(1)

Efter det att det ekonomiska biståndet från Europeiska stabilitetsmekanismen upphörde den 20 augusti 2018, aktiverades genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1192 (2) en förstärkt övervakning för Grekland under en period av sex månader, med början den 21 augusti 2018. Den förstärkta övervakningen förlängdes därefter två gånger (3), båda gångerna med ytterligare sex månader, senast fr.o.m. den 21 augusti 2019.

(2)

Grekland har sedan 2010 fått ett betydande ekonomiskt bistånd, vilket har lett till att Greklands utestående skuld till medlemsstater i euroområdet, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen nu uppgår till totalt 243 700 miljoner euro. Grekland fick ekonomiskt stöd från sina europeiska partner på förmånliga villkor och särskilda åtgärder för att göra skuldsättningen mer hållbar antogs 2012 och återigen 2017 av Europeiska stabilitetsmekanismen. Den 22 juni 2018 nåddes en politisk överenskommelse i Eurogruppen om genomförandet av ytterligare åtgärder för att säkerställa en hållbar skuldsättning. Det handlade bl.a. om en förlängning av de vägda genomsnittliga löptiderna med ytterligare 10 år, anstånd med ränta och amorteringar med ytterligare 10 år samt genomförande av andra skuldlättnadsåtgärder. Två ytterligare åtgärder (avskaffandet av ökningen av räntemarginalen på den del av EFSF-programmet som finansierade återköp av statsobligationer från och med 2018, och återinförandet av överföringen av belopp motsvarande de vinster som nationella centralbanker i euroområdet gjort på sina innehav av grekiska statsobligationer inom ramen för överenskommelsen om finansiella nettotillgångar (ANFA) och värdepappersmarknadsprogrammet (SMP)) kan överenskommas inom Eurogruppen två gånger om året om rapporter från den förstärkta övervakningen visar att Grekland fullgör sina politiska åtaganden efter programperiodens slut. Aktiveringen av en första och andra omgång politiskt villkorade skuldlättnadsåtgärder genomfördes efter överenskommelser i Eurogruppen i april 2019 respektive december 2019.

(3)

Grekland har i Eurogruppen åtagit sig att fortsätta och fullfölja alla centrala reformer som antogs under Europeiska stabilitetsmekanismens stabilitetsstödprogram (nedan kallat programmet) och att slå vakt om målen med de viktiga reformer som antogs under detta program och dess föregångare. Grekland har också åtagit sig att genomföra särskilda insatser inom finans- och strukturpolitik, social välfärd, finansiell stabilitet, arbets- och produktmarknader, privatisering och offentlig förvaltning. Dessa särskilda insatser, som beskrivs i en bilaga till Eurogruppens uttalande av den 22 juni 2018, kommer att göra det lättare att komma till rätta med Greklands alltför stora makroekonomiska obalanser och orsakerna, eller de potentiella orsakerna, till dess ekonomiska svårigheter.

(4)

Den 27 februari 2019 offentliggjorde kommissionen 2019 års landsrapport för Grekland (4). Kommissionen konstaterade att även om Grekland har lyckats återställa sitt budgetsaldo och kraftigt minskat sitt bytesbalansunderskott, kvarstår de alltför stora makroekonomiska obalanser (5) som uppstod till följd av krisen. Det handlar om den höga offentliga skuldsättningen, den negativa finansiella nettoutlandsställningen, den stora andelen nödlidande lån i bankernas balansräkningar och den fortfarande höga arbetslösheten. Dessa slutsatser bekräftades vidare av rapporten om förvarningsmekanismen, som antogs av kommissionen den 17 december 2019 på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (6), där det angavs att Grekland var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning år 2020. I synnerhet visar rapporten att den offentliga skulden i Grekland i slutet av 2018 uppgick till 181,2 % av bruttonationalprodukten, vilket är den högsta nivån i unionen. Den finansiella nettoutlandsställningen på -143,3 % av bruttonationalprodukten år 2018 är fortfarande mycket hög, även om denna omfattar en stor extern utlandsskuld på mycket förmånliga villkor. Trots att underskottet i bytesbalansen har minskat avsevärt är minskningen fortfarande inte tillräcklig för att göra det möjligt att i tillfredsställande takt sänka den mycket höga finansiella nettoutlandsställningen till nivåer som kan anses betryggande. Även om arbetslösheten har fortsatt att minska från som mest 27,8 % år 2013 låg den fortfarande på 16,6 % i oktober 2019. Långtidsarbetslösheten (12,1 % under det tredje kvartalet 2019) och ungdomsarbetslösheten (35,6 % i oktober 2019) är fortfarande mycket höga, även om de också har minskat kraftigt jämfört med sina högsta nivåer under krisen (långtidsarbetslösheten var som högst 19,9 % under det andra kvartalet 2014 och ungdomsarbetslösheten 60,2 % i februari 2013).

(5)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning år 2019 och på grundval av kommissionens bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2019 och stabilitetsprogrammet för 2019. Rådet rekommenderade (7) Grekland att vidta åtgärder 2019 och 2020 för att få till stånd en hållbar ekonomisk återhämtning och komma till rätta med de alltför stora makroekonomiska obalanserna genom att fortsätta och fullfölja reformer i enlighet med de åtaganden efter programperiodens slut som landet gjorde vid Eurogruppens möte den 22 juni 2018. Rådet rekommenderade även Grekland att inrikta sin investeringsrelaterade ekonomiska politik på vissa prioriterade områden för att lägga en stabil grund för tillväxt och samtidigt minska regionala skillnader och säkerställa social inkludering.

(6)

Kommissionen offentliggjorde sin fjärde bedömning under den förstärkta övervakningen av Grekland (8) den 20 november 2019. Kommissionen drog slutsatsen att Grekland har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå sina specifika reformåtaganden för mitten av år 2019, men att ytterligare åtgärder kommer att vara avgörande för att slutföra och vid behov påskynda reformerna. Denna bedömning beaktade den nya regeringens ansträngningar under de föregående månaderna att genomföra åtaganden inom ramen för en mer omfattande reformagenda, och dess vilja att utforma åtagandena i nära samarbete med institutionerna.

(7)

Myndigheterna håller på att hämta in dröjsmålet med reformerna av den finansiella sektorn, men planerna måste stramas upp framöver. De grekiska bankernas likviditetsläge har förbättrats ytterligare och det finns tecken på att bankerna åter börjar få tillträde till marknaden, även om stora risker och utmaningar relaterade till den tidigare utvecklingen kvarstår. Bankernas kapitalställning är fortfarande tillräcklig men kan ställas inför påfrestningar på kort sikt, till exempel när de tillsynsbestämmelser som gällt under en övergångsperiod börjar fasas ut. Bankerna måste fortfarande tampas med en stor stock nödlidande lån. Även om stocken gradvis har minskat från som mest 107,2 miljarder euro i mars 2016 var den i slutet av september 2019 fortfarande mycket hög på 71,2 miljarder euro eller 42,1 % av bruttoexponeringarna från kundlån i balansräkningen. Det nyligen antagna Herkulessystemet för skydd av tillgångar har, när det väl har tagits i bruk, som mål att avsevärt påskynda de nuvarande strategierna för att minska nödlidande lån inom banksektorn. Andra utmaningar utgörs av bräcklig lönsamhet i det nuvarande lågränteläget och den starka kopplingen mellan banker och statsfinanser, inklusive genom den stora andelen uppskjutna skattekrediter i bankernas kapital. Det förbättrade likviditetsläget för de grekiska bankerna och det ökade förtroendet från insättarna ledde till att kapitalkontrollerna helt har upphävts fr.o.m. den 1 september 2019.

(8)

Trots framsteg de senaste åren står Grekland fortfarande inför stora utmaningar när det gäller företagsklimat och rättssystem. Medan Grekland har gjort framsteg när det gäller att förkorta den tid det tar att registrera ett företag och förstärka skyddet för minoritetsinvesterare ligger landet fortfarande långt efter de bäst rankade länderna på flera områden i de strukturella delarna av ledande komparativa indikatorer (t.ex. den tid det tar att nå ett rättsligt avgörande, avtalsefterlevnad, registrering av egendom, insolvensförfaranden, osv.).

(9)

Efter att ha varit avskuret från upplåning på finansmarknaderna sedan 2010 började Grekland åter få tillträde till marknaderna genom emissioner av statsobligationer från och med juli 2017. Räntorna på grekiska statsobligationer började långsamt sjunka efter att ESM-programmet framgångsrikt slutfördes år 2018 och fortsatte att sjunka allt mer under det andra halvåret 2019, vilket för de tioåriga obligationerna ledde till rekordlåga nivåer på 1,4 % i december 2019, jämfört med 4,3 % ett år tidigare. Villkoren för Greklands upplåning är emellertid fortsatt känsliga i ett läge med ekonomiska risker i omvärlden och inhemska sårbarheter. Kreditvärderingsinstitut har vidare höjt Greklands kreditbetyg, även om det fortfarande ligger under hög kreditvärdighet (s.k. investment grade).

(10)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att de villkor som motiverar förstärkt övervakning i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 472/2013 fortfarande råder. Framför allt står Grekland fortsatt inför risker avseende den finansiella stabiliteten som, om de förverkligas, skulle kunna medföra negativa spridningseffekter för andra medlemsstater i euroområdet. Om eventuella spridningseffekter förverkligas kan de uppstå indirekt genom att påverka investerarnas förtroende och därmed refinansieringskostnaderna för banker och andra stater i euroområdet.

(11)

Därför måste Grekland på medellång sikt fortsätta att vidta åtgärder för att komma till rätta med orsakerna, eller de potentiella orsakerna, till svårigheterna och genomföra strukturreformer för att främja en stabil och hållbar ekonomisk återhämtning i syfte att mildra de återstående effekterna av flera faktorer. Det handlar bl.a. om den allvarliga och utdragna lågkonjunkturen under krisen, storleken på Greklands skuldbörda, sårbarheterna inom dess finanssektor, de fortsatt relativt starka kopplingarna mellan den finansiella sektorn och de offentliga finanserna, bland annat genom statligt ägande, samt risken att allvarliga spänningar i dessa sektorer sprider sig till andra medlemsstater, samt euromedlemsstaternas exponering mot grekiska statsobligationer.

(12)

För att ta itu med återstående risker och övervaka de åtaganden som syftar till att åtgärda dessa, förefaller det nödvändigt och lämpligt att förlänga den förstärkta övervakningen av Grekland i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) nr 472/2013.

(13)

Grekland gavs möjlighet att ge sina synpunkter på kommissionens bedömning via en skrivelse som sändes den 22 januari 2020. I sitt svar den 27 januari 2020 anslöt sig Grekland i stort sett till kommissionens bedömning av de ekonomiska utmaningar som landet står inför och som är skälet till att den förstärkta övervakningen förlängs.

(14)

Grekland kommer även fortsatt få tekniskt stöd inom stödprogrammet för strukturreformer (som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 (9)) för utformning och genomförande av reformer, inbegripet för fortsättning och slutförande av viktiga reformer i linje med de politiska åtaganden som är föremål för förstärkt övervakning.

(15)

Kommissionen avser att samarbeta nära med Europeiska stabilitetsmekanismen, i samband med systemet för tidig varning, i genomförandet av den förstärkta övervakningen.