(1)

Förordning (EG) nr 2271/96 tillhandahåller skydd mot och motverkar olagliga effekter av extraterritoriell tillämpning av vissa förtecknade lagar, inklusive förordningar och andra rättsakter, som antas av tredjeländer och av åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning, när en sådan tillämpning påverkar intressena hos fysiska och juridiska personer som avses i artikel 11 i den förordningen och som ägnar sig åt internationell handel och/eller kapitalrörelser och därmed sammanhängande kommersiell verksamhet mellan unionen och tredjeländer.

(2)

I förordning (EG) nr 2271/96 konstateras att sådana lagar, inklusive förordningar och andra rättsakter, strider mot internationell rätt när de tillämpas extraterritoriellt.

(3)

Enligt artikel 5 första stycket i förordning (EG) nr 2271/96 får de personer som avses i artikel 11 i den förordningen inte direkt eller genom ett dotterbolag eller någon annan mellanhand, aktivt eller genom medveten underlåtenhet, uppfylla sådana krav eller förbud, inklusive framställningar från utländska domstolar, som grundar sig på eller är en följd av sådana lagar eller av åtgärder som grundar sig på eller följer av dem.

(4)

Artikel 5 andra stycket i förordning (EG) nr 2271/96 gör det dock möjligt för personer som avses i artikel 11 i den förordningen att av kommissionen begära tillstånd till fullständig eller delvis uppfyllelse av sådana krav eller förbud i den mån bristande uppfyllelse allvarligt skulle skada deras eller unionens intressen.

(5)

För att skapa rättslig säkerhet och säkerställa ett effektivt genomförande av förordning (EG) nr 2271/96, samtidigt som man i särskilda och vederbörligen motiverade omständigheter beaktar risken för allvarliga skador på intressena för de fysiska och juridiska personer som avses i artikel 11 i den förordningen, är det nödvändigt att fastställa kriterier för tillämpningen av artikel 5 andra stycket i förordning (EG) nr 2271/96.

(6)

Mot bakgrund av kommissionens roll som övervakare av att EU-rätten, däribland förordning (EG) nr 2271/96, genomförs enhetligt, kommer kommissionen att noga följa tillämpningen av denna förordning och anta nödvändiga anpassningar på grundval av sin bedömning av genomförandet av den.

(7)

De viktigaste stegen i förfarandet efter det att en ansökan om tillstånd till fullständig eller delvis uppfyllelse av sådana krav eller förbud har lämnats in till kommissionen bör också fastställas.

(8)

All behandling av personuppgifter om fysiska personer inom ramen för denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (3).

(9)

Ansökningar enligt denna förordning bör avse åtgärder eller underlåtelser som grundar sig på eller direkt eller indirekt är en följd av tillämpningen av de lagar som anges i bilagan till förordning (EG) nr 2271/96 eller av åtgärder som grundar sig på eller följer av dem.

(10)

Handläggningen av en ansökan ska ske så snart som möjligt.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från kommittén för extraterritoriell lagstiftning och har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4).

a)

Om det skyddade intresset sannolikt är särskilt utsatt, på grundval av sammanhanget, karaktären hos och ursprunget till en skada på det skyddade intresset.

b)

Förekomsten av en pågående administrativ eller rättslig utredning mot sökanden från, eller av ett tidigare förlikningsavtal med, det tredjeland som är ursprunget till den förtecknade extraterritoriella lagstiftningen.

c)

Förekomsten av en betydande anknytning till det tredjeland som är ursprunget till den förtecknade extraterritoriella lagstiftningen eller de efterföljande åtgärderna – till exempel att den sökande har moderbolag eller dotterbolag, eller deltagande av fysiska eller juridiska personer som omfattas av den primära jurisdiktionen i det tredjeland som är ursprunget till den förtecknade extraterritoriella lagstiftningen eller de efterföljande åtgärderna.

d)

Om den sökande rimligen kan vidta åtgärder för att undvika eller mildra skadorna.

e)

De negativa effekterna på genomförandet av den ekonomiska verksamheten, i synnerhet om den sökande skulle drabbas av betydande ekonomiska förluster, som till exempel skulle kunna hota dess lönsamhet eller innebära en allvarlig risk för konkurs.

f)

Om den sökandes verksamhet skulle bli alltför svår att bedriva på grund av förlust av viktiga insatsvaror eller resurser som inte rimligen kan ersättas.

g)

Om den sökandes åtnjutande av sina individuella rättigheter skulle förhindras på ett betydande sätt.

h)

Om det finns ett hot mot tryggheten, säkerheten, skyddet av människors liv och hälsa eller skyddet av miljön.

i)

Om det finns ett hot mot unionens förmåga att genomföra sin politik för humanitärt bistånd, utveckling och handel eller de externa aspekterna av sin interna politik.

j)

Försörjningstryggheten för strategiska varor eller tjänster inom eller till unionen eller en medlemsstat och konsekvenserna av eventuella brister eller avbrott.

k)

Konsekvenserna för den inre marknaden när det gäller fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital samt finansiell och ekonomisk stabilitet eller viktiga infrastrukturer i unionen.

l)

Skadornas systempåverkan, i synnerhet när det gäller dess spridningseffekter till andra sektorer.

m)

Inverkan på arbetsmarknaden i en eller flera medlemsstater och dess gränsöverskridande följder inom unionen.

n)

Eventuella andra relevanta faktorer.