25.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 82/29


RÅDETS BESLUT (EU) 2019/483

av den 19 mars 2019

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén avseende ändringen av bilaga XI (Finansiella tjänster) till EES-avtalet (Kapitalkravsförordningen (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1), särskilt artikel 1.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) (nedan kallat EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)

Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga IX till det avtalet som innehåller bestämmelser om finansiella tjänster.

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (4) bör införlivas i EES-avtalet.

(4)

Bilaga ΙΧ till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför grunda sig på det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande den föreslagna ändringen av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet ska baseras på det utkast till gemensamma EES-kommitténs beslut som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 19 mars 2019.

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande


(1)   EGT L 305, 30.11.1994, s. 6.

(2)   EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).


UTKAST TILL

GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr …/2019

av den …

om ändring av bilaga IX (Finansiella tjänster) till EES-avtalet

GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), rättad i EUT L 208, 2.8.2013, s. 68, EUT L 321, 30.11.2013, s. 6 och EUT L 20, 25.1.2017, s. 2, bör införlivas i EES-avtalet.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2395 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller övergångsarrangemang för att mildra inverkan på kapitalbasen av införandet av IFRS 9 och för hanteringen av vissa av den offentliga sektorns exponeringar uttryckta i en medlemsstats nationella valuta som stora exponeringar (2), bör införlivas i EES-avtalet.

(3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (3), rättat i EUT L 208, 2.8.2013, s. 73 och EUT L 20, 25.1.2017, s. 1, bör införlivas i EES-avtalet.

(4)

I förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU hänvisas till ”moderinstitut inom EU”, ”finansiella moderholdingföretag inom EU” och ”blandade finansiella moderholdingföretag inom EU”, som i EES-avtalssammanhang ska förstås som en hänvisning till enheter som uppfyller relevanta definitioner som anges i förordningen som är etablerade hos en avtalsslutande part och som inte är dotterföretag till ett annat institut hos en annan avtalsslutande part.

(5)

Genom direktiv 2013/36/EU upphävs Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG (4) och 2006/49/EG (5), vilka är införlivade med EES-avtalet och följaktligen bör utgå ur EES-avtalet.

(6)

Möjligheten till omotiverade minskningar av kapitalbaskraven med användning av interna modeller har bland annat begränsats genom nationell lagstiftning som genomför artikel 152 i direktiv 2006/48/EG, som vid utgången av 2017 ersattes av artikel 500 i förordning (EU) nr 575/2013. Det finns dock fortfarande flera andra bestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU som gör det möjligt för behöriga myndigheter att hantera samma fråga, däribland möjligheten till åtgärder för att motverka omotiverade minskningar av riskvägda exponeringsbelopp, se t.ex. artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, och för att införa försiktiga och konservativa marginaler i kalibreringen av interna modeller, se t.ex. artikel 144 i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 101 i direktiv 2013/36/EU.

(7)

Bilaga ΙΧ till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga IX till EES-avtalet ska ändras på följande sätt:

1.

Texten i punkt 14 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG) ska ersättas med följande:

32013 L 0036: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338), rättat i EUT L 208, 2.8.2013, s. 73 och EUT L 20, 25.1.2017, s. 1.

Bestämmelserna i direktivet ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)

Utan hinder av bestämmelserna i protokoll 1 till detta avtal, och såvida inte annat föreskrivs i detta avtal, ska ”medlemsstat(er)” och ”behöriga myndigheter”, utöver deras innebörd i förordningen, anses inbegripa Eftastaterna och deras respektive behöriga myndigheter.

b)

Hänvisningar till ”ECBS-centralbanker” eller till ”centralbanker” ska, utöver ordens innebörd i direktivet, anses inbegripa de nationella centralbankerna i Eftastaterna.

c)

Hänvisningar till andra rättsakter i direktivet ska gälla i den mån och i den form som rättsakterna är införlivade i detta avtal.

d)

Hänvisningar till EBA:s befogenheter i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 i direktivet ska tolkas så, att det bland de fall som föreskrivs i och i enlighet med punkt 31g i denna bilaga, hänvisar till Eftas övervakningsmyndigheters befogenheter när det gäller Eftastaterna.

e)

I artikel 2.5 ska följande punkt införas:

”(11a)

I Island ’Byggðastofnun’, ’Íbúðalánasjóður’ och ’Lánasjóður sveitarfélaga ohf.’;”

f)

I artikel 6 ska följande stycke läggas till i led a:

”Eftastaternas behöriga myndigheter samarbetar i en anda av förtroende och med fullständig ömsesidig respekt, särskilt i arbetet med att säkerställa att lämpliga och tillförlitliga uppgifter utväxlas mellan dem och andra parter i ESFS och med Eftas övervakningsmyndighet. Behöriga myndigheter i EU:s medlemsstater ska samarbeta med de behöriga myndigheterna i Eftastaterna på samma sätt.”

g)

Artikel 47.3 ska inte gälla för Eftastaterna. En Eftastat får sluta avtal med ett eller flera tredjeländer om tillämpning av bestämmelser som innebär att filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland ges identisk behandling på den Eftastatens territorium.

De avtalsslutande parterna ska underrätta varandra och samråda med varandra innan de ingår avtal med tredjeländer på grundval av artikel 47.3 eller första stycket i denna punkt, i förekommande fall.

När Europeiska unionen förhandlar med ett eller flera tredjeländer om att ingå avtal på grundval av artikel 47.3, och ett sådant avtal avser att få till stånd nationell behandling eller effektivt marknadstillträde för filialer till kreditinstitut i de berörda tredjeländerna, som har sitt huvudkontor i en av Europeiska unionens medlemsstater, ska unionen sträva efter att uppnå lika behandling för filialer till kreditinstitut som har sitt huvudkontor i en Eftastat.

h)

Artikel 48 ska inte tillämpas. När en Eftastat ingår avtal med ett eller flera tredjeländer om möjligheterna att utöva gruppbaserad tillsyn över institut vars moderföretag har huvudkontor i ett tredjeland, och institut som är belägna i tredjeland och vars moderföretag, antingen detta är ett institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingbolag, har huvudkontor i den Eftastaten ska avtalet syfta till att säkerställa att EBA från behörig myndighet i denna Eftastat kan få information som mottagits från nationella myndigheter i tredjeländer i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010.

i)

I artikel 53.2 ska orden ”eller, allt efter omständigheterna, Eftas övervakningsmyndighet” införas före orden ”i enlighet med detta direktiv”.

j)

I artikel 58.1 d ska orden ”eller, allt efter omständigheterna, Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ordet ”Esma”.

k)

I artikel 89.5 ska orden ”framtida lagstiftningsakter i unionen om krav på offentliggörande” ersättas med orden ”framtida lagstiftningsakter, tillämpliga enligt EES-avtalet, föreskriver krav på offentliggörande som”.

l)

I artikel 114.1 ska, när det gäller Liechtenstein, orden ”en ESCB-centralbank” ersättas med orden ”den behöriga myndigheten”.

m)

I punkt 117.1 andra stycket ska orden ”eller Eftas övervakningsmyndighet, allt efter omständigheterna,” införas efter ”EBA”.

n)

I artikel 133.14 och 133.15 ska orden ”eller, vad avser Eftaländerna, Eftastaternas ständiga kommitté” införas efter ”kommissionen”.

o)

I punkterna 151.1 ska, när det gäller Eftastaterna, orden ”ett beslut av gemensamma EES-kommittén som innehåller” införas efter ”i enlighet med”.”

2.

Följande ska införas efter punkt 14 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU):

”14a.

32013 R 0575: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1), rättad i EUT L 208, 2.8.2013, s. 68, EUT L 321, 30.11.2013, s. 6 och EUT L 20, 25.1.2017, s. 2, i dess ändrade lydelse enligt:

32017 R 2395: Rådets och Europaparlamentets förordning (EU) nr 2017/2395 av den 12 december 2017 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 27).

Bestämmelserna i förordningen ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)

Utan hinder av bestämmelserna i protokoll 1 till detta avtal, och såvida inte annat föreskrivs i detta avtal, ska ”medlemsstat(er)” och ”behöriga myndigheter”, utöver deras innebörd i förordningen, anses inbegripa Eftastaterna och deras respektive behöriga myndigheter.

b)

Hänvisningar till ”ECBS-centralbanker” eller till ”centralbanker” ska, utöver ordens innebörd i förordningen, anses inbegripa de nationella centralbankerna i Eftastaterna.

c)

Hänvisningar till andra rättsakter i förordningen ska betraktas som relevanta i den mån och i den form som rättsakterna är införlivade i detta avtal.

d)

Hänvisningar till EBA:s befogenheter i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 i förordningen ska tolkas så, att det bland de fall som föreskrivs i och i enlighet med punkt 31g i denna bilaga, hänvisar till Eftas övervakningsmyndigheters befogenheter när det gäller Eftastaterna.

e)

I punkt 75 i artikel 4.1 ska orden ”Norge och” införas före ordet ”Sverige”.

f)

I artikel 31.1 b ska, när det gäller Eftastaterna, ”kommissionen” förstås som ”Eftas övervakningsmyndighet”.

g)

I artikel 80.1 och 80.2 ska orden ”eller, om en Eftastat berörs, Eftas övervakningsmyndighet” införas efter ordet ”kommissionen”.

h)

I artiklarna 329.4, 344.2, 352.6, 358.4 och 416.5 ska, när det gäller Eftastaterna, orden ”beslut av gemensamma EES-kommittén som innehåller” införas efter ”ikraftträdande av”.

i)

I artikel 395:

i)

I punkterna 7 och 8 ska, när det gäller Eftastaterna, ordet ”rådet”, inte vara tillämpligt.

ii)

Det första stycket i punkt 8 ska, när det gäller Eftastaterna, ha följande lydelse:

”Befogenheten att anta beslut om att godkänna eller avvisa de föreslagna nationella åtgärder som avses i punkt 7 ska tilldelas Eftastaternas ständiga kommitté.”

iii)

Punkt 8 andra stycket första meningen ska ersättas med följande:

”Inom en månad efter mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 7 ska EBA överlämna sitt yttrande om de frågor som nämns i den punkten till rådet, kommissionen och den berörda medlemsstaten eller, om yttrandet avser nationella åtgärder som föreslås av en Eftastat, till Eftas ständiga kommitté och den berörda Eftastaten.”

j)

I artikel 458:

i)

Det första stycket i punkt 2 ska, när det gäller Eftastaterna, ha följande lydelse:

”Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1 identifierar förändringar i intensiteten i makrotillsynsrisker eller systemrisker i det finansiella systemet som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och realekonomin i en särskild Eftastat och som enligt den myndigheten bör hanteras genom strängare nationella åtgärder, ska den underrätta Eftas ständiga kommitté, Eftas övervakningsmyndighet, ESRB och EBA om detta och överlämna relevanta kvantitativa eller kvalitativa belägg om följande:”.

ii)

Det första stycket i punkt 4 ska, när det gäller Eftastaterna, ha följande lydelse:

”Befogenheten att anta en genomförandeakt för att avvisa de föreslagna nationella åtgärder som avses i punkt 2 ska tilldelas Eftastaternas ständiga kommitté, på förslag av Eftas övervakningsmyndighet.”

iii)

I punkt 4 andra stycket ska följande läggas till:

”Om deras yttranden avser föreslagna nationella åtgärder från en Eftastat ska ESRB och EBA överlämna sina yttranden till Eftastaternas ständiga kommitté, Eftas övervakningsmyndighet och den berörda Eftastaten.”

iv)

Det tredje till åttonde stycket i punkt 4 ska, när det gäller Eftastaterna, ha följande lydelse:

”Med största beaktande av de yttranden som avses i andra stycket får Eftas övervakningsmyndighet, om det föreligger robusta, starka och detaljerade bevis för att åtgärden kommer att ha en negativ inverkan på den inre marknaden som uppväger de effekter för den finansiella stabiliteten som blir resultatet av en minskad makrotillsynsrisk eller systemrisk, inom en månad föreslå Eftastaternas ständiga kommitté en genomförandeakt som avvisar de föreslagna nationella åtgärderna.

Om Eftas övervakningsmyndighet inte lägger fram ett förslag inom perioden på en månad, får den berörda Eftastaten omedelbart anta de föreslagna nationella åtgärderna för en period på upp till två år eller tills makrotillsynsrisken eller systemrisken upphör att existera, om detta sker tidigare.

Eftastaternas ständiga kommitté ska, på förslag av Eftas övervakningsmyndighet, fatta beslut inom en månad efter det att förslaget mottagits och redovisa skälen till att de föreslagna nationella åtgärderna avvisas eller ej.

Eftastaternas ständiga kommitté ska enbart avvisa de föreslagna nationella åtgärderna, om den anser att ett eller flera av följande villkor inte är uppfyllt:

a)

Förändringarna i intensiteten i makrotillsynsriskerna eller systemriskerna är av sådan karaktär att de utgör en risk för den finansiella stabiliteten på nationell nivå.

b)

Artiklarna 124 och 164 i denna förordning och artiklarna 101, 103, 104, 105, 133 och 136 i direktiv 2013/36/EU inte är lämpliga för att hantera de identifierade makrotillsynsriskerna eller systemriskerna med beaktande av dessa åtgärders relativa effektivitet.

c)

De föreslagna nationella åtgärderna är ett lämpligare sätt att hantera de identifierade makrotillsynsriskerna eller systemriskerna och inte medför oproportionerligt negativa effekter på hela eller delar av avtalsslutande parternas finansiella system eller i EES som helhet, som på så sätt skulle utgöra eller skapa ett hinder för den inre marknadens sätt att fungera.

d)

Frågan berör endast en Eftastat.

e)

Riskerna inte redan har hanterats genom andra åtgärder i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU.

Eftastaternas ständiga kommitté ska i sin bedömning beakta ESRB:s och EBA:s yttranden och grunda sig på de belägg som lagts fram i enlighet med punkt 2 av den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1.

Om Eftastaternas ständiga kommitté inte fattar beslut om att avvisa de föreslagna nationella åtgärderna inom en månad efter det att förslaget mottagits av Eftas övervakningsmyndighet får Eftastaterna anta åtgärderna och tillämpa dem i en period på upp till två år eller till dess makrotillsynsrisken eller systemrisken upphör, om detta sker tidigare.”

v)

Punkt 6 ska, när det gäller Eftastaterna, ha följande lydelse:

”Om en Eftastat erkänner de åtgärder som fastställts i enlighet med denna artikel ska den underrätta Eftastaternas ständiga kommitté, Eftas övervakningsmyndighet, EBA, ESRB och den avtalsslutande part i EES-avtalet som har fått tillstånd att tillämpa åtgärderna.”

k)

I artikel 467.2 ska, med när det gäller Eftastaterna, orden ”kommissionen har antagit en förordning” förstås som ”ikraftträdandet av ett beslut av gemensamma EES-kommittén som innehåller en antagen förordning”.

l)

I artikel 497 ska följande ändringar göras när det gäller Eftastaterna:

i)

I punkterna 1 och 2 ska orden ”de sista besluten av gemensamma EES-kommittén som innehåller” införas efter orden ”ikraftträdandet av”.

ii)

I punkt 1 ska orden ”har antagits” förstås som ”tillämpas inom EES”.”

3.

I punkt 31bc (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012):

a)

Följande strecksats ska läggas till:

”—

32013 R 0575: Europaparlamentets och rådets förordning 2013/575/EU av den 26 juni 2013 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1), rättat i EUT L 208, 2.8.2013, s. 68, EUT L 321, 30.11.2013, s. 6 och EUT L 20, 25.1.2017, s. 2.”

b)

I anpassning zh ska följande läggas till:

”v)

I punkt 5a ska, när det gäller Eftastaterna, orden ”de sista besluten av gemensamma EES-kommittén som innehåller” införas efter ”ikraftträdandet av”.”

4.

Följande strecksats ska läggas till i punkt 31ea (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG):

”—

32013 L 0036: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338), rättat i EUT L 208, 2.8.2013, s. 73 och EUT L 20, 25.1.2017, s. 1.”

5.

Ordalydelsen i punkt 31 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG) ska utgå.

Artikel 2

Texterna till förordningarna (EU) nr 575/2013, rättad i EUT L 208, 2.8.2013, s. 68, EUT L 321, 30.11.2013, s. 6 och EUT L 20, 25.1.2017, s. 2, och (EU) 2017/2395 samt direktiv 2013/36/EU, rättat i EUT L 208, 2.8.2013, s. 73 och i EUT L 20, 25.1.2017, s. 1, på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltig.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den […] under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts (*1).

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På gemensamma EES-kommitténs vägnar

Ordförande

Sekreterarna förgemensamma EES-kommittén


(1)   EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2)   EUT L 345, 27.12.2017, s. 27.

(3)   EUT L 176, 27.6.2013, s. 338.

(4)   EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(5)   EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.

(*1)  [Inga konstitutionella krav angivna.] [Konstitutionella krav finns angivna.]


Gemensam förklaring av de avtalsslutande parterna till beslut nr …/2019 om införlivande av direktiv 2013/36/EU med EES-avtalet

De avtalsslutande parterna är eniga om att införlivandet med EES-avtalet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG inte påverkar nationella bestämmelser om en allmän tillämpning gällande granskning av utländska direktinvesteringar vad gäller säkerhet eller allmän ordning.