(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (3) har som mål att gradvis eliminera utkast inom unionens samtliga fisken genom att det införs en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2)

I artikel 9 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs antagandet av fleråriga planer innehållande bevarandeåtgärder för fisken som nyttjar vissa bestånd inom ett relevant geografiskt område.

(3)

I de fleråriga planerna anges närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten och kommissionen kan, genom planerna, ges befogenhet att specificera dessa bestämmelser ytterligare på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetas av medlemsstaterna.

(4)

Den 4 juli 2018 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2018/973 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd (4). Genom artikel 11 i den förordningen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förordningen genom att fastställa närmare bestämmelser för landningsskyldigheten för alla bestånd av arter i Nordsjön som omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013, i enlighet med artikel 15.5 a–e i den förordningen, på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetats av medlemsstaterna.

(5)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2035 (5) fastställs närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för vissa demersala fisken i Nordsjön för perioden 2019–2021, efter en gemensam rekommendation från Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket som har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i Nordsjön.

(6)

Efter samråd med den rådgivande nämnden för Nordsjön och den rådgivande nämnden för pelagiska bestånd, lade dessa medlemsstater den 29 maj 2019 fram en ny gemensam rekommendation för kommissionen med närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för demersala fisken i Nordsjön. Den gemensamma rekommendationen ändrades den 7 augusti 2019.

(7)

I den nya gemensamma rekommendation som lades fram av medlemsstaterna föreslås att ett antal ytterligare tekniska åtgärder som unionen och Norge enades om under 2011 (6) och 2012 (7) förlängs och att användningen av selektivitetsanordningen SepNep tillåts. Dessa åtgärder syftar till att öka selektiviteten och minska de oönskade fångsterna när det gäller fisken eller arter som omfattas av landningsskyldigheten och de infördes i enlighet med artikel 15.5 a i förordning (EU) nr 1380/2013 för åren 2019–2021 genom delegerad förordning (EU) 2018/2035.

(8)

Den 14 augusti 2019 trädde en ny förordning i kraft, närmare bestämt förordning (EU) 2019/1241 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder. I bilaga V till den förordningen fastställs särskilda bestämmelser om tekniska åtgärder på regional nivå för Nordsjön, som även omfattar bestämmelser om maskstorlekar, därmed förbundna villkor och bifångster. Genom artikel 15 i förordning (EU) 2019/1241 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att ändra, komplettera, upphäva eller göra undantag från de tekniska åtgärder som anges i bilagorna till förordningen, inbegripet vid genomförande av landningsskyldigheten.

(9)

Förordning (EU) 2019/1241 innehåller inte några övergångsbestämmelser. För att säkerställa förenlighet mellan denna delegerade förordning och förordning (EU) 2019/1241 är det därför nödvändigt att tillämpa de villkor som fastställs i förordning (EU) 2019/1241, samtidigt som hänsyn tas till de exceptionella omständigheterna i detta fall. På grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna har vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) gjort en positiv bedömning (8) av den information som lämnats av den regionala gruppen till stöd för de tekniska åtgärderna i den gemensamma rekommendationen. Den gemensamma rekommendationen utarbetades och lämnades in av medlemsstaterna och bedömdes av STECF innan den nya förordningen om tekniska åtgärder antogs och innan förordning (EU) 2019/1241 trädde i kraft och därför hänvisades inte till den förordningen. Mot bakgrund av de exceptionella omständigheterna anser dock kommissionen att det att döma av de uppgifter som den i nuläget har tillgång till genom den gemensamma rekommendationen och STECF:s bedömning inte verkar finnas något som tyder på att de ytterligare tekniska åtgärder som föreslagits inte skulle uppfylla de krav som fastställs för tekniska åtgärder i artikel 15 i förordning (EU) 2019/1241.

(10)

För att öka redskapens selektivitet och minska de oönskade fångsterna i Skagerrak är det därför lämpligt att ta med de tekniska åtgärder som presenterats av medlemsstaterna. Dessa åtgärder bör gälla under perioden 2020–2021.

(11)

Såsom anges i förordning (EU) 2018/973 omfattar Nordsjön Ices-sektionerna (9) 2a och 3a och Ices-delområde 4.

(12)

Relevanta vetenskapliga organ har lämnat vetenskapliga bidrag som har granskats av STECF (10). Kommissionen presenterade de berörda åtgärderna för ett skriftligt samråd i expertgruppen, som bestod av 28 medlemsstater och Europaparlamentet som observatör.

(13)

För vissa bestånd, t.ex. rödspätta, konstaterade STECF att överlevnadsförmågan hos enskilda fiskar eventuellt inte är så stabil som hos andra arter. Kommissionen har dock beaktat den relativa effekten av detta undantag på hela beståndet, jämfört med enskilda fiskar, och vägt detta mot behovet av att fortsätta fiskeverksamheten för att möjliggöra datainsamling i syfte att följa upp STECF:s synpunkter. I de fall där andelen utkast innehållande död fisk är relativt liten anser kommissionen att tidsbegränsade undantag är att betrakta som en pragmatisk och försiktig strategi för fiskeriförvaltning, eftersom det annars inte skulle vara möjligt att samla in de data som krävs för en god och välunderbyggd utkastförvaltning inför ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten.

(14)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller ett undantag grundat på överlevnadsgrad för tunga under minsta referensstorlek för bevarande som fångas med trålar i Ices-sektion 4c, på grundval av vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad vid utkast. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF har dragit slutsatsen (11) att de varit tillräckliga. STECF påpekade att det inte lämnats någon ny information om var uppväxtplatsen finns (12). Eftersom inga uppväxtplatser för närvarande har identifierats kan undantaget tas med i denna förordning, men medlemsstaterna bör lämna in relevant information så snart sådana platser identifieras. Eftersom omständigheterna inte har förändrats bör detta undantag fortsätta att tillämpas inom ramen för denna förordning.

(15)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller ett undantag grundat på överlevnadsgrad, i enlighet med artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013, för fångster av havskräfta som tas med tinor i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4, på grundval av vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad vid utkast. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF har dragit slutsatsen (13) att de varit tillräckliga. Eftersom omständigheterna inte har förändrats bör detta undantag fortsätta att tillämpas inom ramen för denna förordning.

(16)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller ett undantag grundat på överlevnadsgrad för fångster av havskräfta i Ices-delområde 4 och Ices-sektionerna 2a och 3a som tas med vissa redskap, förutsatt att en selektivitetsanordning i form av en nätrist används. Detta undantag beviljades på villkor att medlemsstaterna lämnar data om fisket vid Nordsjöns västkust. Det har inte lagts fram några nya belägg för STECF för hög överlevnadsgrad. Medlemsstaterna uppgav att det inte behövdes några ytterligare data, eftersom STECF under 2018 konstaterade att det vetenskapliga underlaget var tillförlitligt (14) när det gäller uppskattningarna av överlevnadsgrad vid Nordsjöns västkust. STECF menar dock att det finns frågetecken (15) när det gäller fisket efter havskräfta och Pandalus vid östkusten, eftersom information om detta saknas och någon bedömning inte kan göras av överlevnadsgraden för havskräfta i dessa fisken. Under dessa omständigheter får undantaget tillämpas till och med den 31 december 2020 och de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 lämna in data om fisket vid Nordsjöns östkust för STECF:s bedömning.

(17)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller ett undantag grundat på överlevnadsgrad för bifångst av arter som omfattas av fångstbegränsningar inom fisket med tinor och ryssjor, på grundval av vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad vid utkast. Dessa belägg har utvärderats under tidigare år och STECF drog slutsatsen (16) att tillgängliga data indikerar att dödligheten hos fisk som kastas överbord sannolikt kommer att vara låg, men att de faktiska fångsterna inom fisket också är försumbara. Eftersom fångsterna inte är särskilt betydande och omständigheterna inte har förändrats, bör undantaget fortsätta att tillämpas inom ramen för denna förordning.

(18)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta i det fiske som använder nät och grimgarn i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa en hög överlevnadsgrad vid utkast för rödspätta i det fisket. Dessa underlag lämnades in till STECF, som konstaterade (17) att tillräckliga uppgifter hade lämnats som visade på en mycket hög överlevnadsgrad. Detta undantag bör därför tas med i denna förordning.

(19)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rödspätta i det fiske som använder snurrevadar i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad vid utkast för rödspätta i det fisket. Dessa underlag lämnades in till STECF, som konstaterade (18) att studiens data om överlevnadsgrad är tillförlitliga även om ytterligare åtgärder skulle kunna användas för att öka överlevnadsgraden, eftersom överlevnadsförmågan hos rödspätta minskar väsentligt om sorteringstiden överskrider 30 minuter. Detta undantag bör därför tas med i denna förordning.

(20)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller ett undantag grundat på överlevnadsgrad för fångst och bifångst av rödspätta i fisket efter plattfisk eller rundfisk som bedrivs med trålar i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4 under vintermånaderna. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa en hög överlevnadsgrad vid utkast för rödspätta i det fisket. Dessa underlag lämnades in till STECF, som konstaterade (19) att överlevnadsgraden i stödstudien minskade om sorteringstiden var längre än 60 minuter under sommarmånaderna, och därför motiverar den låga överlevnadsgraden för rödspätta under sommaren att undantaget begränsas till vintermånaderna. Detta undantag bör därför tas med i denna förordning.

(21)

Genom delegerad förordning (EU) 2018/2035 beviljas ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rockor som fångas med alla fiskeredskap i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4, trots att detaljerade vetenskapliga belägg för överlevnadsgrad inte fanns tillgängliga för alla flottsegment och kombinationer av redskap, områden och arter. Med några få undantag anser dock STECF att överlevnadsgraden generellt sett är stabil (20), men att ytterligare uppgifter krävs. Med tanke på att fiskeverksamheten måste fortsätta för att den nödvändiga datainsamlingen ska säkerställas bör detta undantag beviljas, men medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör senast den 1 maj varje år lämna in följande: a) en färdplan som tagits fram i syfte att öka överlevnadsgraden och fylla de dataluckor som konstaterats av STECF, vilken årligen ska bedömas av STECF, b) årliga rapporter om framsteg och eventuella ändringar eller justeringar av programmen för förbättring av överlevnadsgraden.

(22)

Vid en bedömning av överlevnadsgraden för rockor befanns blomrockan (Leucoraja naevus) ha en mycket lägre överlevnadsgrad än andra arter. Den vetenskapliga kunskapen om artens överlevnadsmönster verkar dessutom vara mindre solid. Att helt utesluta denna art från undantaget skulle dock hindra fisket och en fortsatt, korrekt datainsamling. Relevanta underlag lämnades in till STECF, som konstaterade (21) att två nya studier har inletts om överlevnadsexperiment avseende blomrocka, men fler observationer kommer att behövas för att man ska kunna göra en slutgiltig bedömning av överlevnadsgraden om ett eller två år. Detta undantag bör därför beviljas för två år och nya studier och förbättrade åtgärder för att öka överlevnadsgraden bör skyndsamt tas fram och presenteras för STECF för bedömning så snart som möjligt och senast den 1 maj.

(23)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevnadsgrad för fångster av rödspätta under minsta referensstorlek för bevarande som tas med bomtrålar (BT2) med en maskstorlek på 80–119 mm i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 under perioden 2020–2021

(24)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag grundat på överlevnadsgrad för piggvar som fångas med TBB-redskap med en strut med en maskstorlek på mer än 80 mm i Ices-delområde 4. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad vid utkast för piggvar i detta fiske. Dessa underlag lämnades in till STECF, som konstaterade (23) att inga nya uppgifter om överlevnadsgrad lagts fram och att de tidigare överlämnade studierna baserats på en annan redskapstyp än bomtrålar och således inte är representativa. Medlemsstaterna har dock åtagit sig att inom det nya projekt som planeras genomföras fram till 2021, utföra fler undersökningar för att observera överlevnadsgrad vid utkast för piggvar som fångas med bomtrålar och för att tillhandahålla mer detaljerad information om överlevnadsgraden. Med tanke på att fiskeverksamheten måste fortsätta för att den nödvändiga datainsamlingen ska säkerställas bör detta undantag beviljas, men medlemsstaterna bör vara skyldiga att, inom den angivna tidsramen, lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Detta undantag bör tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(25)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås att undantaget grundat på överlevnadsgrad för rödspätta som fångas med trålar med en maskstorlek på minst 120 mm vid fiske efter plattfisk eller rundfisk i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4 utvidgas till att tillämpas under sommarmånaderna. Genom delegerad förordning (EU) 2018/2035 beviljas samma undantag endast för vintermånaderna (1 november–30 april). I den nya gemensamma rekommendationen föreslås också nya undantag grundade på överlevnadsgrad för

(26)

Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag i syfte att påvisa hög överlevnadsgrad vid utkast för rödspätta i det fisket. STECF konstaterade (24) att metoderna för uppskattning av överlevnadsgraden varierar mellan olika studier och att mindre exemplar av rödspätta, som oftare fångas med en strut med en mindre maskstorlek, uppges ha en lägre överlevnadsgrad. När det gäller överlevnadsgrad för rödspätta under sommarmånaderna skulle dock en fullständig vetenskaplig rapport för hela området möjliggöra en representativ bedömning. Kommissionen anser därför att detta undantag endast bör beviljas för ett år och att nya studier och förbättrade åtgärder för att öka överlevnadsgraden skyndsamt bör tas fram och presenteras för STECF för bedömning så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020.

(27)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 innehåller undantag av mindre betydelse för

(28)

Medlemsstaterna tillhandahöll belägg till stöd för dessa undantag av mindre betydelse. STECF (25) granskade dessa belägg och drog slutsatsen (26) att den dokumentation som lämnats av medlemsstaterna innehöll välgrundade argument för att ytterligare selektivitet är svår att uppnå eller skulle innebära oproportionella kostnader för hanteringen av oönskad fångst. Med beaktande av att omständigheterna inte har förändrats är det lämpligt att fortsätta att tillämpa undantagen av mindre betydelse i enlighet med den procentsats och de nödvändiga ändringar som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen på grundval av artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013.

(29)

Den nya gemensamma rekommendationen innehåller ytterligare vetenskapliga underlag för en utvidgning av undantagen av mindre betydelse för

(30)

Den nya gemensamma rekommendationen innehåller förslag om undantag av mindre betydelse för

(31)

Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga belägg till stöd för de befintliga och nya undantagen av mindre betydelse som grundar sig på svårigheter att förbättra selektiviteten och på de oproportionella kostnaderna för fångsthanteringen. Beläggen granskades av STECF under dess plenarmöte den 1–5 juli 2019 (27).

(32)

Det ytterligare underlag som lades fram av medlemsstaterna för undantagen av mindre betydelse för taggmakrillar och makrill som fångas av fartyg som använder bottentrålar och bomtrålar granskades av STECF, som konstaterade att ytterligare information behövs för de flesta av medlemsstaterna. Eftersom det är nödvändigt att fortsätta med fiskeverksamheten för att säkerställa den nödvändiga datainsamlingen för att få fram denna information bör de enskilda undantagen för varje art begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör utföra det nödvändiga arbetet för att samla in och bearbeta nödvändiga data eller utföra kompletterande försök och så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 överlämna information för STECF:s bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(33)

Det underlag som medlemsstaterna lagt fram för undantagen av mindre betydelse för en sammanlagd kvantitet skarpsill, tobisfiskar, vitlinglyra och blåvitling i demersala blandfisken som fångas av fartyg som använder trålar granskades av STECF, som drog slutsatsen att det inte finns några kvantitativa belägg till stöd för de uppgifter som intygar små utkast och uttömmandet av alternativen för att förbättra selektiviteten. STECF noterade att det skulle bli svårt att uppnå ytterligare förbättringar av selektiviteten inom sådant fiske och att undantagen av mindre betydelse är nödvändiga för att täcka de återstående oönskade fångsterna. Eftersom det är nödvändigt att fortsätta med fiskeverksamheten för att säkerställa den nödvändiga datainsamlingen för att få fram denna information bör undantaget av mindre betydelse för kombinerade fångster begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör utföra de kompletterande försöken och så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 överlämna information för STECF:s bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(34)

Det underlag som medlemsstaterna lagt fram för undantaget av mindre betydelse för vitling under minsta referensstorlek för bevarande, och som fångas med bomtrålar, granskades av STECF, som drog slutsatsen att det underlag som visar att landningen av oönskade fångster medför en kostnad inte i sig är tillräckligt för att visa att dessa kostnader är oproportionella. STECF noterade att en förbättring av selektiviteten inom de berörda fiskena bör prioriteras, eftersom detta kommer att minska kostnaderna för hantering av oönskade fångster. Eftersom det är nödvändigt att fortsätta med fiskeverksamheten för att säkerställa den nödvändiga datainsamlingen för att få fram denna information bör undantaget av mindre betydelse begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Medlemsstaterna väntas dessutom rapportera om användningen av ytterligare selektivitetsåtgärder. De berörda medlemsstaterna bör utföra de kompletterande försöken och så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 överlämna all relevant information för STECF:s bedömning. Detta undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(35)

Det underlag som lämnats av medlemsstaterna för undantaget av mindre betydelse för vitling och torsk under minsta referensstorlek för bevarande som fångas med bottentrålar granskades av STECF, som drog slutsatsen att det inte är möjligt att utvärdera om uppskattningarna av de oproportionella kostnaderna är korrekta. STECF noterade att en förbättring av selektiviteten inom de berörda fiskena bör prioriteras, eftersom detta kommer att minska kostnaderna för hantering av oönskade fångster. Eftersom det är nödvändigt att fortsätta med fiskeverksamheten för att säkerställa den nödvändiga datainsamlingen för att få fram denna information bör undantaget av mindre betydelse begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. Dessutom förväntas medlemsstaterna rapportera om användningen av ytterligare selektivitetsåtgärder. De berörda medlemsstaterna bör utföra de kompletterande försöken och så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 överlämna information för STECF:s bedömning. Detta undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(36)

Det underlag som lämnats av medlemsstaterna för det nya undantaget av mindre betydelse för långa under minsta referensstorlek för bevarande som fångas med långrevar granskades av STECF, som drog slutsatsen att det skulle vara svårt att uppnå ytterligare förbättringar av selektiviteten inom detta fiske. STECF noterade dessutom att eftersom volymen för undantaget av mindre betydelse sannolikt kommer att vara liten skulle undantaget inte ha någon inverkan på den övergripande fiskedödligheten, under förutsättning att de fångster som kastas överbord registreras. Eftersom det är svårt att åstadkomma bättre selektivitet bör undantaget för det fisket begränsas till ett år och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör utföra de kompletterande försöken och så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 överlämna information för STECF:s bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(37)

För att säkerställa tillförlitliga uppskattningar av utkastnivåerna i syfte att fastställa de totala tillåtna fångstmängderna bör medlemsstaterna, i de fall då undantaget av mindre betydelse är baserat på extrapolering av situationer med begränsade data och partiell flottinformation, säkerställa att det finns tillgång till korrekta och verifierbara data för hela den flotta som omfattas av undantaget.

(38)

De åtgärder som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen är förenliga med artiklarna 15.4, 15.5 c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och med förordning (EU) 2018/973, särskilt artikel 11, och kan därmed tas med i denna förordning.

(39)

Genom artikel 16.2 i förordning (EU) 2018/973 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter med avseende på landningsskyldigheten för en period av fem år från och med den 5 augusti 2018. Det är därför lämpligt att se över effekterna av undantagen från landningsskyldigheten grundade på hög överlevnadsgrad och undantagen av mindre betydelse under den här förordningens andra tillämpningsår.

(40)

Delegerad förordning (EU) 2018/2035 bör upphöra att gälla och ersättas av en ny förordning.

(41)

Eftersom de åtgärder som föreskrivs i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2020.

1.

Seltra-panel: en selektivitetsanordning som

2.

selektivitetsanordning i form av nätrist: en selektivitetsanordning som består av en sektion med fyra paneler som infogats i en tvåpanelstrål; risten monteras snedställt i trålen och består av ett nätstycke med diagonalmaska på minst 200 mm och leder till ett fiskutsläpp i trålens överpanel.

3.

flamländsk panel: det sista koniska nätstycket på en bomtrål vars

4.

bentisk utsläppspanel: en panel med stora maskor eller fyrkantsmaskor som infogats i den nedre panelen på trålen, vanligen en bomtrål, så att bentos och bottenmaterial släpps ut innan det kommer in i struten.

5.

SepNep: en trål med trålbord som

a)

Inom fisket efter tunga med fartyg som använder grimgarn och nät (GN, GNS, GND, GNC, GTN, GTR, GEN, GNF) i unionens vatten i Ices-sektionerna 2a och 3a och Ices-delområde 4:

En kvantitet tunga under och över minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art.

b)

Inom fisket efter tunga med fartyg som använder bomtrålar (TBB) med en maskstorlek på 80–119 mm som är försedda med en flamländsk panel, i unionens vatten i Ices-delområde 4:

En kvantitet tunga under minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 5 % av de totala årliga fångsterna av denna art.

c)

Inom fisket efter havskräfta med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, TBN) med en maskstorlek på minst 70 mm som är försedda med en artsorterande rist med en spaltbredd på högst 35 mm, i unionens vatten i Ices-sektion 3a:

En sammanlagd kvantitet tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej och kummel under minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 4 % av de totala årliga fångsterna av havskräfta, tunga, kolja, vitling, nordhavsräka, torsk, gråsej och kummel.

d)

Inom fisket efter nordhavsräka med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT) med en maskstorlek på minst 35 mm som är försedda med en artsorterande rist med en spaltbredd på högst 19 mm och med ett oblockerat fiskutsläpp, i unionens vatten i Ices-sektion 3a:

En sammanlagd kvantitet tunga, kolja, vitling, torsk, rödspätta, gråsej, sill, vitlinglyra, guldlax och blåvitling under minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 5 % av de totala årliga fångsterna av havskräfta, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, rödspätta, nordhavsräka, kummel, vitlinglyra, guldlax, sill och blåvitling.

e)

Inom demersala blandfisken med fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar (OTB, OTT, SDN, SSC) med en maskstorlek på 70 – 99 mm (TR2) i unionens vatten i Ices-sektion 4c:

En sammanlagd kvantitet vitling och torsk (Gadus morhua) under minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 5 % under 2020 och 2021 av de totala årliga fångsterna av vitling och torsk. Den största mängd torsk som får kastas överbord ska vara begränsad till 2 % av dessa totala årliga fångster.

f)

Inom demersala blandfisken med fartyg som använder bottentrålar eller notar/vadar (OTB, OTT, SDN, SSC) med en maskstorlek på 70–99 mm (TR2) i unionens vatten i Ices-sektionerna 4a och 4b:

En sammanlagd kvantitet vitling och torsk (Gadus morhua) under minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 6 % under 2020 av de totala årliga fångsterna av vitling och torsk. Den största mängd torsk som får kastas överbord ska vara begränsad till 2 % av dessa totala årliga fångster.

Det undantag av mindre betydelse som anges i detta led ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. STECF ska bedöma den inlämnade vetenskapliga informationen senast den 31 juli 2020.

g)

Inom fisken med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, TBN, PTB) med en maskstorlek på 90–119 mm som är försedda med Seltra-panel, eller bottentrålar (OTB, OTT, TBN, PTB) med en maskstorlek på minst 120 mm i unionens vatten i Ices-sektion 3a:

En kvantitet vitling under minsta referensstorlek för bevarande på upp till högst 2 % av de totala årliga fångsterna av havskräfta, torsk, kolja, vitling, gråsej, tunga, rödspätta och kummel.

h)

Inom demersalt blandfiske med fartyg som använder bomtrålar med en maskstorlek på 80–119 mm i unionens vatten i Ices-delområde 4:

En kvantitet vitling under minsta referensstorlek för bevarande som inte får utgöra mer än 2 % av de totala årliga fångsterna av rödspätta och tunga.

Det undantag av mindre betydelse som anges i detta led ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. STECF ska bedöma den inlämnade vetenskapliga informationen senast den 31 juli 2020.

i)

Inom fisket efter havskräfta med fartyg som använder bottentrålar med en maskstorlek på 80–99 mm försedda med en SepNep, i unionens vatten i Ices-delområde 4:

En kvantitet rödspätta under minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 3 % av de totala årliga fångsterna av gråsej, rödspätta, kolja, vitling, torsk, nordhavsräka, tunga och havskräfta.

j)

Inom fisket efter hästräka med fartyg som använder bomtrålar, i unionens vatten i Ices-sektionerna 4b och 4c:

En kvantitet av alla arter som omfattas av fångstbegränsningar, vilken inte får överstiga 7 % under 2020 och 6 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av alla arter som omfattas av fångstbegränsningar inom dessa fisken.

k)

Inom demersalt blandfiske som bedrivs med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBB) med en maskstorlek på 80–99 mm (TR2, BT2) i Ices-delområde 4:

En kvantitet taggmakrillar (Trachurus spp.) som inte får överstiga 7 % under 2020 och 6 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av taggmakrillar inom det fisket.

Det undantag av mindre betydelse som anges i detta led ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska bedöma den inlämnade vetenskapliga informationen senast den 31 juli 2020.

l)

Inom demersalt blandfiske som bedrivs med bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBB) med en maskstorlek på 80–99 mm i Ices-delområde 4:

En kvantitet makrill (Scomber scombrus) som inte får överstiga 7 % under 2020 och 6 % under 2021 av de totala årliga fångsterna av makrill inom det fisket.

Det undantag av mindre betydelse som anges i detta led ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. STECF ska bedöma den inlämnade vetenskapliga informationen senast den 31 juli 2020.

m)

Inom demersalt blandfiske med trålar (OTB, OTM, OTT, PTB, PTM, SDN, SPR, SSC, TB, TBN) med en maskstorlek på över 80 mm i Ices-sektion 3a och Ices-delområde 4 och inom fisket efter nordhavsräka med redskap försedda med en sorteringsrist med en spaltbredd på högst 19 mm eller likvärdig selektivitetsanordning och en fångstanordning för fisk (tunnel) med en maskstorlek på över 35 mm i Ices-sektion 3a och över 32 mm i Ices-delområde 4:

En sammanlagd kvantitet skarpsill, tobisfiskar, vitlinglyra och blåvitling, som inte får överstiga 1 % av de totala årliga fångsterna inom demersalt blandfiske och fisket efter nordhavsräka.

Det undantag av mindre betydelse som anges i detta led ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. STECF ska bedöma den inlämnade vetenskapliga informationen senast den 31 juli 2020.

n)

Inom demersalt fiske efter kummel med fartyg som använder långrevar (LLS) i Ices-delområde 4:

En kvantitet långa (Molva molva) under minsta referensstorlek för bevarande som inte får överstiga 3 % av de totala årliga fångsterna av långa inom detta demersala fiske.

Det undantag av mindre betydelse som anges i detta led ska tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse ska så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 lämna in ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget. STECF ska utvärdera den inlämnade vetenskapliga informationen senast den 31 juli 2020.