RÅDETS BESLUT (GUSP) 2019/615

av den 15 april 2019

om unionsstöd till verksamheten inför 2020 års granskningskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 28.1 jämförd med artikel 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

För fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (nedan kallat icke-spridningsfördraget) markerar 2020 års granskningskonferens mellan parterna i icke-spridningsfördraget (nedan kallad granskningskonferensen 2020) flera viktiga datum, till exempel 50-årsminnet av fördragets ikraftträdande och 25-årsminnet av antagandet vid 1995 års granskningskonferens av beslut 3 (förlängning av icke-spridningsfördraget) genom vilket icke-spridningsfördraget förlängdes på obestämd tid.

(2)

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet Europeiska unionens strategi mot spridning av massförstörelsevapen (nedan kallad 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen). I 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen anges stöd för icke-spridningsfördraget som en förstahandsprioritering för insatserna på internationell nivå med en maning om att icke-spridningsfördraget och IAEA:s säkerhetskontrollavtal samt tilläggsprotokollen till dessa måste bevaras i sin helhet och gälla överallt.

(3)

I enlighet med den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från 2016 samt 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen baseras unionens insatser alltjämt på övertygelsen att en multilateral inställning till säkerhet, inklusive nedrustning och icke-spridning, är det bästa sättet att upprätthålla internationell ordning, och därmed åtagandet att hävda, genomföra och stärka de multilaterala fördragen och avtalen om nedrustning och icke-spridning.

(4)	I FN:s generalsekreterares nedrustningsagenda Att säkra vår gemensamma framtid, som lades fram den 24 maj 2018, betonades att icke-spridningsfördraget nu betraktas som en central pelare i den internationella säkerhetsarkitekturen.

(5)

Unionen medverkar aktivt i den nuvarande granskningsomgången för icke-spridningsfördraget, som inleddes med den första sessionen i förberedande kommittén i Wien den 2–12 maj 2017. Den andra sessionen i förberedande kommittén ägde rum i Genève den 23 april–4 maj 2018. Den tredje sessionen i förberedande kommittén äger rum i New York den 29 april–10 maj 2019, och granskningskonferensen 2020 mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen äger rum i New York den 27 april–22 maj 2020.

(6)

Europeiska unionen betraktar icke-spridningsfördraget som en hörnsten i det globala systemet för förhindrande av spridning av kärnvapen, en grundförutsättning för fortsatt nedrustning i enlighet med artikel VI och en viktig faktor i vidareutvecklingen av användning av kärnenergi för fredliga ändamål. Rådet antog i detta avseende gemensam ståndpunkt 2005/329/Gusp (1), beslut 2010/212/Gusp (2) och slutsatserna om den nionde utvärderingskonferensen mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I syfte att ge omedelbar och praktisk tillämpning av vissa inslag i 2003 års EU-strategi mot massförstörelsevapen ska unionen stödja verksamhet som syftar till att hävda och upprätthålla icke-spridningsfördragets integritet genom en balanserad inriktning på icke-spridningsfördragets tre lika viktiga och ömsesidigt förstärkande pelare: nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi.

2. För att uppnå det mål som avses i punkt 1 ska unionen stödja följande utåtriktade verksamhet, anordnad av ledningen för granskningskonferensen 2020:

a)	Tre temainriktade seminarier om nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi för fördragsstaterna.

b)	Högst fyra regionala möten i Asien och Stillahavsområdet, Afrika, Latinamerika och Västindien samt Mellanöstern.

c)	Två sidoevenemang under den 74:e sessionen i generalförsamlingens första utskott och under granskningskonferensen 2020.

En projektbeskrivning återfinns i bilagan.

Artikel 2

1. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2. Det projekt som avses i artikel 1.2 ska genomföras av Förenta nationernas kontor för nedrustningsfrågor (Unoda).

Artikel 3

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av det projekt som avses i artikel 1.2 ska vara 1 299 883,68 EUR.

2. De utgifter som finansieras med det belopp som anges i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens budget.

3. Kommissionen ska övervaka att det finansiella referensbelopp som avses i punkt 1 förvaltas korrekt. Den ska därför ingå en finansieringsöverenskommelse med Unoda. I denna överenskommelse ska det fastställas att Unoda ska säkerställa att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4. Kommissionen ska eftersträva att ingå den finansieringsöverenskommelse som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter detta besluts ikraftträdande. Den ska informera rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för finansieringsöverenskommelsens ingående.

Artikel 4

Den höga representanten ska regelbundet och åtminstone en gång varje år rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av rapporter som utarbetats av Unoda. Dessa rapporter ska ligga till grund för den utvärdering som ska utföras av rådet. Kommissionen ska avlägga rapport om de finansiella aspekterna av projektgenomförandet enligt artikel 1.2.

Artikel 5

1. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2. Detta beslut upphör att gälla 18 månader efter dagen för ingåendet av den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3. Det ska dock upphöra att gälla sex månader efter ikraftträdandet om den finansieringsöverenskommelsen inte har ingåtts inom sex månader efter detta besluts ikraftträdande.

Utfärdat i Luxemburg den 15 april 2019.

På rådets vägnar

P. DAEA

Ordförande

(1) Rådets gemensamma ståndpunkt 2005/329/Gusp av den 25 april 2005 om 2005 års utvärderingskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (EUT L 106, 27.4.2005, s. 32).

(2) Rådets beslut 2010/212/Gusp av den 29 mars 2010 om den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta vid 2010 års utvärderingskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (EUT L 90, 10.4.2010, s. 8).

BILAGA

1. MÅL

Granskningskonferensen 2020 kommer att utgöra en milstolpe för systemet för icke-spridning av kärnvapen. Europeiska unionen betraktar icke-spridningsfördraget som en hörnsten i det globala systemet för förhindrande av spridning av kärnvapen, en grundförutsättning för fortsatt nedrustning i enlighet med artikel VI och en viktig faktor i vidareutvecklingen av tillämpningar för användning av kärnenergi för fredliga ändamål.

Sedan 2017 har ordförandena vid sessionerna i icke-spridningsfördragets förberedande kommitté arbetat för att bygga upp kontinuitet mellan förberedande kommitténs sessioner under granskningsomgången, bland annat genom att skapa tematisk enighet och anordna en serie regionala samråd i Asien och Stillahavsområdet, Afrika och Latinamerika. Dessa samråd har varmt välkomnats av staterna i dessa regioner, eftersom de ger huvudstadsbaserade experter möjlighet att komma i kontakt med ordförandena för förberedande kommittén och utgör en möjlighet till dialog för stater som inte har de nödvändiga resurserna för att ha stora delegationer i New York, Genève eller Wien samt skapar viktiga tillfällen för att diskutera centrala regionala prioriteringar. Samråden har på ett betydande sätt bidragit till de formella överläggningarna inom ramen för icke-spridningsfördraget.

Projektets mål kan bättre uppnås om man bygger vidare på och stärker det arbete som utförts av ordförandena för förberedande kommitténs sessioner 2017 och 2018 genom en global process för samråd mellan de stater som är parter i icke-spridningsfördraget och den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 samt ordförandena för förberedande kommitténs sessioner. Detta projekt ska främja de inledande förberedelserna inför konferensen, stödja ledningen när det gäller att förstå nyanserna i fördragsstaternas ståndpunkter och vinna dessa staters förtroende samt underlätta dialogen mellan fördragsstaterna och den nominerade ordföranden om hur man kan övervinna hindren för framgång under 2020.

Huvudsakliga mål:

Öka förståelsen av problemen och prioriteringarna inför 2020 års granskningsomgång för icke-spridningsfördraget, på grundval av överläggningarna vid förberedande kommitténs sessioner 2017, 2018 och 2019, även problem och prioriteringar ur ett regionalt perspektiv, och bidra till att dessa problem och prioriteringar läggs fram på ett tydligt sätt vid granskningskonferensen 2020.

Öka medvetenheten om hinder och potentiella områden för konvergens mot bakgrund av de många fördelarna med icke-spridningsfördraget, bland annat genom att man involverar ett bredare spektrum av aktörer, till exempel tekniska experter från tillsynsmyndigheter och vetenskapliga fakulteter samt beslutsfattare, bland annat parlamentariker.

3.	Skapa tillit och förtroende mellan staterna och den nominerade ordföranden i syfte att bygga upp de starka förbindelser som krävs för att granskningskonferensen 2020 ska bli framgångsrik.

4.	Uppmuntra flexibilitet och kompromissanda från staternas sida inför granskningskonferensen 2020 och försöka finna sätt att både nå enighet och överbrygga meningsskiljaktigheter.

5.	Utarbeta underlag för en färdplan för att granskningskonferensen 2020 ska bli framgångsrik, inklusive eventuella åtgärder och rekommendationer för ett fullständigt genomförande av icke-spridningsfördraget.

2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Unionens projekt till stöd för granskningsomgången 2020 ska omfatta följande:

Temainriktade seminarier för fördragsstater inom icke-spridningsfördragets tre pelare: kärnvapennedrustning, icke-spridning av kärnvapen och fredlig användning av kärnenergi.

—	Tre temainriktade seminarier i Genève (nedrustning), New York (icke-spridning) och Wien (fredlig användning) avsedda för regeringsföreträdare, experter, den akademiska världen, civilsamhället och industrin.

Regional utåtriktad verksamhet, anordnad av ledningen för granskningskonferensen 2020

—	Sammankallande till högst fyra regionala möten i Asien och Stillahavsområdet, Afrika, Latinamerika och Västindien samt Mellanöstern.

Sidoevenemang

—	Anordnande av två sidoevenemang under den 74:e sessionen i generalförsamlingens första utskott och under granskningskonferensen 2020.

Dessa inslag beskrivs närmare nedan.

2.1 Temainriktade seminarier

2.1.1 Syfte

Syftet med varje temainriktat seminarium är att öka medvetenheten om utmaningarna och möjligheterna inom icke-spridningsfördragets tre pelare. I synnerhet kommer man vid seminarierna att försöka lyfta fram de många fördelar som icke-spridningsfördraget redan medför och behovet av att bevara dessa fördelar. Vid seminarierna kommer man även att försöka utarbeta inslag som ska ingå i praktiska åtgärder och rekommendationer i syfte att uppnå samförstånd 2020.

2.1.2 I projektet ingår tre seminarier:

Som nämnt kommer man vid varje seminarium att behandla en av icke-spridningsfördragets pelare: nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi. Under diskussionerna kommer man att undersöka de inbördes sambanden mellan de tre pelarna, men också – bland annat – att ta upp följande: genomförandet av åtaganden som gjorts under tidigare granskningsomgångar; överbryggande av meningsskiljaktigheter angående hur man kan åstadkomma och upprätthålla en värld utan kärnvapen; stärkande av systemet för icke-spridning; tillgång till fördelarna med fredlig användning av kärnteknik, bland annat för att underlätta uppnåendet av målen för hållbar utveckling; stärkande av granskningsprocessen för icke-spridningsfördraget.

2.1.3 Format

Den nominerade ordföranden kommer att informera fördragsstaterna om utvecklingen inom varje pelare och redogöra för utmaningar och möjligheter. Paneler av regionala experter, experter från berörda internationella organisationer, till exempel Internationella atomenergiorganet (IAEA) och organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO), samt experter från FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir) kommer att bjudas in för att skapa diskussion och redogöra för idéer. Vid seminariet om fredlig användning av kärnenergi, som ska hållas i Wien, kommer även företrädare för nationella organ och strukturer som arbetar inom fredlig användning av kärnenergi att delta.

I seminarierna ingår även interaktiva frågestunder med den nominerade ordföranden, företrädare för fördragsstaterna och experter.

2.1.4 Plats

De tre temainriktade seminarierna kommer att anordnas enligt följande: Genève (nedrustning), New York (icke-spridning) och Wien (fredlig användning av kärnenergi).

2.1.5 Tidsplan

De tre temainriktade seminarierna kommer att äga rum efter den tredje sessionen i förberedande kommittén (29 april–10 maj 2019), under ledning och samordning av den nominerade ordföranden för 2020 års granskningskonferens. Datumen för dessa möten kommer att fastställas efter den tredje sessionen i förberedande kommittén, men kommer att infalla mellan maj 2019 och mars 2020.

2.1.6 Genomförandeorganets ansvar:

Innehållsmässiga förberedelser:

I samråd med den nominerade ordföranden ska Unoda utforma innehållet för seminarierna, dagordningen och urvalet av talare/experter.

Logistik och konferenstjänster:

Unoda ska vidta de logistiska åtgärderna inför de temainriktade seminarierna (boka möteslokaler, organisera catering, audiovisuell utrustning och researrangemang för deltagare och experter osv.).

2.2 Regionala möten

2.2.1 Syfte

Syftet med varje regionalt möte är att öka förståelsen av det nuvarande läget, diskutera olika möjligheter till samarbetsbaserat engagemang, komma fram till lösningar och bygga upp förbindelser för att bidra till en framgångsrik granskningskonferens 2020.

2.2.2 Ämnesområden

De regionala mötena i Asien och Stillahavsområdet, Afrika, Latinamerika och Västindien kommer att omfatta icke-spridningsfördragets samtliga tre pelare. Vid dessa möten kommer man att behandla de viktigaste frågor som påverkar icke-spridningsfördraget och dess fördragsstater, på grundval av överläggningarna vid förberedande kommitténs sessioner 2017, 2018 och 2019, samt presentera dessa frågor mot bakgrund av respektive regionala prioriteringar och problem. Frågorna inbegriper, men är inte begränsade till, följande: genomförandet av åtaganden som gjorts under tidigare granskningsomgångar; överbryggande av meningsskiljaktigheter angående hur man kan åstadkomma och upprätthålla en värld utan kärnvapen; stärkande av systemet för icke-spridning; tillgång till fördelarna med fredlig användning av kärnteknik, bland annat för att underlätta uppnåendet av målen för hållbar utveckling; stärkande av granskningsprocessen för icke-spridningsfördraget.

Vid det regionala mötet i Mellanöstern kommer man särskilt att behandla genomförandet av 1995 års resolution avseende icke-spridningsfördraget och om upprättandet av en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och från alla andra massförstörelsevapen och bärare. De utmaningar som denna fråga utgör för en framgångsrik granskningskonferens 2020 innebär att det måste anordnas ett fristående möte i denna region.

2.2.3 Format

De regionala mötena ska genomföras som interaktiva samråd. Vid varje regionalt möte ska den nominerade ordföranden få möjlighet att lämna en lägesrapport om granskningsomgången. Ordföranden ska sedan ställa en rad frågor till staterna för att skapa förutsättningar för en interaktiv frågestund.

För att skapa diskussion och få fram idéer ska man vid mötena även ta hjälp av paneler av regionala experter och experter med temainriktning, bland annat experter från berörda internationella organisationer, till exempel Internationella atomenergiorganet (IAEA) och organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO) samt från FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir).

2.2.4 Plats

De regionala mötena ska utformas för att stödja samverkan med regeringar från bestämda regioner under förberedelserna av granskningskonferensen 2020. Följande fyra regionala möten föreslås:

Länder i regioner/delregioner:	Förslag till mötesort:
Afrika	Addis Abeba
Latinamerika/Västindien	Buenos Aires
Asien och Stillahavsområdet	Jakarta
Mellanöstern	Amman

2.2.5 Tidsplan

De fyra regionala mötena ska hållas under en tolvmånadersperiod mellan mars 2019 och mars 2020. Den exakta tidsplanen och ordningsföljden för de regionala mötena (dvs. i vilken ordning regionerna ska behandlas) ska fastställas av genomförandeorganet i samråd med den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 och unionen, med beaktande av FN:s kalender för nedrustning. Varje regionalt möte ska pågå i högst två dagar. Den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 ska vara ordförande vid de fyra regionala mötena.

2.2.6 Genomförandeorganets ansvar

Innehållsmässiga förberedelser:

I samråd med ordförandena för de tre sessionerna i förberedande kommittén och under ledning av den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 ska Unoda utforma innehållet för de regionala mötena, dagordningen och urvalet av talare/experter.

Logistik och stöd till möten:

Unoda ska tillsammans med de regionala värdstaterna vidta de logistiska åtgärderna inför de regionala mötena (boka möteslokaler, organisera catering, audiovisuell utrustning och researrangemang för deltagare och experter osv.).

2.3 Sidoevenemang

Två sidoevenemang ska hållas under den 74:e sessionen i generalförsamlingens första utskott (oktober 2019) och under granskningskonferensen 2020. Sidoevenemanget i oktober 2019 ska ge ordförandena för de tre sessionerna i förberedande kommittén och den nominerade ordföranden möjlighet att diskutera förberedelserna inför granskningskonferensen 2020. Det sidoevenemang som ska hållas vid granskningskonferensen 2020 ska ge möjlighet att utbyta resultat från de temainriktade seminarierna och regionala mötena samt deras bidrag till förberedelserna inför konferensen.

2.3.1 Genomförandeorganets ansvar

Innehållsmässiga förberedelser:

I samråd med ordförandena för de tre sessionerna i förberedande kommittén och den nominerade ordföranden för granskningskonferensen 2020 ska Unoda utarbeta konceptdokumentet för sidoevenemangen samt dagordningen och urvalet av talare/experter.

Logistik och stöd till möten:

Unoda ska vidta de logistiska åtgärderna inför sidoevenemangen (boka möteslokaler, organisera catering, audiovisuell utrustning och researrangemang för experter osv.).

3. RAPPORTERING OCH BEDÖMNING

Unoda ska för den höga representanten och kommissionen lägga fram dels en slutlig ekonomisk och beskrivande rapport som bland annat ska innehålla tillvaratagna erfarenheter, dels korta rapporter med inriktning på viktiga budskap från varje möte.

4. VARAKTIGHET

Projektets genomförande ska pågå i 18 månader.

5. EU:s SYNLIGHET

Unoda ska vidta alla lämpliga åtgärder för att göra det känt att detta projekt har finansierats av unionen. Unionens stöd ska framhållas av den nominerade ordföranden vid dennes offentliga och slutna presentationer och genomgångar. Unionens stöd ska även erkännas i inbjudningar och andra dokument som delas med deltagarna i de olika evenemangen. Unoda ska säkerställa att unionen företräds vid alla evenemang som anordnas inom ramen för detta beslut.

6. GENOMFÖRANDEORGAN

Förenta nationernas kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) ska anförtros genomförandet av detta projekt. Projektet ska genomföras i enlighet med den finansieringsöverenskommelse som ska ingås mellan Europeiska kommissionen och Unoda.