(1)

Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska termin för samordningen av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Kroatien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)

Landsrapporten 2020 för Kroatien offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av Kroatiens framsteg avseende de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 (3) (de landsspecifika rekommendationerna för 2019), uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och Kroatiens framsteg när det gäller att uppnå sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 26 februari 2020. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Kroatien har makroekonomiska obalanser som kan kopplas till höga skulder i både privat och offentlig sektor samt till höga utlandsskulder, i en situation med låg potentiell tillväxt.

(3)

Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan för medborgare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftig påverkan på konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar i unionen. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen som omfattar alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)

Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller infört nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)

Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten. Den allmänna undantagsklausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (4), underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. I sitt meddelande av den 20 mars 2020 ansåg kommissionen, mot bakgrund av den förväntade allvarliga konjunkturnedgången till följd av covid-19-pandemin, att villkoren för att aktivera den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda och uppmanade rådet att godkänna denna slutsats. Den 23 mars 2020 instämde medlemsstaternas finansministrar i kommissionens bedömning. De var överens om att den allvarliga ekonomiska nedgången kräver beslutsamma, långtgående och samordnade åtgärder. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Den tillåter att medlemsstaterna avviker från de budgetkrav som normalt skulle gälla, samtidigt som den ger kommissionen och rådet möjlighet att vidta nödvändiga politiska samordningsåtgärder inom ramen för pakten.

(6)

Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa spridningen av covid-19-pandemin, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin genom stödåtgärder till företag och hushåll och säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att förbereda de åtgärder som krävs för en återgång till normalt fungerande samhällen och ekonomier och till en hållbar tillväxt, varvid bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och lärdomar dras av krisen.

(7)

Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära omständigheter. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare bör dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphävas så snart de inte längre är nödvändiga. Den nuvarande krisen har visat på behovet av krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården. De centrala inslagen i arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner innefattar förbättrade inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning.

(8)

Unionslagstiftaren har redan ändrat de relevanta lagstiftningsramarna genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 (5) och (EU) 2020/558 (6) för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Dessa ändringar kommer att tillhandahålla ytterligare flexibilitet samt förenklade och effektiviserade förfaranden. För att minska trycket på kassaflödena kan medlemsstaterna också dra nytta av en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Kroatien uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast.

(9)

Covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer troligtvis att vara avsevärda och ojämnt fördelade mellan Kroatiens regioner på grund av olika specialiseringsmönster. Kustregionerna och de öar som är kraftigt beroende av turism kommer att drabbas särskilt hårt. Den nuvarande situationen kräver därför riktade politiska insatser.

(10)

Den 30 april 2020 lade Kroatien fram sitt nationella reformprogram för 2020 och sitt konvergensprogram för samma år. De två programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)

Kroatien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(12)

Enligt konvergensprogrammet för 2020 planerar regeringen en försämring av det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett överskott på 0,4 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2019 till ett underskott på 6,8 % av BNP 2020, och sedan en förbättring till ett underskott på 2,4 % av BNP 2021. Efter att ha sjunkit till 73,2 % av BNP 2019 väntas den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP öka till 86,7 % 2020 enligt konvergensprogrammet för 2020. De makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna påverkas av stor osäkerhet på grund av covid-19-pandemin.

(13)

Som svar på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad unionsstrategi, har Kroatien antagit budgetåtgärder i god tid för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och företag som drabbats hårdast. Enligt konvergensprogrammet för 2020 uppgår dessa budgetåtgärder till 2,8 % av BNP. De två viktigaste åtgärderna är bidragen till företag för att de ska kunna behålla sina anställda och skattebefrielse som beviljas de värst drabbade företagen. Dessutom har Kroatien antagit åtgärder som, även om de inte har någon direkt budgetpåverkan, kommer att bidra till att tillhandahålla likviditetsstöd till företagen och som enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas till 1,3 % av BNP. Åtgärderna inbegriper uppskov med betalning av privatpersoners och företags inkomstskatter och sociala avgifter. Sammantaget ligger de åtgärder som Kroatien har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande av den 13 mars 2020. Ett fullständigt genomförande av nödåtgärderna och de finanspolitiska stödåtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(14)

På grundval av kommissionens vårprognos 2020 beräknas Kroatiens saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -7,1 % av BNP 2020 och -2,2 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten beräknas uppgå till 88,6 % av BNP 2020 och till 83,4 % 2021.

(15)

Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av Kroatiens planerade överträdelse av underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar kommissionens analys att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/97 inte är uppfyllt.

(16)

Som svar på covid-19-pandemin vidtog Kroatien snabbt långtgående åtgärder för att skydda invånarna och begränsa virusets spridning. Pandemin (och åtgärder för att begränsa spridningen) ledde till allvarliga störningar i företagens verksamheter, vilket hade negativa effekter på arbetsmarknaden. BNP i fasta priser beräknas minska med 9,1 % 2020 och sedan öka med 7,5 % 2021, medan arbetslösheten beräknas öka till 10,2 % 2020 och förbättras till 7,4 % 2021, enligt kommissionens vårprognos 2020. Turismsektorn, som utgör en betydande andel av Kroatiens ekonomi, kommer att påverkas kraftigt. Kroatien har också samtidigt behövt hantera effekterna av en kraftig jordbävning som inträffade i Zagreb den 22 mars 2020. I syfte att dämpa de negativa effekterna på ekonomin vidtog Kroatien ett antal ambitiösa åtgärder, däribland lönestödsåtgärder, befrielse från och uppskov med skatter och sociala avgifter, stöd till små och medelstora företag, ytterligare garantier för exportförsäkringar och moratorier på amortering av lån samt särskilda åtgärder för turism och andra hårt drabbade sektorer.

(17)

Covid-19-pandemin prövar det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. Även om tillgången till hälso- och sjukvård generellt är god i Kroatien är omfattningen av medicinska behov som inte kan tillgodoses på grund av avstånd bland de största i EU. En mer balanserad geografisk spridning av vårdpersonal och vårdinrättningar skulle ge bättre tillgång till hälso- och sjukvård. Det finns utrymme för förbättringar i fråga om ansvarsuppdelningen mellan staten och regionala myndigheter vad gäller vårdinrättningar i Kroatien. Staten måste täcka skulderna för sjukhus som ägs av regioner, men har begränsade möjligheter att påverka hur sjukhusen förvaltas. Ett närmare samarbete mellan staten och regionerna är viktigt för att säkerställa tillgången till kritiska medicinska produkter och för att kunna vidta åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19. Användningen av e-hälsoverktyg innebär att direkta kontakter mellan vårdpersonal och patienter kan minskas, vilket också minskar risken för smittspridning. Användningen av e-recept är utbredd men bara en liten andel av remisser och patientjournaler är digital.

(18)

Till följd av den ekonomiska nedgången har arbetsgivare haft svårigheter att betala ut löner, vilket väntas leda till högre arbetslöshet och fattigdomsnivåer, med ännu större territoriella skillnader. Traditionellt sett har deltagandet i aktiva arbetsmarknadsåtgärder varit mycket lågt, men under rådande omständigheter har den typen av program fått en mer framskjuten plats. För att kunna ge stöd till arbetsgivare och minimera antalet uppsägningar, bör sådana åtgärder utökas, vilket även gäller andra tidsbegränsade stödordningar, särskilt system för korttidsarbete. På kort sikt bevaras arbetstillfällen men på medellång finns det utrymme att bli bättre på att uppskatta arbetsmarknadens behov under återhämtningsfasen. De kroatiska offentliga arbetsförmedlingarna bör öka sina insatser för att hjälpa arbetskraften att förvärva lämpliga färdigheter (t.ex. digital kompetens), utarbeta strategier för att nå dem som står utanför arbetskraften och bidra till att bekämpa svart arbete genom att främja formell anställning. Arbetslöshetsersättningen ger inget adekvat skyddsnät för uppsagda arbetstagare, eftersom den omfattar få och nivån är låg. Inte heller den garanterade minimiinkomsten kan minska fattigdomen i någon större utsträckning, mot bakgrund av höga nivåer av fattigdom och social utestängning, territoriella skillnader och riskfaktorer med koppling till ålder, kön och funktionsnedsättningar.

(19)

Internetförbindelsernas bristande tillförlitlighet är ett problem. Det råder inte någon utbredd tillgång till höghastighetsinternet i kroatiska hushåll. Omkring 70 % av hushållen har fast bredband och endast 6 % av dem har fast bredband med minst 100 Mbit/s. Särskilt på landsbygden kan detta vara ett hinder för distansarbete och distansutbildning, i synnerhet bland utsatta grupper, t.ex. studenter från familjer med sämre förutsättningar eller personer med funktionsnedsättning. Dessa grupper löper risk att bli utestängda vid den plötsliga övergången till ett mer digitaliserat samhälle. Alternativa arbetsformer där digital teknik utnyttjas bör utökas, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, eftersom andelen arbetstagare som arbetar på distans (6–7 %) endast uppgår till hälften av unionsgenomsnittet.

(20)

Bristen på arbetskraft har kontinuerligt påverkat vissa sektorer i ekonomin, främst på grund av kompetensbrist. Genom att främja förvärvandet av lämpliga färdigheter, däribland digital kompetens, under den grundläggande utbildningen och senare genom omskolning och kompetenshöjning, kan produktiviteten öka och kompetensbristen åtgärdas. Utbildningssystemets kvalitet och förmåga till inkludering måste förbättras på alla nivåer och läroplansreformen måste fortsätta. Det har redan visat sig vara värdefullt att införa digital utbildning under covid-19-krisen, men det behövs ytterligare utveckling av infrastruktur och material för digital utbildning och av den digitala kompetensen hos lärare, elever och studenter.

(21)

Kroatien bör stödja det fortsatta flödet av krediter och annan finansiering, däribland finansiering från andra källor än banker, till bärkraftiga låntagare som påverkas negativt av covid-19-krisen. Kroatien har antagit ett antal stimulans- och stödordningar för små och medelstora företag. Insatserna bör fortsätta, i syfte att bidra med snabbt och fortsatt likviditetsstöd till företagen genom lån och garantier, särskilt statliga garantier, med ett fokus på små och medelstora företag, för att övervinna krisen och underlätta återhämtningen. Företagen i Kroatien är i hög grad beroende av banklån och kassaflöden för att kunna tillgodose sina finansieringsbehov. Banksystemet bör få stöd i form av garantier för att kunna ge ny finansiering till små och medelstora företag och förbättra tillgången till finansiering. Vid utformningen och genomförandet av dessa åtgärder måste banksektorns motståndskraft beaktas. Företagens likviditet har också förbättrats genom att de har befriats från eller fått uppskov med att betala skatt och sociala avgifter.

(22)

Det har gjorts förnyade ansträngningar för att minska den administrativa bördan och regelbördan. Men generellt begränsas företagens verksamheter fortfarande av en fortsatt betungande regelbörda och administrativ börda, t.ex. i fråga om tillstånd, rapporteringskrav (i viss utsträckning) och skatteförfaranden. Identifieringen av de administrativa och ekonomiska bördorna går framåt, genom samråd med berörda parter och via en särskild webbplats. Dessutom ska åtgärder vidtas för att minska de mest betungande skyldigheterna. Ett smidigt tillträde till och utövande av yrken, genom effektivisering av regelverk och administrativa förfaranden, är också viktigt, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag, inbegripet egenföretagare. En översyn av skatteliknande avgifter har utförts och regeringen antog en första handlingsplan i maj 2020.

(23)

För att främja den ekonomiska återhämtningen kommer det att vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och stimulera privata investeringar, inbegripet genom relevanta reformer. Kroatien bör arbeta för investeringar i tillväxtfrämjande sektorer som bidrar till den gröna och digitala omställningen. En modern och stabil digital infrastruktur är helt centralt för den digitala omvandlingen av offentlig förvaltning och företag. Mot bakgrund av den digitala omställningen är investeringar i nät med mycket hög kapacitet, däribland 5G, en nödvändig förutsättning. Investeringarna ska bidra till Kroatiens mål för minskade koldioxidutsläpp och energiomställning, enligt beskrivning i landets nationella energi- och klimatplan. Det finns särskilt utrymme och möjlighet för Kroatien att investera i hållbara stadstransporter och järnvägstransporter, energieffektivitet, förnybara energikällor och miljöinfrastruktur. När det gäller vattenförvaltning och avfallshantering ligger Kroatien dessutom avsevärt under unionsgenomsnittet, och det krävs investeringar för att upprätthålla Kroatiens ekonomiska utveckling. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning, som är föremål för ett förslag från kommissionen, för perioden 2021–2027 kan hjälpa Kroatien att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten 2020. Detta skulle ge Kroatien möjlighet att på bästa sätt använda den fonden.

(24)

Den offentliga förvaltningens effektivitet i Kroatien ligger under unionsgenomsnittet. Låg kapacitet när det gäller att utforma och genomföra politiska åtgärder och projekt är ett hinder för ändamålsenlighet och snabbhet, bland annat när det gäller genomförandet av ESI-fonderna, som innebär att Kroatien har stor möjlighet att dämpa krisens effekter och bidra till den ekonomiska återhämtningen. Men det görs inga framsteg vad gäller genomförandet av det nya systemet för strategisk planering, eller den aviserade nationella strategin för utveckling. Det råder också avsevärd territoriell fragmentering i den offentliga förvaltningen och finns en obalans mellan ansvar och resurser på lokal nivå. Detta bidrar till ojämn kvalitet på de offentliga tjänster som tillhandahålls i landet och ökar de administrativa kostnaderna.

(25)

Betydande eftersläpning och utdragna förfaranden i civilrättsliga och handelsrättsliga mål fortsätter att påverka företagsklimatet och effektiva lösningar av insolvensförfaranden, medan problem med kvalitet och effektivitet i straffrättskipningen är ett hinder i kampen mot ekonomiska brott. Det har gjorts framsteg i fråga om att lösa de äldsta pågående domstolsärendena och att använda elektronisk kommunikation i domstolarna, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar.

(26)

Medan de landsspecifika rekommendationer som anges i denna rekommendation (de landsspecifika rekommendationerna för 2020) är inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, berörde de landsspecifika rekommendationerna för 2019 också reformer som är avgörande för att kunna hantera strukturella utmaningar på medellång och lång sikt. De landsspecifika rekommendationerna för 2019 är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas inom ramen för nästa års europeiska planeringstermin. Detta gäller även de landsspecifika rekommendationerna för 2019 avseende investeringsrelaterade ekonomiska strategier. 2019 års landsspecifika rekommendationer bör beaktas i sin helhet vid den strategiska programplaneringen för sammanhållningspolitiska medel efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna med avseende på den rådande krisen.

(27)

Kroatiens finanssektor är välkapitaliserad och lönsam, samtidigt som tillgångskvaliteten i banksektorn har förbättrats på senare år. Men finansinstituten kommer sannolikt att utsättas för vissa påfrestningar med tanke på deras exponeringar för de sektorer som påverkas mest av covid-19-pandemin. Åtgärder har vidtagits för att minska den negativa effekten av restriktionerna på företagen. Det är av avgörande betydelse att restriktionerna är tillfälliga och endast gäller under pandemin samt adekvata i fråga om att hjälpa företag med ekonomiska svårigheter att åter bli lönsamma. En sådan strategi kommer att hjälpa företagen utan att undergräva de framsteg som Kroatien har gjort vad gäller att förbättra stabiliteten i sin finanssektor.

(28)

Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förstärka ramen för att förebygga och bestraffa korruption, för att säkerställa en återhämning efter covid-19-krisen och uppnå en effektiv, ansvarstagande och transparent fördelning och distribution av medel och resurser. Flera handlingsplaner har genomförts till viss del men det är fortfarande vanligt med korruption och intressekonflikter i företagen. Det krävs ytterligare insatser som syftar till att stärka ramen för att förebygga och bestraffa korruption, för att säkerställa en transparent och effektiv användning av offentliga medel. Det behövs mer verkningsfulla verktyg för att förebygga och bestraffa korruption, särskilt på lokal nivå. Behovet av förbättrade tillsynsmekanismer för lokala tjänstemän och utnämnda befattningshavare i lokala offentliga företag kvarstår, liksom behovet av att säkerställa att kommissionen för hantering av intressekonflikter kan utföra sin centrala förebyggande uppgift. Initiativ i syfte att öka transparensen, t.ex. offentliggörande av domares och åklagares tillgångar, väntas under 2020.

(29)

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. I sina nationella reformprogram för 2020 har medlemsstaterna utvärderat de framsteg som gjorts med genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2020 kommer Kroatien att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(30)

Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Kroatiens ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt konvergensprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 och uppföljningen av de landsspecifika rekommendationer Kroatien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara deras relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Kroatien utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(31)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2020, och dess yttrande (7) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

(32)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2020 och konvergensprogrammet för 2020. I de landsspecifika rekommendationerna för 2020 beaktas behovet av att bekämpa covid-19-pandemin och underlätta den ekonomiska återhämtningen som ett nödvändigt första steg för att möjliggöra en justering av obalanserna. De landsspecifika rekommendationer för 2020 som direkt behandlar de makroekonomiska obalanser som konstaterats av kommissionen i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1, 2, 3 och 4 nedan.

1.

2.

3.

4.