(1)

Den 22 maj 2006 antog rådet förordning (EG) nr 764/2006 (2) om ingående av avtalet om fiskepartnerskap mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko (nedan kallat avtalet). Avtalet förnyades därefter automatiskt.

(2)

Det senaste protokollet för genomförande av avtalet och om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i det löpte ut den 14 juli 2018.

(3)

I sin dom i mål C-266/16 (3) fastslog domstolen, som svar på en begäran om förhandsavgörande avseende giltigheten och tolkningen av avtalet och dess tillämpningsprotokoll, att varken avtalet eller genomförandeprotokollet är tillämpligt på de till Västsaharas territorium angränsande vattnen.

(4)

Unionen föregriper inte resultaten av den politiska process om Västsaharas slutliga status som leds av Förenta nationerna (FN), och den har alltid bekräftat sitt engagemang för en lösning av konflikten i Västsahara, som för närvarande står med på FN:s förteckning över icke självstyrande territorier och till största delen administreras av Marocko. Unionen stöder till fullo de ansträngningar som görs av FN:s generalsekreterare och dennes personliga sändebud för att bistå parterna med att nå en rättvis, varaktig och ömsesidigt godtagbar politisk lösning, som möjliggör självbestämmande för Västsaharas befolkning inom ramen för arrangemang som överensstämmer med målen och principerna i FN:s stadga vilka uttrycks i FN:s säkerhetsråds resolutioner, särskilt resolutionerna 2152 (2014), 2218 (2015), 2285 (2016), 2351 (2017) och 2414 (2018).

(5)

Unionens fiskeflottor bör kunna fortsätta den fiskeverksamhet som de bedrivit sedan avtalets ikraftträdande, och avtalets tillämpningsområde bör fastställas på så sätt att de till Västsaharas territorium angränsande vattnen ingår. Fortsättningen på partnerskapet om fiske är dessutom mycket viktigt för att det territoriet ska kunna fortsätta att åtnjuta det sektorsstöd som tillhandahålls genom avtalet, i enlighet med unionsrätt och internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter, och till gagn för den berörda befolkningen.

(6)

Den 16 april 2018 bemyndigade därför rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Marocko i syfte att ändra avtalet och enas om ett nytt genomförandeprotokoll till det. Förhandlingarna ledde till att ett nytt partnerskapsavtal om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Marocko (nedan kallat fiskeavtalet), samt ett nytt genomförandeprotokoll till fiskeavtalet, inbegripet bilagan och tilläggen till det protokollet och skriftväxlingen som åtföljer fiskeavtalet och som utgör en integrerad del av fiskeavtalet, paraferades den 24 juli 2018.

(7)

Målet med fiskeavtalet är att unionen och Marocko ska kunna samarbeta närmare för att främja en hållbar fiskepolitik och ett ansvarsfullt utnyttjande av fiskeresurserna i den fiskezon som fastställs i fiskeavtalet samt stödja Marockos ansträngningar att utveckla fiskerisektorn och en blå ekonomi. Det bidrar på så sätt till att uppnå de mål som eftersträvas av unionen inom ramen för artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen.

(8)

Kommissionen har gjort en utvärdering av fiskeavtalets möjliga effekter på en hållbar utveckling, särskilt när det gäller fördelarna för den berörda befolkningen och utnyttjandet av naturresurser i de berörda territorierna.

(9)

I enlighet med denna utvärdering bedöms det att fiskeavtalet sannolikt i hög grad kommer att gynna den berörda befolkningen på grund av de samhällsekonomiska fördelarna för denna befolkning, särskilt i fråga om sysselsättning och investeringar, och dess inverkan på utvecklingen av fiskerisektorn och fiskberedningssektorn.

(10)

Dessutom bedöms fiskeavtalet utgöra den bästa garantin för ett hållbart utnyttjande av naturresurserna i de till Västsahara angränsande vattnen, eftersom fiskeverksamheten baseras på respekten för bästa vetenskapliga utlåtanden och rekommendationer på det området och inramas av lämpliga åtgärder för övervakning och kontroll.

(11)

Med beaktande av övervägandena i domstolens dom har kommissionen tillsammans med Europeiska utrikestjänsten vidtagit alla rimliga och möjliga åtgärder i den rådande situationen för att göra den berörda befolkningen delaktig för att förvissa sig om dess samtycke. Omfattande samråd har ägt rum i Västsahara och i Konungariket Marocko, och de samhällsekonomiska och politiska aktörer som deltagit i samråden har ställt sig klart positiva till ingåendet av fiskeavtalet. Front Polisario och vissa andra aktörer har emellertid inte gått med på att delta i samrådsprocessen.

(12)

De som inte har gått med på att delta har förkastat fiskeavtalets och dess genomförandeprotokolls tillämpning på de till Västsahara angränsande vattnen, eftersom de i huvudsak ansåg att dessa akter skulle bekräfta Konungariket Marockos ståndpunkt gällande Västsaharas territorium. Det finns dock ingenting i ordalydelsen i fiskeavtalet eller i dess genomförandeprotokoll som kan betraktas som ett erkännande av Konungariket Marockos suveränitet eller suveräna rättigheter över Västsahara och dess angränsande vatten. Unionen kommer även att fortsätta att öka sina ansträngningar till stöd för den process för en fredlig lösning av konflikten som inletts och drivits under FN:s ledning.

(13)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2018/2068 (4) undertecknades det nya fiskeavtalet, dess genomförandeprotokoll och skriftväxlingen som åtföljer fiskeavtalet den 14 januari 2019 med förbehåll för att de ingås vid en senare tidpunkt.

(14)

Fiskeavtalet, dess genomförandeprotokoll och den skriftväxling som åtföljer fiskeavtalet bör godkännas.

(15)

Genom artikel 13 i fiskeavtalet inrättas den gemensamma kommittén, vars uppgift är att övervaka tillämpningen. Den gemensamma kommittén får anta ändringar av genomförandeprotokollet till fiskeavtalet i enlighet med artikel 13.3 i fiskeavtalet. I syfte att underlätta godkännandet av dessa ändringar bör kommissionen, på vissa särskilda villkor, bemyndigas att godkänna sådana ändringar genom ett förenklat förfarande.