(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1338/2006 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av sämskläder med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet). Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 58,9 %.

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång) beslutade rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 1153/2012 (3) att bibehålla de gällande antidumpningstullarna.

(3)

Efter offentliggörandet av tillkännagivandet om att giltighetstiden för de gällande antidumpningsåtgärderna snart kommer att löpa ut (4), mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Begäran ingavs av UK Leather Federation (nedan kallad sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av sämskläder, och den grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och fortsatt skada för unionsindustrin.

(5)

Efter att ha fastställt att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång offentliggjorde kommissionen den 6 december 2017 genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att en översyn vid giltighetstidens utgång skulle inledas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, kända unionstillverkare, exporterande tillverkare i det berörda landet, icke-närstående importörer, användare i unionen som man visste var berörda och företrädare för det berörda landet om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. Det finns inga andra kända tillverkare av sämskläder i unionen än de som sökanden företräder.

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den eventuellt skulle komma att göra ett urval bland icke-närstående unionsimportörer och de kinesiska exporterande tillverkarna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

Eftersom de två befintliga unionstillverkarna stod för 100 % av unionstillverkningen planerades inget stickprovsförfarande avseende unionstillverkare.

(9)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanades alla icke-närstående importörer att delta i denna undersökning. Dessa parter anmodades att ge sig till känna genom att lämna de uppgifter till kommissionen som efterfrågas i bilaga II till tillkännagivandet om inledande.

(10)

Två icke-närstående importörer gav sig till känna. Dessa två företag har dock inte importerat den berörda produkten sedan den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. sedan 2012.

(11)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen de kända exportörerna eller tillverkarna i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exportörer eller tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen. Delegationen har inte svarat på begäran. Kommissionen har således endast kontaktat de exporterande tillverkare som sökanden angav i begäran om inledande av översynen vid giltighetstidens utgång.

(12)

Emellertid lämnade inga exporterande tillverkare i Kina den begärda informationen eller samarbetade i undersökningen.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning, sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada och unionens intresse.

(14)

Kommissionen sände frågeformulär till de två unionstillverkare som företräddes av sökanden. Svar på frågeformulären mottogs från de båda unionstillverkarna.

(15)

Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen gjordes på plats hos följande företag:

Unionstillverkare

(16)

Översynsperioden av dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2016–30 september 2017 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2014 till och med slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(17)

Den berörda produkten är sämskläder och kombinationssämskläder, även tillskuret i stycken, inbegripet sämskläder som crust och kombinationssämskläder som crust, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 4114 10 10 och 4114 10 90 (nedan kallat den berörda produkten). Den används främst för rengöring och polering.

(18)

Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades i denna undersökning att den berörda produkten och den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden, och de är således likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(19)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av gällande åtgärder sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida.

(20)

Eftersom ingen exporterande tillverkare i Kina samarbetade i undersökningen (se skäl 12) har kommissionen bedömt sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt statistiska uppgifter från Eurostat, den kinesiska exportdatabasen, uppgifterna i begäran om översyn, offentligt tillgängliga uppgifter, t.ex. den kinesiska tillverkaren Henan Prospers (6) officiella webbplats och uppgifter som under översynen erhölls från sökanden.

(21)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen bestäms normalvärdet för importen från Kina vanligen på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi, eller priset från ett sådant tredjeland till andra länder, inbegripet unionen, eller om detta inte är möjligt, på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal.

(22)

I den ursprungliga undersökningen använde kommissionen Förenta staterna som jämförbart land och normalvärdet fastställdes på grundval av priserna hos en samarbetsvillig tillverkare av sämskläder i Förenta staterna.

(23)

Sedan dess har den enda tillverkare av sämskläder som var verksam i Förenta staterna avslutat sin tillverkning. I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång fastställdes därför normalvärdet på grundval av det genomsnittliga priset på import från Indien till unionen (eftersom Indien var den största exportören till unionen vid den tidpunkten).

(24)

I tillkännagivandet om inledande av den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång meddelade kommissionen berörda parter att den avsåg att använda priserna i unionen för att fastställa grunden för normalvärdet. Kommissionen informerade också berörda parter att det kan finnas andra tillverkare av sämskläder som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden i Indien, Nigeria, Turkiet och Nya Zeeland. Dessa länder kan således betraktas som tredjeländer med marknadsekonomi (nedan kallade jämförbara länder), i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Inga synpunkter inkom dock.

(25)

Kommissionen kontaktade först dessa potentiella jämförbara länders beskickningar och bad om hjälp med att identifiera tillverkare i deras respektive länder som skulle kunna inbjudas att samarbeta i egenskap av tillverkare i ett jämförbart land. Därefter sände kommissionen en begäran om samarbete till alla kända tillverkare av sämskläder i dessa länder, dvs. sju kända tillverkare och två kända tillverkarsammanslutningar i Indien, den enda kända tillverkaren i Nya Zeeland och den enda kända tillverkaren i Turkiet.

(26)

Endast en av tillverkarna av sämskläder, som är verksam i Indien, samtyckte ursprungligen till att samarbeta. Senare underlät denne dock att fylla i kommissionens frågeformulär och upphörde att samarbeta. Ingen av de kontaktade tillverkarna av sämskläder i det jämförbara landet samarbetade slutligen i undersökningen.

(27)

I avsaknad av en samarbetsvillig tillverkare i ett land med marknadsekonomi beslutade kommissionen att fastställa normalvärdet enligt samma metod som i föregående översyn vid giltighetstidens slut, nämligen på grundval av importpriset för den största importören av sämskläder till unionen.

(28)

Enligt statistiska uppgifter (7) svarade Nigeria för den största importvolymen till unionen under översynsperioden. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av det genomsnittliga priset på importen från Nigeria till unionen.

(29)

Eftersom ingen exporterande tillverkare i Kina samarbetade i undersökningen (se skäl 12), bedömde kommissionen sannolikheten för fortsatt dumpning på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Exportpriset fastställdes på grundval av det genomsnittliga priset för importen från Kina till unionen (8).

(30)

Kommissionen jämförde normalvärdet på grundval av den metod som beskrivs i avsnitt 3.1.1 med det exportpris som fastställts i enlighet med den metod som beskrivs i avsnitt 3.1.2. Dumpningsberäkningen resulterade i en dumpningsmarginal på 118 %.

(31)

De kinesiska exporterande tillverkarna fortsatte att exportera sämskläder till unionen till dumpade priser under översynsperioden, även om volymerna var lägre än i den ursprungliga undersökningen,

(32)

Kommissionen undersökte ytterligare om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Vid sin undersökning tittade kommissionen närmare på den kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten, kinesiska exportörers beteende på andra marknader, situationen på den kinesiska hemmamarknaden och hur attraktiv unionsmarknaden är.

(33)

Eftersom ingen av de kända exporterande tillverkarna av sämskläder samarbetade i undersökningen grundas de undersökningsresultat som anges i skälen 34–44 rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på andra källor, dvs. uppgifter från Eurostat, uppgifter från den kinesiska exportdatabasen, uppgifterna i begäran om översyn, offentligt tillgängliga uppgifter på den kinesiska tillverkaren Henan Prospers officiella webbplats och uppgifter som erhållits från sökanden under översynen.

(34)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade, bygger de uppgifter som kommissionen förfogar över när det gäller produktion och outnyttjad kapacitet på de upplysningar som lämnats av sökanden och på offentligt tillgängliga uppgifter.

(35)

Enligt dessa uppgifter finns det en stor kapacitet för tillverkning av sämskläder i Kina.

(36)

För det första är världens största företag som sysslar med beredning av fårskinn, Henan Prosper, beläget i Kina. Även om Henan Prosper bereder djurhudar av olika slag (inbegripet skinn som inte omfattas av produktdefinitionen) har det en tillverkningskapacitet på 30 000 skinn per dag. Enligt Henan Prospers webbplats motsvarar denna kapacitet en årlig beredningskapacitet på 7 miljoner skinn (cirka 47,3 miljoner kvadratfot) (9). Företaget har 3 600 anställda och ett särskilt garveri för sämskläder (10). Även om det saknas information om den exakta andelen av tillverkningen (och kapaciteten) när det gäller sämskläder inom hela produktionen kan som jämförelse nämnas att unionsindustrins kapacitet att tillverka sämskläder uppgick till mellan 7 och 10 miljoner kvadratfot under översynsperioden (11).

(37)

För det andra finns det, enligt de uppgifter som lämnats av sökanden, flera andra tillverkare av sämskläder i Kina. Kommissionen förfogar inte över några uppgifter om dessa tillverkares produktionskapacitet. Henan Prospers årliga kapacitet på 7 miljoner skinn är i sig större än den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden (se tabell 1 i skäl 53).

(38)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de kinesiska tillverkarna av sämskläder hade tillräcklig produktionskapacitet som skulle kunna användas för tillverkning av sämskläder för export till unionen om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

(39)

Under översynsperioden exporterade de kinesiska tillverkarna betydande volymer av sämskläder till andra tredjeländer än unionen, framför allt till Malaysia, Bangladesh, Singapore, Vietnam, Japan och Förenta staterna. Den totala exportvolymen enligt den kinesiska exportdatabasen uppgick till 5,1 miljoner kvadratfot sämskläder under översynsperioden.

(40)

Kommissionen jämförde de genomsnittliga priserna för sämskläder som exporterades till de främsta exportmarknaderna under översynsperioden med det genomsnittliga exportpriset till unionen. Denna jämförelse gjordes på grundval av uppgifter från den kinesiska exportdatabasen (12).

(41)

Prisuppgifterna i den kinesiska exportdatabasen visade på betydande skillnader i priserna per kg mellan export till olika länder under översynsperioden. Enligt databasen exporterades dock 72,8 % av volymerna från Kina till tredjeländer till ett lägre pris jämfört med den export av samma produkt till unionen som befanns ha dumpats. Exporten av sämskläder från Kina till tredjeländer sker således till ännu lägre priser än till unionen.

(42)

Innan åtgärderna infördes var unionen en traditionell exportmarknad för Kina. Under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (april 2004–mars 2005), uppgick den kinesiska importen till unionen till 6,6 miljoner kvadratfot sämskläder, mer än 28 gånger den nuvarande exportnivån till unionen.

(43)

Under översynsperioden var det genomsnittliga priset på unionsmarknaden (0,99 euro per kvadratfot) högre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset till andra exportmarknader, vilket tyder på att det finns ett ekonomiskt incitament för de kinesiska exporterande tillverkarna att lägga om sin export till unionen om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(44)

Mot bakgrund av det faktum att unionen var en traditionell kinesisk marknad före införandet av åtgärderna och på grund av (de höga) priserna anser kommissionen att om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla skulle unionsmarknaden bli mer attraktiv för de kinesiska tillverkarna och att det är troligt att de skulle försöka öka sin försäljning till unionen genom att utnyttja sin tillgängliga kapacitet, snarare än att börja exportera till andra marknader.

(45)

Av undersökningen framgick att importen från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden till kraftigt dumpade priser under översynsperioden. Den visade också att produktionskapaciteten i Kina var mycket betydande jämfört med förbrukningen i unionen under översynsperioden. Denna kapacitet skulle sannolikt, åtminstone till en del, användas för export till unionsmarknaden om åtgärderna upphörde att gälla.

(46)

Vidare var de kinesiska exportpriserna till andra marknader lägre än till unionen. Denna prissättning på den kinesiska exporten till tredjeländers marknader visar att det är sannolikt att dumpningen till unionen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(47)

Med tanke på unionsmarknadens storleks- och prismässiga attraktionskraft är det dessutom sannolikt att exporten från Kina skulle omdirigeras till unionsmarknaden om åtgärderna upphörde att gälla.

(48)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns stor sannolikhet för att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna skulle leda till betydande dumpad import från Kina till unionen, dvs. att det finns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning.

(49)

Den likadana produkten tillverkades av två unionstillverkare under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(50)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till mellan 4 och 5 miljoner kvadratfot. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter rörande unionsindustrin, dvs. uppgifter från de två unionstillverkare som samarbetade i undersökningen. De två samarbetsvilliga unionstillverkarna står för omkring 100 % av den totala tillverkningen i unionen.

(51)

Eftersom de mikro- och makroekonomiska skadeindikatorerna grundar sig på uppgifter från endast två företag, presenteras de i indexerad form för att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(52)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av kontrollerade uppgifter om unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och uppgifter om importen från Eurostat.

(53)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (kvadratfot)

(54)

Förbrukningen i unionen ökade stadigt med 13–14 % per år och totalt med 41 % under skadeundersökningsperioden.

(55)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter om importen från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skälen 52–54.

(56)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (i kvadratfot) och marknadsandel

(57)

Importvolymerna från Kina minskade kraftigt, från 3,2 miljoner kvadratfot 2014 till 0,2 miljoner kvadratfot under översynsperioden, dvs. med 93 %, och med en motsvarande minskning av marknadsandelen från 10–15 % till 0–5 % under skadeundersökningsperioden. De kinesiska exporterande tillverkarna har för närvarande en mycket liten marknadsandel, vilket stöder uppfattningen att de gällande antidumpningsåtgärderna har varit effektiva.

(58)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/kvadratfot)

(59)

Importpriserna steg kontinuerligt under skadeundersökningsperioden. Det kan dock noteras att penningvärdet för basåret är relativt lågt.

(60)

I syfte att analysera prisunderskridandet under översynsperioden jämfördes unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder på unionsmarknaden med motsvarande vägda genomsnittliga importpris från Kina. För jämförelsen justerades unionsindustrins försäljningspriser, för att i synnerhet ta hänsyn till kreditnotor, leveranskostnader, förpackning och provisioner till nivån fritt fabrik. Importpriset från Kina erhölls från Eurostat och justerades med avseende på tull och kostnader efter importen.

(61)

Jämförelsen visade att under översynsperioden underskred importen av den berörda produkten unionsindustrins priser med 36,6 %, med beaktande av den gällande antidumpningstullen.

(62)

Importen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Import från tredjeländer

(63)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från andra tredjeländer till unionen kontinuerligt, från ca 26 miljoner kvadratfot under 2014 till ca 39 miljoner kvadratfot under översynsperioden, dvs. med 50 %. Denna import stod för en unionsmarknadsandel på 90–95 % under översynsperioden (en ökning från 75–80 % år 2014). Sammantaget förefaller andra tredjeländer ha dragit full nytta av den ökade förbrukningen i unionen på 41 % som anges i skäl 54.

(64)

Sett till land stod importen från Nigeria för den största marknadsandelen, nämligen 52,5 % under översynsperioden. Andra betydande leverantörer av sämskläder till unionen var Indien, Turkiet och Nya Zeeland.

(65)

Importen från Nigeria förtjänar särskild uppmärksamhet. Volymerna har ökat kraftigt, och under skadeundersökningsperioden rörde det sig om en stadig och nästan femfaldig ökning. I själva verket var det endast Nigerias marknadsandel som ökade under skadeundersökningsperioden. År 2014 svarade importen från Nigeria för en marknadsandel på 12 %, medan hälften av alla sålda sämskläder under översynsperioden hade ursprung i Nigeria.

(66)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(67)

Vid fastställandet av skada har kommissionen inte gjort någon åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer, eftersom unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen utgörs av endast två tillverkare. Kommissionen utvärderade de ekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som rörde dessa två tillverkare.

(68)

Skadeindikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, arbetskraftskostnader, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning, priser per försäljningsenhet, enhetskostnad, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. De analyseras i det följande.

(69)

Unionens sammanlagda tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70)

Unionsindustrins produktionsvolym ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(71)

Produktionskapaciteten förblev stabil mellan 2014 och översynsperioden, med ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande som fluktuerade enligt produktionsnivåerna under samma period. Överlag ökade kapacitetsutnyttjandet mellan 2014 och översynsperioden, men i ett historiskt perspektiv förblev nivåerna låga. Det bör noteras att en låg utnyttjandegrad vanligtvis påverkar kostnaden per enhet, eftersom de fasta kostnaderna fördelas över låga produktionsvolymer.

(72)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel

(73)

På det hela taget följde inte unionsindustrins försäljningsvolymer den uppåtgående trenden i fråga om förbrukning. Medan förbrukningen i unionen ökade med 41 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 54) så minskade under samma period unionsindustrins försäljningsvolym av den likadana produkten till oberoende kunder på unionsmarknaden med 10 %, vilket resulterade i en betydande minskning av unionsindustrins marknadsandel i unionen.

(74)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(75)

Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin ökade med 51 % under skadeundersökningsperioden. Emellertid minskade produktiviteten hos unionsindustrins personalstyrka, mätt som output per anställd och år, med 21 %, till följd av att sysselsättningen ökade i högre takt än produktionen.

(76)

Indikatorerna ovan visar att unionsindustrins ekonomiska och finansiella situation fortfarande är bräcklig och sårbar, trots de antidumpningsåtgärder som är i kraft sedan 2006. En fullständig återhämtning från tidigare dumpning kunde inte konstateras. Med tanke på den nuvarande höga dumpningsmarginal som fastställts för import av sämskläder från Kina anses det att unionsindustrin, trots de nuvarande låga volymerna, fortfarande är sårbar för de skadliga effekterna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

(77)

Unionstillverkarnas viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(78)

Unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade tillverkningskostnaden per enhet i unionsindustrin med 7 %. Den främsta orsaken till denna ökning var ökningen av råvarupriserna (dvs. för oberedda skinn).

(79)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(80)

Den genomsnittliga lönekostnaden per anställd minskade med 28 % under skadeundersökningsperioden.

(81)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerstockar

(82)

Unionsindustrins utgående lager ökade med avsevärda 53 % mellan 2014 och översynsperioden.

(83)

Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(84)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes som en procentandel av försäljningsomsättningen. Unionsindustrin gick med förlust under hela skadeundersökningsperioden. Från 2014 till översynsperioden låg förlusterna konsekvent på samma nivå och ökade med totalt 8 %. Denna negativa utveckling sammanföll tidsmässigt med den dynamiska ökning av förbrukningen i unionen som anges i skäl 54. Såsom anges i skäl 64 härrörde denna ökning nästan så gott som helt från import från andra tredjeländer.

(85)

Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Detta nettokassaflöde från den löpande verksamheten minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden, vilket huvudsakligen förklaras av de betydande förlusterna.

(86)

Räntabiliteten är vinsten som procentandel av investeringarnas bokförda nettovärde. Räntabiliteten var negativ under hela skadeundersökningsperioden.

(87)

Investeringarna under skadeundersökningsperioden användes inte för att öka produktionskapaciteten. Snarare var alla investeringar i huvudsak avsedda för underhåll och uppdatering av befintlig kapacitet. Det betydande beloppet för 2015 beror på omlokaliseringen av en av unionstillverkarnas produktionsanläggning från en medlemsstat till en annan.

(88)

Förmågan att anskaffa kapital påverkades av de förluster som uppkom under skadeundersökningsperioden.

(89)

Under skadeundersökningsperioden förblev unionsindustrins ekonomiska situation prekär. Av unionsindustrins indikatorer visade särskilt lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet betydande negativa resultat. Unionsindustrin har också drabbats av en betydande minskning av dess marknadsandel. Den negativa utvecklingen av marknadsandelen sammanföll med en generell ökning av efterfrågan av sämskläder i unionen, vilket gynnade import från andra tredjeländer än Kina. En del av den negativa utvecklingen kan förklaras av den sammanlagda effekten av en rad faktorer som tillsammans ytterligare försämrade tillståndet för unionsindustrin, som fortfarande befann sig i ett bräckligt läge under översynsperioden. Viktigast av dessa faktorer var den plötsliga ökningen av importen från Nigeria till lägre priser än unionsindustrins.

(90)

Några skadeindikatorer utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden. Produktionsvolymen ökade med 20 % och produktionskapaciteten med 9 %. Dessa ökningar ledde dock inte till ökad försäljning på unionsmarknaden.

(91)

Även om importen från Kina minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden, från ca 3 miljoner kvadratfot under 2014 till ca 230 000 kvadratfot under översynsperioden, vilket ledde till en minskning av marknadsandelen från 10–15 % till 0–5 %, ökade den sammanlagda importen från tredjeländer betydligt.

(92)

Det är därför sannolikt att ökningen av denna import från tredjeländer har hindrat unionsindustrins eventuella återhämtning från den tidigare skada som vållades av dumpad import från Kina, särskilt från och med 2015, då importen från Kina började avta.

(93)

År 2014 stod Kina emellertid fortfarande för en marknadsandel i unionen på över 10 %. Även om den dumpade importen från Kina minskade avsevärt under översynsperioden, förblev dess marknadsandel under den period som föregick översynsperioden, särskilt under 2014, relativt hög. Härtill kom att priserna på denna import betydligt underskred unionspriserna under översynsperioden. Det kan därför inte uteslutas att denna import, trots att den minskade under översynsperioden, i hög grad bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(94)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin har dragit nytta av de ursprungliga åtgärderna, eftersom det skedde vissa förbättringar under hela skadeundersökningsperioden jämfört med den situation som konstaterades under den ursprungliga undersökningsperioden. Unionsindustrin har emellertid återhämtat sig långsamt och befinner sig fortfarande i en bräcklig och sårbar situation på grund av de ovan nämnda faktorerna. Under översynsperioden konstaterades således att unionsindustrin lidit väsentlig skada, såsom framgår av utvecklingen av de indikatorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen.

(95)

Översynen har visat att importen från Kina skedde till dumpade prisnivåer under översynsperioden (skäl 31) och att det fanns en sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna tilläts att upphöra (skäl 48). I undersökningen drogs även slutsatsen, såsom anges i skäl 94, att unionsindustrin led skada. Kommissionen bedömde därför huruvida det skulle vara sannolikt att den skada som ursprungligen orsakats av dumpad import från Kina skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(96)

För att fastställa sannolikheten för återkommande skada analyserades följande aspekter: den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, de sannolika prisnivåerna för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och importens inverkan på unionsindustrin.

(97)

Under den senaste översynen vid giltighetstidens utgång fann man att de kinesiska exportörerna hade betydande outnyttjad kapacitet i förhållande till den europeiska marknadens storlek, en kapacitet som inte helt kunde absorberas genom efterfrågan på den kinesiska inhemska marknaden och på andra exportmarknader än unionsmarknaden. I avsaknad av uppgifter som tyder på motsatsen kan det antas att den outnyttjade kapaciteten var densamma under den aktuella skadeundersökningsperioden.

(98)

Enligt undersökningen exporterades dock 75 % av volymerna från Kina till tredjeländer under översynsperioden till ett lägre pris jämfört med exporten av samma produkt till unionen (se skäl 43). Det finns inget som tyder på att denna situation kommer att förändras, åtminstone inte på kort sikt.

(99)

Med hänsyn till den högre prisnivån är unionsmarknaden således mer attraktiv för de kinesiska exporterande tillverkarna än 2/3 av de andra marknader till vilka de kinesiska exporterande tillverkarna exporterade under översynsperioden. Om åtgärderna upphörde skulle unionsmarknadens attraktionskraft öka ytterligare i avsaknad av tullar.

(100)

Vidare var unionsmarknaden innan åtgärderna infördes en traditionell exportmarknad för de kinesiska exporterande tillverkarna, som under den ursprungliga undersökningsperioden hade en andel på över 30 % av unionsmarknaden.

(101)

Undersökningen visade också att importen från Kina utan antidumpningstullen skulle ha underskridit unionsindustrins priser med 59,7 % under översynsperioden. Detta visar var prisnivåerna för importen från Kina sannolikt skulle ligga om åtgärderna upphävdes.

(102)

Priserna på importen från Kina är betydligt lägre än priserna på annan import till unionen (se tabellerna 3 och 4). Undersökningen visade att priserna för importen från Kina under översynsperioden var ungefär 50 % lägre än det genomsnittliga priset på importen från andra tredjeländer till unionen. Det är därför sannolikt att importen från Kina skulle ersätta den importen och orsaka ytterligare tryck på prisnivåerna på unionens marknader.

(103)

Med tanke på den höga kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft samt andra faktorer enligt sammanfattningen ovan i skälen 97–102, är det således sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna, om åtgärderna upphävs, kommer att återuppta sin export till unionsmarknaden i betydande mängder och till dumpade priser som väsentligt underskrider unionstillverkarnas priser.

(104)

Detta skulle få en negativ inverkan på unionsindustrin, eftersom dessa betydande ytterligare importvolymer skulle pressa ned de försäljningspriser som unionsindustrin kan ta ut och minska unionsindustrins försäljningsvolym liksom dess kapacitetsutnyttjande, vilket skulle leda till att dess tillverkningskostnader skulle öka. Den förväntade ökningen av dumpad lågprisimport skulle således medföra en ytterligare och kraftig försämring av unionsindustrins ekonomiska resultat, särskilt av dess lönsamhet.

(105)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Till följd av detta skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(106)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av sämskläder från Kina skulle strida mot unionens intresse som helhet.

(107)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(108)

Det undersöktes om det fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(109)

Även om de gällande antidumpningsåtgärderna i stor utsträckning skyddat unionsmarknaden från dumpad import, befinner sig unionsindustrin fortfarande i en bräcklig situation, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen för vissa skadeindikatorer.

(110)

Om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla, kan det rimligen antas att det sannolika inflödet av betydande volymer av dumpad import från det berörda landet skulle leda till ytterligare skada för unionsindustrin. Detta inflöde skulle troligen också orsaka bland annat förlorade marknadsandelar, lägre försäljningspriser, lägre kapacitetsutnyttjande och överlag en allvarlig försämring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(111)

Kommissionen drog således slutsatsen att bibehållandet av antidumpningsåtgärderna mot import av sämskläder från Kina ligger i unionsindustrins intresse.

(112)

Vid den ursprungliga undersökningen konstaterades att införandet av antidumpningsåtgärder sannolikt inte skulle få någon allvarlig negativ inverkan på situationen för importörer och användare i unionen. Ingen importör samarbetade i undersökningen.

(113)

I avsaknad av samarbetsvilja från importörers och användares sida i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång anser kommissionen att dess slutsatser i den ursprungliga undersökningen fortfarande är giltiga och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka importörerna och användarna inom unionen negativt, åtminstone inte i någon större utsträckning.

(114)

Därför drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna i fråga om import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(115)

Alla parter underrättades om de viktigaste faktauppgifter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga antidumpningsåtgärderna bibehålls. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter utlämnandet av uppgifterna. Inga synpunkter inkom.

(116)

Kommissionen drar därför, och i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, slutsatsen att de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import av sämskläder med ursprung i Kina som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 1153/2012 bör bibehållas.

(117)

Mot bakgrund av domstolens rättspraxis (13) är det lämpligt att fastställa den dröjsmålsränta som ska betalas vid en eventuell återbetalning av slutgiltig tull, eftersom de relevanta gällande tullbestämmelserna inte föreskriver någon sådan räntesats och eftersom en tillämpning av nationella regler skulle leda till en oacceptabel snedvridning mellan de ekonomiska aktörerna beroende på vilken medlemsstat som väljs för tullklarering.

(118)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.