BILAGA

Projekt till stöd för stärkt biosäkerhet och bioskydd i Latinamerika i linje med genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) om icke-spridning av massförstörelsevapen och bärare av dessa

1.   Inledning och målsättningar

1.1   Inledning

Konventionen om biologiska vapen (nedan kallad BTV-konventionen) trädde i kraft 1975 och har ratificerats av alla länder i Latinamerika och Västindien utom ett (Haiti). Efter mer än fyrtio år saknar dock många av dessa länder inhemsk lagstiftning och andra regelverk som krävs för att fullt ut genomföra BTV-konventionen. I konventionen fastställs bland annat vissa biosäkerhetsnormer för att minska bakteriologiska och andra biologiska hot som kan skada livet på jorden.

FN:s säkerhetsråd antog 2004, i ett försök att vidta ytterligare åtgärder för att motverka sådana hot, resolution 1540 (nedan kallad resolution 1540 (2004)). Enligt resolutionen måste alla stater vidta och genomdriva ändamålsenliga åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av nukleära, kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa. Enligt operativ punkt 3a i resolution 1540 (2004) ska sådana åtgärder innefatta inrättande av lämpliga kontroller av material med koppling till dessa vapen och deras bärare och, i detta syfte, utarbetande och upprätthållande av lämpliga ändamålsenliga åtgärder för att redogöra för och säkra sådana produkter i samband med produktion, användning, förvaring eller transport.

Vart femte år genomför 1540-kommittén en övergripande översyn av medlemsstaternas insatser för att genomföra skyldigheterna enligt resolution 1540 (2004). I slutdokumentet från 2016 års övergripande översyn drogs några viktiga slutsatser. För det första konstateras det i dokumentet att medlemsstaterna har gjort vissa framsteg när det gäller att säkra och skydda känsliga material, men att det fortfarande finns brister. För det andra noterade kommittén att arbetet med att redogöra för och säkra material med koppling till biologiska vapen inte har nått lika långt som arbetet med att skydda material med koppling till kärnvapen och kemiska vapen. För det tredje noterade kommittén att det inte sedan 2011 har gjorts några framsteg när det gäller staternas genomförande av de åtgärder som efterlyses i resolution 1540 (2004). Kommittén drog därför slutsatsen att staterna omgående bör anta åtgärder för att redogöra för och säkra material med koppling till biologiska vapen.

En incident som inbegriper införande och potentiell spridning av en patogen biologisk agens, antingen av en aktör som har för avsikt att skada en viss befolkningsgrupp eller genom naturliga orsaker, har potential att orsaka betydande mänsklig, ekonomisk och politisk skada i OAS-regionen. OAS har mot bakgrund av detta potentiella hot försökt öka medvetenheten om och kapaciteten för biosäkerhet och bioskydd i Amerika. Sedan 2009 har exempelvis den Interamerikanska kommittén mot terrorism (nedan kallad OAS/CICTE) genom sitt sekretariat (nedan kallat sekretariatet) lett flera nationella krishanteringsövningar med inriktning på biologiska incidenter och med syftet att öka medvetenheten om biosäkerhetshot och samla tjänstemän och företrädare från byråer och organisationer för utbildning om hur de kan samordna sin hantering av biologiska incidenter. Ett antal OAS-medlemsstater har dessutom begärt särskilt bistånd från sekretariatet för att utarbeta eller uppdatera nationella beredskapsplaner för hantering av biologiska incidenter.

Även om dessa och andra insatser för att förbättra beredskapen och insatskapaciteten vid biologiska incidenter har lett till betydande resultat, finns det fortfarande brister i engagemanget för och investeringarna i biosäkerhet och bioskydd i många OAS‐medlemsstater. Detta återspeglas i bristen på nödvändig infrastruktur, kapacitet och rättsliga ramar för att effektivt upptäcka och reagera på en biologisk incident. De höga och oproportionerliga dödstalen i Amerika under 2009 års globala utbrott av influensa A(H1N1) belyser sårbarheterna ovan och framhäver behovet av större fokus på biosäkerhet och bioskydd. Man tror till exempel att fler människor dog i Amerika av svininfluensan A(H1NI) under 2009 än i resten av världen.

Bristen på engagemang hos regeringarna i regionen när det gäller biosäkerhet och bioskydd beror på en kombination av faktorer, däribland bristande medvetenhet hos beslutsfattarna om hotet och de potentiella kostnaderna för en storskalig biologisk incident, säkerhetsrelaterade prioriteringar som konkurrerar om knappa resurser på nationell nivå samt de utmaningar som utarbetandet av en integrerad nationell beredskap och insatskapacitet för biologiska incidenter innebär. Dessa utmaningar visar på behovet i OAS-regionen av en samordnad hantering av biologiska incidenter. En sådan hantering bör innefatta olika aktörer på nationell och lokal nivå, inbegripet ministerier (med ansvar för bl.a. hälso- och sjukvård, jordbruk, säkerhet, rättsliga frågor, försvar, underrättelser, transport, utrikesfrågor, internationell handel, ekonomi, vetenskap och teknik) samt brottsbekämpande myndigheter och annan insatspersonal, enheter i den privata sektorn (särskilt inom näringslivet och den akademiska världen) och civilsamhället.

1.2   Mål

Med hjälp av detta treåriga projekt har CICTE för avsikt att förbättra biosäkerheten och bioskyddet i de stödmottagande länderna i linje med resolution 1540 (2004), i synnerhet genom att fastställa och vidta effektiva åtgärder för att förhindra spridningen av biologiska vapen och bärare av sådana vapen.

Tekniskt stöd och samarbete med medlemsstater som stöder projektets övergripande syfte kommer att baseras på följande huvudmål:

—	Att skärpa normer för biosäkerhet och bioskydd i de stödmottagande länderna.

—	Att stärka lagstiftning och andra regelverk i fråga om biosäkerhet och bioskydd och harmonisera dem med befintliga internationella normer.

—	Att stärka samverkan och samarbete, i synnerhet genom inbördes utvärderingar inom ramen för resolution 1540 (2004).

—	Att främja kontinuerlig fortbildning i fråga om biosäkerhet och bioskydd.

2.   Val av genomförandeorgan och samordning med andra relevanta finansieringsinitiativ.

2.1   Genomförandeorgan – Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS)

Sedan 2005 stöder OAS aktivt medlemsstaternas ansträngningar för icke-spridning i Amerika. CICTE:s sekretariat fick 2010 ett särskilt mandat för att utveckla ett program som syftar till att bidra till genomförandet av resolution 1540 (2004). Ett strategiskt partnerskap inrättades därför mellan FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda), 1540‐kommitténs expertgrupp och sekretariatet för OAS/CICTE för att genomföra ett pilotprojekt för tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad i Amerika, i syfte att underlätta medlemsstaternas ansträngningar att genomföra de olika områden som omfattas av resolution 1540 (2004).

Ett av huvudmålen för OAS/CICTE har varit att samarbeta med länder vars regeringar är fullt engagerade i fråga om fysiskt skydd och redovisning av material som rör kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt försvar (CBRN), som en del av dessa staters ansträngningar för icke-spridning. Ett annat mål har varit att försöka att hjälpa de stödmottagande länderna att genomföra resolution 1540 (2004) genom att fastställa särskilda behov och utmaningar, för att kunna skräddarsy stöd i lagstiftningsfrågor och specialiserad kapacitetsuppbyggande verksamhet som syftar till att stärka medlemsstaternas förebyggande ram mot icke-statliga aktörers användning av CBRN‐material.

Hotens gränsöverskridande karaktär, som nödvändigtvis leder till samarbete mellan grannländer för möta dessa utmaningar, ger OAS regionala ram en komparativ fördel. Den regionala strategi som CICTE använder sig av för dessa frågor ska säkerställa konsekvens för att undvika överlappningar av insatser och kan maximera effektiviteten. OAS har i detta avseende, i egenskap av den främsta regionala organisationen i Amerika, i en unik ställning inom den amerikanska hemisfären när det gäller att vara effektiva tack vare sitt befintliga nätverk av nationella kontaktpunkter, sin omfattande närvaro i hela regionen och sin förmåga att arbeta på fältet med de föreslagna stödmottagande länderna.

Rent generellt har OAS/CICTE haft ett nära samarbete med regeringarna i flera OAS‐medlemsstater och uppnått viktiga resultat på området för biosäkerhet och bioskydd. Exempelvis har OAS/CICTE hjälpt medlemsstaterna på flera olika sätt, såsom genom att

—	utarbeta nationella handlingsplaner inom ramen för resolution 1540 (2004) och stärka lagstiftning och andra regelverk,

—	bygga upp kapacitet för att förebygga och bekämpa olaglig handel med och smuggling av CBRN-material,

—	främja utbyte av effektiva metoder med hjälp av inbördes utvärderingar, samt

—	underlätta samordningen på politisk nivå för att kartlägga områden för regionalt och delregionalt samarbete.

2.2   Samordning med andra relevanta finansieringsinitiativ

Som allmän regel samordnar OAS/CICTE sin verksamhet med andra organ och organisationer som tar emot finansiering både från samma och från andra givarregeringar och internationella organ. När det gäller organisationer som får stöd från Europeiska unionen för arbete med anknytning till den verksamhet som föreslås inom ramen för detta projekt är FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda), 1540-kommittén och dess expertgrupp samt stödenheten för genomförandet av BTV-konventionen direkt lämpliga för projektet, och det är värt att notera att OAS/CICTE redan har ett nära samarbete med dessa. Ledningsgruppen vid OAS högkvarter kommer att sköta samordningen med dessa organ för att säkerställa att alla insatser kompletterar varandra och för att undvika dubbelarbete. Projektverksamheten kommer att anpassas till skyldigheterna enligt resolution 1540 (2004) och BTV-konventionen.

I detta avseende anser OAS/CICTE att projektet uppenbart är i linje med rådets beslut från 2019 om stöd för genomförandet av BTV-konventionen utanför Europeiska unionen (nedan kallat beslutet). Det föreslagna projektet skulle främja beslutet genom att bidra till att minska risken för spridning av biologiska vapen och toxinvapen i regionen. I samband med detta skulle man under projektet ta hänsyn till den snabba utvecklingen inom livsvetenskaper, för att säkerställa att regeringarnas lagstiftning och andra regelverk för att motverka sådana hot uppfyller gällande internationella normer. Därmed skulle projektet bidra till att säkerställa att OAS-medlemsstater är väl förberedda när det gäller att snabbt reagera på eventuella hot som kan uppstå.

I fråga om utveckling av politiken kommer OAS/CICTE att fortsätta arbetet på detta område vid sina regelbundna möten och genom kommittén för säkerhet inom den amerikanska hemisfären vid OAS ständiga råd.

Det främsta syftet med detta förslag är att förbättra biosäkerheten och bioskyddet i de stödmottagande länderna genom att öka medvetenheten och bygga upp kapaciteten i relevanta sektorer, i enlighet med resolution 1540 (2004), bland annat genomföra ändamålsenliga inhemska åtgärder för att förhindra spridning av biologiska vapen och bärare av dessa. Dessa insatser kommer att riktas mot forskare inom livsvetenskaper på området biosäkerhet och bioskydd inom offentlig och privat sektor, samt mot politiskt ansvariga och lagstiftare. Verksamheten omfattar utbildningar för forskare inom livsvetenskaper i de stödmottagande länderna samt utveckling av en online-utbildning för att nå ännu fler stödmottagare i regionen. OAS/CICTE kommer att bedriva denna verksamhet i samordning med våra strategiska partner. När det gäller mycket specialiserade utbildningar och uppgifter får OAS, såsom framgår av metoddelen, ingå kontrakt för kortfristigt stöd (experter, utbildare och forskare) och kommer att samarbeta med sina partner på dessa områden (bl.a. stödenheten för genomförandet av BTV‐konventionen, Unoda, Världsorganisationen för djurhälsa och EU) samt med den akademiska världen för att säkerställa att personalen uppfyller alla tekniska krav, inbegripet, när så är möjligt, på grundval av de förteckningar som upprättats av dessa organisationer.

3.   Projektbeskrivning

3.1   Beskrivning

Vårt förslag syftar till att förbättra biosäkerheten och bioskyddet i de stödmottagande länderna, i linje med resolution 1540 (2004), och till att ytterligare stärka de stödmottagande staternas förmåga att effektivt föregripa och reagera på en storskalig incident med en biologiskt agens, oavsett om den är antropogen eller förekommer av naturliga orsaker. Projektet skulle också bidra till att förbättra samarbetet mellan myndigheter och det internationella samarbetet samt informationsutbytet mellan OAS‐medlemsstaterna för att kunna vidta förberedelser inför och reagera på biologiska incidenter. Projektet syftar dessutom till att åtgärda luckor i lagstiftningen som för närvarande finns i vissa av de stödmottagande länderna och komplettera insatserna för att genomföra BTV-konventionen.

Projektet kommer att samla upp till åtta OAS-medlemsstaters ansvariga nationella myndigheter, lämpliga företrädare för den privata sektorn och civilsamhället samt kvalificerade internationella experter för att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att säkerställa stärkt kapacitet vad gäller biosäkerhet och bioskydd i dessa stater och överlag i OAS-regionen. En tvådelad strategi kommer att användas för projektet som inbegriper både nationell och delregional verksamhet. Man kommer i samband med projektet att försöka att ta till vara på sekretariatets tidigare erfarenheter från arbetet med dessa frågor i Amerika, tillsammans med dess väletablerade nätverk av kontakter och partner (särskilt i den offentliga sektorn). Insatserna på nationell nivå kommer att inriktas på samarbete med enskilda OAS-medlemsstater för att stärka den nationella förmågan, utarbeta lagstiftning och bestämmelser samt för att ta fram landsspecifika handlingsplaner i syfte att stärka den operativa förmågan.

På regional nivå kommer verksamheten för uppbyggnad av förmågan att inriktas på att främja utbyte av information och god praxis samt på att definiera de strukturella, materiella och funktionella parametrarna utifrån en regional strategi.

Dessutom kommer genom projektet ett förfarande för inbördes utvärdering som tagits fram under senare år att utnyttjas enligt vilket stater frivilligt kommer överens om att samarbeta för att bedöma sina gemensamma starka och svaga sidor vid fullgörandet av skyldigheterna enligt resolution 1540 (2004) och ändamålsenliga metoder och områden för fortsatt bilateralt samarbete att fastställas. Till följd av de inbördes utvärderingar inom ramen för resolution 1540 (2004) som nyligen utförts enligt planerna mellan Chile och Colombia (2017), Dominikanska republiken och Panama (2019) och allra senast mellan Paraguay och Uruguay (2019) föreslår vi att dessa tre par länder förses med specifikt uppföljningsstöd och att samarbete sker med desamma. Härvid kommer vi att sträva efter att följa upp de nära bilaterala förbindelser som knutits mellan dessa stater under den inbördes utvärderingen samt att ytterligare främja dessa länders påvisade åtagande att fortsätta samarbetet vad gäller resolution 1540 (2004) utöver de inledande inbördes utvärderingarna. Vi föreslår även att ytterligare inbördes utvärderingar i regionen främjas, med en stark inriktning på biosäkerhet och bioskydd för länder som ännu inte har genomfört sådana utvärderingar, såsom Mexiko och möjligen andra partner i regionen. Slutligen förordar vi att befintliga förfaranden för inbördes utvärderingar ses över för att främja och stärka ett fortsatt samarbete mellan länderna, främja bästa praxis och främja att tekniska dokument offentliggörs (utöver de slutrapporter som staterna lämnar in) så att de framsteg som görs i dessa forum tas till vara.

3.2   Metod

3.2.1   Organisationsstruktur

Detta projekt kommer att genomföras av OAS/CICTE, i samordning med stödmottagande OAS-medlemsstater. Projektledningsgruppen för OAS/CICTE kommer att bestå av tre anställda och en assistent för stöd med administration och ekonomi baserade vid OAS huvudkontor i Washington DC, i samordning med kontraktsanställd extern personal beroende på vilka specifika verksamheter som ska utföras, under chefssekreteraren för CICTE:s allmänna överinseende och ledning.

Den externa kontraktsanställda personalen kommer att inbegripa en juridisk expert som kommer att utföra den del av projektet som avser stöd i lagstiftningsfrågor. När det gäller mycket specialiserade utbildningar och uppgifter får OAS ingå kontrakt för kortfristigt stöd (experter, utbildare och forskare) från andra tekniska partnerorganisationers listor över experter, bl.a. stödenheten för genomförandet av BTV-konventionen, Unoda, Världsorganisationen för djurhälsa och Europeiska unionen.

Inledningsvis kommer programledningsgruppen för OAS/CICTE att samordna direkt med de nationella myndigheterna i de medlemsstater som tidigare har begärt stöd när det gäller resolution 1540 (2004). I flera fall har OAS befintliga samarbetsavtal för att bistå medlemsstaterna inom områdena för genomförandet av resolution 1540 (2004) som kommer att utgöra grunden för det tekniska stödet.

3.2.2   Tekniska överväganden

Begäranden om tekniskt stöd och stöd i lagstiftningsfrågor för att stärka bestämmelserna om biosäkerhet och bioskydd kommer att kräva en inledande bedömning och analys av den befintliga lagstiftningen och de befintliga bestämmelserna som kommer att utföras av en juridisk expert i samordning med projektledningsgruppen och de relevanta myndigheterna i de stödmottagande länderna genom uppdrag för tekniskt stöd och stöd i lagstiftningsfrågor i syfte att identifiera specifika brister och länders prioriteringar. Särskilda åtgärder som avser förbättringar av lagstiftningen och regleringen på området biosäkerhet och bioskydd som kräver prioriterat genomförande och som kommer att få direkt stöd genom detta projekt kan på grundval av denna bedömning omfatta följande:

—	Analys av den befintliga lagstiftningen och de befintliga bestämmelserna i de stödmottagande länderna för att identifiera specifika brister.

—	Utarbetande och antagande av en exportkontrollförteckning.

—	Utarbetande och antagande av en nationell handlingsplan för hantering av biologiska hot.

—	Utarbetande av nationella riktlinjer för skydd av biologiska agens från oavsiktlig eller avsiktlig spridning, säker förvaring och transport av biologiska agens, inbegripet intern säkerhet.

Främjande och stärkande av regionalt samarbete omfattar följande:

—	Utformning av verksamheter för uppbyggnad av förmåga och samarbete för länder i regionen som har utfört inbördes utvärderingar i samband med genomförandet av resolution 1540 (2004).

—	Ytterligare inbördes utvärderingar med ett starkt fokus på biosäkerhet och bioskydd.

—	Utarbetande och offentliggörande av tekniska dokument om aktiviteter i samband med de inbördes utvärderingarna.

För delen om ökad medvetenhet, utbildning och fortbildning inom biosäkerhet och bioskydd i detta förslag, som ska genomföras parallellt med delen för tekniskt stöd och stöd i lagstiftningsfrågor samt regionalt samarbete, kommer en utbildningskurs att anordnas i vart och ett av de stödmottagande länderna. Dessa utbildningskurser kommer att samordnas av ledningsgruppen för OAS/CICTE och genomföras av internationella experter. Kurserna kommer att syfta till att bygga upp förmåga och föra samman en grupp utbildare från de olika vetenskapliga institutionerna i de stödmottagande länderna som kommer att kunna sprida kunskap om principer för biosäkerhet och bioskydd, bästa laboratoriepraxis, tekniker och metoder för hantering av biologiska risker i laboratorier och vid forskningsinstitut.

OAS/CICTE kommer att samarbeta med akademiker och forskare för att utforma en onlinekurs som ska bidra till att förbättra nuvarande resurser för vidare spridning av kunskap och medvetenhet om biosäkerhet, bioskydd och bioetik bland akademiker, lärare, studenter och forskare inom livsvetenskaper och andra berörda aktörer.

Dessutom kommer beslutsfattare, parlamentsledamöter och branschen att informeras och göras mer medvetna om biosäkerhet, bioskydd, resolution 1540 (2004) och genomförandet av BTV-konventionen under uppdragen för tekniskt stöd och stöd i lagstiftningsfrågor och de delregionala verksamheter som förslaget omfattar.

3.2.3   Jämställdhetsperspektiv

OAS/CICTE har genom sitt 1540-program en viktig roll inom stödet till medlemsstaterna att bygga upp sin förmåga i syfte att genomföra resolution 1540 (2004) och bekämpa spridning samt att främja jämställdhet. Alla dessa resultat bidrar till uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling och kompletterar OAS-medlemsstaternas insatser för att genomföra relevanta instrument inom områdena global nedrustning och icke-spridningssystemet.

OAS/CICTE kommer att säkerställa en likvärdig behandling under rekryteringsprocessen till stöd för de stödmottagande länderna inom projektet och kommer att uppmuntra dessa länder att på ett meningsfullt sätt göra kvinnor delaktiga i projektets alla etapper. Särskilda ansträngningar görs alltid för att integrera ett genusperspektiv och för att ställa kvinnor i centrum för de ämnen som diskuteras.

3.2.4   Extern samordning

OAS kommer förutom att samordna och samarbeta med nationella myndigheter i hela regionen också att samordna och samarbeta med andra institutioner och organisationer under genomförandet av projektet. Följande aktörer (som förtecknas nedan) skulle kunna ge stöd i särskilda frågor och hjälpa till att främja initiativet i regionen:

—	FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda), inbegripet stödenheten för genomförandet av BTV-konventionen.

—	Den säkerhetsrådskommitté som inrättats i enlighet med resolution 1540 (2004) och dess expertgrupp.

—	Världsorganisationen för djurhälsa.

—	Världshälsoorganisationen (WHO), inklusive den panamerikanska hälsoorganisationen (Paho).

—

Civilsamhällesorganisationer, den akademiska världen och organisationer i den privata sektorn vars mål är i linje med målen för detta förslag, däribland Sandia National Laboratory, Subcomisión de Bioseguridad y Bioscustodia de la Asociación Argentina de Microbiología, James Martin Center CNS och Asociación Latinoamericana de Biocontención y Biocustodia.

3.3   Projektmål och projektverksamheter

Mål 1: Skärpta normer för biosäkerhet och bioskydd i de stödmottagande länderna.

Stödverksamhet

—	Verksamhet 1.1: Utföra ett uppdrag för tekniskt bistånd per land med organ som arbetar med biosäkerhet och bioskydd, för att utvärdera behov och utarbeta ett utkast till bedömningsrapport.

—	Verksamhet 1.2: Utifrån behov och resurser möjliggöra utbildning inom ett eller båda av följande områden: antagande av en exportkontrollförteckning eller antagande av en nationell handlingsplan för hantering av biologiska hot. Utarbeta en utvärderingsrapport.

—	Verksamhet 1.3: Utarbeta nationella riktlinjer för skydd av biologiska agens från oavsiktlig eller avsiktlig spridning samt nationella riktlinjer för korrekt och säker förvaring och transport av biologiska agens, inbegripet intern säkerhet.

Förväntade resultat

—	Bedömningsrapport med rekommendationer per land och per organ.

—	Exportkontrollförteckning skapad i enlighet med ländernas behov.

—	Utvärderingsrapport från landet om den nationella handlingsplanen och/eller riktlinjerna för hantering av biologiska hot, olyckshändelser, säker förvaring och transport.

Mål 2: Lagstiftning och andra regelverk i fråga om biosäkerhet och bioskydd som stärks och harmoniseras med befintliga internationella normer.

Stödverksamhet

—	Verksamhet 2.1: Se över gällande lagstiftning och andra regelverk i varje stödmottagande land för att identifiera brister och prioriterade områden.

—	Verksamhet 2.2: Tillhandahålla lagstiftningsstöd vid behov, inbegripet utarbetande av lagstiftning och regler för att införa exportkontrollförteckningar och/eller nationella handlingsplaner.

—	Verksamhet 2.3: Sammanställa och offentliggöra ett dokument med riktlinjer för bästa laboratoriepraxis, teknik och metoder för hantering av biologiska risker i laboratorier och forskningsinstitut och sprida detta för att öka medvetenheten om god praxis bland berörda aktörer.

Förväntade resultat

—	Minst ett uppdrag för lagstiftningsstöd per land för att ge stöd i samband med exportkontrollförteckningen och/eller nationella handlingsplaner och/eller utarbetande av relevant lagstiftning/relevanta regler.

—	Bästa laboratoriepraxis offentliggjord med olika komponenter: akademiska aspekter, teknik och olika metoder.

Mål 3: Stärkt samverkan och samarbete, i synnerhet genom inbördes utvärderingar inom ramen för resolution 1540 (2004).

Stödverksamhet

—	Verksamhet 3.1: Möjliggöra upp till tre nya inbördes utvärderingar med ett starkt fokus på biosäkerhet och bioskydd.

—	Verksamhet 3.2: Genomföra tre bilaterala workshoppar för uppföljning av de inbördes utvärderingar som redan genomförts i regionen i samband med genomförandet av resolution 1540 (2004).

—	Verksamhet 3.3: Utarbeta och offentliggöra tekniska dokument om aktiviteter i samband med de inbördes utvärderingarna.

—	Verksamhet 3.4: Anordna en regional konferens om biosäkerhet och bioskydd för att bland annat öka samordningen och främja informationsutbyte.

—	Verksamhet 3.5: Anordna en regional konferens om läget i fråga om genomförandet av resolution 1540 (2004) i Amerika.

Förväntade resultat

—	Inbördes utvärdering möjliggjord för sex stödmottagande länder.

—	Uppföljningsrapport om den inbördes utvärderingen utarbetad och offentliggjord för Chile/Colombia, Dominikanska republiken/Panama och Paraguay/Uruguay.

—	Ökad samordning mellan de organ som sysslar med biosäkerhet eller bioskydd i de stödmottagande länderna.

Mål 4: Främjande av kontinuerlig fortbildning i fråga om biosäkerhet och bioskydd.

Stödverksamhet

—	Verksamhet 4.1: Upprätta ett nätverk av utbildare inom biosäkerhet och bioskydd i varje stödmottagande land.

—	Verksamhet 4.2: Utforma och utveckla en utbildningsmodul för forskare för att minska risken för felaktig användning av material och utrustning.

—	Verksamhet 4.3: Samordna med berörda nationella utbildningsinstitut för att uppmuntra inkludering i akademiska läroplaner av moduler och/eller material med anknytning till biosäkerhet och bioskydd, inbegripet genomförande av resolution 1540 (2004) och BTV-konventionen.

—	Verksamhet 4.4: Anordna och genomföra åtta kurser om biosäkerhet och bioskydd (en per stödmottagande land).

Förväntade resultat

—	Ett nätverk av utbildare och specialister på biosäkerhet och bioskydd inrättat i varje land.

—	Öppna onlinekurser skapade och sex kurser genomförda.

—	Forskare från organ som sysslar med biosäkerhet och bioskydd utbildade i de stödmottagande länderna.

4.   Stödmottagare

De direkta stödmottagarna vad gäller målen 1–4 är nationella institutioner och myndigheter med ansvar för biosäkerhet och bioskydd i varje stödmottagande land (upp till åtta stater beroende på vilka medel som erhålls: Argentina, Chile, Colombia, Dominikanska republiken, Mexiko, Panama, Paraguay och Uruguay). Genom skapandet av onlinekurser och inkluderingen av dessa ämnen i universitetens kursplaner kommer ett ännu bredare spektrum av stödmottagare att nås.

5.   Synlighet för Europeiska unionen

OAS/CICTE kommer att se till att unionen på flera sätt erkänns i alla projektverksamheter för sitt ekonomiska stöd till projektet. EU:s stöd kommer att uppmärksammas i pressmeddelanden, på sociala medier och i intervjuer med nyhetsmedier i samband med evenemang med hög synlighet. All utrustning, allt tryckt material och all programvara som skänks till de stödmottagande länderna kommer att märkas såsom finansierade av unionen. Projektanställda kommer att bära EU:s logotyp och/eller flagga på alla huvudbonader, överdragskläder och arbetskläder, som ett tydligt exempel på profilering. Unionens stöd kommer att offentliggöras och synliggöras på OAS webbplatser och i publikationer med anknytning till projektet och de program som stöds.

6.   Varaktighet

Den planerade tidsramen för genomförandet av projektet är 36 månader.

7.   Allmänt upplägg

Projektet kommer att genomföras tekniskt av OAS/CICTE genom dess befintliga 1540‐program.

8.   Partner

OAS/CICTE kommer att genomföra projektet i partnerskap med nationella myndigheter i de stödmottagande länderna, i samarbete med strategiska partner.

9.   Rapportering

Beskrivande lägesrapporter och finansiell status kommer att läggas fram kvartalsvis för att möjliggöra lämplig övervakning och utvärdering vid rätt tidpunkt, och OAS/CICTE kommer att stå i nära kontakt med donatorn.