Allmänna termer

Använd term

Definition

Baslack

Lack som, när den appliceras på ett underlag, avgör färgen och effekten (till exempel en metallic- eller pärlemoreffekt).

Satsvisa utsläpp

Utsläpp av en bestämd, åtskild vattenvolym.

Klarlack

Beläggningsmaterial som, när det appliceras på ett underlag, bildar ett hårt transparent skikt med skyddande, dekorativa eller specifika tekniska egenskaper.

Kombinationslinje

Kombination av varmförzinkning och bandlackering i samma processlinje.

Kontinuerlig mätning

Mätning med hjälp av ett automatiserat mätsystem som är permanent installerat på anläggningen för kontinuerlig utsläppsövervakning, enligt EN 14181.

Direkt utsläpp

Utsläpp till en vattenrecipient utan ytterligare avloppsvattenrening nedströms.

Utsläppsfaktorer

Koefficienter som kan multipliceras med kända data, till exempel anläggnings-/processdata eller genomströmningsdata, för att uppskatta utsläpp.

Befintlig delanläggning

En delanläggning som inte är en ny delanläggning.

Flyktiga utsläpp

Flyktiga utsläpp enligt definitionen i artikel 57.3 i direktiv 2010/75/EU.

Kreosot av grad B eller C

Typer av kreosot för vilka specifikationer finns i EN 13991.

Indirekt utsläpp

Utsläpp som inte är ett direkt utsläpp.

Omfattande uppgradering av delanläggning

En större förändring av en delanläggnings utformning eller teknik, som innebär omfattande modifieringar eller utbyte av process- och/eller reningstekniker och tillhörande utrustning.

Ny delanläggning

En delanläggning inom anläggningens område som erhållit drifttillstånd efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en delanläggning som helt ersätter en tidigare delanläggning efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser.

Rågas

Utsugen gas från en process, utrustning eller ett område som antingen skickas vidare till rening eller släpps ut direkt i luften via en skorsten.

Organisk förening

Organisk förening enligt definitionen i artikel 3.44 i direktiv 2010/75/EU.

Organiskt lösningsmedel

Organiskt lösningsmedel enligt definitionen i artikel 3.46 i direktiv 2010/75/EU.

Delanläggning

Alla delar av en anläggning som utför en verksamhet som förtecknas i punkt 6.7 eller punkt 6.10 i bilaga I till direktiv 2010/75/EU liksom eventuella andra direkt associerade verksamheter som har en påverkan på förbrukningen och/eller utsläppen.

Delanläggningar kan vara nya delanläggningar eller befintliga delanläggningar.

Grundfärg

Färg som har tagits fram för användning som ett lager på en förberedd yta för att ge god vidhäftningsförmåga, skydd av eventuella underliggande lager och ifyllnad av ytojämnheter.

Sektor

Varje ytbehandlingsverksamhet som ingår i de verksamheter som förtecknas i punkt 6.7 i bilaga I till direktiv 2010/75/EU och som avses i avsnitt 1 i dessa BAT-slutsatser.

Känsligt område

Område som kräver särskilt skydd, exempelvis följande:

Tillförd massa fasta ämnen

Den totala massan av fasta ämnen som används enligt definitionen i punkt 3 a led i i del 5 i bilaga VII till direktiv 2010/75/EU.

Lösningsmedel

Med lösningsmedel avses organiskt lösningsmedel.

Tillfört lösningsmedel

Den totala kvantiteten organiska lösningsmedel som används enligt definitionen i punkt 3 b i del 7 i bilaga VII till direktiv 2010/75/EU.

Lösningsmedelsbaserad

Typ av färg, tryckfärg eller annat beläggningsmaterial som använder lösningsmedel som bärare. För behandling av trä och träprodukter avses typen av impregneringskemikalier.

Lösningsmedelsbaserad blandning

Lösningsmedelsbaserad beläggning där ett av lagren i beläggningen är vattenbaserat.

Massbalans för lösningsmedel

En bestämning av massbalansen görs minst en gång om året enligt del 7 i bilaga VII till direktiv 2010/75/EU.

Ytavrinningsvatten

Vatten från nederbörd som rinner över mark eller ogenomträngliga ytor, som belagda vägar och förvaringsytor, tak etc., och inte sugs upp av marken.

Totala utsläpp

Summan av flyktiga utsläpp och utsläpp i avgaser, enligt definitionen i artikel 57.4 i direktiv 2010/75/EU.

Impregneringskemikalier

Kemikalier som används för behandling av trä och träprodukter, som biocider, kemikalier använda för vattenskyddsimpregnering (till exempel oljor och emulsioner) och flamskyddsmedel. Häri innefattas även bärare av aktiva ämnen (till exempel vatten eller lösningsmedel).

Giltiga tim- eller halvtimmesmedelvärden

Ett tim- eller halvtimmesmedelvärde anses vara giltigt om det automatiska mätsystemet fungerar normalt och inte genomgår underhåll.

Avgaser

Avgaser enligt definitionen i artikel 57.2 i direktiv 2010/75/EU.

Vattenbaserad

Typ av färg, tryckfärg eller annat beläggningsmaterial där vatten har ersatt hela eller delar av lösningsmedelsinnehållet. För behandling av trä och träprodukter avses typen av impregneringskemikalier.

Behandling av trä

Verksamheter vars syfte är att skydda trä och träprodukter mot de skadliga effekterna av svampar, bakterier, insekter, vatten, väder eller brand, att skapa ett långvarigt bevarande av den strukturella integriteten och att förbättra motståndskraften hos trä och träprodukter.

Föroreningar och parametrar

Använd term

Definition

AOX

Adsorberbara organiskt bundna halogener, uttryckt som Cl, vilket innefattar adsorberbart organiskt bundet klor och adsorberbar organiskt bunden brom och jod.

CO

Kolmonoxid.

COD

Kemisk syreförbrukning. Den mängd syre som krävs för fullständig kemisk oxidation av det organiska materialet till koldioxid med användning av dikromat. COD är en indikator för masskoncentrationen av organiska föreningar.

Krom

Krom, uttryckt som Cr, vilket innefattar alla oorganiska och organiska kromföreningar, lösta eller bundna till partiklar.

DMF

N,N-dimetylformamid.

Stoft

Den totala mängden partiklar (i luft).

F-

Fluorid.

Sexvärt krom

Sexvärt krom, uttryckt som Cr(VI), vilket innefattar alla kromföreningar där kromet befinner sig i oxidationstillståndet +6 (löst eller bundet till partiklar).

HOI

Oljeindex. Summan av de föreningar som är extraherbara med ett kolvätelösningsmedel (inklusive långkedjiga eller förgrenade alifatiska, alicykliska, aromatiska eller alkylsubstituerade aromatiska kolväten).

IPA

Isopropylalkohol: propan-2-ol (även kallat isopropanol).

Nickel

Nickel, uttryckt som Ni, vilket innefattar alla oorganiska och organiska nickelföreningar, lösta eller bundna till partiklar.

NOX

Summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2.

PAH

Polycykliska aromatiska kolväten.

TOC

Totalt organiskt kol, uttryckt som C (i vatten).

TVOC

Totalt flyktigt organiskt kol, uttryckt som C (i luft).

TSS

Totalt suspenderat material. Masskoncentrationen av allt suspenderat fast material (i vatten), uppmätt genom filtrering via glasfiberfilter och gravimetri.

VOC

Flyktig organisk förening enligt definitionen i artikel 3.45 i direktiv 2010/75/EU.

Zink

Zink, uttryckt som Zn, vilket innefattar alla oorganiska och organiska zinkföreningar, lösta eller bundna till partiklar.

Förkortning

Definition

BPR

Förordningen om biocidprodukter (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter EUT L 167, 27.06.2012, s. 1).

DWI

Djupdragen burk (Drawn and Wall Ironed) (en typ av burk inom metallförpackningsindustrin).

EMS

Miljöledningssystem.

IED

Direktivet om industriutsläpp (2010/75/EU).

IR

Infrarött.

LEL

Undre explosionsgräns – den lägsta koncentration (i procent) av en gas eller ånga i luft som kan ge upphov till uppflammande eld i närvaro av en antändningskälla. Koncentrationer som är lägre än LEL är ”för magra” för att brinna. Kallas även för undre brännbar gräns (LFL).

OTNOC

Andra förhållanden än normala driftsförhållanden.

STS

Ytbehandling med organiska lösningsmedel.

UV

Ultraviolett.

WPC

Behandling av trä och träprodukter med kemikalier.

Typ av mätning

Medelvärdesperiod

Definition

Kontinuerlig

Dygnsmedelvärde

Medelvärde under ett dygn baserat på giltiga tim- eller halvtimmesmedelvärden.

Periodisk

Medelvärde under provtagningsperioden

Medelvärde för tre på varandra följande mätningar på minst 30 minuter vardera  (3).

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Använda råvaror med liten miljöpåverkan

Som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) görs en systematisk utvärdering av de använda materialens negativa miljöpåverkan (i synnerhet i fråga om ämnen som är cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska, samt ämnen som inger mycket stora betänkligheter) och utbyte mot andra material med ingen eller lägre påverkan på hälsa och miljö när detta är möjligt, med hänsyn tagen till kraven eller specifikationerna i fråga om produktkvalitet.

Allmänt tillämpligt.

Utvärderingens omfattning (till exempel detaljnivå) och beskaffenhet hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan som delanläggningen kan ha, samt med den typ av och kvantitet råvaror som används.

b.

Optimering av lösningsmedelsanvändningen i processen

Optimering av lösningsmedelsanvändningen i processen genom en hanteringsplan (som en del av miljöledningssystemet, se BAT 1) som syftar till att identifiera och genomföra nödvändiga åtgärder (till exempel färggruppering eller optimerad sprejpulverisering).

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Användning av lösningsmedelsbaserade färger/beläggningar/lacker/tryckfärger/lim med hög halt av fasta partiklar

Användning av färger, beläggningar, tryckfärger, lacker och lim med en liten mängd lösningsmedel och en högre halt av fasta partiklar.

Urvalet av ytbehandlingstekniker kan begränsas av verksamhetstypen, underlagets typ och form, produktkvalitetskraven och behovet att säkerställa att de använda materialen, beläggningsteknikerna, teknikerna för torkning/härdning och rågasreningssystemen fungerar väl ihop.

b.

Användning av vattenbaserade färger/beläggningar/tryckfärger/lacker/lim

Användning av färger, beläggningar, tryckfärger, lacker och lim där det organiska lösningsmedlet delvis har bytts ut mot vatten.

c.

Användning av strålningshärdande tryckfärger/beläggningar/färger/lacker/lim

Användning av färger, beläggningar, tryckfärger, lacker och lim som kan härdas genom aktivering av specifika kemiska grupper med UV- eller IR-strålning, eller snabba elektroner, utan värme och utan VOC-utsläpp.

d.

Användning av lösningsmedelsfria tvåkomponentlim

Användning av lösningsmedelsfria tvåkomponentlim som består av ett harts och en härdare.

e.

Användning av smältlim

Användning av lim bestående av en uppvärmd blandning av syntetgummin, kolvätebaserade hartser och olika tillsatser. Inga lösningsmedel används.

f.

Användning av pulverbeläggning

Användning av lösningsmedelsfri beläggning som appliceras som ett finfördelat pulver och härdas i värmeugnar.

g.

Användning av laminatfilm för rull- eller bandlackering

Användning av polymerfilmer som appliceras på ett band eller en rulle för att få fram estetiska eller funktionella egenskaper, vilket minskar antalet beläggningslager som krävs.

h.

Användning av ämnen som inte är VOC-ämnen eller som är VOC-ämnen med lägre flyktighet

Utbyte av mycket flyktiga VOC-ämnen mot andra ämnen som innehåller organiska föreningar som inte är VOC-ämnen eller som är VOC-ämnen med lägre flyktighet (till exempel estrar).

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Hanteringsrelaterade tekniker

a.

Framtagning och genomförande av en plan för att förhindra och kontrollera spill och läckage

En plan för att förhindra och kontrollera spill och läckage ingår i miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar, men är inte begränsad till, följande:

Allmänt tillämpligt. Planens omfattning (till exempel detaljnivå) hänger i allmänhet samman med anläggningens typ, storlek och komplexitet samt med den typ av och kvantitet råvaror som används.

Lagringstekniker

b.

Förslutning eller övertäckning av behållare och invallad lagringsyta

Förvaring av lösningsmedel, farliga material, lösningsmedelsavfall och avfall från rengöringsmaterial i förslutna eller övertäckta behållare som är lämpliga för den aktuella risken och framtagna för att minimera utsläpp. Behållarnas förvaringsyta är invallad och av tillräcklig kapacitet.

Allmänt tillämpligt.

c.

Minimerad lagring av farliga material i produktionsområden

I produktionsområdena finns farliga material endast i de mängder som krävs för produktionen; större kvantiteter lagras separat.

Tekniker för pumpning och hantering av vätskor

d.

Tekniker för att förhindra spill och läckage under pumpning

Spill och läckage förhindras genom användning av pumpar och tätningar som lämpar sig för de material som hanteras och som säkerställer en korrekt täthet. Detta innefattar utrustning som spaltrörspumpar, magnetkopplade pumpar, pumpar med flera mekaniska tätningar och ett dämpnings- eller buffertsystem, pumpar med flera mekaniska tätningar och tätningar som är torra mot luft, diafragmapumpar eller membranpumpar.

Allmänt tillämpligt.

e.

Tekniker för att förhindra översvämning under pumpning

Häri ingår exempelvis att säkerställa

f.

Infångning av VOC-ångor under leverans av material som innehåller lösningsmedel

Vid leverans av material som innehåller lösningsmedel i bulk (till exempel vid fyllning eller tömning av tankar) fångas ångan som lämnar de mottagande tankarna in, vanligtvis via gasåterföring.

Detta är eventuellt inte tillämpligt för lösningsmedel med lågt ångtryck eller av kostnadsskäl.

g.

Inneslutning av spill och/eller snabb uppsugning vid hantering av material som innehåller lösningsmedel

Vid hantering av material som innehåller lösningsmedel i behållare ska eventuellt spill undvikas genom inneslutning, till exempel genom användning av vagnar, pallar och/eller ställningar med inbyggd inneslutning (exempelvis dropp-plåtar), och/eller snabbt sugas upp med hjälp av absorberande material.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Centraliserad leverans av material med VOC-innehåll (till exempel tryckfärger, beläggningar, lim och rengöringsmedel)

Leverans av material med VOC-innehåll (till exempel tryckfärger, beläggningar, lim och rengöringsmedel) till användningsplatsen genom direkt rörledning med ringledningar, inklusive funktioner för systemrengöring som ”pig cleaning” eller luftspolning.

Eventuellt inte tillämpligt om tryckfärger, färger, beläggningar, lim eller lösningsmedel byts ofta.

b.

Avancerade blandningssystem

Datorstyrd blandningsutrustning för att få fram den färg, den beläggning, den tryckfärg eller det lim som önskas.

Allmänt tillämpligt.

c.

Leverans av material med VOC-innehåll (till exempel tryckfärger, beläggningar, lim eller rengöringsmedel) till användningsplatsen via ett slutet system.

Om tryckfärger, färger, beläggningar, lim eller lösningsmedel behöver bytas ofta eller vid småskalig användning, sker leverans av tryckfärger, färger, beläggningar, lim eller lösningsmedel från små transportbehållare placerade nära användningsplatsen via ett slutet system.

d.

Automatisering av färgbyte

Automatiserat färgbyte och rening av ledningen för tryckfärg, färg eller beläggning med infångning av lösningsmedel.

e.

Färggruppering

Anpassning av produkternas sekvens för att uppnå stora sekvenser med samma färg.

f.

Mjuk spolning vid sprutning

Återfyllning av sprutpistolen med ny färg utan mellanliggande genomspolning.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Tekniker för annan applicering än sprutning

a.

Beläggning med roller

Applicering där roller används för att överföra eller dosera den flytande beläggningen på en rörlig remsa.

Endast tillämpligt för platta underlag  (4).

b.

Doctor blade över roller

Beläggningen appliceras på underlaget via en glipa mellan ett blad (doctor blade) och en roller. När beläggningen och underlaget passerar skrapas överflödet av.

Allmänt tillämpligt  (4).

c.

Applicering utan sköljning (dry-in-place) vid bandlackering

Applicering av omvandlingsbeläggningar som inte kräver ytterligare vattensköljning med en beläggningsroller (chemcoater) eller rakel.

Allmänt tillämpligt  (4).

d.

Gardinbeläggning (gjutning)

Arbetsstyckena passerar genom en laminatfilm av beläggningsmaterial som avges från en matartank.

Endast tillämpligt för platta underlag  (4).

e.

Elektrodopplackering (e-coat)

Färgpartiklar upplösta i en vattenbaserad lösning fälls ut på nedsänkta underlag under inverkan av ett elektriskt fält (elektroforetisk utfällning).

Endast tillämpligt för metallunderlag  (4).

f.

Flödning

Arbetsstyckena transporteras via transportband i en sluten kanal som sedan flödas med beläggningsmaterialet via insprutningsrör. Överblivet beläggningsmaterial samlas in och återanvänds.

Allmänt tillämpligt  (4).

g.

Samextrudering

Det tryckta underlaget sammanfogas med en varm, smält plastfilm och kyls sedan ned. Filmen ersätter det nödvändiga extra beläggningslagret. Den kan även användas mellan två olika lager från olika bärare och fungera som ett lim.

Ej tillämpligt när en hög vidhäftningsförmåga eller motståndskraft mot steriliseringstemperaturer krävs  (4).

Tekniker för finfördelning genom sprutning

h.

Luftunderstödd högtryckssprutning

Ett luftflöde (formande luft) används för att modifiera sprutstrålen från en högtryckssprutpistol.

Allmänt tillämpligt  (4).

i.

Pneumatisk finfördelning med inerta gaser

Pneumatisk applicering av färg med trycksatta inerta gaser (till exempel kväve eller koldioxid).

Eventuellt inte tillämpligt för beläggning av träytor  (4).

j.

Finfördelning med stor luftvolym under lågt tryck (HVLP)

Finfördelning av färg i ett sprutmunstycke genom blandning av färg med stora volymer luft under lågt tryck (maximalt 1,7 bar). HVLP-pistoler har en överföringseffektivitet på > 50 %.

Allmänt tillämpligt  (4).

k.

Elektrostatisk finfördelning (helt automatiserad)

Finfördelning genom högrotationsskivor och högrotationsklockor och formning av sprutstrålen med elektrostatiska fält och formande luft.

l.

Elektrostatiskt understödd sprutning eller högtryckssprutning

Formning av sprutstrålen från pneumatisk finfördelning eller högtrycksfinfördelning med ett elektrostatiskt fält. Elektrostatiska sprutpistoler har en överföringseffektivitet på > 60 %. Fasta elektrostatiska tekniker har en överföringseffektivitet på upp till 75 %.

m.

Het sprutning

Pneumatisk finfördelning med varm luft eller uppvärmd färg.

Eventuellt inte tillämpligt vid ofta förekommande färgbyten  (4).

n.

Applicering med tekniken ”spraya, skrapa och skölj” vid bandlackering

Sprutaggregat används för applicering av rengöringsmedel och förbehandlingar och för sköljning. Efter sprutningen används skrapor för att minimera överskottet av lösningen, vilket följs av sköljning.

Allmänt tillämpligt  (4).

Automatisering av sprutning

o.

Applicering med robot

Applicering av beläggningar och tätningsmaterial på inre och yttre ytor med hjälp av robot.

Allmänt tillämpligt  (4).

p.

Applicering med maskin

Användning av målningsmaskiner för hantering av spruthuvud/sprutpistol/munstycke.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Torkning/härdning genom konvektion med inert gas

Den inerta gasen (kväve) värms upp i ugnen, vilket möjliggör en lösningsmedelskoncentration som överstiger LEL. Lösningsmedelskoncentrationer på > 1 200 g/m3 kväve går att uppnå.

Ej tillämpligt när torkmaskinen behöver öppnas regelbundet  (5).

b.

Torkning/härdning genom induktion

Termisk härdning eller torkning i produktionslinjen genom elektromagnetiska induktorer som genererar värme inuti det metalliska arbetsstycket genom ett oscillerande magnetfält.

Endast tillämpligt för metallunderlag  (5).

c.

Torkning med mikrovågor eller högfrekvent strålning

Torkning med hjälp av mikrovågsstrålning eller högfrekvent strålning.

Endast tillämpligt för vattenbaserade beläggningar och tryckfärger och icke-metalliska underlag  (5).

d.

Strålningshärdning

Tekniken strålningshärdning baseras på hartser och reaktiva lösningsmedel (monomerer) som reagerar vid exponering för strålning (infraröd [IR] eller ultraviolett [UV]) eller högenergiska elektronstrålar (EB).

Endast tillämpligt för specifika beläggningar och tryckfärger  (5).

e.

Torkning genom kombinerad konvektion och IR-strålning

Torkning av en våt yta genom en kombination av cirkulerande varm luft (konvektion) och en infraröd värmekälla.

Allmänt tillämpligt  (5).

f.

Torkning/härdning genom konvektion kombinerat med värmeåtervinning

Värme från rågas återvinns (se BAT 19 e) och används för att förvärma luften som tillförs ugnen för torkning/härdning genom konvektion.

Allmänt tillämpligt  (5).

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Skydd av sprutområden och sprututrustning

Appliceringsområden och appliceringsutrustning (till exempel sprutboxväggar och robotar) som är känsliga för sprutdimma och stänk m.m. täcks över med skydd av textilier eller engångsfolie, förutsatt att folien inte utsätts för slitage.

Urvalet av rengöringstekniker kan begränsas av processens typ, underlaget eller utrustningen som ska rengöras, samt typen av förorening.

b.

Avlägsnande av fasta partiklar innan fullständig rengöring

Fasta partiklar i (torr) koncentrerad form avlägsnas, vanligtvis för hand, med eller utan hjälp av små mängder lösningsmedelsbaserat rengöringsmedel. Detta minskar mängden material som behöver avlägsnas med lösningsmedel och/eller vatten vid de efterföljande rengöringsstegen och därigenom mängden lösningsmedel och/eller vatten som används.

c.

Manuell rengöring med förimpregnerade dukar

Dukar som är förimpregnerade med rengöringsmedel används för manuell rengöring. Rengöringsmedlen kan vara lösningsmedelsbaserade, innehålla lösningsmedel med låg flyktighet eller vara lösningsmedelsfria.

d.

Användning av rengöringsmedel med låg flyktighet

Användning av lösningsmedel med låg flyktighet som rengöringsmedel, för manuell eller automatiserad rengöring, med hög rengöringseffekt.

e.

Vattenbaserad rengöring

Vattenbaserade rengöringsmedel eller vattenlösliga lösningsmedel som alkoholer eller glykoler används för rengöring.

f.

Inneslutna tvättanläggningar

Automatisk rengöring/avfettning av satser med tryckdelar/maskindelar i inneslutna tvättanläggningar. Processen kan utföras antingen med

g.

Rening med återvinning av lösningsmedel

Insamling, lagring och, om detta är möjligt, återanvändning av de lösningsmedel som används för att rengöra pistoler/applikatorer och ledningar mellan färgbyten.

h.

Rengöring med vattenbegjutning under högt tryck

System med vattenbegjutning under högt tryck och natriumvätekarbonat eller liknande används för automatisk rengöring av satser med tryckdelar/maskindelar.

i.

Ultraljudsrengöring

Rengöring i en vätska med användning av högfrekventa vibrationer för att lossa fastsittande föroreningar.

j.

Rengöring med kolsyreis (CO2)

Rengöring av maskindelar och underlag av metall eller plast genom blästring med bitar av kolsyreis eller kolsyresnö.

k.

Rengöring genom plastblästring

Överskottsfärg avlägsnas från jiggar och godsbärare genom blästring med plastpartiklar.

Teknik

Beskrivning

a.

Fullständig identifiering och kvantifiering av relevanta tillförda och utsläppta lösningsmedel, inklusive tillhörande osäkerheter

Detta innefattar följande:

b.

Införande av ett system för spårning av lösningsmedel

Ett system för spårning av lösningsmedel syftar till att hålla kontroll både på de använda och de oanvända kvantiteterna lösningsmedel (till exempel genom vägning av oanvända kvantiteter som skickas tillbaka till förvaringen från användningsområdet).

c.

Övervakning av förändringar som kan påverka osäkerheten i uppgifterna i massbalansen för lösningsmedel

Eventuella förändringar som skulle kunna påverka osäkerheten i uppgifterna i massbalansen för lösningsmedel registreras, till exempel följande:

Ämne/parameter

Sektorer/källor

Standard/standarder

Lägsta övervakningsfrekvens

Övervakning kopplad till

Stoft

Lackering av fordon – sprutmålning

EN 13284-1

En gång om året  (6)

BAT 18

Beläggning av andra metall- och plastytor – sprutmålning

Lackering av luftfartyg – förberedelse (till exempel slipning och blästring) och beläggning

Beläggning och tryck på metallförpackningar – sprutapplicering

Beläggning av träytor – förberedelse och beläggning

TVOC

Samtliga sektorer

Varje skorsten med en TVOC-mängd < 10 kg C/tim

EN 12619

En gång om året (6)  (7)  (8)

BAT 14, BAT 15

Varje skorsten med en TVOC-mängd ≥ 10 kg C/tim

Generiska EN-standarder (9)

Kontinuerlig

DMF

Beläggning av textilier, folie och papper  (10)

EN-standard saknas  (11)

En gång var tredje månad  (6)

BAT 15

NOX

Termisk rening av rågas

EN 14792

En gång om året  (12)

BAT 17

CO

Termisk rening av rågas

EN 15058

En gång om året  (12)

BAT 17

Ämne/parameter

Sektor

Standard/standarder

Lägsta övervakningsfrekvens

Övervakning kopplad till

TSS  (13)

Lackering av fordon

EN 872

En gång i månaden (14)  (15)

BAT 21

Bandlackering

Beläggning av och tryck på metallförpackningar (endast för DWI-burkar)

COD (13)  (16)

Lackering av fordon

EN-standard saknas

Bandlackering

Beläggning av och tryck på metallförpackningar (endast för DWI-burkar)

TOC (13)  (16)

Lackering av fordon

EN 1484

Bandlackering

Beläggning av och tryck på metallförpackningar (endast för DWI-burkar)

Cr(VI) (17)  (18)

Lackering av luftfartyg

EN ISO 10304-3 eller EN ISO 23913

Bandlackering

Cr (18)  (19)

Lackering av luftfartyg

Flera EN-standarder finns (till exempel EN ISO 11885, EN ISO 17294-2 och EN ISO 15586)

Bandlackering

Ni  (18)

Lackering av fordon

Bandlackering

Zn  (18)

Lackering av fordon

Bandlackering

AOX  (18)

Lackering av fordon

EN ISO 9562

Bandlackering

Beläggning av och tryck på metallförpackningar (endast för DWI-burkar)

F-  (18)  (20)

Lackering av fordon

EN ISO 10304-1

Bandlackering

Beläggning av och tryck på metallförpackningar (endast för DWI-burkar)

Teknik

Beskrivning

a.

Identifiering av kritisk utrustning

Utrustning som är kritisk för miljöskyddet (nedan kallat kritisk utrustning) identifieras utifrån en riskbedömning I princip omfattas all utrustning och alla system som hanterar VOC-föreningar (till exempel rågasreningssystem och läckagedetekteringssystem).

b.

Inspektion, underhåll och övervakning

Ett strukturerat program för att maximera tillgängligheten till och funktionen hos kritisk utrustning som innefattar normala driftsinstruktioner, förebyggande underhåll och löpande och oplanerat underhåll. Perioder med andra förhållanden än normala driftsförhållanden (OTNOC) övervakas liksom periodernas längd och orsaker och, om möjligt, utsläppen medan de pågår.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Val, utformning och optimering av system

Ett rågassystem väljs, utformas och optimeras med beaktande av parametrar som

Följande prioritetsordning kan användas för valet av system:

Allmänt tillämpligt.

b.

Luftutsug så nära appliceringsplatsen för material med VOC-innehåll som möjligt

Luftutsug så nära appliceringsplatsen som möjligt med fullständig eller partiell inneslutning av områden för lösningsmedelsapplicering (till exempel bestrykningsmaskiner, appliceringsmaskiner och sprutboxar). Utsugen luft kan behandlas i ett rågasreningssystem.

Eventuellt inte tillämpligt när inneslutning gör det svårt att komma åt maskinerna under drift.

Tillämpligheten kan begränsas av storleken och formen på området som ska inneslutas.

c.

Luftutsug så nära platsen där färger/beläggningar/lim/tryckfärger förbereds som möjligt

Luftutsug så nära platsen där färger/beläggningar/lim/tryckfärger förbereds (till exempel blandningsområdet) som möjligt. Utsugen luft kan behandlas i ett rågasreningssystem.

Endast tillämpligt där färger/beläggningar/lim/tryckfärger förbereds.

d.

Utsugning av luft från processer för torkning/härdning

Härdningsugnar/torkar förses med ett luftutsugningssystem. Utsugen luft kan behandlas i ett rågasreningssystem.

Endast tillämpligt för processer för torkning/härdning.

e.

Minimering av flyktiga utsläpp och värmeförluster från ugnar/torkar, antingen genom att ingången och utgången på härdningsugnar/torkar försluts eller genom användning av subatmosfäriskt tryck under torkning

Ingången och utgången på härdningsugnar/torkar försluts för att minimera flyktiga VOC-utsläpp och värmeförluster. Förslutningen kan åstadkommas genom luftstrålar eller luftknivar, dörrar, plast- eller metallridåer, doctor blade-enheter etc. Alternativt hålls ugnar/torkar under subatmosfäriskt tryck.

Endast tillämpligt när härdningsugnar/torkar används.

f.

Utsugning av luft från kylzon

När kylning av underlag äger rum efter torkning/härdning sugs luften från kylzonen ut och kan behandlas i ett rågasreningssystem.

Endast tillämpligt när kylning av underlag äger rum efter torkning/härdning.

g.

Utsugning av luft från förvaring av råvaror, lösningsmedel och avfall som innehåller lösningsmedel

Luft från lagerplatser för råvaror och/eller enskilda behållare för råvaror, lösningsmedel och avfall som innehåller lösningsmedel sugs ut och kan behandlas i ett rågasreningssystem.

Eventuellt inte tillämpligt för slutna behållare eller för förvaring av råvaror, lösningsmedel och avfall som innehåller lösningsmedel med lågt ångtryck och låg toxicitet.

h.

Utsugning av luft från områden för rengöring

Luft från områden där maskindelar och utrustning rengörs med organiska lösningsmedel, antingen för hand eller automatiskt, sugs ut och kan renas i ett rågasreningssystem.

Endast tillämpligt för områden där maskindelar och utrustning rengörs med organiska lösningsmedel.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

I. Fånga in och återvinna lösningsmedel i rågas

a.

Kondensering

En teknik för att avlägsna organiska föreningar genom att sänka temperaturen under daggpunkten så att ångorna antar vätskeform. Beroende på temperaturintervallet som krävs används olika köldmedel, till exempel kylvatten, kallvatten (med en temperatur på normalt cirka 5 °C), ammoniak eller propan.

Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången för återvinning är för stor till följd av ett lågt VOC-innehåll.

b.

Adsorption med användning av aktivt kol eller zeoliter

VOC-föreningar adsorberas på ytan av aktivt kol, zeoliter eller kolfiberpapper. Adsorbatet desorberas senare, till exempel med användning av ånga (ofta på plats), för återanvändning eller bortskaffning och adsorbenten återanvänds. För kontinuerlig drift används normalt fler än två adsorptionsfilter parallellt, där ett av dem befinner sig i desorptionsfasen. Adsorption används ofta även som ett koncentrationssteg för att öka den efterföljande oxidationens effektivitet.

Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången för återvinning är för stor till följd av ett lågt VOC-innehåll.

c.

Absorption med användning av en lämplig vätska

Användning av en lämplig vätska för att avlägsna föroreningar från rågasen genom absorption, i synnerhet lösliga föreningar och fasta partiklar (stoft). Återvinning av lösningsmedel kan exempelvis göras genom destillation eller termisk desorption.

(För avlägsnande av stoft, se BAT 18.)

Allmänt tillämpligt.

II. Termisk rening av lösningsmedel i rågas med energiåtervinning

d.

Skickande av rågas till en förbränningsanläggning

All rågas eller delar av rågasen skickas som förbränningsluft och kompletterande bränsle till en förbränningsanläggning (inklusive kraftvärmeverk) för produktion av ånga och/eller elektricitet.

Ej tillämpligt för rågas som innehåller sådana ämnen som avses i artikel 59.5 i industriutsläppsdirektivet (IED). Tillämpligheten kan begränsas till följd av säkerhetsöverväganden.

e.

Rekuperativ termisk oxidation

Termisk oxidation med användning av värmen från avgaser, till exempel för att förvärma inkommande rågas.

Allmänt tillämpligt.

f.

Regenerativ termisk oxidation med flera bäddar eller med en ventillös roterande luftfördelare

En oxidationsenhet med flera bäddar (tre eller fem) fyllda med keramisk packning. Bäddarna är värmeväxlare som värms av rökgaserna från oxidationen varpå flödet vänds för att värma inluften till oxidationsenheten. Flödet byter regelbundet håll. I den ventillösa roterande luftfördelaren finns det keramiska mediet i ett ensamt roterande kärl som är uppdelat i flera olika delar.

Allmänt tillämpligt.

g.

Katalytisk oxidation

VOC-oxidationen underlättas av en katalysator för att sänka oxidationstemperaturen och minska bränsleförbrukningen. Frånluftsvärmen kan återvinnas genom rekuperativa eller regenerativa värmeväxlare. Högre oxidationstemperaturer (500–750 °C) används för rening av rågas från tillverkningen av lindningstråd.

Tillämpligheten kan begränsas av förekomsten av katalysatorförstörande ämnen.

III. Rening av lösningsmedel i rågas utan lösningsmedels- eller energiåtervinning

h.

Biologisk rågasrening

Damm avlägsnas från rågasen varpå rågasen skickas till en reaktor med biofiltermedium. Biofiltret består av en bädd av organiskt material (till exempel torv, ljung, kompost, rotflis, bark, barrvedsflis eller olika kombinationer av dessa) eller något inert material (till exempel lera, aktivt kol eller polyuretan), där rågasströmmen biologiskt oxideras av naturligt förekommande mikroorganismer till koldioxid, vatten, oorganiska salter och biomassa. Biofiltret är känsligt för damm, höga temperaturer och kraftiga variationer i rågasen, till exempel vad gäller inloppstemperaturen eller VOC-koncentrationen. Ytterligare näringstillförsel kan behövas.

Endast tillämpligt för rening av biologiskt nedbrytbara lösningsmedel.

i.

Termisk oxidation

Oxidation av VOC-innehållet genom att rågasen värms upp tillsammans med luft eller syrgas över självantändningspunkten i en förbränningskammare, varpå temperaturen hålls hög tillräckligt länge för att VOC-innehållet ska förbrännas fullständigt till koldioxid och vatten.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Bibehålla VOC-koncentrationen som skickas till rågasreningssystemet genom att använda fläktar med drivsystem med variabel frekvens

Användning av fläktar med drivsystem med variabel frekvens tillsammans med centraliserade rågasreningssystem för att anpassa luftflödet efter utsläppen från utrustningen som för tillfället är i drift.

Endast tillämpligt för centrala termiska rågasreningssystem vid satsvisa processer som tryckning.

b.

Intern koncentrering av lösningsmedel i rågasen

Rågasen återcirkuleras inom processen (internt) i härdningsugnar/torkare och/eller i sprutboxar så att VOC-koncentrationen i rågasen ökar och reningseffektiviteten i rågasreningssystemet förbättras.

Tillämpligheten kan begränsas av hälso- och säkerhetsaspekter som LEL och produktkvalitetskrav eller specifikationer.

c.

Extern koncentrering av lösningsmedel i rågasen genom adsorption

Koncentrationen av lösningsmedel i rågasen ökas genom ett kontinuerligt cirkulärt flöde av sprutboxens processluft, eventuellt kombinerat med rågas från härdningsugnar/torkare, genom användning av adsorptionsutrustning. Denna utrustning kan utgöras av

Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången är för stor till följd av ett lågt VOC-innehåll.

d.

Fördelningsteknik för att minska avgasens volym

Rågasen från härdningsugnarna/torkarna skickas till en stor kammare (fördelningskammare) och återcirkuleras delvis som inloppsluft till härdningsugnarna/torkarna. Överskottsluften från fördelningskammaren skickas till rågasreningssystemet. Denna cykel ökar VOC-innehållet i härdningsugnarnas/torkarnas luft och minskar volymen avgaser.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Optimering av förhållandena för termisk rening (utformning och drift)

Bra utformning av förbränningskammare, brännare och tillhörande utrustning/enheter kombinerat med optimering av förbränningsförhållandena (till exempel genom reglering av förbränningsparametrar som temperatur och uppehållstid) med eller utan användning av automatiska system och med planerat löpande underhåll av förbränningssystemet i enlighet med leverantörens rekommendationer.

För befintliga delanläggningar kan tillämpligheten vad gäller att anpassa utformningen vara begränsad.

b.

Användning av låg-NOX-brännare

Den högsta flamtemperaturen i förbränningskammaren minskas, vilket fördröjer men fullbordar förbränningen och ökar värmeöverföringen (ökad emissivitet hos lågan). Detta kombineras med ökad uppehållstid för att önskad VOC-rening ska uppnås.

Tillämpligheten kan vara begränsad för befintliga delanläggningar till följd av konstruktionsmässiga och/eller driftsmässiga begränsningar.

Parameter

Enhet

BAT-AEL (21)

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

Indikativ utsläppsnivå (21)

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

NOX

mg/Nm3

20–130 (22)

Ingen indikativ nivå

CO

Ingen BAT-AEL

20–150

Teknik

Beskrivning

a.

Sprutbox med ridåvattensystem (vattenavskärmning)

En vattenridå som forsar ned vertikalt längs sprutboxens bakre vägg fångar upp färgpartiklar från sprutdimma. Blandningen av vatten och färg fångas upp i en behållare och vattnet återcirkuleras.

b.

Våtskrubbning

Färgpartiklar och annat stoft i rågasen separeras i skrubbningssystemet genom en kraftfull blandning av rågasen med vatten. (För avlägsnande av VOC, se BAT 15 c.)

c.

Torr separation av sprutdimma med förbehandlat material

En torr separation av färgsprutdimma med användning av membranfilter kombinerat med kalksten som förbehandlingsmaterial för att förhindra förorening av membranen.

d.

Torr separation av sprutdimma med användning av filter

Mekaniskt separationssystem, till exempel med användning av kartong, tyg eller sinter.

e.

Elfilter

I ett elfilter laddas partiklar och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. I ett torrt elfilter avlägsnas det uppsamlade materialet mekaniskt (till exempel genom skakning, vibrering eller tryckluft). I ett vått elfilter spolas det bort med en lämplig vätska, vanligtvis ett vattenbaserat avskiljningsmedel.

Parameter

Sektor

Process

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

Stoft

Lackering av fordon

Sprutlackering

mg/Nm3

< 1–3

Beläggning av andra metall- och plastytor

Sprutlackering

Lackering av luftfartyg

Förberedelse (till exempel slipning eller blästring), lackering

Beläggning och tryck på metallförpackningar

Sprutapplicering

Beläggning av träytor

Förberedelse, beläggning

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Hanteringsrelaterade tekniker

a.

Energieffektivitetsplan

En energieffektivitetsplan är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar definiering och beräkning av den specifika energiförbrukningen för verksamheten, fastställande av nyckeltal på årlig basis (till exempel MWh/ton av produkten) och planering av återkommande förbättringsmål med tillhörande åtgärder. Planen anpassas efter delanläggningens specifika karaktär, sett till utförd process (eller utförda processer), material, produkter etc.

Detaljnivån och beskaffenheten på energieffektivitetsplanen och redogörelsen för energibalansen hänger i allmänhet samman med anläggningens typ, storlek och komplexitet och med de typer av energikällor som används. Tekniken är eventuellt inte tillämplig om ytbehandlingen med organiska lösningsmedel utförs inom ramen för en större anläggning, förutsatt att energieffektivitetsplanen och redogörelsen för energibalansen för den större anläggningen på ett tillfredsställande sätt omfattar ytbehandlingen med organiska lösningsmedel.

b.

Redogörelse för energibalansen

Framtagning av en redogörelse för energibalansen en gång om året, som specificerar energiförbrukningen och energiproduktionen (inklusive energiexport) utifrån typen av källa (till exempel elektricitet, fossila bränslen, förnybar energi, importerad värme och/eller kyla). Redogörelsen ska innefatta följande:

Redogörelsen för energibalansen anpassas efter delanläggningens specifika karaktär, sett till utförd process (eller utförda processer), material etc.

Processrelaterade tekniker

c.

Termisk isolering av tankar och cisterner som innehåller kylda eller uppvärmda vätskor, samt av förbrännings- och ångsystem

Detta kan exempelvis uppnås genom

Allmänt tillämpligt.

d.

Värmeåtervinning genom kraftvärmeproduktion – kraftvärme (CHP) eller kraftvärme med kylproduktion (CCHP)

Återvinning av värme (huvudsakligen från ångsystemet) för produktion av varmvatten/ånga för användning i industriprocesser/industriverksamheter. CCHP (även kallat trigeneration) är ett kraftvärmesystem med en absorptionskylare som använder lågtemperaturvärme för att producera kylt vatten.

Tillämpligheten kan begränsas av delanläggningens utformning, egenskaperna hos de varma gasströmmarna (till exempel flödeshastighet och temperatur) eller brist på lämpligt värmebehov.

e.

Värmeåtervinning från varma gasströmmar

Energiåtervinning från varma gasströmmar (till exempel från torkare eller kylzoner), exempelvis genom återcirkulation som processluft, genom användning av värmeväxlare, i processer eller externt.

f.

Flödesjustering av processluft och rågas

Justering av flödet av processluft och rågas utifrån behovet. Detta innefattar minskning av luftventilationen under stillestånd i produktion eller underhåll.

Allmänt tillämpligt.

g.

Återcirkulation av rågas från sprutbox

Infångning och återcirkulation av rågasen från sprutboxen i kombination med effektiv avskiljning av färgsprutdimma. Energiförbrukningen blir mindre än vid användning av friskluft.

Tillämpligheten kan begränsas till följd av beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter.

h.

Optimerad cirkulation av varm luft i en härdningsbox med stor volym med hjälp av en luftturbulator

Luft blåses in på ett enda ställe i härdningsboxen och distribueras med hjälp av en luftturbulator som förvandlar det laminära luftflödet till önskat turbulent flöde.

Endast tillämpligt för sektorer med sprutlackering.

Sektor

Produkttyp

Enhet

BAT-AEPL

(årsmedelvärde)

Lackering av fordon

Personbilar

MWh/lackerat fordon

0,5–1,3

Lätta lastbilar

0,8–2

Lastbilshytter

1–2

Lastbilar

0,3–0,5

Bandlackering

Band av stål och/eller aluminium

kWh/m2 bandlackering

0,2–2,5  (23)

Beläggning av textilier, folie och papper

Beläggning av textilier med polyuretan och/eller polyvinylklorid

kWh/m2 belagd yta

1–5

Tillverkning av lindningstråd

Trådar med en genomsnittlig diameter > 0,1 mm

kWh/kg belagd tråd

< 5

Beläggning och tryck på metallförpackningar

Alla produkttyper

kWh/m2 belagd yta

0,3–1,5

Rulloffset med heatsetfärg

Alla produkttyper

Wh/m2 tryckt yta

4–14

Flexografi och rotogravyrtryck som inte är för publikationer

Alla produkttyper

Wh/m2 tryckt yta

50–350

Rotogravyrtryck för publikationer

Alla produkttyper

Wh/m2 tryckt yta

10–30

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Vattenhanteringsplan och vattenredovisningar

En vattenhanteringsplan och vattenredovisningar ingår i miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar

Vattenredovisningar genomförs åtminstone en gång om året.

Vattenhanteringsplanens och vattenredovisningarnas detaljnivå och beskaffenhet hänger i allmänhet samman med delanläggningens typ, storlek och komplexitet. Tekniken är eventuellt inte tillämplig om ytbehandlingen med organiska lösningsmedel utförs inom ramen för en större anläggning, förutsatt att vattenhanteringsplanen och vattenredovisningarna för den större anläggningen på ett tillfredsställande sätt omfattar ytbehandlingen med organiska lösningsmedel.

b.

Stegvis sköljning i motsatt riktning

Sköljning i flera steg där vattnet strömmar i motsatt riktning mot arbetsstyckena/underlaget. På detta sätt möjliggörs en effektiv sköljning med liten vattenförbrukning.

Tillämpligt när sköljningsprocesser används.

c.

Återanvändning och/eller återvinning av vatten

Vattenflöden (till exempel använt sköljvatten eller utflödet från våtskrubbrar) återanvänds och/eller återvinns, vid behov efter rening med användning av tekniker som jonbyte eller filtrering (se BAT 21). Graden av återanvändning och/eller återvinning av vatten begränsas av delanläggningens vattenbalans, innehållet av föroreningar och/eller vattenflödenas egenskaper.

Allmänt tillämpligt.

Sektor

Produkttyp

Enhet

BAT-AEPL

(årsmedelvärde)

Lackering av fordon

Personbilar

m3/lackerat fordon

0,5–1,3

Lätta lastbilar

1–2,5

Lastbilshytter

0,7–3

Lastbilar

1–5

Bandlackering

Band av stål och/eller aluminium

l/m2 bandlackering

0,2–1,3  (24)

Beläggning och tryck på metallförpackningar

DWI-dryckesburkar i två delar

l/1 000 burkar

90–110

Teknik

Beskrivning

Typiska föroreningar som tekniken fokuserar på

Förberedande, primär och generell behandling

a.

Utjämning

Balansering av flöden och föroreningsbelastningar genom användning av tankar eller andra hanteringstekniker.

Alla föroreningar.

b.

Neutralisering

Justering av avloppsvattnets pH-värde till en neutral nivå (ungefär 7).

Syror, alkalier.

c.

Fysisk avskiljning, till exempel med användning av filter, siktar, sand-/grusavskiljare, primära sedimenteringstankar eller magnetisk separering

Grövre föroreningar, suspenderat material, metallpartiklar.

Fysikalisk-kemisk behandling

d.

Adsorption

Avlägsnande av lösliga substanser (lösta ämnen) från avloppsvattnet genom att de överförs till ytan på fasta och mycket porösa partiklar (normalt aktivt kol).

Adsorberbara upplösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar, till exempel AOX.

e.

Vakuumdestillation

Avlägsnande av föroreningar genom termisk rening av avloppsvatten under sänkt tryck.

Upplösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar som kan destilleras, till exempel vissa lösningsmedel.

f.

Utfällning

Omvandling av lösta förorenande ämnen till olösliga föreningar genom tillsats av utfällningsmedel. De fasta utfällningar som bildas separeras därefter genom sedimentering, flotation eller filtrering.

Utfällbara upplösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar, till exempel metaller.

g.

Kemisk reduktion

Vid kemisk reduktion omvandlas föroreningar genom kemiska reduktionsmedel till liknande men mindre skadliga eller farliga föreningar.

Reducerbara upplösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar, till exempel sexvärt krom (Cr(VI))

h.

Jonbyte

Kvarhållande av föroreningar i jonform i avloppsvatten varvid de ersätts med mindre skadliga joner genom användning av ett jonbytarharts. Föroreningarna hålls kvar tillfälligt och frisätts sedan till en regenererings- eller backspolningsvätska.

Joniska upplösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar, till exempel metaller.

i.

Strippning

Avlägsnande av avskiljbara föroreningar från vattenfasen med hjälp av en gasformig fas (till exempel ånga, kväve eller luft) som passerar genom vätskan. Effektiviteten i avlägsnandet kan förbättras genom att temperaturen höjs eller trycket sänks.

Avskiljbara föroreningar, till exempel vissa adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX).

Biologisk rening

j.

Biologisk rening

Användning av mikroorganismer för rening av avloppsvatten (till exempel anaerob eller aerob behandling).

Biologiskt nedbrytbara organiska föreningar.

Slutligt avlägsnande av fast material

k.

Koagulering och flockning

Koagulering och flockning används för att avskilja suspenderat fast material från avloppsvatten och görs ofta i flera steg. Koagulering utförs genom att koaguleringsmedel med en laddning som är motsatt den hos det suspenderade materialet tillsätts. Vid flockning sker en varsam blandning så att kollisioner mellan mikroflockpartiklar får dem att slås samman till större flockar. Flockningen kan underlättas genom tillsats av polymerer.

Suspenderat fast material och partikelbundna metaller

l.

Sedimentering

Avskiljning av suspenderade partiklar genom fällning till följd av gravitationens inverkan.

m.

Filtrering

Avskiljning av fasta partiklar från avloppsvatten genom att vattnet får passera ett poröst medium, till exempel sandfiltrering, nano-, mikro- och ultrafiltrering.

n.

Flotation

Avskiljning av fasta eller vätskeformiga partiklar från avloppsvatten genom att låta dem fångas upp av små gasbubblor, vanligtvis av luft. De flytande partiklarna samlas på vattenytan och fångas upp med skimmers.

Ämne/parameter

Sektor

BAT-AEL  (25)

Totalt suspenderat material (TSS)

Lackering av fordon

Bandlackering

Beläggning av och tryck på metallförpackningar (endast för DWI-burkar)

5–30 mg/l

Kemisk syreförbrukning (COD)  (26)

30–150 mg/l

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)

0,1–0,4 mg/l

Fluorid (F-)  (27)

2–25 mg/l

Nickel (uttryckt som Ni)

Lackering av fordon

Bandlackering

0,05–0,4 mg/l

Zink (uttryckt som Zn)

0,05–0,6 mg/l  (28)

Totalt krom (uttryckt som Cr)  (29)

Lackering av luftfartyg

Bandlackering

0,01–0,15 mg/l

Sexvärt krom (uttryckt som Cr(VI))  (30)

0,01–0,05 mg/l

Ämne/parameter

Sektor

BAT-AEL (31)  (32)

Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX)

Lackering av fordon

Bandlackering

Beläggning av och tryck på metallförpackningar (endast för DWI-burkar)

0,1–0,4 mg/l

Fluorid (F-)  (33)

2–25 mg/l

Nickel (uttryckt som Ni)

Lackering av fordon

Bandlackering

0,05–0,4 mg/l

Zink (uttryckt som Zn)

0,05–0,6 mg/l (34)

Totalt krom (uttryckt som Cr)  (35)

Lackering av luftfartyg

Bandlackering

0,01–0,15 mg/l

Sexvärt krom (uttryckt som Cr(VI))  (36)

0,01–0,05 mg/l

Teknik

Beskrivning

a.

Avfallsplan

En avfallsplan är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och utgörs av en uppsättning åtgärder som syftar till att: 1) minimera produktionen av avfall, 2) optimera återanvändningen, regenereringen och/eller återvinningen av avfall och/eller återvinningen av energi från avfall, 3) säkerställa att avfall bortskaffas på korrekt sätt.

b.

Övervakning av avfallsmängder

Årlig redovisning av mängden avfall som genereras för varje typ av avfall. Innehållet av lösningsmedel i avfallet fastställs med jämna mellanrum (åtminstone en gång per år) genom analys eller beräkning.

c.

Återvinning/återanvändning av lösningsmedel

Exempelvis följande tekniker kan användas:

d.

Avfallsflödesspecifika åtgärder

Exempelvis följande tekniker kan användas:

Lackeringssystem

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Blandad lackering (lösningsmedelsbaserad blandning)

Lackeringssystem där ett lackeringslager (grundfärg eller baslack) är vattenbaserat.

Endast tillämpligt för nya delanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar.

b.

Vattenbaserad lackering

Lackeringssystem där grundfärgs- och baslackslagren är vattenbaserade.

c.

Integrerad lackeringsprocess

Lackeringssystem som kombinerar funktionerna hos grundfärg och baslack och appliceras genom sprutlackering i två steg.

d.

Three-wet-process

Lackeringssystem där lagren grundfärg, baslack och klarlack appliceras utan mellanliggande torkning. Grundfärgen och baslacken kan vara lösningsmedelsbaserade eller vattenbaserade.

Parameter

Fordonstyp

Enhet

BAT-AEL  (37)

(årsmedelvärde)

Ny delanläggning

Befintlig delanläggning

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Personbilar

g VOC per m2 yta  (38)

8–15

8–30

Lätta lastbilar

10–20

10–40

Lastbilshytter

8–20

8–40

Lastbilar

10–40

10–50

Bussar

< 100

90–150

Parameter

Fordonstyp

Relevanta avfallsflöden

Enhet

Indikativ nivå

(årsmedelvärde)

Avfallskvantitet som lämnar anläggningen

Personbilar

kg/lackerat fordon

3–9  (39)

Lätta lastbilar

4–17  (39)

Lastbilshytter

2–11  (39)

Parameter

Process

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Beläggning av metallytor

kg VOC per kg massa fasta ämnen

< 0,05–0,2

Beläggning av plastytor

< 0,05–0,3

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 1–10

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

1–20 (40)  (41)

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Hantering av avfall och avloppsvatten

a.

Separering av avfalls- och avloppsvattensflöden

Hamnar och slipar förses med

Endast tillämpligt för nya delanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar.

Tekniker gällande förberedelse- och lackeringsprocesser

b.

Restriktioner för svåra väderförhållanden

Om behandlingsområden inte är helt inneslutna utförs inte blästring och/eller lackering genom högtryckssprutning ifall svåra väderförhållanden observeras eller kan förväntas,

Allmänt tillämpligt.

c.

Partiell inneslutning av behandlingsområden

Finmaskiga nät och/eller vattenridåer används runt områden där blästring och/eller lackering genom högtryckssprutning utförs för att förhindra stoftutsläpp. Dessa lösningar kan vara permanenta eller temporära.

Tillämpligheten kan begränsas av storleken och formen på området som ska inneslutas. Vattenridåer går eventuellt inte att använda under kalla klimatförhållanden.

d.

Fullständig inneslutning av behandlingsområden

Blästring och/eller lackering genom högtryckssprutning utförs i hallar, slutna verkstäder, områden omgärdade med textilier eller områden som är fullständigt inneslutna med nät för att förhindra stoftutsläpp. Luft från behandlingsområden sugs ut och kan skickas vidare till rågasrening; se även BAT 14 b.

Tillämpligheten kan begränsas av storleken och formen på området som ska inneslutas.

e.

Torrblästring i ett slutet system

Torrblästring med användning av skarpkantig eller kulformig stålsand utförs i ett slutet blästringssystem som är försett med ett sugmunstycke och slunghjul för slungblästring.

Allmänt tillämpligt.

f.

Våtblästring

Blästring utförs med vatten som innehåller ett fint slipande material, som fint slagg (till exempel kopparslagg) eller kvarts.

Eventuellt inte tillämpligt under kalla klimatförhållanden och/eller i inneslutna områden (som fraktbehållare eller dubbelbottnade tankar) på grund av den kraftiga dimbildningen.

g.

Vattenspolning eller -blästring under (ultra-) högt tryck ([U]HP)

Blästring under (ultra-) högt tryck ([U]HP) är en dammfri ytbehandlingsmetod som använder vatten under extremt högt tryck. Det finns alternativ med eller utan slipmedel.

Eventuellt inte tillämpligt under kalla klimatförhållanden eller till följd av ytspecifikationer (till exempel nya ytor eller punktblästring).

h.

Strippning av beläggningar med induktionsvärme

Ett induktionshuvud förs över ytan vilket orsakar lokal snabbuppvärmning av stålet vilket i sin tur lossar gamla beläggningar.

Eventuellt inte tillämpligt för ytor med en tjocklek som understiger 5 mm och/eller för ytor med komponenter som är känsliga för induktionsvärme (till exempel isolering eller brännbara ämnen).

i.

Rengöringssystem för skrov och propeller under vatten

Rengöringssystem under vatten som använder trycksatt vatten och roterande polypropenborstar.

Ej tillämpligt för fartyg i hel torrdocka.

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

kg VOC per kg massa fasta ämnen

< 0,375

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Inneslutning

Komponenter lackeras i slutna sprutboxar (se BAT 14 b).

Allmänt tillämpligt.

b.

Direkt tryck

Användning av en tryckenhet för direkt tryck av komplexa layouter på luftfartygets delar.

Tillämpligheten kan begränsas av tekniska skäl (till exempel applikatorställningens åtkomst och specialanpassade färger).

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

kg VOC per kg massa fasta ämnen

0,2–0,58

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 1–3

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

1–20 (42)  (43)

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 1–3  (44)

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

2–20 (45)  (46)

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 1–5

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

5–20 (47)  (48)

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Processintegrerad VOC-oxidering

Blandningen av luft och lösningsmedel som uppstår genom avdunstningen av lösningsmedel under den upprepade lackhärdningsprocessen behandlas i en katalytisk oxideringsenhet (se BAT 15 g) som är integrerad i härdningsugnen/torkaren. Restvärmen från den katalytiska oxideringsenheten används i torkningsprocessen för att värma upp det cirkulerande luftflödet och/eller som processvärme för andra ändamål inom delanläggningen.

Allmänt tillämpligt.

b.

Lösningsmedelsfria smörjmedel

Lösningsmedelsfria smörjmedel appliceras på ett av följande sätt:

Tillämpligheten kan begränsas av produktkvalitetskrav eller specifikationer, till exempel diameter.

c.

Självsmörjande beläggningar

Ett smörjsteg som innehåller lösningsmedel undviks genom användning av ett beläggningssystem som även innefattar smörjmedel (ett särskilt vax).

Tillämpligheten kan begränsas av produktkvalitetskrav eller specifikationer.

d.

Beläggning med lack med högt innehåll av fasta partiklar

Användning av lack med en halt av fasta partiklar på upp till 45 %. För tunna trådar (med en diameter på högst 0,1 mm) gäller en halt av fasta partiklar på upp till 30 %.

Parameter

Produkttyp

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Beläggning av lindningstråd med en genomsnittlig diameter som överstiger 0,1 mm

g VOC per kg belagd tråd

1–3,3

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

5–40

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

g VOC per m2 belagd/tryckt yta

< 1–3,5

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 1–12

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

1–20  (49)

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Materialbaserade tekniker och trycktekniker

a.

Användning av tillsatser med låg halt av isopropanol (IPA) eller ingen isopropanol i fuktvatten

Minskad eller ingen användning av isopropanol (IPA) som vätmedel i fuktvatten genom ersättning med blandningar av andra organiska föreningar som inte är flyktiga eller som har en låg flyktighet.

Tillämpligheten kan begränsas av krav eller specifikationer gällande teknik och produktkvalitet.

b.

Vattenfri offsettryckning

Modifiering av tryckanordning och processer innan tryck för att möjliggöra användning av specialbelagda offsetplåtar utan krav på fuktning.

Eventuellt inte tillämpligt för långa tryckomgångar eftersom plåtarna behöver bytas oftare.

Rengöringstekniker

c.

Användning av VOC-fria lösningsmedel eller lösningsmedel med låg flyktighet för automatisk tryckduksrengöring

Användning av organiska föreningar som inte är flyktiga eller som har en låg flyktighet som rengöringsmedel för automatisk tryckduksrengöring.

Allmänt tillämpligt.

Tekniker för rågasrening

d.

Rulloffset-torkare integrerad med rågasrening

En rulloffset-torkare med en integrerad rågasreningsenhet som låter inkommande torkarluft blandas med en del av avgaserna som kommer från systemet för termisk rening av rågas.

Tillämpligt för nya delanläggningar och vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar.

e.

Utsugning och rening av luft från tryckrummet eller den inneslutna tryckningen

Dirigering av utsugen luft från tryckrummet eller den inneslutna tryckningen till torkaren. Som en följd kommer en del av de lösningsmedel som avdunstar i tryckrummet eller i den inneslutna tryckningen att renas genom termisk rening (se BAT 15) nedströms om torkaren.

Allmänt tillämpligt.

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

kg VOC per kg tillförd tryckfärg

< 0,01–0,04 (50)

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 1–10 (51)

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

1–15

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

kg VOC per kg massa fasta ämnen

< 0,1–0,3

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 1–12

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

1–20 (52)  (53)

Teknik

Beskrivning

a.

Användning av retentionsfärg

Retentionsfärg bromsar bildandet av en torkad filmyta, vilket gör att toluenet kan förångas under en längre tid och därigenom kan mer toluen frigöras i torkaren och återvinnas av återvinningssystemet för toluen.

b.

Automatiska rengöringssystem anslutna till återvinningssystemet för toluen

Automatisk cylinderrengöring med luftutsug till återvinningssystemet för toluen.

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 2,5

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

10–20

Parameter

Belagda underlag

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Totala VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Platta underlag

kg VOC per kg massa fasta ämnen

< 0,1

Andra underlag än platta underlag

< 0,25

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(årsmedelvärde)

Flyktiga VOC-utsläpp beräknade utifrån massbalansen för lösningsmedel

Procentandel (%) av tillfört lösningsmedel

< 10

Parameter

Enhet

BAT-AEL

(dygnsmedelvärde eller medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

5–20 (54)

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Användning av ett effektivt appliceringssystem för skyddsmedlet

Appliceringssystem där träet sänks ned i träskyddsmedelslösningen är mer effektiva än exempelvis sprutning. Appliceringseffektiviteten hos vakuumprocesser (slutet system) är nära 100 %. Vid valet av appliceringssystem ska hänsyn tas till användningsklassen och den penetrationsnivå som krävs.

Endast tillämpligt för nya delanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar.

b.

Kontroll och optimering av förbrukningen av impregneringskemikalier för den specifika slutanvändningen

Kontroll och optimering av förbrukningen av impregneringskemikalier genom

Förbrukningen av impregneringskemikalierna följer leverantörernas rekommendationer och leder inte till överskridande av retentionskraven (som exempelvis anges i produktkvalitetsstandarder).

Allmänt tillämpligt.

c.

Massbalans för lösningsmedel

Sammanställning, som åtminstone utförs en gång om året, av delanläggningens tillförda och utsläppta organiska lösningsmedel, enligt definitionen i punkt 2 i del 7 i bilaga VII till direktiv 2010/75/EU.

Endast tillämpligt för delanläggningar där lösningsmedelsbaserade impregneringskemikalier eller kreosot används.

d.

Mätningar och justeringar av träets fukthalt innan behandlingen

Träets fukthalt mäts innan behandlingen (till exempel genom mätning av det elektriska motståndet eller genom vägning) och justeras vid behov (till exempel genom ytterligare torkning av träet) för att optimera impregneringsprocessen och säkerställa den produktkvalitet som krävs.

Endast tillämpligt om trä med en specifik fukthalt behövs.

Teknik

Beskrivning

a.

Gasåterföring

Kallas även återföring av ångor. Ångor av lösningsmedel eller kreosot som trängs undan från den mottagande tanken under fyllning samlas in och återförs till tanken eller tankbilen som vätskan kommer ifrån.

b.

Infångning av undanträngd luft

Ångor av lösningsmedel eller kreosot som trängs undan från den mottagande tanken under fyllning samlas in och leds till en behandlingsenhet, till exempel ett filter med aktivt kol eller en enhet för termisk oxidation.

c.

Tekniker för att minska avdunstningsförluster till följd av uppvärmning av lagrade kemikalier

När exponering för solljus kan leda till avdunstning av lösningsmedel eller kreosot som lagras i förvaringstankar ovan jord täcks tankarna över av ett tak eller målas med ljus färg för att minska uppvärmningen av de lagrade lösningsmedlen eller den lagrade kreosoten.

d.

Säkring av leveransanslutningar

Leveransanslutningar till förvaringstankar som är placerade inom en invallad/avgränsad yta säkras och stängs av när de inte används.

e.

Tekniker för att förhindra översvämning under pumpning

I detta ingår att säkerställa

f.

Behållare för sluten lagring

Användning av behållare för sluten lagring för impregneringskemikalier.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Separering av trä i travar med hjälp av mellanlägg

Mellanlägg placeras med jämna mellanrum i travarna för att underlätta flödet av impregneringskemikalier genom travarna och uttömningen efter behandlingen.

Allmänt tillämpligt.

b.

Lutning av travar av trä i traditionella horisontella impregneringskärl

Travar av trä lutas i impregneringskärlet för att underlätta flödet av impregneringskemikalier och uttömningen efter behandlingen.

Allmänt tillämpligt.

c.

Användning av tippbara kärl för tryckimpregnering

Hela impregneringskärlet lutas efter behandlingen så att överskottet av impregneringskemikalier enkelt rinner ned och kan återvinnas från botten av kärlet.

Endast tillämpligt för nya delanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av delanläggningar.

d.

Optimerad placering av formade trästycken

Formade trästycken placeras på ett sätt som förhindrar instängning av impregneringskemikalier.

Allmänt tillämpligt.

e.

Säkrande av staplar av trä

Staplar av trä säkras inuti impregneringskärlet för att begränsa trästyckenas rörelser, vilka annars skulle kunna förändra stapelns struktur och minska effektiviteten i impregneringen.

Allmänt tillämpligt.

f.

Maximering av trämängden

Trämängden i impregneringskärlet maximeras för att säkerställa bästa möjliga proportion mellan träet som ska behandlas och impregneringskemikalierna.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

a.

Impregneringskärl med dubbla väggar med automatiska läckagedetektorer

b.

Impregneringskärl med enkla väggar med tillräckligt stor och träskyddsmedelresistent inneslutning, påkörningsskydd och automatisk läckagedetektor

Teknik

Beskrivning

a.

Processtyrning som förhindrar drift om inte impregneringskärlets lucka är låst och förseglad

Impregneringskärlets lucka låses och förseglas när impregneringskärlet har fyllts med material och innan behandlingen äger rum. Processtyrningen förhindrar drift av impregneringskärlet om inte luckan är låst och förseglad.

b.

Processtyrning som förhindrar att impregneringskärlet öppnas medan det är trycksatt och/eller fyllt med träskyddsmedelslösning

Processtyrningen visar trycket och huruvida det finns vätska i impregneringskärlet. Styrningen förhindrar att impregneringskärlet öppnas medan det fortfarande är trycksatt och/eller fyllt.

c.

Säkerhetsspärr för impregneringskärlets lucka

Impregneringskärlets lucka förses med en säkerhetsspärr för att förhindra att vätskor rinner ut ifall luckan måste öppnas i samband med en nödsituation (till exempel att luckans försegling bryts). Genom säkerhetsspärren kan luckan öppnas delvis för att släppa ut trycket samtidigt som vätskan hålls kvar inuti.

d.

Användning och underhåll av övertrycksventiler

Impregneringskärl förses med övertrycksventiler för att skydda kärlen från alltför högt tryck.

Utsläpp från ventilerna leds till en tank med tillräckligt stor kapacitet.

Övertrycksventilerna inspekteras regelbundet (till exempel var sjätte månad) med avseende på korrosion, föroreningar eller felaktig montering och rengörs och/eller repareras vid behov.

e.

Kontroll av utsläppen till luft från vakuumpumpens utblås

Luft som sugs ut ur kärlen för tryckimpregnering (det vill säga vakuumpumpens utblås) renas (till exempel i en vätskeavskiljare).

f.

Minskade utsläpp till luft när impregneringskärlet öppnas

Tillräcklig tid ges för droppande och kondensering mellan tryckutjämningsfasen och öppnandet av impregneringskärlet.

g.

Användning av ett eftervakuum för att avlägsna överskott av impregneringskemikalier från ytan av det behandlade träet

För att undvika droppande skapas ett eftervakuum i impregneringskärlet innan det öppnas, för att avlägsna överskott av impregneringskemikalier från ytan av det behandlade träet.

Ett eftervakuum är eventuellt inte nödvändigt om avlägsnandet av överskott av impregneringskemikalier från ytan av det behandlade träet kan säkerställas genom användning av ett lämpligt förvakuum (till exempel lägre än 50 mbar).

Teknik

Beskrivning

a.

Avlägsnande av partiklar innan behandling

Partiklar (till exempel sågspån och träflis) avlägsnas från ytan på träet/träprodukterna innan behandling.

b.

Återvinning och återanvändning av vaxer och oljor

När vaxer eller oljor används för impregnering återvinns och återanvänds överskott av vaxer eller oljor från impregneringsprocessen.

c.

Bulkleverans av impregneringskemikalier

Impregneringskemikalier levereras i tankar för att minska mängden emballage.

d.

Användning av återanvändbara behållare

Återanvändbara behållare som används för impregneringskemikalier (till exempel IBC-behållare) återförs till leverantören för återanvändning.

Ämne/parameter

Standard/standarder

Biocider  (55)

EN-standarder kan finnas beroende på biocidprodukternas sammansättning

Cu  (56)

Flera olika EN-standarder finns

(till exempel EN ISO 11885, EN ISO 17294-2, EN ISO 15586)

Lösningsmedel  (57)

EN-standarder finns för vissa lösningsmedel

(till exempel EN ISO 15680)

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)  (58)

EN ISO 17993

Bens[a]pyren  (58)

EN ISO 17993

Oljeindex (HOI)

EN ISO 9377-2

Ämne/parameter  (59)

Standard/standarder

Biocider  (60)

EN-standarder kan finnas beroende på biocidprodukternas sammansättning

As

Flera olika EN-standarder finns

(till exempel EN ISO 11885, EN ISO 17294-2, EN ISO 15586)

Cu

Cr

Lösningsmedel  (61)

EN-standarder finns för vissa lösningsmedel

(till exempel EN ISO 15680)

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

EN ISO 17993

Bens[a]pyren

EN ISO 17993

Oljeindex (HOI)

EN ISO 9377-2

Parameter

Process

Standard/standarder

Övervakning kopplad till

TVOC  (62)

Skydd av trä och träprodukter med användning av kreosot och lösningsmedelsbaserade impregneringskemikalier

EN 12619

BAT 49, BAT 51

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (62)  (63)

Skydd av trä och träprodukter med användning av kreosot

EN-standard saknas

BAT 51

NOX  (64)

Skydd av trä och träprodukter med användning av kreosot och lösningsmedelsbaserade impregneringskemikalier

EN 14792

BAT 52

CO  (64)

EN 15058

Teknik

Beskrivning

a.

Avgränsning eller invallning inom delanläggning och för utrustning

De delar av delanläggningen där impregneringskemikalier förvaras eller hanteras, det vill säga förvaringsområden för impregneringskemikalier och områden för behandling, efterbehandlingskonditionering och mellanlagring (vilket innefattar impregneringskärl, arbetskärl, anordningar för urlastning/utdragning, område för droppning/torkning och kylzon), rör och kanalsystem för impregneringskemikalier och anordningar för kreosotrekonditionering, hålls avgränsade eller invallade. Avgränsningar och invallningar har ogenomträngliga ytor, är motståndskraftiga mot impregneringskemikalier och har tillräcklig kapacitet för att fånga upp och hålla kvar de volymer som hanteras eller förvaras i delanläggningen/utrustningen.

Spilluppsamlingstråg (tillverkade av material som är resistenta mot impregneringskemikalier) kan också användas som lokala avgränsningar för insamling och återvinning av droppar och spill av impregneringskemikalier från kritisk utrustning eller kritiska processer (det vill säga ventiler, inlopp till/utlopp från förvaringstankar, impregneringskärl, arbetskärl, zoner för urlastning/utdragning, hantering av nyimpregnerat trä, kylzoner/torkzoner).

Vätskorna i avgränsningar/invallningar och spilluppsamlingstråg samlas in så att impregneringskemikalierna kan återvinnas för att återanvändas i impregneringskemikaliesystemet. Slam som uppkommer i insamlingssystemet bortskaffas som farligt avfall.

b.

Ogenomträngliga golv

Golven för ytor som inte är avgränsade eller invallade och där dropp, spill, oavsiktliga utsläpp eller urlakning av impregneringskemikalier kan inträffa är ogenomträngliga för de aktuella ämnena (till exempel förvaras behandlat trä på ogenomträngliga golv ifall detta krävs i godkännandet enligt förordningen om biocidprodukter för det träskyddsmedel som använts för behandlingen). Vätskorna på golven samlas in så att impregneringskemikalierna kan återvinnas för att återanvändas i impregneringskemikaliesystemet. Slam som uppkommer i insamlingssystemet bortskaffas som farligt avfall.

c.

Varningssystem för utrustning som identifieras som ”kritisk”

”Kritisk” utrustning (se BAT 30) är försedd med varningssystem som varnar för funktionsfel.

d.

Förebyggande och detektering av läckor av skadliga/farliga ämnen från förvaring och kanalsystem under jord samt registrering

Användningen av komponenter under jord minimeras. När komponenter under jord används för förvaring av skadliga/farliga ämnen används sekundär inneslutning (till exempel inneslutning med dubbla väggar). Komponenter under jord förses med läckagedetektorer.

Riskbaserad och regelbunden övervakning av förvaring och kanalsystem under jord utförs för att potentiella läckage ska identifieras. Vid behov repareras läckande utrustning. Ett register förs över incidenter som skulle kunna förorsaka förorening av jord och/eller grundvatten.

e.

Regelbundna inspektioner och regelbundet underhåll av delanläggningen och utrustningen

Delanläggningen och utrustningen inspekteras och underhålls regelbundet så att en korrekt funktion kan säkerställas; detta arbete innefattar i synnerhet kontroll av att ventiler, pumpar, rör, tankar, tryckkärl, spilluppsamlingstråg och avgränsningar/invallningar är hela och/eller läckagefria och att varningssystemen fungerar korrekt.

f.

Tekniker för att förhindra korskontaminering

Korskontaminering (det vill säga förorening av områden i delanläggningen som normalt inte kommer i kontakt med impregneringskemikalier) förebyggs genom användning av lämpliga tekniker som

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Tekniker för att förhindra förorening av regn- och ytavrinningsvatten

Regn- och ytavrinningsvatten hålls avskilt från områden där impregneringskemikalier förvaras eller hanteras, från områden där nyligen behandlat trä förvaras och från förorenat vatten. Detta åstadkoms genom användning av åtminstone följande tekniker:

För befintliga delanläggningar kan tillämpligheten av dräneringskanaler och en yttre invallningskant begränsas av storleken på delanläggningens område.

b.

Insamling av potentiellt förorenat ytavrinningsvatten

Ytavrinningsvatten från områden som potentiellt är förorenade med impregneringskemikalier samlas in separat. Insamlat avloppsvatten släpps ut först efter att lämpliga åtgärder har vidtagits, till exempel kontroll (se BAT 43), rening (se BAT 47 e) eller återanvändning (se BAT 47 c).

Allmänt tillämpligt.

c.

Användning av potentiellt förorenat ytavrinningsvatten

Efter insamlingen används potentiellt förorenat ytavrinningsvatten för att framställa vattenbaserade träskyddsmedelslösningar.

Endast tillämpligt för delanläggningar som använder vattenbaserade impregneringskemikalier. Tillämpningen kan begränsas av kvalitetskraven för den avsedda användningen.

d.

Återanvändning av rengöringsvatten

Vatten som används för att tvätta utrustning och behållare återvinns och återanvänds för att framställa vattenbaserade träskyddsmedelslösningar.

Endast tillämpligt för delanläggningar som använder vattenbaserade impregneringskemikalier.

e.

Rening av avloppsvatten

När föroreningar upptäcks eller kan förväntas i det insamlade ytavrinningsvattnet och/eller rengöringsvattnet och det inte är möjligt att använda vattnet, renas avloppsvattnet i en lämplig reningsanläggning för avloppsvatten (inom anläggningen eller på annan plats).

Allmänt tillämpligt.

f.

Bortskaffning av farligt avfall

När föroreningar upptäcks eller kan förväntas i det insamlade ytavrinningsvattnet och/eller rengöringsvattnet och det inte är möjligt att rena eller använda vattnet, bortskaffas det insamlade ytavrinningsvattnet och/eller rengöringsvattnet som farligt avfall.

Allmänt tillämpligt.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Termisk oxidation

Se BAT 15 i. Frånluftsvärme kan återvinnas med hjälp av värmeväxlare.

Allmänt tillämpligt.

b.

Skickande av rågas till en förbränningsanläggning

All rågas eller delar av rågasen skickas som förbränningsluft och kompletterande bränsle till en förbränningsanläggning (inklusive kraftvärmeverk) för produktion av ånga och/eller elektricitet.

Ej tillämpligt för rågas som innehåller sådana ämnen som avses i artikel 59.5 i industriutsläppsdirektivet (IED). Tillämpligheten kan begränsas till följd av säkerhetsöverväganden.

c.

Adsorption genom användning av aktivt kol

Organiska föreningar adsorberas på ytan av aktivt kol. Adsorberade föreningar kan senare desorberas, till exempel med användning av ånga (ofta på plats) för återanvändning eller bortskaffning och adsorbenten återanvänds.

Allmänt tillämpligt.

d.

Absorption med användning av en lämplig vätska

Användning av en lämplig vätska för att avlägsna föroreningar från rågasen genom absorption, i synnerhet lösliga föreningar.

Allmänt tillämpligt.

e.

Kondensering

En teknik för att avlägsna organiska föreningar genom att sänka temperaturen under daggpunkten så att ångorna antar vätskeform. Beroende på temperaturintervallet som krävs används olika köldmedel, till exempel kylvatten, kallvatten (med en temperatur på normalt cirka 5 °C), ammoniak eller propan.

Kondensering används i kombination med ytterligare reningsteknik.

Tillämpligheten kan begränsas om energiåtgången för återvinning är för stor till följd av ett lågt VOC-innehåll.

Parameter

Enhet

Process

BAT-AEL

(medelvärde under provtagningsperioden)

TVOC

mg C/Nm3

Behandling med kreosot eller lösningsmedelsbaserad behandling

< 4–20

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

mg/Nm3

Behandling med kreosot

< 1 (65)

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

a.

Optimering av förhållandena för den termiska reningen

(utformning och drift)

Se BAT 17 a.

För befintliga delanläggningar kan tillämpligheten vad gäller att anpassa utformningen vara begränsad.

b.

Användning av låg-NOX-brännare

Se BAT 17 b.

Tillämpligheten kan vara begränsad för befintliga delanläggningar till följd av konstruktionsmässiga och/eller driftsmässiga begränsningar.

Parameter

Enhet

BAT-AEL (66)

(medelvärde under provtagningsperioden)

Indikativ utsläppsnivå  (66)

(medelvärde under provtagningsperioden)

NOX

mg/Nm3

20–130

Ingen indikativ nivå

CO

Ingen BAT-AEL

20–150

Teknik

Lagring och hantering av råvaror

a.

Installation av bullerväggar och användning/optimering av byggnaders bullerabsorberande effekt

b.

Inneslutning eller delvis inneslutning av högljudd verksamhet

c.

Användning av fordon/transportsystem med låg ljudnivå

d.

Bullerhanteringsåtgärder (till exempel förbättrad inspektion och bättre underhåll av utrustning, stängning av dörrar och fönster)

Torkning i ugn

e.

Bullerreducerande åtgärder för fläktar