(1)

Enligt artikel 54.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (1) ska ett statusavtal ingås mellan unionen och berört tredjeland i de fall där avsikten är att enheter från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska utplaceras i ett tredjeland för att delta i åtgärder där enhetsmedlemmarna kommer att ha verkställande befogenheter, eller i fall där andra åtgärder i tredjeland kräver det. Statusavtalet bör omfatta alla aspekter som är nödvändiga för att utföra åtgärderna.

(2)

Den 16 oktober 2017 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Montenegro om ett statusavtal om åtgärder som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån genomför i Montenegro (nedan kallat avtalet).

(3)

Förhandlingarna avslutades framgångsrikt genom att avtalet paraferades den 5 februari 2019.

(4)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG (2). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.

(5)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (3). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(6)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning.

(7)

Avtalet bör undertecknas och den bifogade gemensamma förklaringen godkännas.