(1)

Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska varje medlemsstat till kommissionen överlämna ett utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som omfattar perioden 2021–2030 i enlighet med artikel 3.1 i, och bilaga I till, den förordningen. Tidsfristen för de första utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner var den 31 december 2018.

(2)

Malta lämnade in sitt utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan den 21 december 2018. Inlämnandet av detta utkast till plan utgör grunden och det första steget i en iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna som ska leda fram till en slutlig version av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, vilka därefter ska genomföras.

(3)

Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska kommissionen bedöma utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen har gjort en heltäckande bedömning av Maltas utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan och därvid beaktat de relevanta delarna av förordning (EU) 2018/1999. Bedömningen (2) offentliggörs tillsammans med denna rekommendation. Rekommendationerna nedan grundar sig på den bedömningen.

(4)

Kommissionens rekommendationer får särskilt avse i) ambitionsnivån för målsättningar, mål och bidrag i syfte att gemensamt nå målen för energiunionen och särskilt unionsmålen för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, samt den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten eftersträvar för 2030, ii) styrmedel och åtgärder som avser mål på medlemsstats- och unionsnivå och andra styrmedel och åtgärder av potentiell gränsöverskridande relevans, iii) eventuella kompletterande styrmedel och åtgärder som kan krävas i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, iv) samverkan och överensstämmelse mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.

(5)

Vid utarbetandet av sina rekommendationer har kommissionen tagit hänsyn till, å ena sidan, behovet av att sammanräkna vissa kvantifierade planerade bidrag från alla medlemsstater för att kunna bedöma ambitionen på unionsnivå och, å andra sidan, behovet av att ge den berörda medlemsstaten tillräckligt med tid för att vederbörligen hinna beakta kommissionens rekommendationer innan den färdigställer sin integrerade nationella energi- och klimatplan.

(6)

Kommissionens rekommendationer avseende medlemsstaternas ambitioner när det gäller förnybar energi utgår från en metod som fastställs i bilaga II till förordning (EU) 2018/1999 vilken är baserad på objektiva kriterier.

(7)

När det gäller energieffektivitet grundar sig kommissionens rekommendationer på en bedömning av den nationella ambitionsnivån i utkastet till integrerad nationell energi- och klimatplan, jämfört med den kollektiva insatsnivå som krävs för att uppnå unionens mål, med beaktande av den information som i förekommande fall har lämnats om särskilda nationella omständigheter. De slutliga nationella bidragen på energieffektivitetsområdet bör återspegla potentialen för kostnadseffektiva energibesparingar och stödjas av en robust långsiktig renoveringsstrategi för byggnader och åtgärder för att uppfylla energisparkravet enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (3). Medlemsstaterna bör också visa att de har beaktat principen om ”energieffektivitet först” genom att särskilt förklara på vilket sätt energieffektiviteten ger ett bidrag till ett kostnadseffektivt genomförande av de nationella målen om en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi, en trygg energiförsörjning samt minskad energifattigdom.

(8)

Enligt förordningen om styrningen av energiunionen ska medlemsstaterna ge en allmän översikt av vilka investeringar som behövs för att uppnå de mål och bidrag som fastställs i den integrerade nationella energi- och klimatplanen samt en allmän bedömning av källorna till dessa investeringar. De nationella energi- och klimatplanerna bör säkerställa transparens och förutsebarhet i fråga om nationella styrmedel och åtgärder, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet.

(9)

Samtidigt har kommissionen som en del av den europeiska planeringsterminen 2018–2019 starkt betonat medlemsstaternas energi- och klimatrelaterade investeringsbehov. Detta återspeglas i landsrapporten för Malta 2019 (4) och i kommissionens rekommendation till rådets rekommendation till Malta (5) som en del av den europeiska planeringsterminen. Kommissionen har beaktat resultaten och rekommendationerna från den senaste europeiska planeringsterminen vid sin bedömning av utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner. Kommissionens rekommendationer är ett komplement till de senaste landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna bör också säkerställa att deras integrerade nationella energi- och klimatplaner beaktar de senaste landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(10)

I förordningen om styrningen av energiunionen krävs dessutom att varje medlemsstat tar vederbörlig hänsyn till eventuella rekommendationer från kommissionen i sitt utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som ska lämnas in senast den 31 december 2019 och, om den berörda medlemsstaten inte följer en rekommendation eller en väsentlig del av denna, att medlemsstaten tillhandahåller och offentliggör sin motivering.

(11)

I tillämpliga fall bör medlemsstaterna rapportera samma uppgifter i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, och uppdateringar under senare år, som de rapporterar till Eurostat eller Europeiska miljöbyrån. Användning av en och samma källa och av europeisk statistik, om sådan finns tillgänglig, är också central för beräkning av referensscenariot för modeller och prognoser. Användning av europeisk statistik gör att uppgifterna och prognoserna i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna blir mer jämförbara.

(12)

Alla delar av bilaga I till förordning (EU) 2018/1999 måste ingå i den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen. I detta sammanhang bör man utvärdera de makroekonomiska konsekvenserna och, i den utsträckning det är möjligt, de hälso-, miljö-, sysselsättnings- och utbildningsmässiga konsekvenserna samt de kompetensrelaterade och sociala konsekvenserna av de planerade styrmedlen och åtgärderna. Allmänheten och berörda aktörer måste konsulteras i utarbetandet av den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen. Dessa aspekter och andra delar beskrivs i detalj i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som offentliggörs tillsammans med denna rekommendation (6).

(13)

I den slutliga planen bör Malta bygga vidare på de positiva kopplingarna mellan de planerade styrmedel och åtgärder som framhålls i utkastet till plan, och utforska de mer utmanande kopplingarna mellan styrmedlen, främst mellan dimensionerna ”minskade växthusgasutsläpp”, ”energitrygghet” och ”den inre marknaden” och principen om ”energieffektivitet först”. Målen inom ramen för dimensionen ”forskning, innovation och konkurrenskraft” måste fungera som stöd för de planerade insatserna inom energiunionens övriga dimensioner. Malta skulle också behöva fastställa mer konkreta, mätbara och tidsrelaterade politiska mål för alla fem dimensionerna.

(14)

Den slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanen skulle kunna kompletteras med mer övergripande åtgärder för att dra nytta av potentialen för samverkan med den cirkulära ekonomin.

(15)

Till grund för kommissionens rekommendationer till Malta ligger en bedömning av Maltas utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan som offentliggörs tillsammans med denna rekommendation (7).

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.