(1)

Den 22 juni 2018 konstaterade rådet i enlighet med artikel 121.4 i fördraget att en betydande avvikelse från Ungerns medelfristiga budgetmål förelegat 2017. Med anledning av denna konstaterade betydande avvikelse utfärdade rådet den 22 juni 2018 en rekommendation (2) i vilken Ungern rekommenderades att vidta nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med avvikelsen. Rådet konstaterade senare att Ungern inte hade vidtagit effektiva åtgärder till följd av denna rekommendation och utfärdade därför den 4 december 2018 en reviderad rekommendation (3). Rådet konstaterade senare att Ungern inte hade vidtagit effektiva åtgärder till följd av denna reviderade rekommendation.

(2)

Den 14 juni 2019 konstaterade rådet att en betydande avvikelse från anpassningsbanan mot Ungerns medelfristiga mål återigen hade förelegat 2018. På grundval av detta utfärdade rådet en rekommendation (4) där Ungern rekommenderades att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den nominella ökningen i primära offentliga nettoutgifter (5) inte överstiger 3,3 % 2019 och 4,7 % 2020, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 1,0 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2019 och 0,75 % av BNP 2020. Den rekommenderade budgetansträngningen för 2020 ansågs lämplig på villkor att landet uppnår den nödvändiga anpassningen 2019. Rådet rekommenderade även Ungern att använda alla oförutsedda vinster till att minska sitt underskott och att budgetkonsolideringsåtgärder bör, utan att hämma tillväxten, säkra en varaktig förbättring av det strukturella saldot i de offentliga finanserna. Rådet fastställde en tidsfrist fram till den 15 oktober 2019 för Ungern att rapportera om vilka åtgärder som vidtagits till följd av rekommendationen av den 14 juni 2019.

(3)

Den 26 september 2019 genomförde kommissionen med stöd av artikel -11.2 i förordning (EG) nr 1466/97 ett utökat övervakningsuppdrag i Ungern för att utföra kontroller på plats. Efter att ha översänt de preliminära resultaten till de ungerska myndigheterna för synpunkter rapporterade kommissionen resultaten till rådet den 20 november 2019. Dessa resultat offentliggjordes. Kommissionen konstaterar i sin rapport att de ungerska myndigheterna planerar att behålla det mål för det samlade underskottet 2019 på 1,8 % av BNP som fastställs i konvergensprogrammet 2019. För 2020 reviderade de ungerska myndigheterna underskottsmålet till 1 % av BNP och gjorde det därmed mer ambitiöst än det mål på 1,5 % av BNP som angavs i konvergensprogrammet 2019. De ungerska myndigheterna planerar således endast följa rekommendationen av den 14 juni 2019 i fråga om år 2020.

(4)

Den 15 oktober 2019 överlämnade de ungerska myndigheterna en rapport om åtgärder som vidtagits till följd av rådets rekommendation av den 14 juni 2019. Trots att den makroekonomiska och offentligfinansiella utvecklingen varit mer gynnsam 2019 håller de ungerska myndigheterna i rapporten fast vid det mål för det offentliga underskottet på 1,8 % av BNP för detta år som anges i konvergensprogrammet 2019. För 2020 bekräftar de ungerska myndigheterna målet om ett samlat underskott på 1,0 % av BNP i enlighet med 2020 års budget och en förbättring med 0,5 % av BNP jämfört med målet i konvergensprogrammet 2019. I rapporten framhålls att underskottsmålet för 2020 inkluderar en stor reserv (på motsvarande 1 % av BNP) för hantering av externa risker som bara kan användas om underskottsmålet ser ut att uppnås. I rapporten anges de underskottshöjande åtgärder i den skyddsplan för ekonomin som den ungerska regeringen antog den 30 maj 2019 vilka syftar till att hålla uppe tillväxttakten de närmaste åren på 2 procentenheter över unionsgenomsnittet. Merparten av de många ekonomiska program som räknas upp i rapporten har fortfarande inte kvantifierats och rapporten innehåller inte heller några budgetberäkningar för 2019 och 2020. Rapporten uppfyller således inte rådets rapporteringskrav.

(5)

Enligt kommissionens höstprognos 2019 beräknas ökningen i primära offentliga nettoutgifter år 2019 uppgå till 6,8 %, vilket är långt över den rekommenderade takten på 3,3 % (avvikelse med 1,3 % av BNP). Det strukturella saldot ser ut att förbättras med 0,5 % av BNP i stället för den rekommenderade förbättringen med 1,0 % av BNP (avvikelse med 0,5 % av BNP). Båda pelarna pekar därmed på en avvikelse från den rekommenderade anpassningen. När det gäller utgiftsriktmärket påverkas resultatet negativt av att en lägre BNP-deflator används för denna indikator jämfört med nuvarande beräkningar. Utgiftsriktmärket påverkas även marginellt men negativt av utjämningen av nationellt finansierade investeringar. Det strukturella saldot påverkas i sin tur positivt av den högre beräknade potentiella tillväxt som används för denna indikator, men negativt av inkomstbortfall. Om hänsyn tas till dessa faktorer bekräftar den samlade bedömningen en avvikelse från den rekommenderade anpassningen 2019.

(6)

Enligt kommissionens höstprognos 2019 beräknas ökningen i primära offentliga nettoutgifter år 2020 uppgå till 7,5 %, vilket är långt över den rekommenderade takten på 4,7 % (avvikelse med 1,0 % av BNP). Det strukturella saldot ser ut att förbättras med 1,2 % av BNP, vilket överstiger den budgetansträngning på 0,75 % av BNP som rådet har rekommenderat med 0,4 procentenheter. Utgiftsriktmärket pekar alltså på en risk för avvikelse från den nödvändiga anpassningsbanan, medan det strukturella saldot pekar på efterlevnad och skillnaden dem emellan är relativt stor. De offentliga investeringarna har ökat stadigt de senaste åren till 6,4 % av BNP 2019, vilket är det absolut högsta talet i unionen. Den minskning som planeras 2020 betraktas mot denna bakgrund mer som en långsiktig normalisering av den offentliga investeringstakten. Medan de minskade investeringarna till fullo avspeglas i förändringen i det strukturella saldot leder den utjämnade investeringsprofilen i utgiftsriktmärket till att det sistnämnda ger en alltför negativ bild av budgetansträngningen. Utgiftsriktmärket påverkas även negativt av att en lägre BNP-deflator används för denna indikator jämfört med nuvarande beräkningar. Om hänsyn tas till dessa faktorer pekar utgiftsriktmärket på att kravet uppfylls. Det strukturella saldot påverkas samtidigt positivt av att beräkningen baseras på en högre punktskattning av den potentiella BNP-tillväxten jämfört med det medelfristiga genomsnitt som ligger till grund för utgiftsriktmärket. Om hänsyn tas till dessa faktorer visar den samlade bedömningen att Ungern uppnår den rekommenderade anpassningen 2020.

(7)

Ovannämnda resultat leder till slutsatsen att Ungerns åtgärder till följd av rådets rekommendation av den 14 juni 2019 har varit otillräckliga. Budgetansträngningen är inte tillräcklig för att säkerställa att den nominella ökningen i primära offentliga nettoutgifter inte överstiger 3,3 % 2019, vilket skulle motsvara en årlig strukturell anpassning på 1,0 % av BNP, medan den planerade budgetansträngningen 2020 på det hela taget överensstämmer med den rekommenderade anpassningen.