BILAGA I

Bilaga I till förordning (EG) nr 138/2004 ska ändras på följande sätt:

I hela bilagan ska

a)	”ENS 95” ersättas med ”ENS 2010”,

b)	”SNA 93” ersättas med ”2008 SNA”.

Innehållsförteckningen ska ändras på följande sätt:

a)	I punkt III.F.3 ska ”Arrenden (av mark och av mineralfyndigheter)” ersättas med ”Arrenden (av mark och av mineraltillgångar)”.

b)	I punkt III.F.4 ska ”Kapitalinkomst tillräknad försäkringstagarna (ingår inte i EAA)” ersättas med ”Kapitalavkastning tillräknad försäkringstagarna (ingår inte i EAA)”.

c)	I punkt VI.B.4 ska ”Beräkning av förädlingsvärde i fasta priser” ersättas med ”Beräkning av förädlingsvärde i fasta årspriser”.

Avsnittet ”Förord” ska ersättas med följande:

” FÖRORD

Revideringen av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) (*1) har lett till vissa ändringar av den grundläggande metoden för EAA, för att garantera enhetlighet med ENS, för att EAA ska kunna harmoniseras såväl mellan medlemsstaterna som med nationalräkenskapernas centrala ram och för att säkerställa att de nödvändiga förändringarna var möjliga att genomföra. Dessa överväganden har präglat arbetet med denna manual. Förutom begrepp, principer och grundläggande regler för sammanställning av EAA redogörs här även för eventuella anpassningar till jordbrukets speciella förhållanden.

(*1) Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet ENS 2010, Luxemburg 2013.” "

Avsnitt I ska ändras på följande sätt:

I punkt 1.02 ska fotnot 2 ersättas med följande:

”(2)	System of National Accounts, 2008. Utgiven i samarbete mellan FN, Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden, OECD och Världsbanken.”

b)	I punkt 1.03 ska sista meningen ersättas med följande: ”I ENS 2010 använder man sig av två slags enheter och två motsvarande sätt att dela in samhällsekonomin.”

I punkt 1.08 ska de två sista meningarna ersättas med följande mening:

”Dessa båda inkomstslag (inkomst som genereras av jordbruksverksamhet respektive jordbrukshushållens inkomst) mäts med två vitt skilda målsättningar, vilket innebär att det krävs två helt olika metoder för att dela upp ekonomin: den första, som gäller EAA, grundas på produktionsenheter, definierade utifrån ekonomisk aktivitet, den andra grundas på hushåll (dvs. institutionella enheter), där den huvudsakliga inkomstkällan är fristående jordbruksverksamhet.”

Punkt 1.09 ska ersättas med följande:

”1.09.

För att kunna analysera de flöden som uppkommer under produktionsprocessen och vid användningen av varor och tjänster är det nödvändigt att välja enheter som belyser samband av teknisk-ekonomisk karaktär. Detta krav betyder som regel att institutionella enheter måste delas upp i mindre och mer homogena enheter med avseende på typ av produktion. Lokala verksamhetsenheter avser att uppfylla detta krav som operativ ansats (se ENS 2010, 2.147) (*2).

(*2) Det bör framhållas att även om ENS i första hand behandlar lokala verksamhetsenheter, så är det den homogena produktionsenheten som lämpar sig bäst för en analys av produktionsprocessen. Denna enhet används för input-output-analys, eftersom den motsvarar exakt en typ av aktivitet. De institutionella enheterna delas upp i samma antal homogena produktionsenheter som det finns aktiviteter (frånsett hjälpaktiviteter). Genom att man grupperar dessa homogena produktionsenheter kan ekonomin delas in i ”rena” (homogena) branscher. Homogena produktionsenheter kan vanligen inte observeras direkt. De homogena branschernas räkenskaper kan därför inte sammanställas genom gruppering av homogena produktionsenheter. I ENS behandlas en metod för att sammanställa dessa räkenskaper. Denna metod innebär att sekundärprodukter och branschernas respektive kostnader allokeras till lämpliga homogena branscher (se ENS 2010, 2.153–2.156, 9.52–9.63).” "

Punkt 1.10 ska ersättas med följande:

”1.10.

Den lokala verksamhetsenheten är den del av en verksamhetsenhet som motsvarar en lokal enhet. Den lokala verksamhetsenheten kallas i 2008 SNA och ISIC rev. 4 för ”establishment”. En verksamhetsenhet grupperar alla de delar av en institutionell enhet, i dess egenskap av producent, som bidrar till utförandet av en aktivitet på undergruppsnivå (4 siffror) i Nace Rev.2 (näringsgrensindelning som används som referensindelning, se punkt 1.55) och som svarar mot en eller flera operationella underindelningar av den institutionella enheten. Den institutionella enhetens informationssystem måste för varje lokal verksamhetsenhet kunna uppge eller beräkna åtminstone produktionsvärde, insatsförbrukning, löner och sociala avgifter, driftsöverskott, sysselsättning och fast bruttoinvestering (ENS 2010, 2.148). Den lokala enheten är en institutionell enhet, eller en del av en institutionell enhet, som producerar varor eller tjänster och som är belägen på en geografiskt identifierad plats.”

Punkt 1.11 ska ersättas med följande:

”1.11.

En lokal verksamhetsenhet kan i sin egenskap av producent motsvara en institutionell enhet eller en del av en institutionell enhet; däremot kan den aldrig tillhöra två olika institutionella enheter. Eftersom de flesta institutionella enheter som producerar varor och tjänster i praktiken ägnar sig åt flera olika aktiviteter samtidigt (en primär aktivitet och en eller flera sekundära aktiviteter), kan de delas upp i samma antal lokala verksamhetsenheter, om nödvändig information finns tillgänglig. Däremot kan inte hjälpaktiviteterna (inköp, försäljning, marknadsföring, bokföring, transport, lagring, underhåll etc.; se punkt 1.27) leda till att en lokal verksamhetsenhet bildas, om de inte utförs på en separat plats, i en annan region än den lokala verksamhetsenhet som de biträder (ENS 2010, 3.13).”

Punkt 1.12 ska ersättas med följande:

”1.12.

I princip ska det registreras lika många lokala verksamhetsenheter som det finns sekundära aktiviteter, men det kan hända att det inte finns tillräckligt med statistiska uppgifter (bokföringsmaterial) för att alla eller delar av en lokal verksamhetsenhets sekundära aktiviteter ska kunna särskiljas från den primära aktiviteten. Om en institutionell enhet som producerar varor eller tjänster har en primär aktivitet och därtill en eller flera sekundära aktiviteter, ska den underindelas i samma antal verksamhetsenheter och de sekundära aktiviteterna ska klassificeras under andra rubriker än den primära aktiviteten. Hjälpaktivitet hålls inte isär från den primära aktiviteten eller de sekundära aktiviteterna. Verksamhetsenheter som hör hemma under en viss rubrik i klassificeringssystemet kan dock framställa produkter utanför den homogena gruppen som ett resultat av sekundär aktivitet som hör samman med dem och som inte kan identifieras separat genom tillgängliga bokföringsdokument. En verksamhetsenhet kan således utföra en eller flera sekundära aktiviteter. (ENS 2010, 2.149).”

Punkt 1.13 ska ersättas med följande:

”1.13.

En aktivitet kan sägas äga rum när sådana resurser som utrustning, arbetskraft, tillverkningsteknik, informationsnätverk och produkter kombineras, vilket leder till skapandet av specifika varor och tjänster. En aktivitet karakteriseras av en insats av produkter (varor och tjänster), en produktionsprocess och en produktion av produkter. Den primära aktiviteten vid en lokal verksamhetsenhet är den aktivitet vars förädlingsvärde överstiger det för varje annan aktivitet som bedrivs inom samma enhet. Klassificeringen av den primära aktiviteten bestäms på grundval av Nace Rev.2, först på den högsta nivån i klassifikationen och därefter på mer detaljerade nivåer (ENS 2010, 3.10).”

I punkt 1.14 ska sista meningen ersättas med följande:

”På den mest detaljerade klassifikationsnivån, enligt definitionen i ENS 2010, 2.150, består en bransch av alla lokala verksamhetsenheter som ingår i en enskild undergrupp (4 siffror) enligt Nace Rev.2 och som därför ägnar sig åt samma primära aktivitet som den som definieras i Nace Rev.2.”

Punkt 1.16 ii ska ersättas med följande:

”ii)	Ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter som utförs av jordbruksenheter.”

I punkt 1.17 ska de sista två meningarna ersättas med följande:

”En strikt tillämpning av ENS-regeln om enheter och deras gruppering skulle nämligen leda till att jordbruksföretaget delades upp i flera olika lokala verksamhetsenheter i de fall då samma företag utför flera aktiviteter på undergruppsnivå (4 siffror) i Nace Rev.2 och de uppgifter som krävs enligt punkt 1.10 finns tillgänglig. Att man använder jordbruksföretaget som den lokala verksamhetsenheten för jordbruket, både inom nationalräkenskaperna och EAA, grundas på ett statistiskt synsätt.”

I punkt 1.19 ska första meningen ersättas med följande:

”Eftersom en bransch enligt ENS 2010 består av en grupp enheter som ägnar sig åt samma, eller liknande, slag av aktivitet som primär aktivitet, är EAA:s definition av branschen jordbruk ett resultat av de aktiviteter och enheter som har fastslagits vara karakteristiska för denna bransch.”

m)	I punkt 1.20 ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”Med branschen jordbruk avses den grupp av alla lokala verksamhetsenheter som utövar följande ekonomiska aktiviteter som primära eller sekundära aktiviteter (se punkterna 1.60–1.66 för en mer ingående definition av branschen jordbruk):”

Punkt 1.24 ska ersättas med följande:

”1.24.

Eftersom syftet med EAA är att mäta, beskriva och analysera den inkomstbildning som uppstår genom ekonomisk aktivitet gällande jordbruk (vilket i EU:s medlemsstater nästan uteslutande är en marknadsinriktad aktivitet) har man beslutat att inte inbegripa enheter där jordbruket endast är en fritidssysselsättning (*3). Däremot ingår enheter som sysslar med självhushållsjordbruk i EAA. Det ska noteras att jordbruksföretags produktion för egen slutlig konsumtion måste redovisas i EAA.

(*3) Dessa är små enheter som producerar för egen förbrukning, och inte för försäljning, och som bedriver jordbruk utan att vara ekonomiskt beroende av denna verksamhet.” "

Punkt 1.25 ska ersättas med följande:

”1.25.

I och med att den lokala verksamhetsenheten används som basenhet för jordbruket leder detta till att även sekundära icke-jordbruksaktiviteter bokförs i de fall då dessa inte kan avskiljas från den primära jordbruksaktiviteten.”

Punkt 1.26 ska ersättas med följande:

”1.26.

Ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter som utövas av lokala verksamhetsenheter inom jordbruket definieras i EAA som aktiviteter med nära koppling till jordbruksproduktionen, för vilka uppgifter om produktion, insatsförbrukning, löner och kollektiva avgifter, antal anställda samt fasta bruttoinvesteringar inte kan särskiljas från den primära jordbruksaktiviteten under den statistiska observationsperioden.”

I punkt 1.27 ska andra och tredje strecksatserna ersättas med följande:

”—

Det får inte röra sig om hjälpaktiviteter. Hjälpaktiviteter varken avskiljs som egna enheter eller särskiljs från de primära eller sekundära aktiviteterna hos de enheter som de biträder. Följaktligen ska hjälpaktiviteter integreras med den lokala verksamhetsenhet de biträder, såvida de inte är organiserade som separata enheter och befinner sig i en annan region. Hjälpaktiviteter förblir i samma bransch som den lokala verksamhetsenhet de biträder. Med hjälpaktivitet avses en stödaktivitet som utförs inom företaget för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att utföra de primära eller sekundära aktiviteterna (t.ex. försäljning, marknadsföring, lagring eller transport för egen räkning, se ENS 2010, 3.12 och 3.13, samt 2008 SNA, 5.35–5.44). Hjälpaktiviteter karakteriseras vanligen av att deras resultat återfinns som insats i de olika typerna av producerande verksamhet.

—

Enligt vedertaget bruk får de inte omfatta produktion av fast bruttoinvestering i icke-jordbruksprodukter (som byggnader eller maskiner) för egen räkning. Produktion för egen slutlig konsumtion anses vara en avgränsad aktivitet och ska bokföras som produktion från en viss lokal verksamhetsenhet. Bostadstjänster som erbjuds anställda som naturalön ska redovisas på liknande sätt (dessa bokförs som naturalön på kontot för inkomstbildning).”

Punkt 1.29 ska ersättas med följande:

”1.29.

Ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter kan delas upp i två huvudkategorier:

Aktiviteter som utgör en förlängning av själva jordbruksaktiviteten där man också använder sig av jordbruksprodukter. Sådana aktiviteter förekommer i de flesta av EU:s medlemsstater. En typisk aktivitet i denna grupp är bearbetning av jordbruksprodukter:

Bearbetning av jordbruksprodukter

—	bearbetning av mjölk till smör, grädde, ost, yoghurt och andra mjölkprodukter

—	bearbetning av frukt och grönsaker till juice, konserver, marmelad, alkoholhaltiga drycker och andra produkter

—	bearbetning av druvor, druvmust och vin till alkoholhaltiga produkter (mousserande vin som champagne, alkoholhaltiga drycker som konjak etc.)

—	spinning/flätning av vegetabiliska material/textilfibrer/ull

—	bearbetning av kött till paté, gåsleverpastej och andra beredda köttvaror

—	bearbetning av andra jordbruksprodukter

Sortering och paketering av jordbruksprodukter, t.ex. ägg och potatis

Aktiviteter där man använder sig av jordbruksföretaget och dess produktionsmedel (utrustning, anläggningar, byggnader, arbetskraft). Dessa aktiviteter omfattar bl.a. följande:

—	Landsbygdsturism – camping, restaurang-, hotell- och annan logiverksamhet etc.

—	Gårdsbutiker – detaljhandel med produkter som inte härrör från jordbruksföretaget. Direktförsäljning av obehandlade eller bearbetade jordbruksprodukter bokförs under produktionen av dessa produkter.

—	Sport och fritidsverksamhet på landet – marken utnyttjas för en viss verksamhet som golf, ridning, jakt, fiske etc.

—

Tjänster för tredje mans räkning – t.ex. uthyrning och reparation av jordbruksmaskiner, bevattningsprojekt, jordbruksrådgivning, lagring av produkter, underhåll av ekonomibyggnader, handelstjänster gällande jordbruksprodukter eller transport av jordbruksprodukter. Dessa tjänster ska endast bokföras som sekundära aktiviteter om de utförs för tredje mans räkning. Om de utförs för egen räkning, räknas de som hjälpaktiviteter, vilket inte bokförs i räkenskaperna (se punkt 1.27).

—	Landskapsvård – klippning av gräs och häckar, snöröjning samt anläggning, plantering och underhåll av grönytor etc.

—	Fiskodling.

—	Övriga aktiviteter där jordbrukets mark och produktionsmedel används. Dessa aktiviteter kommer att omfatta forskning och utveckling, om detta inte utförs av separata lokala verksamhetsenheter och om det är möjligt att beräkna.”

Punkt 1.33 ska ersättas med följande:

”1.33.

Med branschens produktion avses enligt ENS 2010 det samlade värdet av alla produkter som producerats av branschens samtliga enheter under den aktuella räkenskapsperioden, med undantag av de varor och tjänster som produceras och förbrukas av samma enhet under denna räkenskapsperiod. Mätningen av jordbruksproduktionen baseras på denna ENS-regel, med en viss justering eftersom en del av jordbruksproduktionen förbrukas inom jordbruksenheterna (se punkterna 2.032–2.036). I EAA utgör därför jordbruksproduktionen summan av produktionen från branschens samtliga enheter (med undantag av den produktion som förbrukas inom samma enhet), plus den produktion som används som insatsförbrukning av samma enhet, under förutsättning att denna produktion gäller två olika basverksamheter (t.ex. vegetabiliska produkter som är avsedda som djurfoder) och att den uppfyller vissa kriterier (som anges i punkt 2.055).”

Punkt 1.37 ska ersättas med följande:

”1.37.

EAA är uppbyggd kring ett system av sammanhängande konton. I ENS 2010 omfattas det fullständiga kontosystemet av löpande konton, kapitalbildningskonton och balansräkningar (ENS 2010, 1.113–1.115). Med hjälp av dessa olika konton är det möjligt att bokföra transaktioner och andra flöden gällande vissa aspekter av det ekonomiska kretsloppet (t.ex. produktion) i ett ordnat system. Dessa transaktioner sträcker sig från inkomstbildning, via kapitalbildning i form av tillgångar, till fördelning och omfördelning. De resulterande saldoposterna kan sedan användas som aggregat för att mäta den ekonomiska verksamheten.”

Punkt 1.38 ska ersättas med följande:

”1.38.

Löpande konton behandlar bildande och därmed sammanhängande fördelning och omfördelning av inkomsterna och hur dessa används i form av slutlig konsumtion. Vidare gör de det möjligt att beräkna sparandet, vilket är en viktig faktor vid kapitalbildningen. Kapitalbildningskonton analyserar de olika komponenterna i förändringarna av tillgångar och skulder hos olika enheter och gör det möjligt att beräkna förändringar i nettoförmögenhet (skillnaden mellan tillgångar och skulder). Balansräkningar visar totala tillgångar och skulder hos de olika enheterna vid början och slutet av bokföringsperioden, tillsammans med deras nettoförmögenhet. Flödena för varje tillgångs- eller skuldpost som har redovisats i kapitalbildningskontona uppträder igen i förändringarna i balansräkningskontona (ENS 2010, 8.02–8.09 och tabell 8.1).”

Punkt 1.39 ska ersättas med följande:

”1.39.

Detta system av konton gäller för institutionella enheter, sektorer och undersektorer, samt för ekonomin som helhet. Enligt ENS 2010 är det inte någon mening med att ställa samman en fullständig uppsättning konton för en lokal verksamhetsenhet eller bransch, eftersom en sådan enhet vanligtvis inte kan äga varor eller tillgångar för egen del eller ha kapacitet att göra in- eller utbetalningar.”

I punkt 1.43 ska tabellerna 1–4 ersättas med följande:

”A. Löpande konton
Tabell 1: Produktionskonto
Användning			Tillgång
P.2	Insatsförbrukning	50	P.1	Produktion	100
B.1g	Förädlingsvärde brutto	50
P.51c	Kapitalförslitning	10
B.1n	Förädlingsvärde netto	40
Tabell 2: Konto för inkomstbildning
Användning			Tillgång
D.1	Löner och kollektiva avgifter	10	B.1n	Förädlingsvärde netto	40
D.29	Övriga produktionsskatter	5
D.39	Övriga produktionssubventioner	-10
B.2n/B.3n	Driftsöverskott netto/sammansatt förvärvsinkomst netto	35
Tabell 3: Kontot för företagsinkomst
Användning			Tillgång
D.4	Kapitalinkomst	10	B.2n/B.3n	Driftsöverskott netto/sammansatt förvärvsinkomst netto	35
D.41	Ränta	5
D.45	Arrenden	5	D.4	Kapitalinkomst	1
			D.41	Ränta	1
			D.42	Inkomst från bolag
			D.43	Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet
			D.44	Övrig kapitalavkastning
			D.45	Arrenden
B.4n	Företagsinkomst netto	26
B. Kapitalbildningskonton
Tabell 4: Kapitalkonto
Förändringar i tillgångar			Förändring i skulder och nettoförmögenhet
B.101	Förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar		B.8n	Sparande netto
			D.9r	Mottagna kapitaltransfereringar	10
			D.92r	Mottagna investeringsbidrag	5
			D.99r	Andra mottagna kapitaltransfereringar	5
			D.9p	Betalade kapitaltransfereringar
			D.91p	Betalade kapitalskatter
			D.99p	Andra betalade kapitaltransfereringar
P.51g	Fast bruttoinvestering	100	B.101	Förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar
P.511	Anskaffning minus avyttring av materiella fasta tillgångar (fast bruttoinvestering i fasta tillgångar)	89
P.511a	Fast bruttoinvestering i planteringar	10
P.511b	Fast bruttoinvestering i djurbesättningar	15
P.511c	Fast bruttoinvestering i maskiner och inventarier	20
P.511d	Fast bruttoinvestering i transportmedel	20
P.511e	Fast bruttoinvestering i ekonomibyggnader	20
P.511f	Fast bruttoinvestering i andra anläggningar, med undantag av markförbättringar (andra byggnader, anläggningar etc.)	0
P.511g	Markförbättringar	4
P.511h	Forskning och utveckling	0
P.511i	Annan fast bruttoinvestering (t.ex. datorprogram, produktionsrättigheter)	0
P.512	Kostnader för ägarbyte av andra icke-producerade tillgångar (t.ex mark)	1
P.51c	Kapitalförslitning	10
P.52	Förändringar i lagerinvestering	5
P.53	Anskaffning minus avyttring av värdeföremål
NP	Anskaffning minus avyttring av icke-producerade tillgångar (mark etc.)
B.9	Nettoutlåning (+)/nettoupplåning (-)
K.1	Ekonomisk tillblivelse av tillgångar
K.2	Ekonomiskt försvinnande av icke-producerade tillgångar”

Punkt 1.44 ska ersättas med följande:

”1.44.

De transaktioner och stockar som anges med kursiv stil i tabellerna 3 och 4 är poster som

—

inte är relevanta för EAA eftersom man använder sig av branschbegreppet och ett ofullständigt kontosystem, (det rör sig om följande poster: D.42 Inkomst från bolag, D.43 Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet, D.44 Övrig kapitalavkastning och D.45 Arrenden på tillgångssidan i tabell 3 samt posterna B.8n Sparande netto, B.101 Förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar och B.9 Nettoutlåning (+)/nettoupplåning (-) i tabell 4), eller

—

inte bokförs eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter eller uppgifterna för närvarande endast är av begränsat intresse för EAA (det rör sig om följande poster: D.9p Betalade kapitaltransfereringar, D.91p Betalade kapitalskatter och D.99p Andra betalade kapitaltransfereringar samt posterna P.53. Anskaffning minus avyttring av värdeföremål, NP Anskaffning minus avyttring av icke-producerade tillgångar (mark etc.), K.1 Ekonomisk tillblivelse av tillgångar och K.2 Ekonomiskt försvinnande av icke-producerade tillgångar i tabell 4; vissa av dessa (t.ex. D.91, K.1, K.2) kan i framtiden komma att bokföras i EAA.)”

I punkt 1.46 ska de sista två meningarna ersättas med följande:

”När det gäller enskilt ägda företag i hushållssektorn kommer saldoposten i inkomstbildningskontot att implicit innehålla ett element som motsvarar ersättning för arbete som utförs av ägaren eller av familjemedlemmar. Denna inkomst som egenföretagare har egenskaper liknande löner och arvoden och egenskaper liknande vinst till följd av arbetet som egenföretagare. Denna inkomst som varken är enbart lön eller vinst kallas för ”sammansatt förvärvsinkomst” (ENS 2010, 8.19).”

Punkt 1.59 ska ersättas med följande:

”1.59.

Enligt ENS 2010 består en bransch av en grupp av lokala verksamhetsenheter som ägnar sig åt samma, eller liknande, slag av primär aktivitet. På den mest detaljerade klassifikationsnivån består en bransch av alla lokala verksamhetsenheter som ingår i en enskild undergrupp (4 siffror) enligt Nace Rev.2 och som därför ägnar sig åt samma aktivitet så som den definieras i denna nomenklatur (ENS 2010, 2.150). För att kunna särskilja jordbruket måste man först noggrant definiera

—	karakteristiska aktiviteter,

—	karakteristiska enheter i EAA.”

aa)

Punkt 1.60 ska ersättas med följande:

”1.60.

EAA:s definition av jordbruket motsvarar i princip huvudgrupp 01 i Nace Rev. 2 med de undantag som anges i punkterna 1.62–1.66.”

bb)

Punkt 1.63 ska ersättas med följande:

”1.63.

Listan över jordbrukets karakteristiska aktiviteter enligt EAA motsvarar dessa sju aktivitetsgrupper (01.1–01.7), med följande undantag:

—	Listan omfattar även framställning av vin och olivolja (endast från druvor och oliver ur egen odling).

—	Listan omfattar inte vissa aktiviteter som i Nace Rev. 2 betraktas som service till jordbruket (t.ex. drift av bevattningssystem – det enda som beaktas är jordbruksverksamhet som utförs mot lön eller inom ramen för ett kontrakt).”

cc)	I punkt 1.78 ska tredje meningen ersättas med följande: ”Jordbruksföretagens inflöden från sådana aktiviteter redovisas därför inte i EAA.”

dd)

Punkt 1.93 ska ersättas med följande:

”1.93.

EAA:s definition av jordbruket (se punkterna 1.62–1.66) skiljer sig till viss del från nationalräkenskapernas centrala struktur. Dessa skillnader gäller både definitionen av karakteristiska aktiviteter och enheter. De kan sammanfattas på följande sätt:

Jordbruk enligt EAA = Jordbruk enligt nationalräkenskaperna (Nace rev. 2 huvudgrupp 01)

—	Produktionen vid enheter som tillhandahåller tjänster i anslutning till jordbruk, frånsett jordbruksrelaterade entreprenadarbeten (t.ex. drift av bevattningssystem)

—	Enheter där jordbruket endast är en fritidssysselsättning och som tas upp i nationalräkenskaperna, se ENS 2010, 3.08

+	Produktion av enheter som producerar vin och olivolja (endast av druvor och oliver från samma enhet [grupp av producenter, kooperativ, etc.])

+	Särskiljbara sekundära jordbruksaktiviteter vid enheter där jordbruket inte är huvudsyssla (se 1.18)”

Avsnitt II ska ändras på följande sätt:

Punkt 2.008 ska ersättas med följande:

”2.008.

I ENS 2010 (1.101–1.105) redovisas flöden (i synnerhet produkttransaktioner och omfördelningstransaktioner) på bokföringsmässiga grunder, dvs. när de ekonomiska värdena tillskapas, transformeras eller förstörs liksom när fordringar eller åtaganden uppkommer, förändras eller upphör, och inte när betalningen faktiskt görs.”

Punkt 2.010 ska ersättas med följande:

”2.010.

I ENS 2010 ses produktion som en fortlöpande process där varor och tjänster omvandlas till andra varor och tjänster. Beroende på produkt kan denna process sträcka sig över olika långa perioder, som också kan överstiga en bokföringsperiod. Detta synsätt på produktionen i kombination med periodiseringsprincipen innebär därför att produktionen bokförs i form av varor i arbete. Produktionen av jordbruksprodukter ska därför enligt ENS 2010 (3.54) bokföras som kontinuerlig produktion över hela produktionsperioden (och inte endast när grödan skördas eller djuren slaktas). Växande gröda, skog på rot och bestånd av fisk eller djur som uppföds för att bli livsmedel ska behandlas som lager av produkter i arbete under produktionsprocessen och omvandlas till lager av färdiga produkter när processen är klar. I produktionen ingår inte eventuella förändringar i icke-odlade biologiska tillgångar, t.ex. tillväxt av vildlevande djur, fåglar och fisk eller naturlig tillväxt av skog, medan fångst av vildlevande djur, fåglar och fisk ingår.”

Punkt 2.011 ska ersättas med följande:

”2.011.

Att bokföra produktionen i form av varor i arbete är både angeläget och nödvändigt för den ekonomiska analysen i de fall när produktionsprocessen sträcker sig över en period som överstiger räkenskapernas referensperiod. På så sätt uppnås konsistens mellan bokföringen av kostnader och produktion, vilket gör det möjligt att få signifikanta uppgifter om förädlingsvärdet. Eftersom EAA utarbetas på basis av kalenderår, kan man utgå från att bokföringen av varor i arbete endast behöver komma i fråga för de produkter där produktionsprocessen inte har slutförts vid kalenderårets slut (men även i de fall där den allmänna prisnivån har genomgått hastiga förändringar under referensperioden).”

I punkt 2.014 ska sista meningen ersättas med följande:

”Under produktionsprocessen kan man beräkna det värde som varje år ska bokföras som produktion från varor i arbete genom att fördela färdigvarans förväntade värde i förhållande till de omkostnader som uppstått under varje period (2008 SNA, 6.112).”

I punkt 2.017 ska andra meningen ersättas med följande:

”Om det är möjligt att skilja ungdjuren efter framtida användningsområde, ska de djur som är avsedda att användas som produktionsfaktor bokföras som fasta bruttoinvesteringar redan från födseln (dvs. fasta bruttoinvesteringar för egen räkning, som bokförs när de produceras) vilket innebär att djuren behandlas som varor i arbete och uppfödningen bokförs som produktion, se ENS 2010, 3.134.”

f)	I rubriken till del B ska ”(se ENS 95, 3.07.-3.58.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 3.07–3.54)”.

Punkt 2.032 ska ersättas med följande:

”2.032.

Produktion (output) är summan av alla produkter som skapats under räkenskapsperioden (ENS 2010, 3.14). I den engelska versionen av ENS 2010 står termen ”production” för processen och termen ”output” för de varor och tjänster denna process resulterar i. Det är viktigt att denna distinktion görs klar.”

h)	I punkt 2.033 ska sista meningen ersättas med följande: ”De redovisas därför inte som en del av produktionen eller som insatsförbrukning för den lokala verksamhetsenheten.”

i)	I punkt 2.036 ska första meningen ersättas med följande: ”Den regel som används i EAA rekommenderas visserligen inte i ENS 2010, men finns däremot i SNA, p.g.a. jordbrukets särskilda förhållanden, och FAO:s metodmanual (1).”

Punkt 2.041 ska ersättas med följande:

”2.041.

Enligt ENS 2010 finns det tre typer av förluster: återkommande förluster av varor i lager (ENS 2010, 3.147), exceptionella lagerförluster (ENS 2010, 6.13 e) och förluster genom katastrofer (ENS 2010, 6.08 och 6.09).”

Punkt 2.059 ska ersättas med följande:

”2.059.

Under posten producenternas bearbetning ska man bokföra de kvantiteter som har producerats för bearbetning av jordbruksproducenter (t.ex. mjölk som bearbetas till smör eller ost, äpplen som bearbetas till äppelmust och cider) endast om det har skett inom ramen för bearbetningsaktiviteter som kan skiljas från den primära jordbruksaktiviteten (på basis av bokföringsmaterial, se 1.26). Här ska endast de obearbetade produkterna bokföras (t.ex. opastöriserad mjölk och äpplen), inte de bearbetade produkter som erhålls från dessa råvaror (t.ex. smör, äppelmust och cider). Här tar man med andra ord inte hänsyn till det arbete som ingår i bearbetningen av jordbruksprodukter.”

l)	I punkt 2.065 ska andra meningen ersättas med följande: ”Det bör noteras att försäljning av djur som klassificerats som fasta tillgångar och som tas ur stamdjursbesättningar (i samband med slakt eller export) inte ska redovisas som försäljning.”

Punkt 2.077 ska ersättas med följande:

”2.077.

Begreppet total produktion för att mäta jordbrukets produktion omfattar även handel med jordbruksvaror och -tjänster mellan jordbruksenheterna samt konsumtion inom enheten av djurfoderprodukter (oavsett om dessa vanligtvis saluförs eller ej).”

Följande punkt ska införas som punkt 2.080.1:

”2.080.1

Enligt ENS 2010, 3.82 är forskning och utveckling (FoU) kreativt arbete som utförs systematiskt för att öka kunskaperna och använda dessa kunskaper för att ta fram och utveckla nya produkter, inklusive förbättrade versioner av eller egenskaper hos befintliga produkter, eller för att utarbeta eller utveckla nya eller effektivare produktionsprocesser. FoU som jämfört med den primära aktiviteten har betydande omfattning ska bokföras som en lokal verksamhetsenhets sekundära aktivitet. En separat lokal verksamhetsenhet urskiljs för FoU, när så är möjligt, och tilldelas inte jordbruket. Om enheter som också har FoU-aktiviter inte kan tilldelas en separat lokal verksamhetsenhet och om det är möjligt att uppskatta FoU-utgifterna för jordbruket, ska uppskattningarna anges som jordbruksproduktion som ”Andra ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter” (produktion för egen räkning) och som fasta bruttoinvesteringar.”

Punkt 2.081 ska ersättas med följande:

”2.081.

I enlighet med definitionen av jordbrukets produktion (se 1.16) utgörs jordbrukets produktion av summan av produktionen av jordbruksprodukter (se 2.076–2.077) samt de varor och tjänster som produceras inom ramen för ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter (se 2.078–2.080.1).”

Punkt 2.082 ska ersättas med följande:

”2.082.

All produktion ska värderas till baspriser. Baspriset är det pris som producenten erhåller från köparen för en producerad enhet av en vara eller tjänst, minus alla skatter (dvs. produktskatter) som erläggs för enheten i fråga som en konsekvens av dess produktion eller försäljning, plus alla subventioner (dvs. produktsubventioner), som erhålls för enheten i fråga som en konsekvens av dess produktion eller försäljning. Baspriset exkluderar alla transportkostnader som faktureras separat av producenten. Inte heller kapitalvinster eller kapitalförluster på finansiella och icke-finansiella tillgångar ingår (se ENS 2010, 3.44).”

q)	I punkt 2.085 ska första meningen ersättas med följande: ”Det pris som producenten får motsvarar producentpriset (exklusive fakturerad moms) så som detta definieras i 2008 SNA 6.51–6.54 (dvs. pris från gården).”

r)	I rubriken till del C ska ”(se ENS 95, 3.69.-3.73.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 3.88–3.92)”.

Punkt 2.089 ska ersättas med följande:

”2.089.

Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar vars användning bokförs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen (se ENS 2010, 3.88). En detaljerad uppdelning av olika kategorier av insatsförbrukning visar vilka insatsbetingade förhållanden som gäller mellan jordbruket och andra näringsgrenar. Insatsförbrukningen används också för att beräkna faktorintensitet (kvoten mellan två produktionsfaktorer, t.ex. insatsförbrukning och arbete).”

Punkt 2.090 ska ersättas med följande:

”2.090.

Insatsförbrukning omfattar inte förvärv av nya eller befintliga fasta tillgångar, som har producerats inom ekonomin eller importerats; dessa bokförs i stället som fasta bruttoinvesteringar (se 2.109 c–f). Detta gäller både för fasta icke-jordbrukstillgångar, t.ex. byggnader och andra anläggningar, maskiner och inventarier, och för fasta jordbrukstillgångar, t.ex. planteringar och stamdjur. Förvärv av icke-producerade tillgångar, t.ex. mark, ingår inte heller i insatsförbrukningen. Enklare verktyg för allmänt bruk, såsom sågar, hammare, skruvmejslar, skruvnycklar, skiftnycklar och andra handverktyg, samt små hjälpmedel såsom miniräknare bokförs som insatsförbrukning.”

Punkt 2.094 ska ersättas med följande:

”2.094.

Handel mellan jordbruksenheter med djur som kan sägas motsvara lager av varor i arbete (på samma sätt som griskultingar och kläckningsägg) och import av dessa djur bokförs inte under insatsförbrukning (och inte heller som någon form av produktion) (se 2.066–2.070).”

Punkt 2.107.1 ska ersättas med följande:

”2.107.1

I enlighet med ENS 2010 ska värdet på de indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM) som används av jordbruket bokföras som jordbrukets insatsförbrukning (se ENS 2010, kapitel 14).”

Punkt 2.108 ska ändras på följande sätt:

Led a ska ersättas med följande:

”a)

Hyror som betalas antingen direkt eller som en del av arrendet för användning av övriga byggnader än bostäder och andra fasta (materiella eller immateriella) tillgångar, t.ex. hyra för maskiner och annan utrustning utan förare (se 1.23) och för datorutrustning. Om det inte går att skilja den hyra som en lokal verksamhetsenhet betalar för ekonomibyggnader från markarrendet, ska hela beloppet bokföras som arrende på kontot för företagsinkomst (se punkt 3.082).”

ii)

Led d ska ersättas med följande:

”d)	Köp av tjänster i form av marknadsundersökningar, reklam samt utgifter för personalutbildning och liknande tjänster.”

iii)

Led o ska ersättas med följande:

”o)

Betalningar till offentliga sektorn för att få licenser/tillstånd att utöva kommersiell eller yrkesmässig verksamhet, om licensgivningen utnyttjas för en faktisk kontrollfunktion (såvida inte betalningen inte alls står i proportion till kostnaden för att tillhandahålla tjänsten) (se 3.048 e och ENS 2010, 4.80 d).”

iv)

Led p ska ersättas med följande:

”p)	Inköp av billiga mindre redskap, arbetskläder, reservdelar och varaktiga varor som används för relativt enkla arbeten (ENS 2010 3.89 f 1 och 2008 SNA, 6.225).”

Led q ska ersättas med följande:

”q)	Avgifter för kortfristiga kontrakt, arrenden och licenser som bokförs som icke-producerade tillgångar; detta omfattar inte direkta köp av sådana icke-producerade tillgångar.”

Punkt 2.109 ska ändras på följande sätt:

i)	I led b ska sista meningen ersättas med följande: ”Arbetsgivarna anses emellertid behöva dessa tjänster för att locka till sig och behålla arbetskraft (som de hur som helst själva skulle ha fått betala), men tjänsterna behövs inte för produktionen i sig (se 2008 SNA, 7.51).”

ii)

I led f ska första meningen ersättas med följande:

”f)	Köp av tjänster i samband med förvärv av markegendom, byggnader och andra befintliga fasta realkapitalvaror, som exempelvis avgifter till fastighetsmäklare, advokater, lantmätare etc. samt avgifter för fastighetsregistrering (se ENS 2010, 3.133).”

I punkt 2.111 ska sista meningen ersättas med följande:

”Mottagarpriset omfattar även alla transportkostnader betalade separat av köparen för leverans på begärd tid och plats; efter avdrag av rabatter från standardpriser vid mängd- eller lågsäsongsköp; exklusive ränte- eller serviceavgifter som tillkommer vid krediter, exklusive alla extra avgifter köparen har ådragit sig genom att inte betala inom den tidsperiod som avtalades vid tiden för köpet (ENS 2010, 3.06).”

aa)	I rubriken till del D ska ”(se ENS 95, 3.100.-3.116.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 3.122–3.157)”.

bb)

Punkt 2.115 ska ersättas med följande:

”2.115.

Bruttoinvesteringar omfattar

—	fast bruttoinvestering (P.51g),

—	lagerinvestering (P.52),

—	anskaffning minus avyttring av värdeföremål (P.53).”

cc)

Punkt 2.117 ska ersättas med följande:

”2.117.

Bruttoinvestering mäts utan något avdrag för kapitalförslitning (P.51c).

Nettoinvesteringen (P.51n) erhålls genom att dra av kapitalförslitningen från bruttoinvesteringen. Kapitalförslitning är ett mått på de fasta realkapitalvarornas värdeminskning till följd av normalt slitage i samband med användningen i produktionsprocessen (se 3.099).”

dd)	I avsnitt D ska underrubriken ”1. Fast bruttoinvestering” ersättas med följande: ”1. Fast bruttoinvestering”

ee)

Punkt 2.118 ska ersättas med följande:

”2.118.

Fast bruttoinvestering består av inhemska producenters förvärv, minus avyttringar av fasta tillgångar under en given period, plus vissa tillägg till värdet av icke-producerade tillgångar som uppstått genom den produktiva verksamheten hos en producent eller institutionell enhet (ENS 2010, 3.125–3.129). Fasta tillgångar är producerade tillgångar som används i produktionen under mer än ett år (se ENS 2010, 3.124 och bilaga 7.1).”

ff)

Punkt 2.122 ska ersättas med följande:

”2.122.

För att bestämma olika sektorers och branschers fasta bruttoinvesteringar används ägande (förvärv, avyttring) som kriterium, inte varornas användning. Det bör noteras att fasta tillgångar som förvärvas genom finansiell leasing (men inte genom vanlig uthyrning) jämställs med hyrestagarens tillgångar (om denne är producent) och inte med uthyrarens, vars finansiella tillgång motsvarar ett lån (se 2.109 d och kapitel 15 i ENS 2010 när det gäller skillnaden mellan olika slags uthyrning av varaktiga varor) (1).”

gg)	I punkt 2.123 ska första meningen ersättas med följande: ”Hur ägandekriteriet tillämpas beror på det grundläggande statistiksystem som används för att beräkna de fasta bruttoinvesteringarna.”

hh)

Punkt 2.124 ska ersättas med följande:

”2.124.

Förvärv av fasta tillgångar omfattar nya eller befintliga fasta tillgångar som har förvärvats (inköpts eller förvärvats genom byteshandel, kapitaltransferering in natura eller finansiell leasing), fasta tillgångar som har producerats och behållits för producentens egen användning, väsentliga förbättringar av fasta tillgångar och materiella icke-producerade tillgångar, naturlig tillväxt hos jordbrukstillgångar (djur och planteringar) samt kostnader i samband med överföring av äganderätt till icke-producerade tillgångar (se ENS 2010, 3.125 a).”

ii)	Punkt 2.125 ska utgå.

jj)	I punkt 2.126 ska första meningen ersättas med följande: ”Köp eller produktion för egen räkning av varaktiga varor som behövs för en grunduppsättning utgör fast investering.”

kk)

Punkt 2.129 ska ersättas med följande:

”2.129.

I 2008 SNA fastställs att man kan avgöra om det rör sig om förbättringar av fasta tillgångar på två sätt: antingen genom omfattningen av förändringar i de fasta tillgångarnas egenskaper – dvs. betydande förändringar i fråga om storlek, form, effektivitet, kapacitet eller beräknad livslängd – eller genom att konstatera att dessa förbättringar inte är sådant arbete som regelbundet utförs när det gäller andra fasta tillgångar av samma slag i samband med löpande underhåll och reparation (se 2008 SNA, 10.43 och 10.46).”

ll)

Punkt 2.130 ska ersättas med följande:

”2.130.

Avyttring av fasta tillgångar omfattar befintliga fasta tillgångar som har försålts, rivits, kasserats eller destruerats av sin ägare, lämnats vid byteshandel eller lämnats genom kapitaltransferering in natura (se ENS 2010, 3.125 b och 3.126). Avyttring av detta slag bör normalt medföra ägarbyte och ha en direkt ekonomisk användning (så att de fasta tillgångar som rivs, kasseras eller destrueras av sin ägare utan att därigenom få en annan ekonomisk användning inte ska ingå i avyttringen) (se 2008 SNA, 10.38). Viss avyttring kan emellertid ske inom samma institutionella enhet, t.ex. när djur slaktas av en jordbrukare och konsumeras av dennes familj.”

mm)	I punkt 2.134 ska andra meningen ersättas med följande: ”Enligt den definition som ges för balansräkningen (se ENS 2010, 7.12 och 7.13) kan förändringen i en tillgångs värde mellan slutet och början av en period beskrivas på följande vis:”

nn)

I punkt 2.136 ska sista strecksatsen ersättas med följande:

”—	Förändringar i de fasta tillgångarnas klassificering eller struktur: t.ex. förändringar när det gäller den ekonomiska användningen av mark, mjölkboskap som övergår till köttproduktion (se 2.149, fotnot 2) eller jordbruksbyggnader som omvandlas för privat bruk eller annan ekonomisk användning.”

oo)

Punkt 2.138 ska ersättas med följande:

”2.138.

I ENS 2010 skiljer man mellan flera typer av fast bruttoinvestering (se ENS 2010, 3.127):

—

Bostäder.

—	Övriga byggnader och anläggningar, inklusive väsentliga förbättringar av mark.

—	Maskiner och inventarier, såsom fartyg, bilar och datorer.

—	Vapensystem.

—	Odlade biologiska tillgångar, t.ex. skog och boskap.

—	Kostnader vid ägarbyte av icke-producerade tillgångar, t.ex. mark, kontrakt, leasingavtal och licenser.

—	FoU, inklusive produktion av fritt tillgänglig FoU.

—	Mineralprospektering och -utvärdering.

—	Datorprogram och databaser.

—	Litterära, musikaliska och andra konstnärliga originalverk.

—	Andra immateriella rättigheter.”

pp)

Punkt 2.139 ska ersättas med följande:

”2.139.

I EAA skiljer man mellan följande olika slags fasta bruttoinvesteringar:

—	Planteringar som ger återkommande skörd.

—	Djur klassificerade som fasta tillgångar.

—

Fasta tillgångar (exkl. jordbrukstillgångar):

—	Maskiner och annan utrustning.

—	Transportmedel.

—	Ekonomibyggnader (omfattar ej bostäder).

—	Andra anläggningar med undantag av markförbättringar (andra byggnader och anläggningar etc.).

—	Övrigt (datorprogramvara etc.).

—	Markförbättringar

—	Kostnader i samband med förvärv av äganderätt till icke-producerade tillgångar som mark och produktionsrättigheter.

—	FoU som omfattar forskning och utveckling från specialiserade enheter och forskning och utveckling för egen produktion.”

qq)

Led j ska ersättas med följande:

”j)	Planteringar som ger återkommande skörd.”

rr)

Punkt 2.141 ska ersättas med följande:

”2.141.

Fasta bruttoinvesteringar i planteringar motsvarar enligt ENS 2010 (3.125) värdet av anskaffning minus avyttring av naturtillgångar som ger återkommande skörd (som fruktträd) när dessa tillgångar är färdigutvecklade plus naturlig tillväxt hos sådana naturtillgångar fram till den tidpunkt då de är färdigutvecklade (dvs. genererar en produkt) under det aktuella räkenskapsåret.”

ss)

Punkt 2.144 ska ersättas med följande:

”2.144.

Avyttring av planteringar (som bokförs som negativa fasta bruttoinvesteringar) kan ske på två sätt: en möjlighet är att planteringarna säljs på rot till en annan (jordbruks)enhet, och i så fall bokförs endast kostnaderna i samband med ägarbyte i EAA. En annan möjlighet är att planteringarna avverkas. Enligt den allmänna definitionen på avyttring ska emellertid avverkade planteringar i så fall ha en direkt ekonomisk användning, dvs. en motpost i form av en användning av varor och tjänster (t.ex. försäljning till ett företag som är specialiserat på försäljning av trä (1)). I det sistnämnda fallet ska avyttringen av planteringar, som bokförs som negativa fasta bruttoinvesteringar, motsvara ett obetydligt belopp.”

tt)

Punkt 2.148 ska ersättas med följande:

”2.148.

Arbete med odlade vegetabiliska tillgångar, dvs. planteringar, redovisas antingen som försäljning genom specialiserade företag som bedriver jordbruksverksamhet mot lön eller inom ramen för ett kontrakt (markberedning, tillhandahållande av maskiner, förökningsmaterial, arbetskraft etc.) eller också som egenregiproduktion av fasta realkapitalvaror (se 1.75).”

uu)

Punkt 2.151 ska ersättas med följande:

”2.151.

Fasta bruttoinvesteringar i djur utgör endast en beståndsdel i förändringen i tillgångars värde. Fasta bruttoinvesteringar i djur kan därför endast mätas genom förändringen i fråga om antalet djur, värderad till kalenderårets genomsnittspris för varje djurkategori om följande villkor är uppfyllda:

—	Det får inte förekomma några nominella kapitalvinster/förluster (dvs. det ska vara en jämn utveckling i fråga om priser och djurbestånd).

—	Det får inte förekomma några andra volymförändringar (dvs. inga förluster till följd av naturkatastrofer, ändrad klassificering etc.).

En annan beräkningsmetod (den direkta metoden) består i att mäta flödena av införande och uttag för varje djurkategori till motsvarande priser: med denna metod ska inte bara anskaffning och avyttring beaktas, utan även företagens införande (i synnerhet födslar) och uttag.”

vv)	I punkt 2.152 ska följande mening läggas till: ”Detta är en avvikelse från ENS 2010.”

ww)

Punkt 2.153 ska ersättas med följande:

”2.153.

I SNA ska teoretiskt sett kapitalförslitning beräknas även för djur (*4). Kapitalförslitningen av djur är ett mått på den beräknade nedgången i djurens produktivitet när de används i produktionen, och denna nedgång avspeglas i sin tur i det uppräknade värdet av kommande intäkter från dessa djur. Men eftersom det i praktiken är svårt att beräkna kapitalförslitningen (beräkningsparametrarna fastställs genom ett komplicerat förfarande, se 3.105 och 3.106), ska kapitalförslitning inte beräknas för stamdjur.

(*4) I 2008 SNA (10.94) anser man, till skillnad från i ENS 2010 (3.140), att kapitalförslitning ska beräknas för djur.” "

xx)

Led l ska ersättas med följande:

”l)	Fasta tillgångar (exkl. jordbrukstillgångar):”

yy)

Punkt 2.162 ska ersättas med följande:

”2.162.

Fasta tillgångar (exkl. jordbrukstillgångar, dvs. planteringar och djur) omfattar följande beståndsdelar:

—	Maskiner och annan utrustning.

—	Transportmedel.

—	Ekonomibyggnader (omfattar ej bostäder).

—	Andra (andra byggnader och anläggningar, programvara, osv.).”

zz)

Led m ska ersättas med följande:

”m)	Väsentliga markförbättringar”

aaa)

Punkt 2.166 ska ersättas med följande:

”2.166.

Väsentliga förbättringar av fasta icke-producerade tillgångar omfattar huvudsakligen markförbättringar (ökad kvalitet och högre avkastning genom bevattning, dränering, skydd mot översvämningar etc.) och ska behandlas precis som alla andra fasta bruttoinvesteringar (ENS 2010, 3.128).”

bbb)	I punkt 2.167 ska sista meningen ersättas med följande: ”Det rör sig framför allt om utgifter för infrastrukturarbeten gällande röjning, nivellering, dränering, bevattning och omfördelning av mark (se ENS 2010, 3.128 och 2008 SNA, 10.79–10.81).”

ccc)

Följande punkt ska införas som punkt 2.168.1:

”o) Forskning och utveckling

2.168.1

Forskning och utveckling består av värdet av utgifter för kreativt arbete som utförs systematiskt för att öka kunskaperna, och användningen av dessa kunskaper för att utforma nya tillämpningar. Om värdet inte kan uppskattas på ett rimligt sätt värderas det enligt konvention som summan av kostnaderna, inbegripet kostnader för fruktlös forskning och utveckling (se bilaga 7.1 till ENS 2010).”

ddd)

Punkt 2.169 ska ändras på följande sätt:

Led a ska ersättas med följande:

”a)	Smärre verktyg, arbetskläder, reservdelar och utrustning: även om dessa varors livslängd normalt överstiger ett år ska inköp av sådana varor eftersom de förnyas regelbundet bokföras som insatsförbrukning, i enlighet med gängse bokföringspraxis (se 2.105 och 2.106).”

ii)

Led c ska ersättas på följande sätt:

”c)	Tjänster i form av reklam, marknadsundersökningar etc. Köp av sådana tjänster räknas som insatsförbrukning (se 2.108 d).”

eee)	I punkt 2.176 ska sista meningen ersättas med följande: ”Alternativt kan värdet avseende införande av varor i arbete beräknas utifrån produktionskostnaden med tillägg för beräknat driftsöverskott eller (beräknad) sammansatt förvärvsinkomst (se ENS 2010, 3.47 och 3.48).”

fff)	I punkt 2.178 ska sista meningen ersättas med följande: ”Detta specifika jordbruksproblem behandlas även i ENS 2010 (se 3.153 c).”

ggg)

Punkt 2.186 ska ersättas med följande:

”2.186.

För att komma fram till en annan värderingsmetod för lagret av säsongsprodukter måste man undersöka prisutvecklingen för varorna i lager. Under lagringstiden kan priset på en vara variera av minst tre anledningar (2008 SNA, 6.143):

—	När produktionsprocessen är tillräckligt lång för att diskonteringsfaktorer bör tillämpas på arbete som utförts långt före leveransen.

—	Varans fysiska egenskaper kan med tiden förbättras eller försämras.

—	Säsongsbetingade faktorer kan påverka utbud och efterfrågan, vilket leder till regelbundna och förutsägbara prisvariationer under året, utan att varans fysiska egenskaper för den skull behöver förändras.”

hhh)

Punkt 2.187 ska ersättas med följande:

”2.187.

Skillnaden mellan produkternas pris när de förs in i lager och när de tas ur lager ska återspegla värdet av den ytterligare produktion som sker under lagringstiden (2008 SNA, 6.143), eftersom produkter som tas ur lager flera månader efter skörden ekonomiskt sett är annorlunda än de produkter som fördes in i lager. En sådan ökning av produkternas värde ska inte betraktas som nominell kapitalvinst.”

Avsnitt III ska ändras på följande sätt:

Punkt 3.009 ska ersättas med följande:

”3.009.

Bruttolöner och arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter bokförs under den period då arbetet utförs; dock ska bonusar och andra extraordinära utbetalningar bokföras då de förfaller till betalning (se ENS 2010, 4.12).”

Punkt 3.010 ska ersättas med följande:

”3.010.

Skatter på produktion bokförs då de skattepliktiga aktiviteterna, transaktionerna eller andra händelserna äger rum (se ENS 2010, 4.26). Även subventioner på produktion bokförs då den transaktion eller händelse (produktion, försäljning, import etc.) som ger upphov till subventionen äger rum (se ENS 2010, 4.39).”

Punkt 3.011 ska ersättas med följande:

”3.011.

Räntor bokförs under det räkenskapsår som de upplups, oavsett om de verkligen betalas (se ENS 2010, 4.50 och följande). Detta görs kontinuerligt för den berörda mängden kapital. Arrenden bokförs också i den period då de förfaller till betalning (se ENS 2010, 4.75).”

Punkt 3.012 ska ersättas med följande:

”3.012.

Kapitaltransfereringar (investeringsbidrag eller andra kapitaltransfereringar) bokförs när betalningen ska göras (eller, om det rör sig om transfereringar in natura, när äganderätten överförs eller när skulden annulleras) (se ENS 2010, 4.162 och 4.163).”

e)	I rubriken till del C ska ”(se ENS 95, 4.02.-4.13.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 4.02–4.13)”.

f)	I punkt 3.015 ska första meningen ersättas med följande: ”Löner och kollektiva avgifter definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden. (se ENS 2010, 4.02).”

I punkt 3.018 ska led c ersättas med följande:

”c)

De varor och tjänster som köps av arbetsgivare, under förutsättning att dessa inköp motsvarar definitionen på lön in natura (dvs. de ska inte utgöra insatsförbrukning). Transport av de anställda till och från arbetet utgör lön in natura, utom då transporten anordnas på arbetstid. I denna kategori ingår köpta boendetjänster, daghem för anställdas barn etc. (se ENS 2010, 4.05).”

h)	I punkt 3.020 ska sista meningen ersättas med följande: ”Dessa utgifter behandlas som arbetsgivarens insatsförbrukning (se ENS 2010, 4.07).”

Punkt 3.023 ska ersättas med följande:

”3.023.

Arbetsgivares tillräknade sociala avgifter motsvarar de andra sociala förmåner som betalas av arbetsgivaren direkt till anställda eller tidigare anställda eller andra berättigade personer utan medverkan av något försäkringsbolag eller någon självständig pensionsfond (*5) (se ENS 2010, 4.10). Avgifterna bokförs i den period under vilken arbetet utförs (om de är motsvarigheten till obligatoriska sociala förmåner) eller då förmånerna tillhandahålls (om de är motsvarigheten till frivilliga sociala förmåner). Arbetsgivares tillräknade sociala avgifter delas in i följande två kategorier: a) arbetsgivares tillräknade pensionsavgifter och b) arbetsgivares tillräknade sociala avgifter, utom pensionsavgifter (ENS 2010, 4.10 och 4.97).

(*5) De motsvarar framför allt de löner som arbetsgivarna provisoriskt fortsätter att betala till de anställda vid sjukdom, moderskap, arbetsskada, invaliditet eller uppsägning, förutsatt att beloppen i fråga kan särskiljas.” "

j)	I rubriken till del D ska ”(Se ENS 95, 4.14.-4.29.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 4.14–4.29)”.

k)	I punkt 3.025 ska sista meningen ersättas med följande: ”Dessa skatter ska betalas oavsett om vinst uppkommer eller ej (se ENS 2010, 4.14).”

Punkt 3.026 ska ersättas med följande:

”3.026.

Skatter på produktion och import uppdelas i följande:

—

Produktskatter (D.21):

—	mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211),

—	skatter och tullar på import, exklusive moms (D.212), och

—	produktskatter, exklusive moms och importskatter (D.214).

—	Övriga produktionsskatter (D.29).”

I punkt 3.027 ska sista meningen ersättas med följande:

”3.027.

Skatten kan vara ett bestämt belopp per enhet av en vara eller tjänst eller den kan beräknas som en bestämd procentandel av varornas och tjänsternas pris per enhet eller värde (se ENS 2010, 4.16).”

n)	I punkt 3.028 ska första meningen ersättas med följande: ”En mervärdesskatt (skatter av momstyp) är en skatt på varor och tjänster, som inkasseras successivt av företagen och som till sist till fullo debiteras den slutliga köparen (se ENS 2010, 4.17).”

Punkt 3.029 ska ersättas med följande:

”3.029.

Importskatter och tullar, exklusive moms omfattar obligatoriska betalningar som uttaxeras av den offentliga sektorn eller av Europeiska unionens institutioner på importerade varor, exklusive moms, innan dessa fritt kan omsättas inom det ekonomiska territoriet, och på tjänster som tillhandahålls inhemska enheter av utländska enheter (se ENS 2010, 4.18).”

p)	I punkt 3.030 ska första meningen ersättas med följande: ”De omfattar importtullar och andra skatter på import, t.ex. avgifter på importerade jordbruksprodukter, monetära utjämningsbelopp som påförs import, accisavgifter”

Punkt 3.031 ska ersättas med följande:

”3.031.

Produktskatter, exklusive moms och importskatter, består av skatter som ska betalas i samband med inhemska företags produktion, export, försäljning, överlåtelse, leasing eller leverans av varor och tjänster, eller i samband med dessas användning för egen slutlig konsumtion eller egen kapitalbildning (se ENS 2010, 4.19 och 4.20).”

I punkt 3.035 ska första meningen ersättas med följande:

”Beskrivningen i ENS 2010 (4.17) gäller det vanliga momssystem enligt vilket ett företag kan dra av det skattebelopp som det har betalat vid inköp av produkter för insatsförbrukning eller kapitalvaror från det belopp som företaget är skyldigt i form av moms på sin egen försäljning.”

s)	I punkt 3.038 ska första meningen ersättas med följande: ”I ENS 2010, 4.17 föreskrivs en enda metod att bokföra mervärdesskatt.”

Punkt 3.044 ska ersättas med följande:

”3.044.

Övriga produktionsskatter består av alla skatter som företag åläggs som en följd av sina produktionsaktiviteter, oberoende av kvantiteten eller värdet av de producerade eller sålda varorna och tjänsterna (se ENS 2010, 4.22). De kan betalas på mark, fasta tillgångar eller arbetskraft i produktionprocessen eller på vissa aktiviteter eller transaktioner.”

I punkt 3.050 ska led b ersättas med följande:

”b)	Förseningsräntor och straffavgifter som betalas till skattemyndigheterna samt kostnader i samband med inkassering och indrivning ska inte bokföras tillsammans med de skatter som de hänför sig till, utom då det är omöjligt att skilja dem från själva skattebeloppet (se ENS 2010, 4.133).”

v)	I rubriken till del E ska ”(Se ENS 95, 4.30.-4.40.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 4.30–4.40)”.

w)	I punkt 3.051 ska sista meningen ersättas med följande: ”Av konvention förekommer inte produktsubventioner för icke-marknadsproduktion (P.13) (se ENS 2010, 4.30).”

Punkt 3.052 ska ersättas med följande:

”3.052.

Subventioner klassificeras i

—

produktsubventioner (D.31),

—	importsubventioner (D.311),

—	övriga produktsubventioner (D.319), och

—	övriga produktionssubventioner (D.39).”

y)	I punkt 3.053 ska sista meningen ersättas med följande: ”Av konvention förekommer produktsubventioner endast i samband med marknadsproduktion (P.11) eller produktion för egen slutlig användning (P.12) (se ENS 2010, 4.33).”

z)	I punkt 3.054 ska sista meningen ersättas med följande: ”De kan omfatta förluster, som uppstår när offentliga handelsorganisationer, enligt fastställd offentlig politik, köper produkter från utlandet och säljer dem till lägre pris till landets egna invånare (se ENS 2010, 4.34).”

aa)

Punkt 3.058 ska ersättas med följande:

”3.058.

Övriga produktionssubventioner består av de subventioner utom produktsubventioner som inhemska producerande enheter kan erhålla som följd av engagemang i produktion. För övrig icke-marknadsproduktion kan övriga icke-marknadsproducenter erhålla övriga produktionssubventioner endast i de fall dessa betalningar från den offentliga sektorn grundas på allmänna bestämmelser som gäller både marknads- och icke-marknadsproducenter (se ENS 2010, 4.36). I ENS 2010 räknas fyra slags övriga produktionssubventioner upp (se ENS 2010, 4.37): subventioner av löner och arbetskraft, subventioner för att minska föroreningar, räntesubventioner samt överkompensation av moms. Dessa betalningar gäller huvudsakligen omhändertagande av produktionskostnader eller stöd till byte av produktionsmetod.”

bb)

I punkt 3.064 andra strecksatsen ska första meningen ersättas med följande:

”—	Räntesubventioner (se ENS 2010, 4.37 c) till inhemska producentenheter, även om de avser att främja kapitalbildning (*6).

(*6) Men om ett bidrag syftar till att finansiera både skuldamorteringen och räntebetalningen på det lånade kapitalet och om det inte är möjligt att skilja dessa två beståndsdelar åt, ska hela bidraget behandlas som ett investeringsbidrag i räkenskaperna.” "

cc)

Punkt 3.067 ska ändras på följande sätt:

I andra strecksatsen ska de två första meningarna ersättas med följande:

”—

Löpande transfereringar till producerande jordbruksenheter från ett marknadsreglerande organ. De ska redovisas som en komponent i produktionen av den produkt för vilken transfereringen utförs, under förutsättning att det marknadsreglerande organet endast intervenerar genom inköp, försäljning eller lagring av varor.”

ii)

I femte strecksatsen ska den andra och den tredje meningen ersättas med följande:

”Oavsett om de görs kontant eller in natura, resulterar de i en motsvarande ändring i de finansiella eller icke-finansiella tillgångarna i balansräkningen för en eller båda parter i transaktionen (se ENS 2010, 4.145). Kapitaltransfereringar omfattar kapitalskatter, investeringsbidrag och andra kapitaltransfereringar (se ENS 2010, 4.147).”

dd)

Led d ska ersättas med följande:

”d)	Marknadsreglerande organ”.

ee)

Punkt 3.068 ska ersättas med följande:

”3.068.

Vid en uppdelning av ekonomin klassificeras marknadsreglerande organ enligt följande:

De som sysslar uteslutande med inköp, försäljning och lagring av varor

i)	efter bransch som parti- och detaljhandel; av konvention behandlas denna aktivitet som produktion av icke-finansiella marknadstjänster,

ii)	efter sektor, som icke-finansiellt företag och kvasibolag, om dessa marknadsreglerande organ kan anses som institutionella enheter enligt ENS 2010, och om inte klassificeras de i den sektor till vilken den större enheten hör.

De som sysslar uteslutande med utbetalning av subventioner

i)	efter bransch, som den offentliga sektorns icke-marknadsproduktion, eftersom endast den offentliga sektorn (och Europeiska unionens institutioner) kan betala ut subventioner enligt reglerna i ENS 2010,

ii)	efter sektor, i sektorn offentlig sektor (se föregående strecksats).

De som sysslar både med inköp, försäljning och lagring av varor och utbetalning av subventioner

i)	efter bransch, under rubriken parti- och detaljhandel vad gäller de produktionsenheter (av typ lokal verksamhetsenhet) som köper, säljer och lagrar varor och under rubriken offentliga sektorns icke-marknadsproduktion när det gäller övriga produktionsenheter,

ii)

efter sektor, i sektorn offentlig sektor, eftersom endast den offentliga sektorn kan betala ut subventioner. Om organet hade klassificerats i en annan sektor, skulle detta betyda att de subventioner som det marknadsreglerande organet betalar inte skulle vara subventioner enligt definitionen i ENS 2010.”

ff)

I punkt 3.069 ska andra meningen ersättas med följande:

”Om de marknadsreglerande organen klassificeras i sektorn offentlig sektor, redovisas de subventioner som betalas till dessa organ i samband med deras marknadsreglerande verksamhet (köp, lagring och försäljning) som användning, men också som tillgång för sektorn offentlig sektor.”

gg)	I rubriken till del F ska ”(Se ENS 95, 4.41.-4.76.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 4.41–4.76)”.

hh)

Punkt 3.070 ska ersättas med följande:

”3.070.

Kapitalinkomst är den inkomst som ägaren av en finansiell tillgång eller en materiell icke-producerad tillgång får i ersättning för att ställa en finansiell tillgång eller en materiell icke-producerad tillgång till en annan institutionell enhets förfogande (se ENS 2010, 4.41).”

ii)

Punkt 3.071 ska ersättas med följande:

”3.071.

I ENS 2010 klassificeras kapitalinkomster på följande sätt:

—	Ränta (D.41).

—	Inkomster från bolag (utdelning från bolag och ägaruttag ur kvasibolag) (D.42).

—	Återinvesterade vinstmedel från utländska direktinvesteringar (D.43).

—	Övrig kapitalavkastning (D.44): kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare (D.441), kapitalavkastning som betalas på pensionsrättigheter (D.442), kapitalavkastning tillräknad andelsägare i kollektiva investeringsfonder (D.443).

—	Arrenden (D.45).”

jj)

Punkt 3.073 ska ersättas med följande:

”3.073.

Det är endast tre slags kapitalinkomster som är av intresse för EAA:

—	ränta (D.41), arrenden (D.45) och kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare (D.441).”

kk)	Underrubriken ”2. Ränta” ska ersättas med följande: ”2. Ränta (ENS 2010, 4.42–4.52)”.

ll)

Punkt 3.077 ska ersättas med följande:

”3.077

Ränta att erhålla i samband med jordbruksaktiviteter som bedrivs av brukningsenheter som ingår i bolag ska också redovisas. Ränta att erhålla av enmansföretag (familjeföretag) ingår inte i mätningen av jordbrukets företagsinkomst, eftersom man anser att merparten av de räntebärande tillgångarna inte är knutna till enheternas jordbruksaktiviteter och eftersom det är mycket svårt att särskilja familjens tillgångar från tillgångar som används i produktionen (*7).

(*7) Räntan att erhålla motsvarar ’förutbetalda utgifter och obetalda inkomster’ (F.8) i kontot för finansiella transaktioner.” "

mm)	I punkt 3.079 ska sista meningen ersättas med följande: ”Värdet av dessa avgifter behandlas som betalning för finansförmedlarnas tjänster till sina kunder och inte som räntebetalning (se 2.107.1 och 2.108 i samt ENS 2010, 4.51).”

nn)	Underrubrik ”3. Arrenden (av mark och av mineralfyndigheter)” ska ersättas med följande: ”3. Arrenden (av mark och av mineralfyndigheter) (ENS 2010, 4.72–4.76)”.

oo)	I punkt 3.080 ska första meningen ersättas med följande: ”Arrenden motsvarar betalningar till ägaren av materiella icke-producerade tillgångar (mark och mineralfyndigheter) som ersättning för att dessa tillgångar ställs till en annan enhets förfogande.”

pp)	I punkt 3.082 ska sista meningen ersättas med följande: ”Denna regel är en anpassad version av rekommendationen i ENS (se ENS 2010, 4.73) (2).”

qq)	Underrubriken ”4. Kapitalinkomst tillräknad försäkringstagarna (ingår inte i EAA)” ska ersättas med följande: ”4. Kapitalavkastning tillräknad försäkringstagarna (ingår inte i EAA)”

rr)	I punkt 3.086 ska första meningen ersättas med följande: ”Kapitalavkastning tillräknad försäkringstagarna motsvarar de totala primärinkomsterna från försäkringsbolags och pensionsfonders investeringar i tekniska försäkringsreserver (se ENS 2010, 4.68).”

ss)	I punkt 3.087 ska första meningen ersättas med följande: ”Kapitalavkastning tillräknad försäkringstagarna ingår inte i EAA.”

tt)	I rubriken till del G ska ”(Se ENS 95, 4.145.-4.167.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 4.145–4.167)”.

uu)

Punkt 3.089 ska ersättas med följande:

”3.089.

Investeringsbidrag består av kapitaltransfereringar, kontant eller in natura, som görs av den offentliga sektorn eller av utlandet till andra inhemska eller utländska institutionella enheter för att finansiera hela eller delar av anskaffandet av fasta tillgångar (se ENS 2010, 4.152). Investeringsbidrag från utlandet omfattar sådana som beviljas direkt av Europeiska unionens institutioner genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).”

vv)	I punkt 3.091 ska första meningen ersättas med följande: ”De viktigaste typerna av övriga bidrag från EGFJ, EJFLU och investeringsbidrag till jordbruket omfattar framför allt följande”:

ww)

Punkt 3.092 ska ersättas med följande:

”3.092.

Kontanta investeringsbidrag bör bokföras när betalningen ska göras. Investeringsbidrag in natura bokförs när äganderätten till tillgången överförs (se ENS 2010, 4.162).”

xx)

Punkt 3.093 ska ersättas med följande:

”3.093.

Andra kapitaltransfereringar omfattar andra transfereringar än investeringsbidrag och kapitalskatter, som inte i sig omfördelar inkomster men omfördelar sparande och fömögenhet mellan ekonomins olika sektorer eller delsektorer samt utlandet. De kan göras kontant eller in natura (övertagande av skuld eller upphävande av skuld) och motsvarar frivilliga förmögenhetsöverföringar (ENS 2010, 4.164).”

yy)	I punkt 3.095 ska sista meningen ersättas med följande: ”De omfattar även transfereringar från offentliga sektorn för att täcka förluster som ackumulerats under flera räkenskapsår eller extraordinära förluster av orsaker utanför företagets kontroll (se ENS 2010, 4.165).”

zz)

Punkt 3.096 ska ersättas med följande:

”3.096.

För jordbruket omfattar dessa andra kapitaltransfereringar även följande:

—	Bidrag till slutlig nedläggning av frukt- och vinodlingar.

—	Bidrag till upphörande eller minskning av mjölkproduktion (när de implicit eller explicit påverkar värdet på kvoterna).

—	Betalningar för exceptionella förluster och förlust genom katastrof av fasta tillgångar som används i produktionen av jordbruksprodukter (t.ex. djur och utrustning) (se 2.045 och 3.067).

—	Igångsättningsstöd till unga jordbrukare när syftet med stödet är ett annat än anskaffning av tillgångar.

—	Bidrag för att kompensera minskningar i tillgångars värde eller för att minska skulder.

—

Större betalningar som ersättning för omfattande eller allvarliga skador på sak eller person som inte täcks av försäkringar (utom sådana betalningar från den offentliga sektorn eller från utlandet som beskrivs i ENS 2010, 4.165 a) ålagda av domstol eller fastställda utanför domstol, till exempel betalningar för ersättning för skador orsakade av stora explosioner, oljeläckage etc. (ENS 2010, 4.165 h).”

aaa)	I rubriken till del H ska ”(Se ENS 95, 6.02.-6.05.)” ersättas med ”(se ENS 2010, 3.139–3.145)”.

bbb)

I punkt 3.106 ska sista meningen ersättas med följande:

”Denna behandling garanterar dessutom förenligheten mellan å ena sidan EAA och ENS 2010 (se ENS 2010, 3.140) och å andra sidan de mikroekonomiska kontona inom informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och därigenom kan man undvika att göra skillnad mellan djur klassificerade som fasta tillgångar och djur klassificerade som lager.”

7.	I avdelning IV punkt 4.06 ska första meningen ersättas med följande: ”ENS 2010 (11.27 och 11.28) innehåller en beskrivning av vad som ingår och inte ingår i det totala antalet utförda arbetstimmar.”

Avsnitt V ska ändras på följande sätt:

I punkt 5.03 ska tabellen ersättas med följande:

”Produktionskonto			Kontot för inkomstbildning			Kontot för företagsinkomst
P.1		Produktion	B.1n		Förädlingsvärde netto	B.2n B.3n		Driftsöverskott netto/ sammansatt förvärvsinkomst netto
P.2	–	Insatsförbrukning	D.1	–	Löner och kollektiva avgifter	D.41	+	Ränta, att erhålla (*8)
P.51c	–	Kapitalförslitning	D.29	–	Övriga produktionsskatter	D.41	–	Ränta, att betala
			D.39	+	Övriga produktionssubventioner	D.45	–	Betalade arrenden
B.1n	=	Förädlingsvärde netto	B.2n B.3n	=	Driftsöverskott netto/ sammansatt förvärvsinkomst netto	B.4n	=	Företagsinkomst netto
D.29	–	Övriga produktionsskatter
D.39	+	Övriga produktionssubventioner
	=	Förädlingsvärde netto till faktorpriser/ faktorinkomst

Punkt 5.16 ska ersättas med följande:

”5.16.

För en analys av utvecklingen på lång sikt beräknas indexen över och förändringstakten i inkomstindikatorer för EU utifrån EU-aggregat i euro till en fast växelkurs; för värden i reala tal (dvs. efter avdrag för effekten av den genomsnittliga prisökningen), bygger de använda deflatorerna också på ett fast basår.”

Avsnitt VI ska ändras på följande sätt:

a)	I rubriken till del A ska ”(Se ENS 95, kapitel 10)” ersättas med ”(se ENS 2010, kapitel 10)”

b)	I punkt 6.01 ska andra meningen ersättas med följande: ”I ENS 2010 (10.13–10.23) fastställs klart och tydligt att priskomponenten endast ska omfatta prisförändringar och att alla andra förändringar ska ingå under volymkomponenten.”

I punkt 6.02 ska sista meningen ersättas med följande:

”En annan kvalitetsskillnad som är betydelsefull för EAA är den som orsakas av att en produkt säljs på olika marknader, eftersom det förekommer olika priser på dem, t.ex. mellan hemmamarknaden och exportmarknaden eller mellan marknaden för industriell användning och marknaden för konsumtionsprodukter (se ENS 2010, 10.13–10.18).”

d)	I punkt 6.04 ska sista meningen ersättas med följande: ”I så fall är det enligt ENS 2010 (10.32) att föredra att man deflaterar värdet för det aktuella året med ett lämpligt prisindex för att beräkna volymförändringarna (ENS 2010, 10.01).”

e)	I punkt 6.06 ska sista meningen ersättas med följande: ”Detta innebär att varje förändring i värdet för ett visst flöde måste bero på antingen en prisförändring eller en volymförändring eller en kombination av båda (se ENS 2010, 10.12).”

f)	Punkt 6.08 ska utgå.

g)	I punkt 6.09 ska första meningen ersättas med följande: ”I enlighet med rekommendationerna i ENS 2010 (10.20) mäts i EAA volymförändringar med hjälp av index av Laspeyres-typ och prisförändringar med hjälp av index av Paasche-typ.”

Punkt 6.13 ska ersättas med följande:

”6.13.

Det år som används för överlämning och framläggning av data i fasta priser kan vara ett annat än basåret och kallas referensåret. I en indexserie är referensåret det år som har värdet 100.”

Punkt 6.14 ska ersättas med följande:

”6.14.

Serier av volymindex i ett referensårs priser erhålls genom kedjning av indexen som beräknas i föregående års priser (se ENS 2010, 10.20).”

Punkt 6.16 ska ersättas med följande:

”6.16.

Ett exempel:

Utgångspunkten är de två homogena produkterna A och B. Följande serie bygger på prisstrukturen för föregående år:

	n P n	n – n + 1 volymindex	n + 1 P n	n – n + 1 prisindex	n + 1P n + 1	n + 1– n + 2 volymindex	n + 2P n + 1	n + 2 – n + 1 prisindex	n + 2 P n + 2
A	100	105,0	105	110,0	115	102,0	117	108,0	126
B	300	110,0	330	95,0	314	90,0	283	105,0	297
Totalt	400	108,8	435	98,6	429	93,2	400	105,8	423

Volym- och prisindexen för det sammanlagda värdet (A + B) är beroende av vägningstalen för varje produkt A och B.

Om dessa serier uttrycks med ett fast referensår (t.ex. n) är separat kedjning av indexen enda sättet att behålla samma volymindex n/n-1. Detta resulterar i följande serie (n = 100):

	n	n + 1	n + 2
A	100	105,0	107,1
B	100	110,0	99,0
Totalt	100	108,8	101,4

(101,4 = 108,8 * 93,2/100)

Värden i fasta priser uttryckta med referensåret n:

	n	n + 1	n + 2
A	100	105	107,1
B	300	330	297,0
Totalt	400	435	405,6

(405,6 = 400 * 101,4/100)

Detta innebär att dessa värden inte längre är additiva. Summan av värdena i fasta priser för A och B ger följande resultat:

	n	n + 1	n + 2
A + B	400	435	404,1

Frånsett året efter referensåret är serier med ändrat referensår inte additiva.”

I punkt 6.17 ska första meningen ersättas med följande:

”Enligt ENS 2010 (10.23) publiceras icke additiva uppgifter i fasta priser utan att några justeringar görs (*9).

(*9) Detta hindrar inte att det kan finnas omständigheter som gör det lämpligt att eliminera diskrepanser så att man kan förbättra uppgifternas övergripande konsistens.” "

l)	I avsnitt B punkt 4 ska rubriken ersättas med följande: ”4. Beräkning av förädlingsvärde i fasta priser”

m)	I punkt 6.18 ska sista meningen ersättas med följande: ”Den teoretiskt riktiga metoden för att beräkna förädlingsvärdet i fasta priser är genom dubbeldeflatering (se ENS 2010, 10.31–10.32).”

Punkt 6.20 ska ersättas med följande:

”6.20.

Ett exempel:

Nedan visas en serie med löpande värden och värden i föregående års priser (volymer) för produktion och insatsförbrukning:

	n P n	n + 1 P n	n + 1 P n + 1	n + 2 P n + 1	n + 2 P n + 2
Produktion	150	160	170	180	200
Insatsförbrukning	40	30	35	40	45

Förädlingsvärdet sett till volym beräknas genom att volymen av insatsförbrukningen dras från produktionsvolymen. Det resulterar i följande serie:

	n P n	n + 1 P n	n + 1 P n + 1	n + 2 P n + 1	n + 2 P n + 2
Förädlingsvärde brutto	110	130	135	140	155

Detta resulterar i följande volymindex i föregående års priser:

	n + 1	n + 2
Förädlingsvärde brutto	118,2	103,7

(118,2 = 130 / 110 * 100) (103,7 = 140 / 135 * 100)

Bruttoförädlingsvärdet för ett visst år i priserna för år n (fasta priser) beräknas genom att man multiplicerar det löpande värdet för n med kedjeindexet för volymtal.

Förädlingsvärde n + 1 (i priser år n) = 110 * 1,182 = 130

Förädlingsvärde n + 2 (i priser år n) = 110 * 1,182 * 1,037 = 135”.

(*1) Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet ENS 2010, Luxemburg 2013.”

(*3) Dessa är små enheter som producerar för egen förbrukning, och inte för försäljning, och som bedriver jordbruk utan att vara ekonomiskt beroende av denna verksamhet.”

(*4) I 2008 SNA (10.94) anser man, till skillnad från i ENS 2010 (3.140), att kapitalförslitning ska beräknas för djur.”

(*7) Räntan att erhålla motsvarar ’förutbetalda utgifter och obetalda inkomster’ (F.8) i kontot för finansiella transaktioner.”

(*9) Detta hindrar inte att det kan finnas omständigheter som gör det lämpligt att eliminera diskrepanser så att man kan förbättra uppgifternas övergripande konsistens.” ”

(*8) Endast upplupen ränta avseende jordbruksenheter organiserade som företag.”