RÅDETS BESLUT (Gusp) 2020/1999

av den 7 december 2020

om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Unionen bygger på värden såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, och är fast besluten att skydda dessa värden som har en central roll för att säkerställa fred och hållbar säkerhet som hörnstenar i EU:s yttre åtgärder.

(2)

De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade. Staterna bär huvudansvaret för att respektera, skydda och förverkliga mänskliga rättigheter, inbegripet att säkerställa efterlevnaden av internationell människorättslagstiftning. Kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i hela världen väcker fortfarande stor oro, inbegripet den betydande inblandningen av icke-statliga aktörer i brott mot mänskliga rättigheter globalt liksom allvarlighetsgraden av många sådana handlingar. Dessa handlingar kränker de principer och hotar de mål för unionens yttre åtgärder som fastställs i artikel 21.1 och 21.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

(3)

Rådet välkomnade den 9 december 2019 lanseringen av unionens höga representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (den höga representanten) av förberedande arbete för att inrätta ett EU-system med allmän räckvidd för restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot mänskliga rättigheter.

(4)

I detta beslut fastställs en ram för riktade restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna runtom i världen. I det avseendet betonar rådet vikten av internationell människorättslagstiftning och av samspelet mellan internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt när man överväger att tillämpa riktade restriktiva åtgärder enligt detta beslut. Detta beslut påverkar inte tillämpningen av andra befintliga eller kommande rådsbeslut inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som fastställer restriktiva åtgärder mot bakgrund av situationen i vissa tredjeländer och som riktar sig mot kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna.

(5)

Sådana riktade restriktiva åtgärder kommer att eftersträva gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska mål som anges i artikel 21 i EU-fördraget, och de kommer att bidra till unionsåtgärder för att konsolidera och stödja demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och den internationella rättens principer i enlighet med artikel 21.2 b i EU-fördraget. Tillämpningen av sådana riktade restriktiva åtgärder kommer att vara förenliga med unionens övergripande strategi på detta område och kommer att stärka unionens förmåga att främja respekt för mänskliga rättigheter.

(6)	Det krävs ytterligare insatser från unionen för att genomföra vissa åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I detta beslut fastställs en ram för riktade restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna runtom i världen. Det ska tillämpas på:

Folkmord.

b)	Brott mot mänskligheten.

Följande allvarliga kränkningar av eller brott mot de mänskliga rättigheterna:

i)	tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

ii)

slaveri,

iii)	utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar och mord,

iv)	påtvingade försvinnanden,

v)	godtyckliga gripanden eller frihetsberövanden.

Andra kränkningar av eller brott mot de mänskliga rättigheterna, inbegripet men inte begränsat till följande, i den mån dessa kränkningar eller övergrepp är utbredda, systematiska eller på annat sätt ger anledning till allvarlig oro när det gäller målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt artikel 21 i EU-fördraget:

i)	människohandel, samt kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begås av människosmugglare som avses i denna artikel,

ii)	sexuellt och könsrelaterat våld,

iii)	kränkningar av eller brott mot friheten att delta i fredliga sammankomster och föreningsfriheten,

iv)	kränkningar av eller brott mot åsikts- och yttrandefriheten,

v)	kränkningar av eller brott mot religions- och trosfriheten.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 bör hänsyn tas till internationell sedvanerätt och allmänt godtagna instrument inom internationell rätt, såsom

a)	den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

b)	den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

c)	konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide),

d)	konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

e)	den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,

f)	konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

g)	konventionen om barnets rättigheter,

h)	den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden,

i)	konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

j)	tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,

k)	Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

l)	Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

3. Vid tillämpningen av detta beslut kan fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ inbegripa:

a)	Statliga aktörer.

b)	Andra aktörer som utövar faktisk kontroll eller makt över ett territorium.

c)	Andra icke-statliga aktörer.

4. Vid fastställande eller ändring av den förteckning som anges i bilagan med avseende på andra icke-statliga aktörer enligt punkt 3 c, ska rådet beakta särskilt följande specifika frågor:

a)	Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens mål som anges i artikel 21 i EU-fördraget.

b)	Brottens allvarlighetsgrad och/eller konsekvenser.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra inresa till eller transitering genom sina territorier av

a)	fysiska personer som är ansvariga för de handlingar som anges i artikel 1.1,

b)	fysiska personer som tillhandahåller finansiellt, tekniskt eller materiellt stöd till eller på annat sätt är involverade i sådana handlingar som anges i artikel 1.1, inbegripet genom att planera, leda, beordra, medverka till, förbereda, underlätta eller främja sådana handlingar,

c)	fysiska personer som har samröre med de personer som omfattas av leden a och b,

i enlighet med förteckningen i bilagan.

2. Punkt 1 ska inte innebära att en medlemsstat är skyldig att vägra sina egna medborgare inresa till det egna territoriet.

3. Punkt 1 ska inte påverka de fall då en medlemsstat är bunden av en skyldighet enligt internationell rätt, närmare bestämt

a)	som värdland för en internationell mellanstatlig organisation,

b)	som värdland för en internationell konferens sammankallad av eller under överinseende av Förenta nationerna,

c)	enligt en multilateral överenskommelse som ger privilegier och immunitet, eller

d)	enligt 1929 års konkordat (Lateranfördraget) som ingåtts av Heliga stolen (Vatikanstaten) och Italien.

4. Punkt 3 ska anses tillämplig även i fall då en medlemsstat är värd för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

5. Rådet ska vederbörligen informeras om alla fall då en medlemsstat beviljar undantag enligt punkt 3 eller 4.

6. Medlemsstaterna får bevilja undantag från de åtgärder som föreskrivs i punkt 1 om resan motiveras av brådskande humanitära skäl eller av att personen ska delta i mellanstatliga möten eller möten som stöds eller anordnas av unionen, eller anordnas av en medlemsstat som innehar ordförandeskapet i OSSE, där det förs en politisk dialog som direkt främjar de restriktiva åtgärdernas politiska mål, inbegripet att sätta stopp för allvarliga brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna och främja de mänskliga rättigheterna.

7. Medlemsstaterna får även bevilja undantag från de åtgärder som föreskrivs i punkt 1 om en inresa eller transitering är nödvändig för att genomföra en rättslig process.

8. En medlemsstat som vill bevilja sådana undantag som avses i punkt 6 eller 7 ska skriftligen anmäla detta till rådet. Undantaget ska anses beviljat såvida inte en eller flera av rådets medlemmar gör en skriftlig invändning inom två arbetsdagar efter att ha mottagit anmälan om det föreslagna undantaget. Om en eller flera av rådets medlemmar gör en invändning får rådet med kvalificerad majoritet besluta att bevilja det föreslagna undantaget.

9. Om en medlemsstat enligt punkterna 3, 4, 6, 7 eller 8 tillåter inresa till eller transitering genom sitt territorium av personer som förtecknas i bilagan, ska tillståndet strikt begränsas till det ändamål för vilket det ges och de personer som direkt berörs av detta.

Artikel 3

1. Alla penningmedel och ekonomiska resurser som ägs, innehas eller kontrolleras av

a)	fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är ansvariga för handlingar som anges i artikel 1.1,

fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som tillhandahåller finansiellt, tekniskt eller materiellt stöd till eller på annat sätt är involverade i sådana handlingar som anges i artikel 1.1, inbegripet genom att planera, leda, beordra, medverka till, förbereda, underlätta eller främja sådana handlingar,

c)	fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som har samröre med de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som omfattas av leden a och b,

i enlighet med förteckningen i bilagan, ska frysas.

2. Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt ställas till förfogande för eller göras tillgängliga till förmån för någon av de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är uppförda på förteckningen i bilagan.

3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 får medlemsstaternas behöriga myndigheter ge tillstånd till att vissa frysta penningmedel eller ekonomiska resurser frigörs eller görs tillgängliga, på de villkor som de anser lämpliga, efter att ha fastställt att de berörda penningmedlen eller ekonomiska resurserna är

nödvändiga för att täcka grundläggande behov för de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som förtecknas i bilagan och för sådana fysiska personers underhållsberättigade familjemedlemmar, inbegripet betalning av livsmedel, hyra eller amorteringar och räntor, mediciner och läkarvård, skatter, försäkringspremier och avgifter för samhällstjänster,

b)	avsedda endast för betalning av skäliga arvoden eller ersättning av utgifter i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster,

c)	avsedda endast för betalning av avgifter eller serviceavgifter för rutinmässig hantering eller förvaltning av frysta penningmedel eller frysta ekonomiska resurser,

d)	nödvändiga för extraordinära utgifter, förutsatt att den relevanta behöriga myndigheten senast två veckor innan tillståndet ges har anmält till de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen av vilka skäl den anser att ett särskilt tillstånd bör beviljas, eller

ska betalas in på eller ut från ett konto tillhörande en diplomatisk eller konsulär beskickning eller en internationell organisation som åtnjuter immunitet enligt internationell rätt, i den mån sådana betalningar är avsedda att användas för den diplomatiska eller konsulära beskickningens eller den internationella organisationens officiella ändamål.

Den berörda medlemsstaten ska underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om alla tillstånd som beviljas enligt denna punkt.

4. Genom undantag från punkt 1 får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna tillåta att vissa frysta penningmedel eller ekonomiska resurser frigörs, om följande villkor är uppfyllda:

Penningmedlen eller de ekonomiska resurserna är föremål för ett skiljedomsbeslut som meddelats före den dag då den fysiska eller juridiska person, den enhet eller det organ som avses i punkt 1 förtecknades i bilagan, eller för ett rättsligt eller administrativt beslut som meddelats i unionen, eller för ett rättsligt beslut som är verkställbart i den berörda medlemsstaten, före eller efter den dagen.

Penningmedlen eller de ekonomiska resurserna kommer att användas enbart för att tillgodose anspråk som har säkrats genom ett sådant beslut eller har erkänts som giltiga i ett sådant beslut, inom de gränser som fastställs i tillämpliga lagar och författningar som reglerar rättigheterna för personer med sådana anspråk.

c)	Avgörandet gynnar inte någon av de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är uppförda på förteckningen i bilagan.

d)	Erkännande av beslutet står inte i strid med den berörda medlemsstatens allmänna ordning.

Den berörda medlemsstaten ska underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om alla tillstånd som beviljas enligt denna punkt.

5. Punkt 1 ska inte hindra en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ som förtecknas i bilagan från att göra en betalning enligt ett avtal eller en överenskommelse som ingåtts, eller en förpliktelse som uppkommit, före den dag då den fysiska eller juridiska personen, enheten eller organet fördes upp på förteckningen, under förutsättning att den berörda medlemsstaten har fastställt att betalningen inte direkt eller indirekt tas emot av en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ som avses i punkt 1.

6. Punkt 2 ska inte tillämpas på kreditering av frysta konton med

a)	ränta eller andra intäkter på sådana konton,

b)	betalningar enligt avtal, överenskommelser eller förpliktelser som ingåtts eller uppkommit före den dag då dessa konton kom att omfattas av de åtgärder som föreskrivs i punkterna 1 och 2, eller

c)	betalningar enligt rättsliga eller administrativa beslut eller skiljedomsbeslut meddelade i en medlemsstat eller verkställbara i den berörda medlemsstaten, under förutsättning att sådan ränta och sådana andra intäkter och betalningar alltjämt omfattas av de åtgärder som föreskrivs i punkt 1.

Artikel 4

1. Genom undantag från artikel 3.1 och 3.2 får medlemsstaternas behöriga myndigheter ge tillstånd till att vissa frysta penningmedel eller ekonomiska resurser frigörs eller görs tillgängliga, på de villkor som de anser lämpliga, efter att ha fastställt att tillhandahållandet av dessa penningmedel eller ekonomiska resurser är nödvändigt av humanitära skäl, exempelvis för att lämna bistånd eller underlätta lämnande av bistånd, inklusive medicinska förnödenheter, livsmedel eller transport av humanitär personal och därmed sammanhängande bistånd, eller för evakueringar.

2. Den berörda medlemsstaten ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om alla tillstånd som den beviljar enligt denna artikel inom fyra veckor från beviljandet.

Artikel 5

1. Rådet ska, på förslag av en medlemsstat eller den höga representanten, genom enhällighet fastställa och ändra förteckningen i bilagan.

2. Rådet ska meddela den berörda fysiska eller juridiska personen, den berörda enheten eller det berörda organet det beslut som avses i punkt 1, inbegripet skälen för uppförandet på förteckningen, antingen direkt, om adressen är känd, eller genom att ett meddelande offentliggörs, så att den fysiska eller juridiska personen, enheten eller organet ges tillfälle att inkomma med synpunkter.

3. Om synpunkter lämnas eller om väsentlig ny bevisning läggs fram ska rådet ompröva de beslut som avses i punkt 1 och informera den berörda fysiska eller juridiska personen, den berörda enheten eller det berörda organet om detta.

Artikel 6

1. Bilagan ska innehålla skälen till att de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som avses i artiklarna 2 och 3 har förts upp på förteckningen.

2. Bilagan ska innehålla de uppgifter som krävs för att identifiera berörda fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ, om sådana uppgifter finns att tillgå. När det gäller fysiska personer får sådana uppgifter omfatta: namn och alias; födelsedatum och födelseort; medborgarskap; pass- och identitetskortsnummer; kön; adress, om den är känd; och befattning eller yrke. När det gäller juridiska personer, enheter eller organ får dessa uppgifter inbegripa namn, ort och datum för registrering samt registreringsnummer och driftsställe.

Artikel 7

1. Rådet och den höga representanten ska behandla personuppgifter för att fullgöra sina arbetsuppgifter enligt detta beslut, särskilt

a)	vad gäller rådet, för att utarbeta och göra ändringar av bilagan,

b)	vad gäller den höga representanten, för att utarbeta ändringar av bilagan.

2. Rådet och den höga representanten får i tillämpliga fall behandla relevanta uppgifter beträffande brott som begåtts av förtecknade fysiska personer och beträffande fällande domar i brottmål eller säkerhetsåtgärder som gäller sådana personer endast i den utsträckning som sådan behandling är nödvändig för att utarbeta bilagan.

3. För tillämpningen av detta beslut ska rådet och den höga representanten vara personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 3.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (1), för att säkerställa att de berörda fysiska personerna kan utöva sina rättigheter i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 8

Inga anspråk i samband med ett avtal eller en transaktion vars fullgörande har påverkats direkt eller indirekt, helt eller delvis, av de åtgärder som införs enligt detta beslut, inbegripet anspråk på gottgörelse eller andra anspråk av detta slag, såsom ett kvittningsanspråk eller anspråk enligt en garanti, särskilt ett anspråk på förlängning eller betalning av en obligation eller av en garanti eller en gottgörelse, särskilt en finansiell garanti eller ekonomisk gottgörelse, oavsett form, får tillgodoses om de ställs av

a)	fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är uppförda på förteckningen i bilagan,

b)	fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som agerar via någon av de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som avses i led a eller för deras räkning.

Artikel 9

För att maximera verkan av de åtgärder som avses i detta beslut ska unionen uppmuntra tredjestater att anta restriktiva åtgärder av liknande slag som de åtgärder som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 10

Detta beslut ska tillämpas till och med den 8 december 2023 och ska ses över kontinuerligt. De åtgärder som anges i artiklarna 2 och 3 ska vad gäller fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som förtecknas i bilagan tillämpas till och med den 8 december 2021.

Artikel 11

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 7 december 2020.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).