(1)

Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan (avtalet), ingicks av unionen genom rådets och kommissionens beslut 2002/357/EG, EKSG (1) och trädde i kraft den 1 maj 2002.

(2)

Avtalet innehåller protokoll 3 om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete (protokoll 3). Enligt artikel 39 i protokoll 3 får associeringsrådet, vilket inrättades genom artikel 89 i avtalet (associeringsrådet), besluta att ändra bestämmelserna i protokoll 3.

(3)

Associeringsrådet kommer vid sitt nästa möte, före utgången av 2023, att anta ett beslut om ändring av avtalet genom ersättande av protokoll 3 (beslutet).

(4)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i associeringsrådet, eftersom beslutet kommer att ha bindande rättsverkningar i unionen.

(5)

Den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (konventionen) ingicks av unionen genom rådets beslut 2013/94/EU (2) och trädde i kraft för unionen den 1 maj 2012. I den anges bestämmelser om ursprung för varor som är föremål för handel enligt relevanta bilaterala frihandelsavtal som ingåtts mellan de fördragsslutande parterna i konventionen, som är tillämpliga utan att det inverkar på principerna i dessa bilaterala avtal.

(6)

I artikel 6 i konventionen föreskrivs att varje fördragsslutande part ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att konventionen faktiskt tillämpas. För detta ändamål kommer beslutet att införa en dynamisk hänvisning till konventionen i protokoll 3, för att alltid hänvisa till den senaste gällande versionen av konventionen.

(7)

Diskussioner om att ändra konventionen har resulterat i en ny uppsättning moderniserade och mer flexibla ursprungsregler som ska införlivas i konventionen. I avvaktan på ingåendet och ikraftträdandet av ändringen av konventionen har unionen och Hashemitiska konungariket Jordanien enats om att så snart som möjligt tillämpa en alternativ uppsättning ursprungsregler på grundval av ursprungsreglerna i den ändrade konventionen, som får användas bilateralt som alternativ till de ursprungsregler som fastställs i konventionen (övergångsregler). För detta ändamål kommer beslutet också att föreskriva övergångsreglerna.

(8)

Unionens ståndpunkt i associeringsrådet bör därför baseras på utkastet till beslut.