22.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

LI 51/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316

av den 21 februari 2019

om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.4,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (1),

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning (2),

efter att ha hört rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1)

Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) utgör statligt stöd och ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. I enlighet med artikel 109 i fördraget får rådet fastställa vilka kategorier av stödåtgärder som är undantagna från denna anmälningsskyldighet. I enlighet med artikel 108.4 i fördraget får kommissionen anta förordningar avseende dessa kategorier av statligt stöd. I enlighet med förordning (EU) 2015/1588 och i enlighet med artikel 109 i fördraget, beslutade rådet att stöd av mindre betydelse kan utgöra en sådan kategori. Med denna utgångspunkt anses stöd av mindre betydelse, dvs. stöd som beviljas ett enda företag under en angiven period och inte överskrider ett bestämt fast belopp, inte uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget, och omfattas därför inte av anmälningsförfarandet. Medlemsstaterna bör dock påminnas om att även om stöd av mindre betydelse inte anses utgöra statligt stöd, bör detta stöd inte medföra ett åsidosättande av unionsrätten.

(2)

Kommissionen har antagit ett antal förordningar med regler för stöd av mindre betydelse som beviljas inom jordbrukssektorn, varav den senaste är kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 (3).

(3)

Mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av förordning (EU) nr 1408/2013, och med beaktande av den varierande användningen av stöd av mindre betydelse i medlemsstaterna, är det lämpligt att ändra vissa av villkoren i den förordningen. Det högsta stödbelopp som beviljas till ett enda företag under en treårsperiod bör höjas till 20 000 euro och den nationella övre gränsen bör höjas till 1,25 % av den årliga produktionen.

(4)

Med tanke på det allt större behovet av att använda stöd av mindre betydelse i vissa medlemsstater är det lämpligt att möjliggöra en ytterligare ökning av både det maximala stödbeloppet per företag till 25 000 EUR och den nationella övre gränsen till 1,5 % av den årliga produktionen, med förbehåll för ytterligare villkor som är nödvändiga för att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Erfarenheterna från de första tillämpningsåren av förordning (EU) nr 1408/2013 har visat att koncentrationen av stöd av mindre betydelse i en viss produktsektor kan leda till en potentiell snedvridning av konkurrensen och handeln. Förutsättningen för att använda det högre individuella taket och den högre nationella övre gränsen bör därför vara att en sektoriell övre gräns tillämpas som hindrar medlemsstaterna från att bevilja mer än 50 % av det totala ackumulerade beloppet för stöd av mindre betydelse under en period av tre beskattningsår för åtgärder som endast gynnar en särskild produktsektor. Den sektoriella övre gränsen bör säkerställa att samtliga åtgärder som omfattas av förordning (EU) nr 1408/2013 kan anses inte påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen.

(5)

För närvarande är det frivilligt för medlemsstaterna att använda ett nationellt centralt register för att kontrollera att varken det individuella taket för stöd av mindre betydelse eller den nationella övre gränsen överskrids. För de medlemsstater som väljer ett högre individuellt tak och en högre nationell övre gräns skulle det dock bli nödvändigt att använda ett centralt register, eftersom den sektoriella övre gräns som ligger till grund för detta alternativ förutsätter en ännu noggrannare övervakning av det beviljade stödet. Det bör därför vara obligatoriskt för dessa medlemsstater att använda ett centralt register där allt stöd av mindre betydelse som beviljas registreras, för att möjliggöra kontroll av att varken det individuella taket eller den nationella eller sektoriella övre gränsen överskrids.

(6)

Kriterierna för beräkning av bruttobidragsekvivalenten för lån och garantier bör anpassas i enlighet med de höjda taken för stöd av mindre betydelse.

(7)

Med tanke på det allt större behovet av att använda stöd av mindre betydelse och med tanke på att de nuvarande taken leder till får många hinder bör man ändra förordning (EU) nr 1408/2013 innan den upphör att gälla, dvs. den 31 december 2020. Tidsperioden skulle bli väldigt kort mellan ikraftträdandet av denna förordning och slutet av tillämpningsperioden för förordning (EU) nr 1408/2013. Av skäl som rör processekonomi, kontinuitet och rättssäkerhet bör tillämpningsperioden för förordning (EU) nr 1408/2013 därför förlängas till och med den 31 december 2027.

(8)

Förordning (EU) nr 1408/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 1408/2013 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 2 ska följande läggas till som punkt 3 och punkt 4:

”3.   I denna förordning avses med produktsektor en sektor som anges i artikel 1.2 a–w i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (*1).

4.   I denna förordning avses med sektoriell övre gräns ett högsta ackumulerat stödbelopp för stödåtgärder som gynnar enbart en produktsektor, vilket motsvarar 50 % av det högsta belopp för stöd av mindre betydelse som beviljas per medlemsstat och som anges i bilaga II.”

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671)."

2.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Stöd av mindre betydelse

1.   Stödåtgärder ska anses inte uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget och ska därför inte omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget, om de uppfyller villkoren i denna förordning.

2.   Det totala stödet av mindre betydelse per medlemsstat till ett enda företag får inte överstiga 20 000 euro under en period av tre beskattningsår.

3.   Det ackumulerade stöd av mindre betydelse som per medlemsstat beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter under en period på tre beskattningsår får inte överstiga den nationella övre gräns som fastställs i bilaga I.

3a.   Genom undantag från punkterna 2 och 3 får en medlemsstat besluta att det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enskilt företag inte får överstiga 25 000 EUR under en period på tre beskattningsår och att det totala ackumulerade stöd av mindre betydelse som beviljas under tre beskattningsår inte får överstiga den nationella övre gräns som fastställs i bilaga II, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)

För stödåtgärder som gynnar enbart en produktsektor får det totala ackumulerade belopp som beviljas under en period på tre beskattningsår inte överstiga den sektoriella övre gräns som definieras i artikel 2.4.

b)

Medlemsstaten ska ha ett nationellt centralt register i enlighet med artikel 6.2.

4.   Stöd av mindre betydelse ska anses ha beviljats vid den tidpunkt då den lagliga rätten till stödet överfördes till företaget enligt tillämplig nationell lagstiftning oavsett dagen för utbetalning av stödet till företaget.

5.   De tak för stöd av mindre betydelse och de nationella och sektoriella övre gränser som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 3a ska gälla oberoende av stödets form och det mål som eftersträvas och oavsett om det stöd som medlemsstaten beviljar helt eller delvis finansieras med medel som härrör från unionen. Perioden på tre beskattningsår ska fastställas på grundval av de beskattningsår som används av företaget i den berörda medlemsstaten.

6.   I samband med de tak för stöd av mindre betydelse och de nationella och sektoriella övre gränser som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 3a ska stödet uttryckas i form av ett kontantbidrag. Alla siffror som används ska avse bruttobelopp, dvs. belopp före eventuellt avdrag för skatt eller annan avgift. Om stöd beviljas i annan form än bidrag ska stödbeloppet vara lika med stödets bruttobidragsekvivalent.

Stöd som betalas ut i flera delbetalningar ska diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas. Den ränta som ska användas för beräkningar av diskonterat värde ska vara den diskonteringsränta som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades.

7.   Om de tak för stöd av mindre betydelse och de nationella och sektoriella övre gränser som avses i punkterna 2, 3 och 3a skulle överskridas genom att nytt stöd av mindre betydelse beviljas, får inget av detta nya stöd omfattas av denna förordning.

8.   Vid företagskoncentrationer och företagsförvärv ska allt stöd av mindre betydelse som tidigare beviljats någotdera av de berörda företagen beaktas för att fastställa om eventuellt nytt stöd av mindre betydelse till det nya eller förvärvande företaget överskrider de relevanta taken för stöd av mindre betydelse eller den relevanta nationella eller sektoriella övre gränsen. Stöd av mindre betydelse som lagligen beviljats före koncentrationen eller förvärvet ska fortsatt anses vara lagliga.

9.   Om ett företag delas upp i två eller flera separata företag ska stöd av mindre betydelse som beviljats före uppdelningen tilldelas det företag som gynnats av det, vilket i princip är det företag som tar över de verksamheter för vilka stödet av mindre betydelse har använts. Om en sådan tilldelning inte är möjlig ska stödet av mindre betydelse fördelas proportionellt på grundval av det bokförda värdet av de nya företagens egna kapital den dag uppdelningen reellt ägde rum.”

3.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 3 ska led b ersättas med följande:

”b)

när det gäller åtgärder som omfattas av artikel 3.2, lånet är garanterat av säkerheter som täcker minst 50 % av lånet och lånet uppgår till antingen 100 000 euro under en femårsperiod eller 50 000 euro under en tioårsperiod eller, när det gäller åtgärder som omfattas av artikel 3.3a, till antingen 125 000 euro under en femårsperiod eller 62 500 euro under en tioårsperiod; om ett lån uppgår till mindre än dessa belopp och/eller beviljas för en kortare period än fem respektive tio år ska bruttobidragsekvivalenten för det lånet beräknas som en motsvarande andel av de tak för stöd av mindre betydelse som föreskrivs i artikel 3.2 eller 3.3a, eller”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Stöd i form av kapitaltillskott får endast anses vara genomsynligt stöd av mindre betydelse om det sammanlagda offentliga kapitaltillskottet inte överskrider det relevanta taket för stöd av mindre betydelse.”

c)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   Stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder som tar formen av investeringar i aktier eller därmed likställt kapital får endast betraktas som genomsynligt stöd av mindre betydelse om det kapital som ges till ett enda företag inte överskrider det relevanta taket för stöd av mindre betydelse.”

d)

I punkt 6 ska led b ersättas med följande:

”b)

när det gäller åtgärder som omfattas av artikel 3.2, garantin inte överstiger 80 % av det underliggande lånet och det garanterade beloppet uppgår till 150 000 euro och garantin har en löptid på fem år, eller det garanterade beloppet uppgår till 75 000 euro och garantin har en löptid på tio år eller, när det gäller åtgärder som omfattas av artikel 3.3a, garantin inte överstiger 80 % av det underliggande lånet och det garanterade beloppet uppgår till 187 500 euro och garantin har en löptid på fem år, eller det garanterade beloppet uppgår till 93 750 euro och garantin har en löptid på tio år; om det garanterade beloppet är mindre än dessa belopp och/eller garantin har en kortare löptid än fem respektive tio år, ska bruttobidragsekvivalenten för garantin beräknas som en motsvarande andel av de tak för stöd av mindre betydelse som föreskrivs i artikel 3.2 eller 3.3a, eller”

4.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska följande andra stycke läggas till:

”Medlemsstater som beviljar stöd i enlighet med artikel 3.3a ska ha ett centralt register över stöd av mindre betydelse, som innehåller fullständiga uppgifter om samtligt stöd av mindre betydelse som beviljats av myndigheter i medlemsstaten. Punkt 1 ska upphöra att gälla från den tidpunkt då registret omfattar en period av tre beskattningsår.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   En medlemsstat får endast bevilja nytt stöd av mindre betydelse i enlighet med denna förordning efter att ha kontrollerat att detta inte medför att det totala belopp av stöd av mindre betydelse som beviljas det berörda företaget når upp till en nivå som överskrider de relevanta tak och nationella övre gränser och den sektoriella övre gräns som föreskrivs i artikel 3.2, 3.3 och 3.3a och att samtliga villkor i denna förordning är uppfyllda.”

5.

I artikel 8 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den ska tillämpas till och med den 31 december 2027.”

6.

Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 februari 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 248, 24.9.2015, s. 1.

(2)  EUT C 425, 26.11.2018, s. 2.

(3)  Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9).


BILAGA

”BILAGA I

Högsta ackumulerade belopp för stöd av mindre betydelse som beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter per medlemsstat (artikel 3.3)

(euro)

Medlemsstat

Högsta belopp för stöd av mindre betydelse (1)

Belgien

106 269 708

Bulgarien

53 020 042

Tjeckien

61 865 750

Danmark

141 464 625

Tyskland

732 848 458

Estland

11 375 375

Irland

98 460 375

Grekland

134 272 042

Spanien

592 962 542

Frankrike

932 709 458

Kroatien

28 920 958

Italien

700 419 125

Cypern

8 934 792

Lettland

16 853 708

Litauen

34 649 958

Luxemburg

5 474 083

Ungern

99 582 208

Malta

1 603 917

Nederländerna

352 512 625

Österrike

89 745 208

Polen

295 932 125

Portugal

87 570 583

Rumänien

215 447 583

Slovenien

15 523 667

Slovakien

29 947 167

Finland

55 693 958

Sverige

79 184 750

Förenade kungariket

394 587 292

BILAGA II

Högsta ackumulerade belopp för stöd av mindre betydelse som beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter per medlemsstat (artikel 3.3a)

(euro)

Medlemsstat

Högsta belopp för stöd av mindre betydelse (2)

Belgien

127 523 650

Bulgarien

63 624 050

Tjeckien

74 238 900

Danmark

169 757 550

Tyskland

879 418 150

Estland

13 650 450

Irland

118 152 450

Grekland

161 126 450

Spanien

711 555 050

Frankrike

1 119 251 350

Kroatien

34 705 150

Italien

840 502 950

Cypern

10 721 750

Lettland

20 224 450

Litauen

41 579 950

Luxemburg

6 568 900

Ungern

119 498 650

Malta

1 924 700

Nederländerna

423 015 150

Österrike

2,33 % 107 694 250

Polen

355 118 550

Portugal

105 084 700

Rumänien

258 537 100

Slovenien

18 628 400

Slovakien

35 936 600

Finland

66 832 750

Sverige

95 021 700

Förenade kungariket

473 504 750


(1)  De högsta beloppen beräknas på grundval av genomsnittet av de tre högsta värdena av årlig jordbruksproduktion i varje medlemsstat under perioden 2012–2017. Beräkningsmetoden säkerställer att alla medlemsstater behandlas lika och att inget av de nationella medelvärdena är mindre än de högsta belopp som tidigare fastställts för perioden 2014–2020.

(2)  De högsta beloppen beräknas på grundval av genomsnittet av de tre högsta värdena av årlig jordbruksproduktion i varje medlemsstat under perioden 2012–2017. Beräkningsmetoden säkerställer att alla medlemsstater behandlas lika och att inget av de nationella medelvärdena är mindre än de högsta belopp som tidigare fastställts för perioden 2014–2020.