(1)

Genom förordning (EG) nr 1005/2008 (nedan kallad IUU-förordningen) upprättas ett unionssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske).

(2)

I kapitel VI i IUU-förordningen fastställs förfarandet för identifiering av icke-samarbetande tredjeländer, åtgärder med avseende på länder som har identifieras som icke-samarbetande tredjeländer när det gäller bekämpning av IUU-fiske, upprättande av en förteckning över icke-samarbetande tredjeländer, avförande av dessa länder från den förteckningen, offentliggörande av förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer och nödåtgärder.

(3)

Enligt artikel 31 i IUU-förordningen ska kommissionen identifiera de länder den anser vara icke-samarbetande tredjeländer när det gäller bekämpning av IUU-fiske. Ett tredjeland kan identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland om det inte fullgör sina skyldigheter enligt internationell rätt att som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat vidta åtgärder i syfte att förebygga, hindra och undanröja IUU-fiske.

(4)

Identifieringen av icke-samarbetande tredjeländer i enlighet med artikel 31 i IUU-förordningen bör bygga på en genomgång av all information som avses i artikel 31.2 i den förordningen.

(5)

Innan kommissionen identifierar tredjeländer som icke-samarbetande tredjeländer enligt artikel 31 i IUU-förordningen, måste den först meddela tredjeländerna att de kan komma att identifieras som icke-samarbetande tredjeländer i enlighet med artikel 32 i den förordningen. Detta meddelande är av preliminär karaktär.

(6)

Meddelandet till tredjeländer om möjligheten att de kommer att identifieras som icke-samarbetande tredjeländer ska baseras på kriterierna i artikel 31 i IUU-förordningen.

(7)

Kommissionen bör också ta hänsyn till alla åtgärder som anges i artikel 32 i den förordningen avseende de tredjeländer som meddelandet är riktat till. Kommissionen bör i meddelandet i synnerhet redogöra för de huvudsakliga faktauppgifterna och skälen bakom en sådan identifiering liksom för möjligheten för de berörda tredjeländerna att svara och lämna bevis som vederlägger identifikationen eller i tillämpliga fall en handlingsplan för att förbättra situationen och information om de åtgärder som vidtagits för att rätta till situationen. Kommissionen måste ge det berörda tredjelandet tillräcklig tid att besvara meddelandet och rimlig tid för att rätta till situationen.

(8)

Rådet ska upprätta en förteckning över icke-samarbetande tredjeländer i enlighet med artikel 33 i IUU-förordningen. De åtgärder som anges bland annat i artikel 38 i IUU-förordningen är tillämpliga vad avser dessa identifierade länder.

(9)

Enligt artikel 20.1 i IUU-förordningen är förutsättningen för att fångstintyg som har godkänts av en flaggstat som är tredjeland ska accepteras att kommissionen har mottagit ett meddelande från den berörda flaggstaten om att flaggstaten har egna förfaranden för genomförande, kontroll och tillsyn av lagar, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder som deras fiskefartyg måste följa.

(10)

Enligt artikel 20.4 i IUU-förordningen ska kommissionen vid behov samarbeta administrativt med tredjeländer när det gäller genomförande av bestämmelserna om fångstintyg som anges i denna förordning.

(11)

Den 3 februari 2010 skickade Republiken Panama (nedan kallad Panama), i egenskap av flaggstat, ett meddelande i enlighet med artikel 20 i IUU-förordningen till kommissionen.

(12)

Inom ramen för det administrativa samarbete som föreskrivs i artikel 20.4 i IUU-förordningen samarbetade kommissionen under perioden 21 juni 2010–15 november 2012 med Panamas myndigheter för att kontrollera uppgifter rörande Panamas förfaranden för genomförande, kontroll och tillsyn av lagar, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder, vilka måste följas av dess fiskefartyg, och åtgärder som Panama vidtagit för att fullgöra sina skyldigheter när det gäller bekämpning av IUU-fiske.

(13)

Kommissionen har, i enlighet med artikel 31.3 i IUU-förordningen, analyserat Panamas skyldigheter som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat. Vid denna granskning beaktade kommissionen de parametrar som förtecknas i artikel 31.4–31.7 i IUU-förordningen.

(14)

Efter att ha granskat alla fakta som samlats in och alla förklaringar som landet lämnat fastställde kommissionen, i enlighet med artikel 31.4–31.7 i IUU-förordningen, att Panama inte har fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt, i synnerhet vad gäller att iaktta internationella regler samt att säkerställa att dess fartyg följer förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(15)

I enlighet med detta, och med stöd av kommissionens beslut 2012/C/354/01 av den 15 november 2012, underrättades Panama om möjligheten att det identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland när det gäller bekämpning av IUU-fiske (2).

(16)

Panama uppmanades att samarbeta med kommissionen på grundval av en föreslagen handlingsplan i syfte att rätta till de konstaterade bristerna.

(17)

Inom ramen för den bilaterala dialog som följde på kommissionens beslut 2012/C 354/01 lämnade Panama in muntliga och skriftliga kommentarer som beaktades av kommissionen. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga.

(18)

Panama införde de åtgärder som krävs för att IUU-fisket i fråga ska upphöra, för att förebygga sådan verksamhet och för att rätta till sådana handlingar eller försummelser som föranleder ett meddelande om möjligheten att identifieras som ett icke-samarbetande land när det gäller bekämpning av IUU-fiske.

(19)

Till följd av detta beslutade kommissionen, genom ett tillkännagivande av den 15 oktober 2014, att avsluta åtgärderna med avseende på Panama enligt bestämmelserna i artikel 32 i IUU-förordningen vad gäller landets underlåtelse att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat och att vidta åtgärder för att förebygga, hindra och undanröja IUU-fiske (3).

(20)

Kommissionen betonade dock att avslutandet av åtgärderna inte utesluter eventuella efterföljande åtgärder från kommissionens eller rådets sida i framtiden, om faktiska omständigheter skulle visa att Panama inte kommer att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt att som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat vidta åtgärder för att förebygga, motverka och undanröja IUU-fiske.

(21)

Den 29 januari – 1 februari 2019 besökte kommissionen Panama inom ramen för det administrativa samarbete som föreskrivs i artikel 20.4 i IUU-förordningen.

(22)

Detta besök omfattade frågor rörande de nationella förfarandena för kontroll av fångstintyg och för genomförande, kontroll och tillsyn av de lagar, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder som Panamas fiskefartyg måste följa. Det omfattade också en bedömning av det faktiska genomförandet av de åtgärder som Panama vidtagit för att rätta till de brister som ledde till det meddelande som avses i skäl 15.

(23)

Den 15–19 juli 2019 gjorde kommissionen ett andra besök i Panama för att följa upp de åtgärder som vidtagits av Panama sedan det föregående besöket.

(24)

Dessa två besök med uppföljning medförde ett utbyte av muntliga och skriftliga synpunkter vid vilket kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga angående de åtgärder som vidtagits av Panama för att fullgöra sina skyldigheter när det gäller bekämpning av IUU-fiske.

(25)

Panama är avtalsslutande part i Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos) (4) från 1982, i avtalet om tillämpning av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (Unfsa) och i avtalet om hamnstatsåtgärder för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Panama har i sin nationella lagstiftning införlivat uppförandekoden för ansvarsfullt fiske och den internationella handlingsplanen för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IPOA IUU) (5).

(26)

Panama är avtalsslutande part i Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC), Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR). Panama är samarbetande icke-avtalsslutande part i Kommissionen för bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (WCPFC), Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) och Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC).

(27)

För att utvärdera om Panama fullgör sina internationella skyldigheter som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat enligt de internationella avtal som avses i skäl 26, och som har fastställts av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, har kommissionen efterlyst, samlat in och analyserat all nödvändig information som behövs för utvärderingen.

(28)

Den information som insamlats av kommissionen under den period som följde på beslutet att avsluta åtgärderna med avseende på Panama 2014 och de brister som konstaterades under besöken i Panama 2019 föranledde kommissionen att överväga möjligheten att identifiera Panama som ett icke-samarbetande tredjeland när det gäller bekämpning av IUU-fiske.

(29)

Kommissionen har, i enlighet med artikel 31.3 i IUU-förordningen, analyserat Panamas skyldigheter som flagg-, hamn-, kust- och marknadsstat Vid denna granskning beaktade kommissionen kriterierna i artikel 31.4–31.7 i IUU-förordningen.

(30)

I enlighet med artikel 31.4 a undersökte kommissionen de åtgärder som Panama har vidtagit när det gäller allt återkommande IUU-fiske som har bedrivits eller fått stöd av fiskefartyg som för landets flagg eller av dess medborgare, eller av fiskefartyg som verkar i landets marina vatten eller använder dess hamnar.

(31)

På grundval av offentligt tillgängliga uppgifter och uppgifter som tillhandahållits av relevanta myndigheter i Panama, har kommissionen fastställt att den nationella myndigheten med ansvar för Panamas fartygsregister, Panamas sjöfartsmyndighet (AMP), har registrerat fartyg som har deklarerat att de inte skulle komma att delta i fiskeverksamhet, men senare har deltagit i sådan verksamhet. Detta innebär att Panamaflaggade fartyg deltar i fiskeverksamhet utan den obligatoriska licensen från den nationella fiskerimyndigheten (Aquatic Resources Authority of Panama (ARAP)) och därmed deltar i fiskeverksamhet som inte omfattas någon form av uppföljning, kontroll och övervakning från den behöriga myndighetens sida. Detta förhindrade också upprättandet av en konsoliderad förteckning över alla fiskefartyg och fartyg som används och är utrustade för att bedriva fiskerelaterad verksamhet, och som för Panamas flagg, vilket i sin tur tyder på att Panama inte utövar tillräcklig kontroll över sina fartyg.

(32)

Denna brist på kontroll från de behöriga myndigheternas sida ledde till allvarliga överträdelser av tillämpliga lagar, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder. Transportfartyg som var registrerade som konventionella lastfartyg användes i själva verket inom transporten av fiskeriprodukter utan att ha någon licens från ARAP och utan att omfattas av någon annan form av kontroll från ARAP:s eller AMP:s sida. Som exempel kan nämnas att två Panamaflaggade lastfartyg under 2016 utförde omlastningar i SPRFMO:s konventionsområde trots att de inte var upptagna i SPRFMO:s register över fartyg med tillstånd att fiska i konventionsområdet.

(33)

Vidare var ett lastfartyg med namnet SUMMER REFER (tidigare namn: OKAPI MARTA, IMO-nummer 7816472) registrerat i Panama under perioden juni 2018–februari 2019 som konventionellt lastfartyg trots att detta fartyg är upptaget i AKFM:s (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) förteckning över IUU-fartyg sedan 2016. AMP förhörde sig inte med ARAP innan fartyget registrerades trots att det rör sig om ett fartyg som är utrustat för transport av fisk och därmed kunde ha deltagit i fiskerelaterad verksamhet. Det är värt att notera att avregistreringen av detta fartyg inte var relaterad till det faktum att fartyget var förtecknat som IUU-fartyg.

(34)

Dessutom konstaterades det att NIKA (IMO-nummer 8808654), ett fiskefartyg registrerat i Panama som konventionellt transportfartyg sedan juni 2018, hade deltagit i IUU-fiskeverksamhet under första halvåret 2019 i ett område som omfattas av CCALMLR-konventionen, utan att ha någon licens från ARAP.

(35)

Vidare antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) vid sitt 23:e möte i juni 2019 en förteckning över fartyg som förmodas ha bedrivit IUU-fiske i IOTC:s behörighetsområde, vilken omfattar XING HAI FENG (tidigare namn: OCEAN LION, IMO-nummer 7826233), ett Panamaflaggat fartyg.

(36)

I strid med punkterna 36 och 42 i IPOA-IUU saknas det i de förfaranden som föregår registreringen av ett fartyg en övergripande kontroll av fartygets historia i syfte att undvika registrering av fartyg med tvivelaktig bakgrund eller efterlevnadsprofil samt av fartyg som är upptagna i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas förteckningar över IUU-fartyg.

(37)

Den grundläggande rättsliga ram genom vilken det upprättas ett system för uppföljning, kontroll och övervakning är regeringsdekret 161 från 2013. Det nuvarande fiskelicens- och tillståndssystemet grundar sig på regeringsdekret 162 från 2013. Antagandet av dessa dekret var, tillsammans med antagandet av regeringsdekret 160 om sanktioner, avgörande för avslutandet av åtgärderna med avseende på Panama i oktober 2014, i enlighet med artikel 32 i IUU-förordningen och enligt beskrivningen i skäl 19. Kommissionen konstaterade dock att dessa dekret inte har införts i vederbörlig ordning.

(38)

Exempelvis upptäckte kommissionen att Panama, när det gäller transportfartyg som har tillstånd från ARAP att omlasta fiskeriprodukter, inte övervakade om dessa fartyg iakttar de nationella bestämmelser som reglerar omlastningsverksamhet, som till exempel skyldigheten att skicka in en förhandsanmälan av omlastning och en omlastningsdeklaration. Det kan till exempel nämnas att ett transportfartyg kunde bedriva verksamhet utanför Västafrikas kust under 2018 utan att skicka in någon förhandsanmälan av omlastning. Det bör noteras att åsidosättandet av dessa skyldigheter betraktas som en allvarlig överträdelse enligt Panamas nationella lagstiftning. Detta har dessutom resulterat i nyligen utfärdade efterlevnadsrapporter från SPRFMO och WCPFC där man framhåller allvarliga problem med omlastningar som utförs av Panamaflaggade fartyg (6).

(39)

Kommissionen samlade också in uppgifter som visar att Panama inte övervakar och kontrollerar den fångstverksamhet som bedrivs av Panamaflaggade fiskefartyg. Ett fiskefartyg kunde till exempel bedriva verksamhet i Indiska oceanen trots att dess licens endast gällde för Stilla havet. Ett annat fartyg kunde bedriva fiskeverksamhet i det område som inom IATTC benämns ”El Corralito” under den period då detta område är fredat för fiske. Detta utgjorde en överträdelse av IATTC:s resolution C-17-02.

(40)

Med avseende på de uppgifter som nämns ovan drog kommissionen slutsatsen att Panama underlåtit att fullgöra sina skyldigheter att som flaggstat hindra sin flotta från att delta i IUU-fiskeverksamhet på det fria havet. Detta är en överträdelse av artikel 94.1 och 94.2 i Unclos, där det föreskrivs att varje stat ska utöva faktisk jurisdiktion och kontroll över fartyg som för dess flagg. Det är inte heller förenligt med punkt 24 i IPOA IUU, där det fastställs en skyldighet att utöva omfattande och verkningsfull kontroll av fiskeverksamheten.

(41)

I enlighet med artikel 31.4 b i IUU-förordningen granskade kommissionen de åtgärder som Panama hade vidtagit när det gäller fiskeriprodukter som härstammar från IUU-fiske och förekommer på landets marknad och i efterföljande handelsflöden.

(42)

Efter att ha analyserat dokumentation och annan information om importkontroller samt fartygsövervakning och kontrollförfaranden anser kommissionen att Panama inte kan säkerställa att fiskeriprodukter som förs in på landets marknad och till beredningsanläggningar inte härstammar från IUU-fiske. Panamas myndigheter har inte kunnat visa att de samlar in och kontrollerar all information som krävs för att kontrollera lagligheten vad gäller den fisk som förs in på landets marknad, och som transiterar genom eller bereds i Panama.

(43)

Kommissionen konstaterade betydande felaktigheter i de uppgifter som rapporterades av den beredningsanläggning som kommissionen besökte i juli 2019. Exempelvis uppgavs i anläggningens dokumentation att denna mottagit fisk fångad av ett fartyg som den dagen fortfarande befann sig till sjöss och ännu inte hade anlänt till landningspiren. Samma anläggning kunde inte heller redovisa något av de statistikdokument (Iccat) för svärdfisk som skulle ha åtföljt de 24 importer av svärdfisk från Iccats område som anläggningen gjort under 2019. Inget av dessa problem hade upptäckts av Panamas myndigheter.

(44)

Utöver detta validerar Panama fångstcertifikat utan vederbörlig kontroll av de uppgifter som lämnas i certifikaten. Inför kommissionens första besök 2019 gjorde Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) en analys av ett provurval fångscertifikat som validerats av Panama under 2018. EFCA identifierade en rad misstag, såsom ej ifyllda fält, felaktigt ifyllda fångstområden, misstag vad gäller kvantiteter, otydlighet i fråga om befälhavarens namn, vilket ledde till slutsatsen att de kontroller som görs före valideringen av fångstcertifikaten är rudimentära. Tvivelaktiga loggboksuppgifter upptäcktes också av kommissionen vid kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för vissa fångstcertifikat.

(45)

Kommissionen drog slutsatsen att uppgifterna rörande ursprunget och spårbarheten för de fiskeriprodukter som förs in i och lämnar landet, eller som fångas av Panamaflaggade fartyg, varken var korrekta eller tillförlitliga. Dessutom har Panama underlåtit att verkställa regler som säkerställer spårbarheten för fisk och fiskeriprodukter i samtliga marknadsled i enlighet med punkterna 67–69 och 71–72 i IPOA IUU.

(46)

Kommissionen upptäckte också tre fall där ARAP hade fastställt beloppet för de böter som utdömts för tre fartyg från Panama som fiskar i vatten under Panamas nationella jurisdiktion, till följd av att de har begått allvarliga överträdelser av nationella bevarande- och förvaltningsåtgärder, utan att ta hänsyn till de beloppsintervall för ekonomiska sanktioner som fastställs i Panamas lagstiftning. Resultatet blev att de belopp som utdömdes i realiteten var mycket lägre än det minimibelopp som fastställs i Panamas lagstiftning, och därför bedömdes vara otillräckliga för att på ett effektivt sätt säkerställa efterlevnad och avskräcka från överträdelser samt beröva lagöverträdarna den vinning som härrör från deras illegala verksamhet, i enlighet med artikel 19.2 i Unfsa.

(47)

Vidare visade en översyn av den information som fanns ombord på ett fartyg som förde utländsk flagg, och som redan inspekterats och tillåtits landa sin fångst i en av de utsedda hamnarna i Panama, att fartyget i själva verket hade bedrivit fiskeverksamhet utan licens i ett tredjelands vatten, och kommissionen kunde också konstatera att dessa bevis inte hade upptäckts av de inspektörer som hade tillåtit landning i Panama.

(48)

Mot bakgrund av vad som anförts i detta avsnitt, alla fakta som kommissionen har samlat in och alla förklaringar som har lämnats av Panamas behöriga myndigheter kan det, i enlighet med artikel 31.3, 31.4 a och 31.4 b i IUU-förordningen, fastställas att Panama inte fullgör sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg-, hamn-, kust- och marknadsstat när det gäller IUU-fartyg och IUU-fiske som bedrivs eller stöds av fiskefartyg som för landets flagg eller av landets medborgare och när det gäller att förhindra att produkter från IUU-fiske får tillträde till landets marknad.

(49)

Kommissionen har, i enlighet med artikel 31.5 a i IUU-förordningen, analyserat sitt samarbete med Panama för att se om myndigheterna effektivt samarbetat genom att besvara förfrågningar, komma med synpunkter och utreda frågor rörande IUU-fiske och verksamhet i samband med sådant fiske.

(50)

Både i förberedelserna inför och efter kommissionens första besök 2019 har Panamas myndigheter i allmänhet varit samarbetsvilliga när det gäller att svara och lämna återkoppling på förfrågningar om information. Under perioden mellan avslutandet av åtgärderna med avseende på Panama i enlighet med beskrivningen i skäl 19 och innan kommissionen kontaktade Panama för att organisera det första besöket 2019, hade Panama underlåtit att besvara flera förfrågningar om information som skickats av kommissionen eller EU-medlemsstater under perioden mellan 2015 och 2018.

(51)

I enlighet med artikel 31.5 b undersökte kommissionen befintliga tillsynsåtgärder för att förhindra, motverka och undanröja IUU-fiske.

(52)

Det nuvarande sanktionssystemet grundar sig på regeringsdekret 160 från 2013. Antagandet av detta rättsliga instrument, tillsammans med de två andra regeringsdekret som nämns ovan, var avgörande för avslutandet av åtgärderna med avseende på Panama i oktober 2014. Panama har emellertid inte genomfört regeringsdekret 160 i vederbörlig ordning.

(53)

De uppgifter som samlats in av kommissionen och kontakterna med Panamas myndigheter visade att de sanktioner som utdöms för fartyg som bedriver eller stöder IUU-fiskeverksamhet, dvs. verksamhet som förtecknas som allvarliga överträdelser i regeringsdekret 160, varken är effektiva eller avskräckande.

(54)

Enligt det nämnda regeringsdekretet ska ekonomiska sanktioner ligga inom intervallet 10 001 till 1 000 000 balboas (dvs. 10 001 till 1 000 000 USD) – vilket motsvaras av 9 123,23 till 912 231,49 EUR. Trots detta låg 80 % av de böter som utdömdes för allvarliga överträdelser under perioden 2014–2018 under 12 000 balboas och endast två böter var högre än 20 000 balboas. Därför står de sanktioner som utdömts av Panamas myndigheter knappast i proportion till värdet av de fångster och vinster som följer av allvarliga överträdelser och är inte tillräckligt hårda för att på ett effektivt sätt säkerställa efterlevnad och avskräcka från vidare överträdelser.

(55)

Såsom nämnts ovan upptäckte kommissionen också tre fall där ARAP hade fastställt beloppet för de böter som utdömts för tre fartyg från Panama som fiskar i vatten under Panamas nationella jurisdiktion, till följd av att de har begått allvarliga överträdelser av nationella bevarande- och förvaltningsåtgärder, utan att ta hänsyn till de beloppsintervall för ekonomiska sanktioner som fastställs i regeringsdekret 160. De belopp som utdömdes var i realiteten mycket lägre än det minimibelopp som föreskrivs i detta instrument. I dessa tre fall utdömde ARAP ekonomiska sanktioner på 3 792,50 balboas, 3 652,00 balboas och 3 652,00 balboas när det minimibelopp som kan utdömas enligt nämnda regeringsdekret är 10 001,00 balboas.

(56)

Den faktiska sanktionsnivån är helt klart för låg för att säkerställa att sanktionssystemet fungerar avskräckande och speglar inte artikel 19.2 i Unfsa, där det föreskrivs att sanktionerna måste vara tillräckligt hårda för att på ett effektivt sätt säkerställa efterlevnad och avskräcka från överträdelser var dessa än uppträder samt beröva lagöverträdarna den vinning som härrör från deras illegala verksamhet. Vidare anges i artikel 21 i IPOA IUU att stater bör säkerställa att sanktionerna för IUU-fiske som bedrivs av fartyg och, i största möjliga utsträckning, av medborgare som omfattas av deras jurisdiktion, är tillräckligt hårda för att beröva lagöverträdarna den vinning som härrör från sådant fiske.

(57)

Dessutom påverkas verkställighetsförfarandena av att det förekommer mycket stora förseningar både i inledandet av förfaranden mot de fartyg som anklagas för att bedriva IUU-fiskeverksamhet och i åläggandet av sanktioner. I de flesta fall tar det flera år att avsluta förfarandena.

(58)

Mot bakgrund av den information som samlats in om den rättsliga ramen och om de pågående verkställighetsförfarandena i syfte att fastställa överträdelser och utdöma lämpliga sanktioner, drog kommissionen slutsatsen att Panama har underlåtit att genomföra artikel 19.2 i Unfsa. I denna bestämmelse fastställs att alla undersökningar och rättsliga förfaranden ska slutföras snabbt och att de sanktioner som tillämpas vid överträdelser ska vara tillräckligt hårda för att på ett effektivt sätt säkerställa efterlevnad och avskräcka från överträdelser var dessa än uppträder samt beröva lagöverträdarna den vinning som härrör från deras illegala verksamhet.

(59)

Mot bakgrund av vad som anförts i detta avsnitt, alla fakta som kommissionen har samlat in och alla förklaringar som Panamas myndigheter har lämnat kan det, i enlighet med artikel 31.3 och 31.5 i IUU-förordningen, fastställas att Panama inte har fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt vad gäller samarbete och tillsyn.

(60)

I enlighet med artikel 31.6 a och b i IUU-förordningen undersökte kommissionen Panamas ratificering av eller anslutning till relevanta internationella fiskeriinstrument och landets ställning som avtalsslutande part i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller dess samtycke till att tillämpa de bevarande- och förvaltningsåtgärder som har antagits av sådana organisationer.

(61)

Panama ratificerade Unclos 1996 och anslöt sig till Unfsa 2008. Panama anslöt sig också till avtalet om hamnstatsåtgärder 2016. Panama införlivade också uppförandekoden för ansvarsfullt fiske och IPOA IUU 2009.

(62)

För närvarande utgörs den rättsliga ramen för fisket av de regeringsdekret (2013) som nämns ovan och av införlivandet i Panamas nationella lagstiftning av standarder som fastställs i internationella instrument rörande fiske. Den fiskerilag som för närvarande är i kraft antogs 1959 och den har ännu inte anpassats till de av dagens internationella instrument som är relevanta i sammanhanget och som Panama är part i samt till andra internationella standarder som rör fisket och som Panama har åtagit sig att tillämpa. Panama arbetar fortfarande på att se över fiskerilagen trots att landet redan har uppmanats att uppdatera sin fiskerilag.

(63)

Vad gäller avtalet om hamnstatsåtgärder visar den information som kommissionen samlat in att Panama har genomfört bestämmelserna i detta avtal bristfälligt. I juli 2018 tilläts VLADIVOSTOK 2000 (tidigare namn: DAMANZAIHAO, LAFAYETTE, IMO No. 7913622), ett fabriksfartyg för fiskeriprodukter som sedan 2015 är upptaget i SPRFMO:s förteckning över IUU-fartyg, ta emot bunkerbränsle i Panama. Detta står i strid med avtalet om hamnstatsåtgärder och bekräftar att avtalet om hamnstatsåtgärder inte genomförts i en utsträckning som effektivt hindrar IUU-fartyg från att ta emot hamntjänster i Panama.

(64)

Kommissionen konstaterade också att det endast finns inspektörer i en av de utsedda hamnarna (Vacamonte) och att inspektionerna i den hamnen inte genomförs på ett korrekt sätt. En översyn av den information som fanns ombord på ett fartyg som förde utländsk flagg, och som redan inspekterats och tillåtits landa sin fångst, visade att fartyget i själva verket hade bedrivit fiskeverksamhet utan licens i ett tredjelands vatten, och kommissionen kunde konstatera att dessa bevis inte hade upptäckts av de inspektörer som hade tillåtit landning i Panama. Vidare konstaterade kommissionen att hamnanlöp gjorts av fiskefartyg under utländsk flagg som inte var upptagna i den förteckning som Panama lämnat över utländska fartyg som anlöpt hamnar i landet.

(65)

Såsom beskrivs i skäl 26 är Panama medlem i IATTC, Iccat och CCAMLR och samarbetande icke-avtalsslutande part i WCPFC, SPRFMO och NEAFC.

(66)

I enlighet med artikel 31.6 c har kommissionen analyserat om någon åtgärd eller försummelse från Panamas sida kan ha minskat verkan av tillämpliga lagar, förordningar och internationella bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(67)

Vad gäller Panamas fullgörande av skyldigheter i sin egenskap av avtalsslutande part eller samarbetande icke-avtalsslutande part i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationer som nämns ovan, konstaterade kommissionen att Panama inte har varit i stånd att säkerställa att de regler som fastställs inom ramen för dessa regionala fiskeriförvaltningsorganisationer följs av dess fartyg. Såsom nämns i skäl 39 kunde ett fartyg bedriva fiskeverksamhet i det område som inom IATTC benämns ”El Corralito” under den period då detta område var fredat för fiske. Detta utgjorde en överträdelse av IATTC:s resolution C-17-02. Vidare, och såsom anges i skäl 32, utförde två Panamaflaggade lastfartyg under 2016 omlastningar i SPRFMO:s konventionsområde trots att de inte var upptagna i SPRFMO:s register över fartyg med tillstånd att fiska i konventionsområdet. Dessutom, och såsom anges i skäl 34, konstaterades det att ett fiskefartyg registrerat i Panama som konventionellt transportfartyg sedan juni 2018, hade deltagit i IUU-fiskeverksamhet under första halvåret 2019 i ett område som omfattas av CCALMLR-konventionen, utan att ha någon licens från ARAP.

(68)

Mot bakgrund av vad som anförts i detta avsnitt, alla fakta som kommissionen har samlat in och alla förklaringar som Panamas myndigheter har lämnat kan det, i enlighet med artikel 31.3 och 31.6 i IUU-förordningen, fastställas att Panama inte har fullgjort sina skyldigheter enligt internationell rätt i fråga om internationella regler och förordningar samt bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(69)

Enligt FN:s index för mänsklig utveckling (7) bedömdes Panama 2018 vara ett land med hög mänsklig utveckling (rankat som 66 av 189 länder).

(70)

Mot bakgrund av rankningen enligt FN:s index för mänsklig utveckling och de konstateranden som gjordes under besöken under 2019 finns det ingenting som tyder på att Panamas underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt skulle bero på en låg utvecklingsnivå. Det saknas konkreta bevis för att bristerna i fiskerilagstiftningen, systemen för uppföljning, kontroll och övervakning samt spårbarhet skulle ha ett samband med bristande kapacitet och infrastruktur. Kommissionen har bifallit Panamas önskemål om stöd vid översynen av fiskerilagstiftningen.

(71)

Mot bakgrund av vad som anförts i detta avsnitt, alla fakta som kommissionen har samlat in och de förklaringar som Panama har lämnat kan det, i enlighet med artikel 31.7 i IUU-förordningen, fastställas att Panamas utvecklingsstatus och samlade agerande på området fiskeriförvaltning inte har begränsats av landets utvecklingsnivå.