(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Nederländerna var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

(2)

Landsrapporten 2020 för Nederländerna offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Nederländernas framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (3) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Nederländernas framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 26 februari 2020. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Nederländerna har makroekonomiska obalanser. I synnerhet den höga privata skuldsättningen och det stora överskottet i bytesbalansen är källor till obalanser av gränsöverskridande betydelse.

(3)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (4), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(6)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(7)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(8)

Unionslagstiftaren har redan ändrat de relevanta lagstiftningsramarna genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 (5) och (EU) 2020/558 (6) för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Dessa ändringar kommer att tillhandahålla ytterligare flexibilitet samt förenklade och effektiviserade förfaranden. För att minska trycket på kassaflödena kan medlemsstaterna också dra nytta av en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Nederländerna uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast.

(9)

Nederländerna lade fram sitt nationella reformprogram för 2020 den 28 april 2020 och sitt stabilitetsprogram för samma år den 29 april 2020. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(10)

Nederländerna omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(11)

Enligt stabilitetsprogrammet för 2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett överskott på 1,7 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2019 till ett överskott på 0,1 % av BNP 2020. Överskottet väntas minska till 0,0 % av BNP 2023. Efter att ha sjunkit till 48,6 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten enligt stabilitetsprogrammet för 2020 sjunka ytterligare till 46,3 % 2020. Det makroekonomiska scenario som låg till grund för dessa budgetprognoser verkar emellertid inte längre vara realistiskt, och ett stort antal åtgärder som Nederländerna aviserat som reaktion på covid-19-pandemin beaktas inte i stabilitetsprogrammet för 2020. I vårbudgetmemorandumet (7) ingår en uppdatering av budgetprognosen. Enligt vårbudgetmemorandumet beräknas det samlade saldot i de offentliga finanserna försämras till ett underskott på 11,8 % av BNP 2020 och den offentliga skuldkvoten förväntas öka till 65,2 % 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(12)

Som svar på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Nederländerna antagit budgetåtgärder i god tid för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. Enligt stabilitetsprogrammen för 2020 och vårbudgetmemorandumet uppgår dessa budgetåtgärder till 2,7 % av BNP. Åtgärderna omfattar en förstärkning av hälso- och sjukvården, nödhjälp till utsatta sektorer samt inkomststöd till egenföretagare och arbetstagare. Dessutom har Nederländerna aviserat åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att bidra till att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen. Åtgärderna omfattar uppskov med företagsskatten (4,6 %–5,9 % av BNP) och lånegarantier (1,8 % av BNP). Sammantaget ligger de åtgärder som Nederländerna har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande av den 13 mars 2020. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(13)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Nederländernas saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -6,3 % av BNP 2020 och -3,5 % av BNP 2021. Skillnaden på 5,5 procentenheter mellan prognosen i vårbudgetmemorandumet och kommissionens prognos beror på att skatteuppskoven beräknats på olika sätt (4,6–5,9 % av BNP). I kommissionens vårprognos 2020 har de inte betraktats som en inkomstminskning för 2020. Den offentliga skuldkvoten väntas uppgå till 62,1 % av BNP 2020 och till 57,6 % 2021.

(14)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Nederländernas planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar kommissionens analys att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/97 inte är uppfyllt.

(15)

Covid-19-pandemin har abrupt satt stopp för sex års oavbruten ekonomisk tillväxt i Nederländerna. I år förväntas den nederländska ekonomin uppleva sin kraftigaste tillbakagång sedan andra världskriget. All efterfrågan, utom den offentliga, väntas minska kraftigt i år, och den ekonomiska verksamheten beräknas vara som lägst under det andra kvartalet. Under 2021 kommer ekonomin troligtvis att återhämta sig i en klart snabbare takt än tillväxttrenden och återspegla en gradvis normalisering av den ekonomiska verksamheten och en återhämtning av den inhemska efterfrågan och den globala handeln från en låg nivå. Verksamhetsnivåerna väntas dock vara lägre än under 2019. Enligt kommissionens vårprognos 2020 väntas arbetslösheten öka till 5,9 % 2020, framför allt på grund av att företag har varit tvungna att hålla stängt och den ekonomiska verksamheten plötsligt har minskat, men arbetslösheten förväntas minska igen till 5,3 % 2021. Åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen, framför allt de tillfälliga nödåtgärderna för upprätthållandet av sysselsättningen, och ytterligare inkomststöd till egenföretagare, bör kunna minska mängden arbetstillfällen som går förlorade. Läget på arbetsmarknaden väntas dock bli sämre under de kommande månaderna, när företag i hårt drabbade sektorer blir tvungna att säga upp personal, framför allt arbetstagare med flexibla eller tillfälliga kontrakt.

(16)

Som reaktion på de allvarliga ekonomiska följderna av krisen och den försvunna efterfrågan inom vissa områden har regeringen antagit ett omfattande paket med nödåtgärder för att försöka undvika strukturella skador på ekonomin. Denna kraftiga politiska reaktion inriktas på de områden som drabbats värst av covid-19-krisen och fokuserar på bevarande av sysselsättningen och hushållens köpkraft, direkt ekonomisk kompensation till allvarligt drabbade branscher samt skatteuppskov och lånegarantier för att stödja kreditflödet till den privata sektorn. Målet är att förhindra att tillfälliga likviditetsproblem förvandlas till insolvensproblem. Dessutom bör de automatiska stabilisatorerna bidra till att begränsa konjunkturnedgången. Centralbanken har också minskat de systemiska kapitalbuffertarna för de största bankerna och håller på att skjuta fram en åtgärd för att införa ett riskviktsgolv för bolån, vilket frigör bankkapital och gör det möjligt för bankerna att kraftigt öka utlåningen till hushåll och företag.

(17)

Hälso- och sjukvårdssystemet klarar jämförelsevis väl av att främja den allmänna folkhälsan och säkerställa tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster. Som en del av den omedelbara reaktionen på covid-19-krisen införde Nederländerna en virusbekämpningsstrategi som omfattade allmänna folkhälsoåtgärder, och antog en skräddarsydd finansiering av hälso- och sjukvårdsåtgärder. Covid-19-pandemin har emellertid satt hälso- och sjukvårdssystemets resiliens på prov. Redan befintliga problem har nu fått större uppmärksamhet. Arbetskraftskapaciteten skulle kunna utökas om bristen på personal, framför allt på sjuksköterskor och inom primärvården, åtgärdades. Den övergripande styrningen av hälso- och sjukvårdssystemen och deras förmåga att säkerställa integrerade tjänster inom hela hälso- och sjukvården skulle kunna förbättras genom en ytterligare stärkning av datastyrningen och en utökad användning av e-hälsoverktyg. Covid-19-pandemin har således belyst behovet av att fortsätta förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och krisberedskap genom att åtgärda sådana strukturella utmaningar.

(18)

Även om arbetsmarknaden förbättrades och på det hela taget fungerade väl under 2019 och i början av 2020 har covid-19-krisen lett till att den ekonomiska tillväxten har minskat och till att arbetslösheten väntas öka. En rad nya ekonomiska åtgärder vidtogs för att skydda sysselsättningen och utkomstmöjligheterna och minimera konsekvenserna för egenföretagare, små och medelstora företag samt stora företag. För att upprätthålla sysselsättningen kan arbetsgivare som väntas förlora minst 20 % av sina inkomster till följd av covid-19-krisen ansöka om stöd (upp till 90 % av företagets totala lönekostnader, beroende på hur mycket omsättningen minskat), vilket gör att de kan betala de anställdas löner under tre månader, en period som nu har förlängts med ytterligare fyra månader. Egenföretagare kan använda sig av ett påskyndat förfarande för att ansöka om ytterligare inkomststöd motsvarande högst den sociala miniminivån, vilket skulle hjälpa dem att täcka levnadskostnaderna under tre månader, en period som nu också har förlängts med fyra månader.

(19)

En del av återhämtningsstrategin bör gå ut på att mildra covid-19-krisens sysselsättningsrelaterade och sociala konsekvenser för dem som drabbats hårdast. Trots åtgärdspaketet för att upprätthålla sysselsättningen har människor som befinner sig i en mindre gynnsam ställning på arbetsmarknaden och/eller är socialt utsatta drabbats hårdare. Arbetslösheten har ökat, framför allt bland dem med flexibla kontrakt, t.ex. unga, arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och personer med invandrarbakgrund. Covid-19-krisen har också visat att det är viktigt att egenföretagare har tillgång till ett ändamålsenligt socialt skydd eftersom de ofta är underförsäkrade (eller saknar försäkring) när det gäller sjukdom, funktionsnedsättning, arbetslöshet och pension.

(20)

Det har satsats mycket på likviditetsstöd till företag genom lån och garantier, med tyngdpunkt på små och medelstora företag. Mellanhänderna måste fördela stödet snabbt och effektivt till företagen samtidigt som företagens motståndskraft upprätthålls. Om uppskov beviljas med betalningen av skatt och sociala avgifter och de offentliga myndigheternas avtalsenliga betalningar påskyndas kan kassaflödet för små och medelstora företag ytterligare förbättras. Nygrundade uppstartsföretag och expanderande företag kan behöva särskilt stöd, t.ex. i form av aktieposter som innehas av offentliga institutioner och incitament för riskkapitalfonder att öka sina investeringar i dessa företag. På så sätt kan kanske en panikförsäljning av strategiskt viktiga europeiska företag undvikas. Enligt villkoren och vad som tillåts i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (8) bör stöd som tillhandahålls genom eget kapital eller kapital likställt med eget kapital säkerställas för alla företag (9) och inte enbart för de företag som uppfyller kommissionens definition av små och medelstora företag. Insatserna bör också upprätthållas för att ge enskilda och företag tillträde till effektiva digitala offentliga tjänster.

(21)

För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och stimulera privata investeringar, inbegripet genom relevanta reformer. Riktade politiska åtgärder, bl.a. investeringar i sektorer med de största förutsättningarna att skapa en eventuell tillväxt för ekonomin som helhet, kan bidra till att möta de utmaningar som blivit större till följd av den aktuella covid-19-krisen. Framför allt kan investeringar i FoU, som ingår i den uppdragsinriktade politiken för viktiga sektorer och innovation (10), och humankapital stödja långsiktig produktionstillväxt och upprätthålla en stark innovationsförmåga. Detta gäller särskilt för uppstartsföretag och expanderande företag samt innovativa små och medelstora företag som är mycket viktiga för att förbättra konkurrenskraften och skapa sysselsättning. Investeringar i det nederländska klimatavtalets och den nationella energi- och klimatplanens initiativ för att motverka klimatförändringarna och främja energiomställningen kan starkt bidra till bredare samhällsmål, bl.a. behovet av att säkerställa en hållbar och resurseffektiv ekonomisk tillväxt. Slutligen behövs investeringar i nya bostäder för att minska bostadsbristen. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning, som är föremål för ett förslag från kommissionen, för perioden 2021–2027 kan hjälpa Nederländerna att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten 2020. Detta skulle ge Nederländerna möjlighet att på bästa sätt använda den fonden.

(22)

Teknisk och digital kompetens och kvalificerad personal är viktigt för innovationsförmågan och en hållbar och inkluderande produktivitetsökning i den nederländska ekonomin. Investeringar i grundläggande och/eller digitala kunskaper, utbildning och vidareutbildning, bl.a. kompetensutveckling och omskolning för alla, är också fortsatt avgörande för att tillträdet till arbetsmarknaden ska kunna förbättras, framför allt för att öka anställbarheten för dem som befinner sig i utkanten av arbetsmarknaden (inbegripet personer med invandrarbakgrund och personer med funktionsnedsättning), samtidigt som lika möjligheter för alla och aktiv inkludering främjas.

(23)

Även om Nederländerna har vidtagit åtgärder mot aggressiv skatteplanering genom att genomföra internationella och europeiska initiativ som man tidigare kommit överens om, tyder den stora andelen utdelningar, royalties och räntor som görs via Nederländerna på att landets skattebestämmelser utnyttjas av företag med aggressiv skatteplanering. En stor del av de utländska direktinvesteringarna innehas av företag för särskilda ändamål. Det faktum att ingen källskatt uppbärs vid utbetalning av royalties och räntor till utlandet (dvs. från personer bosatta i EU till personer bosatta i tredjeland) kan leda till att ingen skatt över huvud taget uppbärs för utbetalningarna, om de inte heller omfattas av skatt i den mottagande jurisdiktionen. Den nyligen antagna reformen som ska genomföras från och med den 1 januari 2021 och som går ut på att källskatt under vissa omständigheter kan tas ut vid utbetalningar av royalties och räntor vid missbruk eller utbetalningar till lågskatteländer eller jurisdiktioner som står med på unionsförteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, är ett positivt steg mot att minska den aggressiva skatteplaneringen. Reformens inverkan bör noga övervakas.

(24)

Ett antal finansinstitut i Nederländerna har nyligen varit inblandade i penningtvättaffärer. Trots de insatser som nyligen gjorts lyfter dessa fall fram behovet av att ytterligare öka övervakningen av finansinstitut och utreda och lagföra fall av penningtvätt. Utanför den finansiella sektorn är den nederländska ekonomin öppen för utländska direktinvesteringar och landets rättsstruktur är komplex, vilket avsevärt ökar riskerna för penningtvätt. Tjänsteleverantörer till truster och bolag och skatterådgivare rapporterar ytterst sällan om ovanliga transaktioner samtidigt som deras riskexponering är mycket hög, och övervakningen av dem borde därför stå i proportion till risken. Mot bakgrund av att de rättsliga strukturerna ofta är komplexa skulle ett välfungerande register över verkliga huvudmän motverka missbruk av dessa strukturer, men ett sådant register saknas fortfarande.

(25)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för nästa års europeiska planeringstermin. Detta inbegriper de landsspecifika rekommendationerna för 2019 avseende investeringsrelaterade ekonomiska strategier. 2019 års landsspecifika rekommendationer bör beaktas i sin helhet vid den strategiska programplaneringen för sammanhållningspolitiska medel efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna med avseende på den rådande krisen.

(26)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts med genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 kommer Nederländerna att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(27)

Det är viktigt med en nära samordning mellan ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen för att man ska kunna åstadkomma en snabb återhämtning från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. I egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta bör Nederländerna säkerställa att dess politik förblir i linje med rekommendationerna för euroområdet 2020 och samordnas med övriga medlemsstater som har euron som valuta samtidigt som den politiska vägledningen från Eurogruppen beaktas.

(28)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Nederländernas ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Nederländerna har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Nederländerna utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(29)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020, och dess yttrande (11) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

(30)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2020 och stabilitetsprogrammet för 2020. I de landsspecifika rekommendationerna för 2020 beaktas behovet av att bekämpa covid-19-pandemin och underlätta den ekonomiska återhämtningen som ett nödvändigt första steg för att möjliggöra en justering av obalanserna. De landsspecifika rekommendationer för 2020 som är direkt inriktade på att korrigera de makroekonomiska obalanser som kommissionen identifierat enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendation 3.

1.

2.

3.

4.