(1)

Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Fördragen kommer att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då ett avtal om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, närmare bestämt från och med den 30 mars 2019 om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket med enhällighet beslutar att förlänga denna tidsfrist.

(2)

Utträdet kommer att inträffa under programperioden 2014–2020, då Förenade kungariket deltar i femton samarbetsprogram inom målet Europeiskt territoriellt samarbete. Två av dessa program, PEACE IV (Irland–Förenade kungariket) och Förenade kungariket–Irland (Ireland–Northern Ireland–Scotland) (gemensamt kallade samarbetsprogrammen), omfattar Nordirland och stöder målet om fred och försoning och nord-syd-samarbete enligt fredsavtalet om Nordirland (”långfredagsavtalet”), och unionen har för avsikt att säkerställa att dessa program fortsätter även om Förenade kungariket utträder ur unionen utan att ett avtal om utträde har trätt i kraft den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget. Denna förordning bör därför begränsas till dessa samarbetsprogram.

(3)

Samarbetsprogrammen regleras särskilt av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1299/2013 (3), (EU) nr 1303/2013 (4) och (EU, Euratom) 2018/1046 (5). Den här förordningen bör fastställa bestämmelser för att göra det möjligt att, efter Förenade kungarikets utträde ur unionen, låta samarbetsprogrammen fortsätta i enlighet med dessa förordningar.

(4)

Den förvaltande myndigheten för samarbetsprogrammen är belägen vid det särskilda organet för EU-program (SEUPB) som inrättades genom den överenskommelse mellan Irlands regering och Förenade kungarikets regering om fastställande av genomförandeorgan som undertecknades den 8 mars 1999. Eftersom de samarbetsprogrammen omfattar Nordirland bör de fortsätta, med nödvändiga tilläggsbestämmelser.

(5)

I samband med att samarbetsprogrammen fortsätter bör det, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20.2 och 20.3 i förordning (EU) nr 1299/2013, klargöras att de får omfatta deltagande regioner i Förenade kungariket, som bör motsvara Nuts 3-regioner.

(6)

I samband med att samarbetsprogrammen fortsätter med finansiering från unionens allmänna budget bör en administrativ överenskommelse göras mellan kommissionen och Förenade kungarikets myndigheter med verkan från den dag då fördragen upphör att tillämpas på Förenade kungariket, för att möjliggöra nödvändiga kontroller och revisioner av samarbetsprogrammen. Om sådana kontroller och revisioner inte kan genomföras bör kommissionen ha möjlighet att avbryta betalningsfrister, hålla inne betalningar och göra finansiella korrigeringar i enlighet med artiklarna 83, 142, 144 och 145 i förordning (EU) nr 1303/2013.

(7)

I enlighet med artikel 76 i förordning (EU) nr 1303/2013 bör kommissionens genomförandebeslut om godkännande av programmet Peace IV (Irland–Förenade kungariket) av den 30 november 2015, och om godkännande av programmet Interreg VA av den 12 februari 2015, fortsätta att utgöra finansieringsbeslut i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och därmed ett rättsligt åtagande i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Förenade kungariket förblir ansvarigt för de ekonomiska förpliktelser som landet åtagit sig som medlemsstat och som rör unionens rättsliga åtaganden.

(8)

Det datum då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket kommer det att upphöra att ingå i programområdets unionsdel i den mening som avses i artikel 20.1 i förordning (EU) nr 1299/2013. Bestämmelserna i den förordningen om insatsers stödberättigande beroende på geografiskt läge bör därför anpassas.

(9)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen för att göra det möjligt att, efter Förenade kungarikets utträde ur unionen, låta samarbetsprogrammen fortsätta, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(10)

I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning bör endast vara tillämplig om inget avtal om utträde med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.2 i EU-fördraget har trätt i kraft det datum då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i EU-fördraget.