och bättre kopplingar mellan yrkesutbildnings- och omskolningsprogram och dagens och morgondagens behov på arbetsmarknaden.

(24)

För att återgå till ekonomisk tillväxt krävs politiska satsningar och riktade investeringar de närmaste åren så att Slovakien kan ta vara på möjligheterna att skapa en mer hållbar ekonomi som kännetecknas av högre förädlingsvärde. Under dessa satsningar bör regionala skillnader beaktas. Prioriterade områden för ytterligare satsningar enligt Slovakiens nationella energi- och klimatplan är bland annat att minska industrins energiintensitet, stödja energieffektiva lösningar, särskilt i hushållen, och investera i förnybar energi. En mer stödjande reglering kan bidra till att öka andelen förnybar energi i energiförsörjningen. Slovakien skulle tjäna på att snabbare genomföra handlingsplanen för omställning av Horná Nitra, styra om medlen till lösningar för hela regionen och ta tillfället i akt att snabbare fasa ut kol. Att minska luftföroreningar på grund av eldning med fasta bränslen och tilltagande utsläpp från transporter, förbättra avfallshanteringen med innovativa lösningar för insamling och behandling, bygga färdigt dricksvatten- och avloppsnäten för att lösa sanitära problem, stödja projekt för smarta nät och lotsa industrin i riktning mot en klimatneutral och cirkulär ekonomi kan bidra till att få in Slovakien på vägen mot hållbar ekonomisk tillväxt. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning, som är föremål för ett förslag från kommissionen, för perioden 2021–2027 kan hjälpa Slovakien att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten 2020. Detta skulle ge Slovakien möjlighet att på bästa sätt använda den fonden.

(25)

Nya tendenser inom den internationella organiserade brottsligheten, däribland missbruk av juridiska enheter för penningtvätt, gör att Slovakien bör uppgradera sitt regelverk mot penningtvätt för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Bilden av riskerna är fortfarande ofullständig, trots regeringens ambitiösa planer att stärka förebyggande och utredningar av och åtal mot penningtvätt. Personalbrist och begränsad utbildning hämmar en verkningsfull tillsyn över yrkesverksamma inom bolagsgrundande. Åtgärderna i regeringens handlingsplan har ännu inte utmynnat i verktyg för att effektivt identifiera och lagföra penningtvättbrott och beslagta tillgångar.

(26)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för nästa års europeiska planeringstermin. Detta inbegriper de landsspecifika rekommendationerna för 2019 avseende investeringsrelaterade ekonomiska strategier. 2019 års landsspecifika rekommendationer bör beaktas i sin helhet vid den strategiska programplaneringen för sammanhållningspolitiska medel efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna med avseende på den rådande krisen.

(27)

Slovakien bör fortsätta att arbeta enligt sitt åtagande att åtgärda de specifika problemen när det gäller rättsväsendets integritet, eftersom de torde undergräva förtroendet för att det fungerar som avsett. Framstegen med reformer för korruptionsbekämpning är fortfarande begränsade i Slovakien. Ett antal förebyggande reformer har ännu inte beslutats eller genomförts, däribland regler om lobbying, gåvor, jäv och kontakter med tredje man i beslutsprocessen samt skydd av visselblåsare. Även om brottsstatistiken varierar är antalet korruptionsrelaterade ärenden på hög nivå under utredning fortfarande lågt. Samtidigt har satsningar på att bestraffa juridiska personer haft viss inverkan.

(28)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts med genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 kommer Slovakien att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(29)

Det är viktigt med en nära samordning mellan ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen för att man ska kunna åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. I egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta bör Slovakien säkerställa att dess politik förblir i linje med rekommendationerna för euroområdet 2020 och samordnas med övriga medlemsstater som har euron som valuta samtidigt som den politiska vägledningen från Eurogruppen beaktas.

(30)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Slovakiens ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Slovakien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Slovakien utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(31)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020, och dess yttrande (8) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

2.

3.

4.