(1)

I artikel 30 i förordning (EU) 2016/1011 anges villkor för att referensvärden som tillhandahålls av en administratör i ett tredjeland ska få användas i unionen. Ett av dessa villkor är att ett beslut om likvärdighet ska ha antagits som erkänner det berörda tredjelandets rättsliga ram och tillsynspraxis som likvärdiga. Enligt artikel 30.4 ska Esma upprätta samarbetsarrangemang med behöriga myndigheter i tredjeländer för vilka ett beslut om likvärdighet har antagits.

(2)

Samarbetsarrangemangen bör göra det möjligt för Esma och den behöriga myndigheten i tredjelandet att utbyta all information om fullgörandet av sina respektive tillsynsuppgifter. Kommissionen kan anta flera beslut om likvärdighet och de referensvärden som tillhandahålls av administratörer i vart och ett av de berörda länderna kan då få användas av enheter som står under tillsyn i unionen. Det är därför viktigt att varje uppsättning samarbetsarrangemang innehåller samma minimikrav gällande de formulär och förfaranden som ska användas för informationsutbytet, samt samma bestämmelser om konfidentialitet och samma villkor för användningen av information som erhålls inom ramen för samarbetsarrangemangen.

(3)

Behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsliga ram och tillsynspraxis har erkänts som likvärdiga kommer att ha tillräcklig kunskap om alla relevanta händelser och förändrade omständigheter som kan påverka administratörer av referensvärden inom deras jurisdiktion. Om enheter under tillsyn använder referensvärden som tillhandahålls av administratörer från dessa jurisdiktioner i unionen är det lämpligt att de behöriga myndigheterna i de jurisdiktionerna håller Esma informerad om sådana händelser och förändringar. Samarbetsarrangemangen bör därför föreskriva att Esma ska underrättas om alla sådana händelser och förändringar.

(4)

På liknande sätt måste behöriga myndigheter i tredjeländer hållas informerade om verksamhet som bedrivs av administratörer under deras tillsyn. Samarbetsarrangemangen bör därför föreskriva att Esma ska informera den behöriga myndigheten i ett tredjeland om administratörer som står under den myndighetens tillsyn meddelar Esma sitt samtycke till att deras referensvärden används av enheter under tillsyn i unionen.

(5)

Med undantag för Esmas skyldighet enligt artikel 31 i förordning (EU) 2016/1011 att återkalla registreringen av administratörer i tredjeländer har Esma inga direkta tillsynsbefogenheter över administratörer i tredjeländer. Esma förlitar sig i stället på den tillsyn som utförs av, och samarbete med, den behöriga myndigheten i tredjelandet. Samarbetsarrangemangen bör därför omfatta bestämmelser om ansvarsområdena för parter som deltar i tillsynssamarbetet, inbegripet inspektioner på plats.

(6)

Enligt artikel 32.5 tredje stycket led a i förordning (EU) 2016/1011 krävs att samarbetsarrangemangen mellan behöriga myndigheter i tredjeländer och behöriga myndigheter i referensmedlemsstaterna har samma minimiinnehåll som samarbetsarrangemangen mellan Esma och behöriga myndigheter i tredjeländer. Det är därför nödvändigt att vid fastställandet av minimiinnehållet i samarbetsarrangemangen med Esma säkerställa att innehållet också är lämpligt för de samarbetsarrangemang som krävs enligt artikel 32.5.

(7)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Esma har överlämnat till kommissionen.

(8)

Esma har inte genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning baseras på, och har inte heller analyserat de potentiella relaterade kostnaderna och fördelarna, eftersom Esma slog fast att detta skulle ha varit oproportionerligt i förhållande till förslaget till tekniska tillsynsstandarders omfattning och inverkan, med hänsyn tagen till att de tekniska tillsynsstandarderna endast skulle påverka de behöriga myndigheterna i tredjeländer, de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och Esma direkt, och inte marknadsaktörerna.

(9)

Esma begärde in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(10)

Administratörer bör ges tillräckligt med tid för att säkerställa att kraven i denna förordning efterlevs. Denna förordning bör därför börja tillämpas två månader efter det att den har trätt i kraft.

a)

Utbyte av information och meddelanden som är relevanta för fullgörandet av deras respektive tillsynsuppgifter.

b)

Frågor som kan vara relevanta för administratörernas transaktioner, verksamheter eller tjänster som omfattas av samarbetsarrangemangen i fråga, inklusive information till Esma om de lagar och andra författningar som administratörerna omfattas av i tredjelandet och om väsentliga ändringar av de lagarna eller författningarna.

c)

Alla reglerings- eller tillsynsåtgärder som vidtas, eller godkännanden som ges, av den behöriga myndigheten i tredjelandet med avseende på en administratör som har gett sitt samtycke till att referensvärdet används i unionen, inklusive ändringar av de skyldigheter eller krav som administratören omfattas av som kan påverka administratörens fortsatta efterlevnad av tillämpliga lagar och författningar.

a)

En bestämmelse om att en begäran om information åtminstone ska ange vilken information som efterfrågas av den begärande myndigheten och en kortfattad beskrivning av vad begäran gäller, varför informationen efterfrågas och de berörda lagar och andra författningar som är tillämpliga på referensvärden.

b)

Närmare uppgifter om den eller de mekanismer som ska användas för utbyte av information och meddelanden.

c)

En bestämmelse om att information och meddelanden ska utbytas skriftligen.

d)

En bestämmelse om att åtgärder ska vidtas för att säkerställa att information utbyts eller lämnas på ett säkert sätt.

e)

En bestämmelse om att information och meddelanden ska skickas utan dröjsmål och, i förekommande fall, i enlighet med den relevanta tidsfrist som specificeras i arrangemangen.