29.6.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 164/14 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/921
av den 28 juni 2018
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) i dess lydelse före ändringen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2321 (2) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
A. FÖRFARANDE
1. Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
(1) |
Genom förordning (EG) nr 130/2006 (3) införde rådet 2006 en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina eller det berörda landet) (nedan kallat de ursprungliga åtgärderna). Dessa åtgärder var i form av individuella tullsatser på 0–10,1 % för tre kinesiska exporterande tillverkare som blev behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) och 34,9 % för alla andra kinesiska exporterande tillverkare. Genom rådets förordning (EG) nr 150/2008 (4), efter en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, ändrades de ursprungliga åtgärderna och produktdefinitionen förtydligades. |
(2) |
I april 2012, genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 332/2012 (5), efter publicering av en rapport från WTO:s överprövningsorgan om antidumpningsåtgärder på nötkött och ris (6), undantog rådet export från Hangzhou Bioking Biochemical Engineering Co. Ltd (nedan kallat Hangzhou Bioking), en exporterande tillverkare som omfattas av en tullsats på 0 %, från åtgärderna. |
(3) |
I april 2012, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, förlängdes åtgärderna i ytterligare fem år genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 349/2012 (7) (nedan kallad den tidigare översynen). |
(4) |
I juli 2012, efter en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 626/2012 (8), ändrades de ursprungliga åtgärderna. Rådet drog in den marknadsekonomiska statusen för de återstående två företagen, Changmao Biochemical Engineering Co. Ltd (nedan kallat Changmao Biochemical) och Ninghai Organic Chemical Factory (nedan kallat Ninghai Organic), och inrättade en individuell antidumpningsmarginal för dessa företag på 13,1 respektive 8,3 % genom att använda deras egna exportpriser. |
(5) |
En antidumpningsundersökning som inleddes den 4 december 2014 (9) avseende import till unionen av vinsyra från Kina, begränsad till Hangzhou Bioking på grundval av artikel 5 i grundförordningen, avslutades genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/176 (10) utan införande av åtgärder. |
(6) |
Genom sin dom av den 1 juni 2017 i mål T-442/12, Changmao Biochemical Engineering mot rådet (11), ogiltigförklarade tribunalen förordning (EU) nr 626/2012 i den utsträckning som förordningen gäller för Changmao Biochemical. |
(7) |
Den 7 september 2017 publicerade kommissionen ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning om domen av den 1 juni 2017 i mål T-442/12. Kommissionen beslutade att återuppta antidumpningsundersökningen om import av vinsyra från Kina som ledde till antagandet av förordning (EU) nr 626/2012, i den utsträckning som den gäller den berörda exporterande tillverkaren, och återupptog den från den tidpunkt då oriktigheten skedde. Återupptagandet avsåg endast genomförandet av tribunalens dom när det gäller Changmao Biochemical Engineering Co. Ltd Återupptagandet påverkade inte andra undersökningar. |
2. Begäran om översyn vid giltighetens utgång
(8) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (12) mottog kommissionen en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad begäran om översyn). |
(9) |
Begäran om översyn ingavs den 24 januari 2017 av Distillerie Bonollo S.r.l., Caviro Distillerie S.r.l., Industria Chimica Valenzana S.p.a., Alvinesa Alcoholera Vinícola SA och Comercial Química Sarasa SL (nedan kallade sökandena), som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av vinsyra. |
(10) |
Begäran grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin kommer att fortsätta eller återkomma om de åtgärder som införts på import av vinsyra med ursprung i Kina upphör att gälla. |
3. Inledande av en översyn vid giltighetens utgång
(11) |
Efter samråd med rådgivande kommittén, som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen, fastslog kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 19 april 2017 i Europeiska unionens officiella tidning ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (13) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen. |
4. Undersökning
4.1 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
(12) |
Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2013 till och med slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). |
4.2 Parter som berörs av undersökningen
(13) |
Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, användare i unionen som man visste var berörda samt företrädarna för det berörda exportlandet om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. |
(14) |
Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. |
4.3 Stickprovsförfarande
(15) |
I sitt meddelande om inledande meddelade kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
4.3.1 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina
(16) |
Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare från Kina angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den skulle kunna komma att tillämpa ett stickprovsförfarande. |
(17) |
För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare att ge sig till känna inom 15 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet. Den begärda informationen innehöll produktionsvolym och -kapacitet. Kommissionen bjöd dessutom in Kinas beskickning i EU att utse en representant som skulle kunna samarbeta med kommissionen vid urvalet. |
(18) |
Ingen av de 22 kinesiska exportörer/tillverkare som kontaktades eller någon annan kinesisk exportör/tillverkare gav sig till känna och lämnade de uppgifter som begärdes. |
4.3.2 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
(19) |
Innan förfarandet inleddes kontaktade kommissionen de unionstillverkare och deras intresseorganisationer som identifierades i begäran om översyn, i syfte att bekräfta om unionstillverkarna som lagt fram ansökan var tillräckligt representativa. Kommissionen inhämtade även information som var nödvändig för att besluta om det potentiella stickprovsförfarandet, vilket föreskrivs i punkt 5.3 i offentliggörandet av tillkännagivandet. |
(20) |
I enlighet med artikel 17 i grundförordningen gjorde kommissionen ett preliminärt urval av sex unionstillverkare med den största försäljningsvolymen i unionen under perioden 1 januari till 31 december 2016. Dessa sex företag representerade 86 % av unionsindustrins totala försäljningsvolym av vinsyra. Berörda parter bjöds in att kommentera det preliminära urvalet. |
(21) |
En unionstillverkare som inte ingick i det preliminära urvalet hävdade att den borde ingå i det slutliga urvalet för att ge en bättre bild av unionsindustrins situation. Detta företag fick stöd från den italienska branschorganisationen för unionstillverkare av vinsyra. En annan unionstillverkare uppgav att den inte önskade delta i översynen vid giltighetstidens utgång. Inga andra synpunkter lämnades in. |
(22) |
Kommissionen ansåg att stickprovsförfarandet för unionstillverkare inte längre var lämpligt, med beaktande av de kommentarer som inkommit. |
4.3.3 Stickprovsförfarandeavseende icke-närstående importörer
(23) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanades alla icke-närstående importörer att delta i denna undersökning. Dessa parter anmodades att ge sig till känna genom att lämna de uppgifter till kommissionen som efterfrågas i bilaga II till tillkännagivandet om inledande. |
(24) |
Dessutom kontaktades 10 importörer som identifierades i begäran av kommissionen i inledningsskedet och uppmanades att redogöra för sin verksamhet och fylla i bilaga II till tillkännagivandet om inledande. Fem företag svarade på stickprovsformuläret för icke-närstående importörer. De kunde dock inte betraktas som importörer av den produkt som översynen gäller, utan ansågs vara användare. |
4.4 Frågeformulär
(25) |
Kommissionen skickade frågeformulär till alla nio unionstillverkare och sex användare. Frågeformulär skickades även till 10 tillverkare i potentiella tredjeländer med marknadsekonomi, nämligen Argentina, Australien, Brasilien, Chile och Indien. |
(26) |
Svar på frågeformulär togs emot från sju unionstillverkare, fyra användare i unionen och en tillverkare i det potentiella tredjelandet med marknadsekonomi Australien. |
(27) |
Ingen av de exporterande kinesiska tillverkarna samarbetade. |
4.5 Kontrollbesök
(28) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att kunna fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att kunna avgöra om det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder. Kontrollbesök genomfördes i lokalerna tillhörande följande företag:
|
B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
1. Produkt som översynen gäller
(29) |
Den produkt som översynen gäller är vinsyra, med undantag för D-(-)-vinsyra med en negativ optisk rotation på minst 12,0 grader uppmätt i en vattenlösning enligt metoden i Europeiska farmakopén, med ursprung i Kina och för närvarande klassificerad enligt KN-nummer ex 2918 12 00 (Taric-nummer 2918120090) (nedan kallad den produkt som översynen gäller). |
(30) |
Den produkt som översynen gäller används i vin, i dryckes- och livsmedelstillsatser, som brandhämmande medel i gips och i många andra produkter. Den kan erhållas antingen som en biprodukt vid vinframställning, vilket är fallet med produktionen inom unionen (naturlig produktion) eller via kemisk syntes från petrokemiska föreningar, vilket är fallet när det gäller produktionen i Kina (syntetisk produktion). Det är endast L+-vinsyra som framställs från biprodukter från vinframställning. Med syntetisk tillverkning kan både L+- och DL-vinsyra framställas. Båda typerna utgör den produkt som översynen gäller och har överlappande användningsområden. |
2. Likadan produkt
(31) |
Det ansågs att den produkt som översynen gäller och som tillverkas i Kina och exporteras till unionen,
alla har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. De ansågs därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING
1. Inledande anmärkningar
(32) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning. |
(33) |
Export av Hangzhou Bioking undantogs från analysen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 332/2012 enligt skäl 2. Analysen nedan baserades uteslutande på export av den produkt som översynen gäller av exportörer/tillverkare som omfattas av åtgärderna. |
(34) |
Som framgår av skäl 27 ovan samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna/exporterande tillverkarna i undersökningen. Kommissionen informerade därför de kinesiska myndigheterna om att eftersom inga kinesiska exportörer/tillverkare samarbetat, kunde kommissionen tillämpa artikel 18 i grundförordningen när det gäller de resultat som gjorts i förhållande till Kina. Kommissionen tog inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet från de kinesiska myndigheterna i detta avseende. |
(35) |
På grundval av detta, och i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, baserades resultatet avseende förekomsten av dumpning och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, i synnerhet
|
2. Dumpning
(36) |
I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen de berörda parterna om att den avsåg att använda Argentina som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen och uppmanade dem att lämna synpunkter på detta val. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende. |
(37) |
Kommissionen kontaktade de argentinska myndigheterna och de två kända tillverkarna av den produkt som översynen gäller i Argentina och uppmanade dem att samarbeta. Det konstaterades att en argentinsk tillverkare upphörde med tillverkning av den produkt som översynen gäller under översynsperioden och den andra avböjde att samarbeta. |
(38) |
Kommissionen sökte samtidigt samarbete med åtta kända tillverkare och två intresseorganisationer för tillverkare i andra möjliga jämförbara länder (Australien, Brasilien, Chile och Indien) och kontaktade även de behöriga myndigheterna i dessa länder och uppmanade dem att lämna kontaktuppgifter till intresseorganisationer för tillverkare och tillverkare som de vet tillverkar och säljer den produkt som översynen gäller på deras marknad. |
(39) |
En australisk tillverkare samtyckte först till att samarbeta, men lämnade slutligen ett bristfälligt svar som inte innehöll några kvantitativa uppgifter och var tvungen att lämnas utan beaktande. |
(40) |
Inga andra tillverkare i möjliga jämförbara länder trädde fram. |
(41) |
Eftersom tillverkare i de möjliga jämförbara länderna inte samarbetade fastställde kommissionen normalvärdet på en annan skälig grund i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. |
(42) |
Kommissionen baserade därför normalvärdet på den information som tillhandahållits i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång som bygger på priser på inhemska fakturor för den produkt som översynen gäller från en argentinsk tillverkare. Att använda Argentina som källa till normalvärdet är i linje med användningen av Argentina som jämförbart land i de tidigare undersökningarna (15). Detta ansågs vara den rimligaste metoden med tanke på bristen på mer tillförlitliga uppgifter till följd av det bristande samarbetet. |
(43) |
Undersökningen visade att den produkt som översynen gäller tillverkades med naturliga processer i Argentina, medan den billigare, syntetiska processen användes i Kina. Kostnaden för råvaror som användes i Argentina justerades därför för att ta hänsyn till kostnadsskillnaderna i tillverkningsmetoderna. |
(44) |
Efter utlämnandet av uppgifter påstod en kinesisk exporterande tillverkare att metoden med jämförbart land som tillämpades vid denna översyn var oförenlig med EU:s skyldigheter inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). Framför allt hänvisade man till att avsnitt 15 i protokollet om anslutning av Folkrepubliken Kina till WTO upphörde att gälla den 11 december 2016, varefter det inte längre var motiverat att tillämpa metoden med jämförbart land. |
(45) |
Kommissionen påminde om att normalvärdet, i enlighet med artikel 2.7 i den tillämpliga grundförordningen, fastställts på grundval av data från det jämförbara landet. Påståendet avvisades därför. |
2.1 Changmao Biochemical
2.1.1 Normalvärde
(46) |
På grund av att ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade, inte heller Changmao Biochemical som åtnjöt en individuell tullsats, fanns inga uppgifter tillgängliga om deras försäljningspriser eller kostnaden på den inhemska kinesiska marknaden för att fastställa ett normalvärde. Därför fastställdes normalvärdet med stöd av artikel 18 i grundförordningen, med användning av tillgängliga uppgifter, som framgår av skäl 34 ovan. |
(47) |
I detta sammanhang kontrollerade kommissionen först om ett normalvärde kunde fastställas på grundval av Changmao Biochemicals exportpriser till tredjeländer genom tillämpning av artikel 2.3 i grundförordningen. För att fastställa sådana exportpriser beaktades de uppgifter som fanns i den kinesiska exportdatabasen. Trots att informationen om kinesiska företags exportförsäljning registreras i den kinesiska databasen registreras endast den volym som exporteras av varje företag, men inte tillhörande värden. Av det skälet var det inte möjligt att beräkna exportpriser för Changmao Biochemical på basis av detta. |
(48) |
Kommissionen baserade därför normalvärdet på den information som tillhandahållits i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång som bygger på priser på inhemska fakturor för den produkt som översynen gäller från en argentinsk tillverkare. |
2.1.2 Exportpriser
(49) |
På grund av det bristande samarbetet från Changmao Biochemicals fastställdes exportpriserna på grundval av artikel 14.6-databasen i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
2.1.3 Jämförelse
(50) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och det enligt ovan fastställda exportpriset fritt fabrik. Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerades exportpriset och normalvärdet med hänsyn till de skillnader som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. |
(51) |
Justeringar gjordes av exportpriset för sjöfrakt (0,07 euro/kg), hanteringskostnader (0,007 euro/kg) och inlandstransport (0,014 euro/kg) baserat på uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
(52) |
Enligt de tulltaxor för import och export som publicerats av kinesiska tullmyndigheter var mervärdesskatten på kinesisk export av den produkt som översynen gäller endast delvis återbetalningsbar under översynsperioden: 17 % skatt lades på export och 9 % av den återbetalades. Kommissionen tog därför både normalvärdet och exportpriset inklusive moms och justerade normalvärdet så att det motsvarar den momssats som gäller vid export efter ersättning, i tillämpliga fall. Normalvärdet justerades på samma sätt med 8 %. |
(53) |
Enligt årsredovisningen för 2016 (16) tillverkade Changmao Biochemical den produkt som översynen gäller med den ”syntetiska” tillverkningsmetoden, medan den argentinska tillverkaren använde den ”naturliga” tillverkningsmetoden. Enligt en marknadsundersökning (17) som publicerades kort efter översynsperioden är syntetisk vinsyra ett mycket billigare alternativ än naturlig vinsyra. I den aktuella undersökningen fanns det inga tillgängliga detaljerade uppgifter om tillverkningskostnader. För att ta med skillnaden i tillverkningsmetoder i beräkningen sänktes därför det normalvärde som fastställts på grundval av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång med [30–40 %] (18) för att återspegla skillnaden mellan kostnaderna för den naturliga processen och den syntetiska processen, baserat på resultaten av den partiella interimsöversynen som avslutades genom genomförandeförordning (EU) nr 626/2012. Skillnaden mellan försäljningspriset för den produkt som översynen gäller och det konstruerade värdet i Argentina som fastställdes i den partiella interimsöversynen tillämpades i detta sammanhang på normalvärdet som fastställdes i den nuvarande översynen i skäl 48. Det konstruerade värdet som fastställdes i den partiella interimsöversynen baserades på tillverkningskostnaden i Argentina genom utbyte av den råvara som används i Argentina med det genomsnittliga marknadspriset på bensen (som används i den syntetiska tillverkningsmetoden) och med tillägg av en andel för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt för vinst. |
(54) |
Det bör noteras att eventuella skillnader mellan produkttyperna L+ och DL enligt skäl 30 inte togs med i beräkningen av dumpningsmarginalen i den aktuella undersökningen, till skillnad från i genomförandeförordning (EU) nr 626/2012. Detta beror på bristen på samarbete från den kinesiska exporterande tillverkaren och den resulterande bristen på information om de exporterade produkttyperna. |
2.1.4 Dumpningsmarginal
(55) |
Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärde och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts ovan i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
(56) |
På grundval av detta översteg den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för Changmao Biochemical, uttryckt i procent av priset cif (kostnader, försäkring, frakt) vid unionens gräns, före tull, 70 %. |
(57) |
Om ingen justering av normalvärdet gjordes på grund av skillnader i tillverkningsmetod skulle de normalvärden som fastställts för Changmao Biochemical baseras enbart på informationen i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. I så fall skulle dumpningsmarginalen överstiga 170 % vid jämförelse av det normalvärde som fastställts på detta sätt med exportpriset. Enligt ovanstående skulle dumpningsberäkningen baseras på en jämförelse av det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts ovan i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. Kommissionen anser dock, enligt skäl 53 ovan, att justeringen av normalvärdet är befogad. |
(58) |
Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte sökandena och en sammanslutning av EU-tillverkare kommissionens hållning mot bakgrund av tribunalens dom av den 3 maj 2018 i mål T-431/12, Distillerie Bonollo SpA m.fl./rådet (19). Eftersom fristen för att överklaga denna dom ännu inte har löpt ut, är det vi denna tidpunkt inte möjligt att dra några definitiva slutsatser härvidlag. |
2.2 Ninghai Organic
(59) |
Trots att rådet drog in den marknadsekonomiska statusen för Ninghai Organic genom genomförandeförordning (EU) nr 626/2012, såsom förklaras i skäl 4, har företaget fortfarande en individuell tullsats. Såsom anges i skäl 18 samarbetade Ninghai Organic inte med denna undersökning. |
2.2.1 Normalvärde
(60) |
Eftersom tillverkare i de möjliga jämförbara länderna inte samarbetade fastställde kommissionen, såsom anges i skälen 41 och 42, normalvärdet på en annan skälig grund i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, nämligen på priser på inhemska fakturor för den produkt som översynen gäller från en argentinsk tillverkare som uppgavs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
2.2.2 Exportpriser
(61) |
På grund av det bristande samarbetet från Ninghai Organic fastställdes exportpriserna för det här företaget i enlighet med artikel 14.6-databasen när det gäller import till unionen under översynsperioden i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
2.2.3 Jämförelse
(62) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och det enligt ovan fastställda exportpriset fritt fabrik. Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerades exportpriset och normalvärdet med hänsyn till de skillnader som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. |
(63) |
Justeringar gjordes av exportpriset för sjöfrakt (0,07 euro/kg), hanteringskostnader (0,007 euro/kg) och inlandstransport (0,014 euro/kg) baserat på uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
(64) |
Enligt de tulltaxor för import och export som publicerats av kinesiska tullmyndigheter var mervärdesskatten på kinesisk export av den produkt som översynen gäller endast delvis återbetalningsbar under översynsperioden: 17 % skatt lades på export och 9 % av den återbetalades. Kommissionen tog därför både normalvärdet och exportpriset inklusive moms och justerade normalvärdet så att det motsvarar den momssats som gäller vid export efter ersättning, i tillämpliga fall. Normalvärdet justerades därför med 8 %. |
(65) |
Enligt begäran och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång tillverkade Ninghai Organic den produkt som översynen gäller med den ”syntetiska” tillverkningsmetoden, medan den argentinska tillverkaren använde den ”naturliga” tillverkningsmetoden. Därför gjordes en justering av normalvärdet i enligt med vad som anges i skäl 53. |
(66) |
Ingen justering gjordes i fråga om produkttyperna L+ och DL, av de anledningar som förklaras i skäl 54. |
2.2.4 Dumpningsmarginal
(67) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts ovan i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
(68) |
På grundval av detta översteg den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för Ninghai Organic, uttryckt i procent av priset cif (kostnader, försäkring, frakt) vid unionens gräns, före tull, 70 %. |
(69) |
Om normalvärdet inte justeras för skillnader i tillverkningsmetod kan normalvärdet jämföras med exportpriset enligt skälen 60 och 61 med justering vid behov enligt skälen 62–64. Dumpningsmarginalen som beräknas på detta sätt skulle överstiga 170 %. Kommissionen anser dock att justeringen av normalvärdet är befogad. |
(70) |
Enligt ovanstående skulle dumpningsberäkningen i båda fallen baseras på en jämförelse av det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts ovan i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
(71) |
Samma invändning som de sökande och en sammanslutning av EU-tillverkare gjorde med avseende på Changmao Biochemical (se skäl 58), dvs. att ingen justering för olikheter i tillverkningsmetod bör göras, framfördes också rörande den justering för olikheter i tillverkningsmetod som gjorts med avseende på Ninghai Organic i skäl 65. Dessa parter bestred därför också riktigheten av den dumpningsmarginal som fastställdes i skäl 68. Påståendet avvisades av samma orsaker som anges i skäl 58. |
2.3 Övriga exporterande tillverkare
(72) |
Enligt artikel 14.6-databasen exporterades mindre än sju ton av den produkt som översynen gäller av kinesiska tillverkare som omfattas av den övriga tullsatsen. Mot bakgrund av denna försumbara mängd, som endast utgör 0,4 % av exporten från kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av åtgärder från unionen under översynsperioden, beräknades ingen dumpningsmarginal för de återstående företagen i Kina. |
2.4 Slutsats beträffande dumpning
(73) |
I skälen 56 och 68 fastställdes att dumpningen fortgick under översynsperioden för de två företagen som omfattades av en individuell dumpningsmarginal. Nivån på den fastställda dumpningen översteg 70 % för båda företagen. Eftersom dessa två företag tillsammans representerade över 99 % av den kinesiska export som omfattas av åtgärder, drogs slutsatsen att dumpningen från Kina fortsatte under översynsperioden. |
3. Importens utveckling om åtgärderna upphävs
(74) |
Eftersom dumpning konstaterades under översynsperioden gjorde kommissionen en analys av huruvida det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphävas. Följande faktorer analyserades: produktionen och den outnyttjade kapaciteten i Kina, det kinesiska exportbeteendet gentemot andra tredjeländer och unionsmarknadens attraktionskraft. |
(75) |
Med tanke på de exporterande kinesiska tillverkarnas bristande samarbetsvilja, och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, baserades de slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning som beskrivs nedan på tillgängliga uppgifter, nämligen de källor som anges i skäl 35. |
(76) |
Såsom redan fastställts i skäl 33 baserades analysen av sannolikheten för en fortsatt dumpning på uppgifter som uteslutande gällde tillverkare som omfattas av åtgärder, dvs. alla kinesiska tillverkare utom Hangzhou Bioking. |
3.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
(77) |
Den totala produktionskapaciteten för kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder under översynsperioden var 54 000 ton, baserat på uppgifter från begäran om översyn vid giltighetstidens utgång som dubbelkontrollerats och vid behov fyllts i med hjälp av kinesiska tillverkares företagswebbplatser och information som inhämtats vid tidigare undersökningar (20). |
(78) |
Baserat på offentligt tillgänglig information beräknades den kinesiska inhemska konsumtionen under översynsperioden vara omkring 8 500 ton per år (21). Med beaktande av importen av den produkt som översynen gäller i Kina enligt GTA-databasen (dvs. omkring 300 ton) beräknas den totala kinesiska inhemska försäljningen (inklusive Hangzhou Bioking) uppgå till omkring 8 200 ton. I avsaknad av mer tillförlitlig information beräknas andelen inhemsk försäljning av kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder av den totala inhemska försäljningen i Kina vara samma som deras andel av den totala kinesiska produktionskapaciteten. Med detta antagande uppskattades den inhemska försäljningen av kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder uppgå till [6 200–6 600] (22) ton under översynsperioden. |
(79) |
Under översynsperioden uppgick den totala kinesiska exporten (inklusive Hangzhou Bioking) till 33 300 ton, medan exporten från kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder uppgick till [20 000–25 000] ton enligt den kinesiska databasen. Med beaktande av den inhemska försäljningen som fastställts ovan innebär detta en total kinesisk produktion på omkring 41 500 ton, varav [26 000–30 000] ton framställts av kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder. |
(80) |
Den outnyttjade kapaciteten hos de tillverkare som omfattas av åtgärder var [24 000–28 000] ton. |
(81) |
Baserat på ovanstående slutsatser i skälen 77–80 i fråga om den kinesiska inhemska konsumtionen, produktionskapaciteten, produktionen och den kinesiska exporten, kunde följande slutsatser dras:
|
(82) |
Enligt en marknadsundersökning (23) förväntas den årliga tillväxttakten för den inhemska efterfrågan på den produkt som översynen gäller i Asien/Stillahavsområdet uppgå till 6,8 % från 2014 till 2020. En extrapolering baserad på den siffran och på den kinesiska inhemska efterfrågan som fastställts för översynsperioden skulle resultera i en beräknad kinesisk inhemsk efterfrågan på 13 500 ton senast 2022. Detta skulle ändå vara väsentligt mindre än den kinesiska produktionskapaciteten under översynsperioden. |
(83) |
Dessutom måste noteras att Hangzhou Bioking ökade sin kapacitet med [8 000–13 000] ton/år efter översynsperioden. Företaget bytte ut sin befintliga fabrik mot en ny produktionslinje på 25 000 ton/år (24). Detta kommer att ytterligare öka obalansen mellan produktionskapacitet och efterfrågan på den kinesiska inhemska marknaden. |
(84) |
Av ovanstående skäl dras slutsatsen att det finns ett incitament för de kinesiska exporterande tillverkarna som omfattas av åtgärder att bibehålla eller öka sin position på sina exportmarknader. |
3.2 Kinesiskt exportbeteende gentemot andra tredjeländer
(85) |
Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna som omfattas av åtgärder inte samarbetade var det inte möjligt att analysera kinesiska exportpriser till tredjeländer helt isolerat från Hangzhou Bioking. Detta berodde på att det i den kinesiska databasen med exportstatistik endast registreras den volym som exporteras av varje företag, men inte tillhörande värden. Men eftersom Hangzhou Biokings export till tredjeländer utgör mindre än en femtedel av den totala kinesiska exporten till dessa länder, enligt den kinesiska databasen med exportstatistik, ansågs undersökningsresultat gällande den totala kinesiska exporten till andra tredjeländer ändå var representativ för beteendet hos de kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av åtgärder. |
(86) |
En jämförelse mellan det genomsnittliga kinesiska exportpriset till resten av världen enligt den kinesiska databasen justerat till ett pris fritt fabrik och det normalvärde som fastställs ovan för Changmao Biochemical och Ninghai Organic resulterade i en dumpningsmarginal som skulle kunna uppgå till över 70 % efter tillämpning av justeringen för skillnader i tillverkningsmetod som beskrivs i skäl 53. Vad gäller de fem huvudsakliga tredjelandsmarknaderna för kinesiska exporterande tillverkare, dvs. Indien, Ryssland, Förenta staterna, Turkiet och Australien i betydelseordning, som representerade 69 % av den totala exporten från Kina till övriga tredjeländer, var de beräknade dumpningsmarginalerna också högre än 70 % på varje marknad (mellan 72 % och 87 %). |
(87) |
Om normalvärdet skulle baseras på normalvärdet i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång utan justering för skillnader i produktionsprocesserna skulle dumpningsmarginalen vara högre än 170 %. Kommissionen anser dock att justeringen av normalvärdet är befogad. |
(88) |
Därför drogs slutsatsen att kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder exporterade till dumpade priser på tredjelandsmarknader. |
3.3 Unionsmarknadens attraktionskraft
(89) |
Det finns en betydande överkapacitet på den kinesiska inhemska marknaden som kan tvinga de kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder att hitta alternativa marknader för sin outnyttjade kapacitet. |
(90) |
Unionsmarknaden är den absolut största i världen och representerar 35 % av den globala konsumtionen för den produkt som översynen gäller under översynsperioden enligt en marknadsundersökning (25). GTA-databasen visar även att det genomsnittliga fob-priset (fritt ombord) för kinesisk export till unionen under översynsperioden var mellan 6 och 8 % högre än det genomsnittliga priset för kinesisk export till resten av världen (26) under samma period. Därför drog kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden är en attraktiv marknad för kinesisk export, eftersom försäljning till unionen kan generera högre vinster än försäljning till deras andra exportmarknader. |
(91) |
Trots förekomsten av antidumpningsåtgärder har kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av åtgärder dessutom fortsatt att exportera betydande mängder till unionen, motsvarande 8 % av unionens konsumtion under översynsperioden, vilket bekräftar deras fortsatta starka intresse för unionsmarknaden. |
(92) |
Under översynsperioden riktades mindre än 30 % av exporten från de två kinesiska tillverkare som omfattas av individuella åtgärder till unionen. Det kan rimligen förväntas att om åtgärderna upphävdes skulle de två tillverkare som för närvarande omfattas av individuella tullsatser öka sin export till unionen. Det kan också rimligen förväntas att de andra kinesiska tillverkare som för närvarande exporterar mycket lite (7 ton under översynsperioden) till unionsmarknaden på grund av en hög övrig tullsats skulle börja exportera till unionen i betydande kvantiteter. |
3.4 Slutsats
(93) |
Sammanfattningsvis tyder de dumpningsmarginaler som fastställts under översynsperioden, den stora produktionskapaciteten, den stora outnyttjade kapaciteten i kombination med Kinas exportbeteende i övriga tredjeländer samt unionsmarknadens attraktionskraft på att ett upphävande av åtgärderna sannolikt skulle leda till en betydande ökning av exporten till unionen. Med tanke på de dumpningsmarginaler som konstaterats under översynsperioden är det också sannolikt att framtida export kommer att ske till kraftigt dumpade priser. Kommissionen drog därför slutsatsen att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävdes. |
D. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE SKADA
1. Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
(94) |
Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av nio tillverkare i unionen. Av dessa nio tillverkare samarbetade sju i undersökningen. Dessa sju tillverkare befanns svara för huvuddelen, i detta fall mer än 60 %, av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten. Dessa tillverkare kallas nedan unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. |
(95) |
Unionstillverkningen fastställdes till 18 900 ton, vilket utgjorde 64 % av den beräknade totala produktionen i unionen inklusive de två andra unionstillverkarna (29 661 ton (27) totalt). |
(96) |
För skadeanalysen bedömdes skadeindikatorerna på nivån för en betydande del av unionstillverkningen, på grundval av verifierad information som inhämtats från de tillverkare som samarbetade med undersökningen. |
(97) |
Unionsmarknaden för den produkt som översynen gäller utmärks av att tillverkarna är relativt få till antalet och att de till största delen utgörs av små och medelstora företag. Med undantag för en tillverkare som endast tillverkar vinsyra är alla andra tillverkare vertikalt integrerade och har som huvudverksamhet att tillverka alkohol från vinjästfällning, en process där den produkt som översynen gäller erhålls som biprodukt. |
(98) |
Skadeundersökningsperioden för den nuvarande undersökningen överlappar delvis med den som ingick i den undersökning som avses i skäl 5 för år 2013 och delvis för 2014. Enligt skäl 96 bedömdes skadeaspekten i den aktuella undersökningen på nivån för en betydande del av unionstillverkningen, på basis av kontrollerade uppgifter som inhämtats från de tillverkare som samarbetade. I undersökningen som avses i skäl 5 bedömdes de makroekonomiska skadeindikatorerna såsom produktions- och försäljningsvolym och marknadsandel baserat på uppgifter från alla unionstillverkare. Därför skiljer sig värdena åt för vissa indikatorer mellan denna undersökning och den undersökning som avses i skäl 5. |
2. Förbrukning i unionen
(99) |
Unionsförbrukningen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och importvolymerna från tredjeländer på grundval av artikel 14.6-databasen, kinesisk import på grundval av artikel 14.6-databasen och försäljningsvolymer för andra unionstillverkare, baserat på uppgifter i begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång. |
(100) |
Unionens förbrukning minskade med 11 % mellan 2013 och översynsperioden. Efterfrågan gick ner med 10 % från 2013 till 2014 och låg därefter kvar på 2014 års nivå. I princip beror efterfrågan på den produkt som översynen gäller på externa faktorer, såsom klimatförhållanden som påverkar förbrukningen av den produkt som översynen gäller inom vinsektorn. I byggsektorn kan förbrukningen variera efter byggvolymen i allmänhet, men också på grund av användningen av ersättningsprodukter. Tabell 1 Förbrukning i unionen
|
3. Volym, marknadsandel och importpriser från Kina
3.1 Volym och marknadsandel
i) All import från Kina
(101) |
För att bedöma situationen i stort på unionsmarknaden beräknade kommissionen även volymen för all import av den produkt som översynen gäller (dvs. inklusive import från det företag som inte omfattas av åtgärder, Hangzhou Bioking). Det konstaterades att volymen för all import från Kina till unionen minskade med 47 % under skadeundersökningsperioden. Den föll från [9 000–11 000] ton under 2013 till [5 000–6 000] ton under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på [20–30] %. Med tanke på att bara en exporterande tillverkare inte omfattades av åtgärder presenteras de totala siffrorna och de relaterade till exportörer som omfattas av åtgärder som intervall eller index av sekretesskäl. Tabell 2 Importvolym och marknadsandel för all import från Kina
|
ii) Import från Kina som omfattas av åtgärder
(102) |
Importvolymen från kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av antidumpningsåtgärder till unionen minskade på liknande sätt med 49 % och uppgick till [1 600–1 900] ton under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på [7–10 %] och således innebär att marknadsandelen minskat med [11–14 %] jämfört med början av skadeundersökningsperioden. Tabell 3 Importvolym och marknadsandel för import från Kina som omfattas av åtgärder
|
iii) Import från Kina som inte omfattas av åtgärder
(103) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades importvolymen från Kina till unionen som inte omfattas av åtgärder enligt följande: Tabell 4 Importvolym och marknadsandel för import från Kina som inte omfattas av åtgärder
|
(104) |
Importvolymen från Kina som inte omfattas av åtgärder representerar den största delen av kinesisk import. Den minskade med 46 % under översynsperioden och följde trenden för import som omfattas av åtgärder mycket nära. Dess andel av den totala kinesiska exporten till unionen var fortsatt stabil under skadeundersökningsperioden. |
3.2 Priser och prisunderskridande
i) Priser och prisunderskridande för import som omfattas av åtgärder
(105) |
Följande tabell visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna cif vid EU:s gräns på den import från Kina som omfattas av åtgärder. Tabell 5 Genomsnittspris på import från Kina som omfattas av åtgärder
|
(106) |
De genomsnittliga försäljningspriserna cif per enhet för kinesisk import som omfattas av åtgärder uppgick under översynsperioden till 1 895 euro/ton, vilket motsvarar en minskning med 31 % under skadeundersökningsperioden. |
(107) |
Prisunderskridandet under översynsperioden fastställdes genom att jämföra a) det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkare tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och b) det genomsnittliga priset för importen som omfattas av åtgärder från det berörda landet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställt till cif-nivån på grundval av artikel 14.6-databasen, med lämpliga tillägg för tullar och antidumpningstullar och kostnader efter import. |
(108) |
Såsom nämns i skäl 27 var det inte möjligt att fastställa vilka produkttyper som exporteras från Kina, eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade. En jämförelse baserad på produkttyp var därför inte möjlig. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av de samarbetande unionstillverkarnas omsättning under översynsperioden. Det visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 19 %. |
ii) Priser på import som inte omfattas av åtgärder
(109) |
Priserna på import från Kina som inte omfattas av åtgärder för den produkt som översynen gäller minskade med 34 % under skadeundersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden var priserna på import som inte omfattas av åtgärder något högre eller på samma nivå som priserna på dumpad import (28). Under hela skadeundersökningsperioden var priserna på import som inte omfattas av åtgärder lägre än priserna från unionsindustrin. Tabell 6 Priser på import från Kina som inte omfattas av åtgärder
|
4. Import från andra tredjeländer
(110) |
Följande tabell visar utvecklingen vad gäller import från tredjeländer under skadeundersökningsperioden i fråga om volym och marknadsandel samt genomsnittligt pris för denna import. Tabell 7 Import från andra tredjeländer än Kina
|
(111) |
Importen från tredjeländer låg på en mycket låg nivå och upphörde i princip under översynsperioden. Den gick ner från 250 ton år 2013 till praktiskt taget noll under översynsperioden. Priserna på denna import låg över priserna för import från Kina. De låg under genomsnittspriset för unionsindustrin under 2013 och 2014. Under 2015 var den importerade mängden mycket liten (9 ton) och under översynsperioden var den i princip noll. De resulterande genomsnittliga priserna för dessa år ansågs därför inte vara representativa eller meningsfulla. Exporten från tredjeländer var i alla händelser marginella, eftersom den under hela skadeundersökningsperioden endast representerade en marknadsandel på 1 % eller mindre. |
5. Unionsindustrins ekonomiska situation
(112) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation. |
(113) |
Enligt skäl 94 baserades denna bedömning på en betydande del av unionstillverkningen, på grundval av de uppgifter som tillhandahållits av de samarbetande unionstillverkarna. |
6. Produktion
(114) |
I stort steg unionens produktion med 22 % mellan 2013 och översynsperioden. Den var stabil från 2013 till 2014, ökade med 10 procentenheter mellan 2014 och 2015 och med ytterligare 11 % mellan 2015 och översynsperioden. Eftersom produktionskostnaden för den produkt som översynen gäller främst beror på priset på råvaran, som omfattas av säsongsberoende variationer, hade de ökade produktionsnivåerna inte något observerbart samband med de totala produktionskostnaderna eller unionsindustrins lönsamhet i stort. Tabell 8 Produktionsvolym
|
7. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(115) |
Unionsindustrins produktionskapacitet ökade med 6 % under hela skadeundersökningsperioden. Denna ökning berodde främst på en investering som gjordes av en unionstillverkare under 2015. |
(116) |
Kapacitetsutnyttjandet ökade kontinuerligt från 43 % under 2013 till 50 % under översynsperioden (dvs. med 7 procentenheter under skadeundersökningsperioden). Denna ökning av graden av kapacitetsutnyttjande är ett resultat av ökningen av produktionsvolymer, medan produktionskapaciteten ökade i en lägre takt. Kapacitetsutnyttjandet spelade dock inte någon avgörande roll för den betydande minskning av genomsnittskostnaden för produktionen som observerades under skadeundersökningsperioden, av de anledningar som anges i skäl 127. Tabell 9 Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
8. Försäljningsvolym
(117) |
Unionsindustrins totala försäljningsvolym till icke-närstående kunder på unionsmarknaden ökade med 33 % under skadeundersökningsperioden. Den tydligaste ökningen skedde mellan 2014 och 2015, när den ökade med 43 %. Mellan 2015 och översynsperioden gick trenden åt andra hållet och försäljningsvolymerna minskade med 11 %. Tabell 10 Unionsindustrins försäljningsvolym
|
(118) |
Försäljningsvolymen fastställdes även för alla unionstillverkare baserat på faktisk försäljningsvolym för unionsindustrin, fastställd enligt ovan i skäl 96, och baserat på de uppgifter som tillhandahållits i begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång för övriga unionstillverkare (29). Tabell 11 Total försäljningsvolym för alla unionstillverkare
|
(119) |
Ökningen av den totala försäljningen var mindre uttalad än ökningen av försäljningsvolymen från unionsindustrin. Den försäljningsvolym som fastställts på denna grund har minskat, jämfört med den föregående undersökningen vid giltighetstidens utgång som nämns i skäl 3. Mellan 2010 (som var översynsperiod för den föregående undersökningen vid giltighetstidens utgång) och 2013 minskade försäljningsvolymerna med [25–35 %] från 20 623 ton under 2010 till [13 500–15 500 ton] under 2013. Trots den ökning av försäljningsvolymen som observerades under skadeundersökningsperioden för den nuvarande undersökningen låg därför försäljningsvolymerna under översynsperioden fortsatt under de genomsnittliga försäljningsvolymerna under föregående översyn. |
9. Marknadsandel
(120) |
Under skadeundersökningsperioden vann unionsindustrin 14 procentenheter av sin marknadsandel, som ökade från 29 % 2013 till 43 % under översynsperioden. Denna ökning återspeglar den omständigheten att trots den minskade förbrukningen ökade unionsindustrins försäljning under skadeundersökningsperioden. Tabell 12 Unionsindustrins marknadsandel
|
(121) |
Ökningen av marknadsandelen för alla unionstillverkare var mindre uttalad än ökningen av unionsindustrins marknadsandel. Under skadeundersökningsperioden ökade marknadsandelen för alla unionstillverkare med 32 % från [50–60 %] till [70–80 %]. Tabell 13 Marknadsandel för alla unionstillverkare
|
10. Tillväxt
(122) |
Mellan 2013 och översynsperioden, när förbrukningen i unionen minskade med 11 %, ökade unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden och dess marknadsandel ökade med 14 procentenheter. |
11. Sysselsättning
(123) |
Unionsindustrins sysselsättningsgrad uppvisade en ökning på 9 % mellan 2013 och 2015 och var i praktiken fortsatt stabil under översynsperioden, vilket delvis speglade den ökade produktionen och produktionskapaciteten. Tabell 14 Sysselsättning
|
12. Produktivitet
(124) |
Produktiviteten hos unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per anställd och år, ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Detta återspeglar den kraftigare produktionsökningen (med 22 %), jämfört med ökningen av sysselsättningen (med 10 %). Tabell 15 Produktivitet
|
13. Storleken på dumpningsmarginaler och återhämtning från effekterna av tidigare dumpning
(125) |
I denna undersökning konstaterades en betydande dumpningsnivå. Trots att unionsindustrin uppvisade en positiv utveckling i fråga om försäljningsvolymer och marknadsandelar under skadeundersökningsperiod försämrades de finansiella indikatorerna enligt skälen 126–137. Därför ansågs unionsindustrin inte helt ha återhämtat sig från verkningarna av dumpad import. Det erinras om att i den ursprungliga undersökningen fastställdes dumpningsmarginalerna till 4,7 % respektive 10,1 % för de två kinesiska exporterande tillverkare som beviljades individuella tullsatser. Dumpningsmarginalen för alla övriga företag fastställdes till 34,9 %. Såsom anges ovan i skälen 74–93 konstaterades dessutom att det är sannolikt att dumpningen kommer att fortsätta, främst på grund av att det finns en överskottskapacitet i Kina, kinesiska exportörers prisbeteende på marknaderna och unionsmarknadens attraktionskraft. Unionsindustrin anses därför fortfarande vara sårbar för de skadliga effekterna av en eventuell dumpad import på unionsmarknaden. |
14. Priser och faktorer som påverkar priserna
(126) |
Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden till icke-närstående kunder minskade med 47 % mellan 2013 och 2015 och låg kvar på den nivån under översynsperioden. I absoluta siffror minskade försäljningspriserna från 5 239 euro/ton under 2013 till 2 761 euro/ton under översynsperioden. |
(127) |
Tillgången på kalciumtartrat, som tillverkas från vinjästfällning och svarar för den största andelen av de totala tillverkningskostnaderna för vinsyra, varierar beroende på druvskördens kvalitet. Gynnsamma eller dåliga väderförhållanden påverkar således det totala utbudet av kalciumtartrat och dess försäljningspris, vilket i sin tur inverkar på de årliga genomsnittliga försäljningspriserna. De unionspriser som observerades under 2013 har således varit ovanligt höga med beaktande av långsiktiga trender. Åren mellan 2014 och översynsperioden har också varit bättre år för druvskörden i unionen och det årliga genomsnittliga försäljningspriset har varit lägre. Det bör även noteras, såsom nämns i skäl 100, att klimat-/skörderelaterade förutsättningar spelar roll inte bara för tillgången på kalciumtartrat utan även för efterfrågan på den produkt som översynen gäller inom vinsektorn. Det finns därmed en variation i priser och produktionskostnader för vinsyra som även observerades under skadeundersökningsperioden. |
(128) |
Minskningen i det genomsnittliga försäljningspriset per enhet (47 % under skadeundersökningsperioden) var snabbare och mer uttalad än minskningen i produktionskostnaden under samma period (44 % under skadeundersökningsperioden). Den genomsnittliga produktionskostnaden översteg följaktligen det genomsnittliga försäljningspriset per enhet under 2014 och 2015, med en negativ effekt på lönsamheten, vilket visas i tabell 16 nedan. Tabell 16 Genomsnittligt försäljningspris och kostnad per enhet
|
15. Arbetskraftskostnader
(129) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 17 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
(130) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins genomsnittliga arbetskraftskostnad per anställd med 4 %. |
16. Lagerhållning
(131) |
Lagervolymen låg överlag kvar på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden. Den minskade med 10 % från 2013 till 2014 med en skarp nedgång under 2015 med 60 %. Detta berodde på att unionsindustrins försäljningsvolym ökade snabbare än dess produktionsvolym under det året, enligt skälen 114–119. Mellan 2015 och översynsperioden återgick dock lagervolymen till 2013 års nivåer när produktionsvolymen kom ikapp de ökade försäljningsvolymerna. Tabell 18 Lager
|
17. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(132) |
Unionsindustrins lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 19 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
(133) |
Lönsamheten för unionsindustrin fastställdes genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av omsättningen av denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden minskade lönsamheten för unionsindustrins försäljning av den likadana produkten på unionsmarknaden till icke-närstående kunder från 7,1 % till nära noll (0,8 %), vilket motsvarar en total minskning på 88 %. Detta är i linje med det faktum att försäljningspriserna minskade snabbare än produktionskostnaden. Lönsamheten sjönk därmed som mest mellan 2013 och 2014 när unionsindustrin realiserade förluster på – 1,2 %. Förlusterna ökade under 2015 och nådde – 4,0 %. Under översynsperioden ökade lönsamheten igen och nådde något positiva nivåer. Denna positiva utveckling har samband med ökningen av produktionen, kapacitetsutnyttjandet och produktiviteten, vilket bidrog till minskningen av produktionskostnaden per ton. Detta hjälpte till att förbättra lönsamheten mellan 2015 och översynsperioden, medan de genomsnittliga försäljningspriserna var oförändrade. Under hela skadeundersökningsperioden låg lönsamheten under lönsamhetsmålet på 8 % för branschen. |
(134) |
Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. I linje med den försämrade lönsamheten minskade kassaflödet med 98 % under skadeundersökningsperioden: det sjönk med 75 % under 2014 och blev negativt under 2015. Under översynsperioden var det endast marginellt över noll. |
(135) |
Unionsindustrins investeringar i tillverkning av den likadana produkten ökade med 133 % totalt under skadeundersökningsperioden. Detta beror på några större investeringar, särskilt under 2015 och översynsperioden. Dessa investeringar gjordes dock av några få företag. Den största enskilda investeringen, som utgjorde över 50 % av de totala investeringarna som gjordes under 2015, var kopplad till en omlokalisering av verksamhet. |
(136) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den blev negativ under 2014 och 2015, i linje med den minskade lönsamheten, och var bara 0,1 % under översynsperioden. Räntabiliteten var svag i stort under hela skadeundersökningsperioden. |
(137) |
Försvagningen av kassaflödet har minskat unionsindustrins kapitalanskaffningsförmåga genom medel som genereras internt. Följaktligen hade förmågan att anskaffa kapital minskat jämfört med den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. Det fanns dock inga indikationer på att detta påverkade förmågan att fortsätta affärsverksamheten eller att genomföra investeringar. |
18. Slutsats om skada
(138) |
Skadeindikatorer såsom produktion, försäljningsvolym och marknadsandel uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Denna utveckling hade dock ingen positiv inverkan på den ekonomiska situationen eller lönsamheten för unionsindustrin i stort. Tvärtom uppvisade unionsindustrins lönsamhet en stark negativ trend under skadeundersökningsperioden och industrin gick till och med med förlust under 2014 och 2015. Under översynsperioden låg unionsindustrin bara strax över ett nollresultat. Andra ekonomiska indikatorer, såsom kassaflöde och räntabilitet, försämrades dessutom och uppvisade negativa värden under skadeundersökningsperioden. |
(139) |
Enligt skäl 2 hade de nuvarande antidumpningstullarna införts för import av vinsyra från Kina, förutom för Hangzhou Bioking. Unionsindustrin drabbades ändå av verkningarna av den dumpade importen från Kina. Det förekom särskilt betydande prispress genom att den dumpade importen underskred unionsindustrins priser med 19 %, trots antidumpningstullarna. Till följd av denna prispress kunde unionsindustrin inte hålla sina priser över produktionskostnaden. Detta hade en negativ inverkan på unionsindustrins situation, vilket visades genom sänkningen av försäljningspriserna och lönsamheten samt andra indikatorer på ekonomisk skada. Trots unionsindustrins ökade försäljningsvolym och marknadsandel minskade således lönsamheten under skadeundersökningsperioden (även om den ökade igen under översynsperioden nådde den bara upp till nivåer strax över ett nollresultat), så även kassaflödet och räntabiliteten. Mot denna bakgrund fastställdes att de befintliga åtgärderna inte uppnådde de önskade effekterna fullt ut och att unionsindustrin fortfarande är sårbar för de skadliga effekterna av dumpad import på unionsmarknaden. |
(140) |
Efter utlämnandet av uppgifter hade en kinesisk exporterande tillverkare flera synpunkter när det gäller skadeanalysen: |
(141) |
För det första ansåg denna part att vissa skadeindikatorer var otillförlitliga på grund av skillnader mellan indikatorerna i denna undersökning och indikatorerna i den undersökning som anges i skäl 5. Parten hänvisade särskilt till förbrukningen i unionen, lagerhållning och unionsindustrins lönsamhet. Det hävdades att kommissionen inte på ett tillfredsställande sätt förklarat dessa skillnader och gjordes gällande att en annan uppsättning uppgifter skulle ha lett till andra slutsatser om skada. |
(142) |
Här noteras att orsakerna till skillnaderna med avseende på uppgifterna anges i skälen 94–98. I den undersökning som avses i skäl 5 bedömdes de makroekonomiska skadeindikatorerna, såsom tillverkning och försäljningsvolym samt marknadsandel, på grundval av uppgifter från alla unionstillverkare, medan den nu aktuella undersökningen bedömde dessa indikatorer på grundval av en betydande del av unionsindustrin. Därför skiljer sig värdena för vissa indikatorer åt mellan dessa undersökningar. Denna part tillhandahöll inga ytterligare uppgifter till stöd för sitt påstående. Påståendet avvisas därför. |
(143) |
För det andra hävdade samma part att vissa indikatorer, såsom försäljningsvolym, marknadsandel, tillverkningsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, arbetskraftskostnader, kassaflöde och investeringar, visade på en positiv utveckling. Därför kunde man inte dra slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada. För det första fann inte kommissionen att unionsindustrin lidit väsentlig skada, utan ansåg endast att den fortfarande är sårbar för de skadevållande effekterna av dumpad import på unionsmarknaden, och för det andra, som framgår av skäl 138, har den positiva utvecklingen för vissa indikatorer inte haft en positiv inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation överlag. Påståendet avvisas därför. |
(144) |
För det tredje hävdades att skadan inte kunde ha orsakats av import som är föremål för åtgärder. En part gjorde gällande att andra möjliga faktorer som kan ha orsakat skada för unionsindustrin var den minskade förbrukningen och de investeringar som gjorts av unionsindustrin. Denna part hävdade också att en separat analys borde ha gjorts för vinsyra som erhålls genom naturlig tillverkning å ena sidan och vinsyra som erhålls genom syntetiskt tillverkning å den andra. I detta hänseende bör det påpekades att undersökningen inte visade att unionsindustrin lidit väsentlig skada. Kommissionen ansåg endast att unionsindustrin fortfarande var sårbar för de skadevållande effekterna av en dumpad import på unionsmarknaden. I enlighet med detta analyserade kommissionen huruvida det finns någon sannolikhet för återkommande skada i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Därför avvisades ovanstående påståenden. |
(145) |
Sammanfattningsvis kan inget av dessa påståenden undergräva de resultat och slutsatser som beskrivs i skäl 139, vilka härmed bekräftas. |
F. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA
1. Inledande anmärkningar
(146) |
Undersökningen visade att importen från Kina skedde till dumpade priser under översynsperioden och att dumpningen sannolikt skulle fortsätta om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
(147) |
Under skadeundersökningsperioden befann sig unionsindustrin i en sårbar situation och var fortsatt utsatt för den skadevållande effekten av dumpad import från Kina. |
(148) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen gjordes därför en bedömning av huruvida det fanns en sannolikhet för att skadan skulle återkomma om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
(149) |
För att fastställa sannolikheten för återkommande skada analyserades följande aspekter: produktion och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, förväntad prisnivå på importen från Kina till unionsmarknaden och den förväntade inverkan på unionsindustrin. |
(150) |
Enligt skälen 34 och 35 ovan, mot bakgrund av de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja, gjordes nedanstående analys av den kinesiska inhemska marknaden och exporten från Kina till övriga tredjeländer på basis av uppgifter som fanns tillgängliga i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. uppgifter som fanns i begäran, artikel 14.6-databasen, den kinesiska databasen, GTA-databasen, offentligt tillgänglig information såsom företagswebbplatser och utdrag ur publikationer från marknadsundersökningsföretag och uppgifter som inhämtats under tidigare undersökningar (30). |
2. Produktion och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft
(151) |
Den totala produktionskapaciteten för kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder var 54 000 ton, medan den outnyttjade kapaciteten uppgick till mellan 24 000 och 28 000 ton. Den outnyttjade kapaciteten var mellan 6 % och 24 % högre än unionens totala förbrukning under översynsperioden. |
(152) |
Det bör också påpekas att det inte finns några större begränsningar i produktionsvolymen vid den kinesiska tillverkningen, eftersom man använder syntetiska tillverkningsmetoder, till skillnad från unionstillverkarna som använder naturliga råvaror, dvs. jästfällning från vinframställning. Den kinesiska kapaciteten och potentialen för ytterligare export är därför inte begränsad till de nuvarande nivåerna. |
(153) |
Det fastställdes även att kinesiska tillverkare var mycket exportinriktade och hade en betydande potential att öka sina exportvolymer i synnerhet till unionen om åtgärderna skulle tillåtas att upphöra. |
(154) |
Enligt skälen 89–93 är unionsmarknaden attraktiv för kinesisk export och det finns därför ett starkt motiv till att öka exporten till unionen i betydande mängder om åtgärderna skulle tillåtas att upphöra. |
3. Priser för import från Kina
(155) |
Kinesisk import underskred unionsindustrins försäljningspriser med 19 %. För att få en uppfattning om den sannolika prisnivån för kinesisk import till unionsmarknaden av den produkt som översynen gäller om åtgärderna skulle upphävas beaktades prisnivån för importen från Kina till unionen utan antidumpningstullar. Jämförelsen under översynsperioden visade att kinesiska priser utan antidumpningstullar skulle underskrida unionsindustrins försäljningspriser med i genomsnitt 26 %. |
(156) |
Dessutom analyserades prisnivåerna för exporten av den produkt som översynen gäller från Kina till andra tredjeländer. Såsom förklaras i skälen 85–88 ovan exporterade kinesiska tillverkare betydande mängder av den produkt som översynen gäller till tredjeländer utanför unionen. De kinesiska priserna till andra tredjeländer visade sig i genomsnitt vara 26 % lägre än unionsindustrins priser. |
(157) |
På denna grundval drogs slutsatsen att importen från Kina med stor sannolikhet kommer att utöva ett pristryck på unionsindustrin om åtgärderna skulle upphävas som är ännu större än det pristryck de utövade under översynsperioden. |
4. Sannolik inverkan på unionsindustrin
(158) |
Baserat på ovanstående omständigheter kommer de kinesiska exporterande tillverkarna i en situation utan antidumpningsåtgärder att ha ett incitament att avsevärt öka importvolymen till unionsmarknaden till låga dumpade priser, vilket skulle leda till ett pristryck nedåt på de rådande priserna i unionen. |
(159) |
En ökning av importvolymen från Kina – som är sannolik med tanke på den tillgängliga outnyttjade kapaciteten – skulle, i kombination med det förväntade fortsatta pristrycket i avsaknad av antidumpningstullar, sannolikt ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins situation. |
(160) |
Om detta scenario förverkligas är det osannolikt att unionsindustrin kommer att kunna sänka sina priser utan att ådra sig betydande förluster för att anpassa sig till de ytterligare sänkningarna av de kinesiska priserna i avsaknad av antidumpningstullar. En indikation i detta avseende ges av det faktum att unionsindustrin under skadeundersökningsperioden inte minskade sina försäljningspriser till de nivåer som skulle ha motsvarat priserna för den kinesiska importen, ens i en situation med minskande tillverkningskostnader, eftersom priserna redan var lägre än kostnaderna. |
(161) |
Dessutom, om unionsindustrin i ett sådant scenario skulle behålla sina prisnivåer, är det sannolikt att den skulle förlora försäljningsvolym och marknadsandel eftersom väsentligt större importvolymer från Kina sannolikt skulle komma in på marknaden till ännu lägre priser. Detta skulle leda till ytterligare förluster för unionsindustrin. |
5. Slutsatser om sannolikheten för att skadan återkommer
(162) |
Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i Kina med all sannolikhet kommer att öka om åtgärderna skulle upphöra att gälla, vilket skulle leda till ett pristryck nedåt på unionsindustrins priser och en ytterligare försämring av unionsindustrins redan svåra ekonomiska situation. Slutsatsen dras därför att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet kommer att återkomma, om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla. |
(163) |
En exporterande tillverkare påstod att det inte föreligger någon sannolikhet för att skadan skulle återkomma om antidumpningstullarna upphävs. Till stöd för detta påstående anfördes att pristrycket i unionen drivs av unionsindustrin och att de kinesiska exporterande tillverkarna inte hade sänkt sina försäljningspriser i linje med sina minskade importvolymer, vilket visar att de inte hade någon avsikt att sänka priserna för att vinna marknadsandelar. |
(164) |
I detta sammanhang bör det påpekas att sådana påståenden bortser från det faktum att tillverkningskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska importer samt möjliga prisnivåer på kinesisk import tillsammans bidrar till kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande skada om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Dessa aspekter förklaras tillräckligt i skälen 151–161. Dessutom lades inga nya faktiska omständigheter fram till stöd för dessa påståenden. Detta påstående avvisades därför. |
G. UNIONENS INTRESSE
1. Inledning
(165) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. |
(166) |
Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. |
(167) |
Det bör erinras om att det i den ursprungliga undersökningen samt i den efterföljande översynen vid giltighetstidens utgång inte ansågs strida mot unionens intresse att åtgärder vidtas och upprätthålls. Eftersom den aktuella undersökningen är en översyn, och därmed består av en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan har varit i kraft, är det möjligt att bedöma de gällande antidumpningsåtgärdernas eventuella negativa, oönskade effekter för de berörda parterna. |
(168) |
På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatserna vad gäller sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall. |
2. Unionsindustrins och andra unionstillverkares intresse
(169) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att situationen för unionsindustrin skulle försämras om åtgärderna upphävs, och leda till återkommande väsentlig skada. Unionsindustrin skulle inte kunna konkurrera med en ökad kinesisk importvolym som säljs till skadevållande dumpade priser. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle därför all återhämtning vara osannolik och vissa av företagens fortlevnad skulle riskeras, vilket skulle leda till nedläggningar och förlorade arbetstillfällen på unionsmarknaden. |
(170) |
Såsom nämns i skäl 127 har klimat-/skörderelaterade förutsättningar inverkan på unionsindustrins produktionskostnader och priser. Under de föregående undersökningarna har unionsindustrin kunnat vara lönsam vid gynnsamma förutsättningar och har visat sig vara bärkraftig. Under denna undersökning under skadeundersökningsperioden har unionsindustrin dock gått med förlust trots åtgärderna, och den dumpade importen från Kina har fortsatt att komma in på unionsmarknaden och underskridit unionsindustrins priser och pressat ner priserna under unionsindustrins produktionskostnader, vilket förklaras i skälen 133 och 139. |
(171) |
Det kan rimligen förväntas att unionsindustrin kommer att fortsätta att ha nytta av åtgärderna, och ett upprätthållande av antidumpningsåtgärderna skulle hjälpa unionsindustrin att höja sina priser till rimliga nivåer för att täcka sina produktionskostnader och på så sätt förbättra sin lönsamhet. |
(172) |
Kommissionens slutsats blir därför att det helt klart ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Kina bibehålls. |
3. Importörernas intresse
(173) |
Inga importörer samarbetade i detta ärende. Det erinras om att det i de tidigare undersökningarna konstaterades att införandet av åtgärderna inte skulle få någon större inverkan. Inga handlare/importörer samarbetade i den aktuella undersökningen. Med hänsyn till att det inte finns något som visar att de gällande åtgärderna har haft en avgörande påverkan på importörerna, drar kommissionen slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte kommer att påverka unionsimportörerna. |
4. Användarnas intresse
(174) |
Den produkt som översynen gäller används främst i vin- och livsmedelsindustrin som ett tillsatsämne i livsmedel och drycker samt i byggnadsindustrin som ett brandhämmande medel vid tillverkningen av gips. |
(175) |
Tio kända användare har kontaktats i denna undersökning och bjudits in att samarbeta. Fyra användare svarade på frågeformuläret, två var aktiva inom byggnadsindustrin, medan de andra två var aktiva inom livsmedelsindustrin. |
(176) |
I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång fastställdes att den produkt som översynen gäller inte svarar för någon väsentlig andel av kostnaderna för de gipsprodukter där den används (31). På grundval av svaren från användarna inom byggnadsindustrin fastställdes att situationen inte är väsentligen annorlunda under denna undersökning. Därför drog kommissionen slutsatsen att en fortsättning av åtgärderna skulle ha en försumbar inverkan på byggnadsindustrins kostnader och konkurrensförmåga. |
(177) |
Två stora användare i livsmedelssektorn samarbetade i förfarandet. Det fastställdes att båda företagen var lönsamma på koncernnivå. I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (32) fastställdes även att de produktlinjer som använder den produkt som översynen gäller som en av råvarorna var lönsamma, och att försäljningen av produkter som tillverkas med hjälp av den produkt som översynen gäller endast svarade för en liten andel av deras totala omsättning. Ingen av de samarbetande användarna inom livsmedelssektorn kunde visa att situationen var väsentligen annorlunda vid denna undersökning. Därför drog kommissionen slutsatsen att en fortsättning av åtgärderna inte orimligt skulle påverka användarna i livsmedelsindustrin. |
(178) |
Det bör även beaktas att unionsindustrin behöver vara lönsam för att kunna bibehålla flera olika försörjningskällor för den produkt som översynen gäller, vilket även ligger i användarnas intresse. En betydande del av den kinesiska importen görs dessutom från Hangzhou Bioking utan antidumpningstullar. Även om åtgärderna mot Kina som helhet skulle bibehållas kommer Hangzhou Bioking inte att omfattas av dessa åtgärder. |
5. Slutsats om unionens intresse
(179) |
Mot bakgrund av de omständigheter som beskrivs ovan drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som hindrar att de gällande antidumpningsåtgärderna bibehålls. |
H. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(180) |
Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna mot import av den produkt som översynen gäller bibehålls. Inga synpunkter mottogs som skulle ha kunnat ändra de ovannämnda slutsatserna. |
(181) |
Av vad som anförs ovan följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. |
(182) |
Enligt ny rättspraxis från domstolen (33) är det lämpligt att föreskriva en dröjsmålsränta vid återbetalning av slutgiltiga tullar, eftersom de relevanta gällande bestämmelserna för tullar inte föreskriver en sådan ränta, och tillämpningen av nationella regler skulle leda till en otillbörlig snedvridning mellan ekonomiska aktörer beroende på vilken medlemsstat som väljs för förtullning. |
(183) |
Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vinsyra, med undantag för D-(-)-vinsyra med en negativ optisk rotation på minst 12,0 grader uppmätt i en vattenlösning enligt metoden i Europeiska farmakopén, för närvarande klassificerad enligt KN-nummer ex 2918 12 00 (Taric-nummer 2918120090) och med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
Företag |
Tullsats |
Taric-tilläggsnummer |
Changmao Biochemical Engineering Co., Ltd, Changzhou |
10,1 % |
A688 |
Ninghai Organic Chemical Factory, Ninghai |
8,3 % |
A689 |
Alla övriga företag (förutom Hangzhou Bioking Biochemical Engineering Co. Ltd, Hangzhou – Taric-tilläggsnummer A687 ) |
34,9 % |
A999 |
3. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas. Den dröjsmålsränta som ska betalas vid återbetalning som ger rätt till betalning av dröjsmålsränta ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus en procentenhet.
4. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes eller dennas namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym) vinsyra som sålts på export till Europeiska unionen och som avses i denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 28 juni 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2321 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 338, 19.12.2017, s. 1).
(3) Rådets förordning (EG) nr 130/2006 av den 23 januari 2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 23, 27.1.2006, s. 1).
(4) Rådets förordning (EG) nr 150/2008 av den 18 februari 2008 om ändring av de antidumpningsåtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 130/2006 på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 48, 22.2.2008, s. 1).
(5) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 332/2012 av den 13 april 2012 om ändring av förordning (EG) nr 130/2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och om undantagande av företaget Hangzhou Bioking Biochemical Engineering Co., Ltd från de slutgiltiga åtgärderna (EUT L 108, 20.4.2012, s. 1).
(6) Överprövningsorganets rapport WT/DS295/AB/R, 29 november 2005, Mexiko, slutgiltiga antidumpningsåtgärder avseende nötkött och ris.
(7) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 349/2012 av den 16 april 2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 110, 24.4.2012, s. 3).
(8) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 626/2012 av den 26 juni 2012 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 349/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 182, 13.7.2012, s. 1).
(9) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, begränsat till en kinesisk exporterande tillverkare, Hangzhou Bioking Biochemical Engineering Co. Ltd (EUT C 434, 4.12.2014, s. 9).
(10) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/176 av den 9 februari 2016 om avslutande av antidumpningsförfarandet beträffande import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina som tillverkas av Hangzhou Bioking Biochemical Engineering Co. Ltd (EUT L 33, 10.2.2016, s. 14) (nedan kallat kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/176).
(11) Mål T-442/12, Changmao Biochemical Engineering mot rådet – tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 1 juni 2017, ECLI:EU:T:2017:372.
(12) EUT C 329, 7.9.2016, s. 5.
(13) EUT C 122, 19.4.2017, s. 8.
(14) Det vill säga undersökningar som gjordes vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, genomförandeförordning (EU) nr 626/2012 och genomförandebeslut (EU) 2016/176.
(15) Undersökningar som gjordes genom förordning (EG) nr 130/2006, genomförandeförordning (EU) nr 349/2012 och genomförandeförordning (EU) nr 626/2012.
(16) Changmao Biochemicals flödesdiagram för den syntetiska produktionen beskrivs på sidan 2 i företagets årsredovisning för 2016 som finns tillgänglig på http://www.cmbec.com.hk/html/investor_report.php (läst den 24 april 2018).
(17) https://ihsmarkit.com/products/tartaric-acid-chemical-economics-handbook.html (läst den 24 april 2018).
(18) Av sekretesskäl användes ett intervall, eftersom den exakta siffran beräknades med hjälp av uppgifter från en enda argentinsk exporterande tillverkare.
(19) Dom av den 3 maj 2018, ECLI:EU:T:2018:251.
(20) Undersökningar som gjordes genom genomförandeförordning (EU) nr 626/2012 och genomförandebeslut (EU) 2016/176.
(21) Baserat på information som publicerats av ett marknadsundersökningsföretag (https://globenewswire.com/news-release/2016/02/09/808759/0/en/Tartaric-Acid-Market-Is-Expected-To-Reach-USD-425-Million-By-2020-Radiant-Insights-Inc.html, läst den 19 april 2018) var världsmarknaden för vinsyra 60 560 ton år 2013 och växte med 5,3 % per år. Detta innebär en världsmarknad på omkring 70 700 ton under översynsperioden. Enligt ett cirkeldiagram som publicerats av ett annat marknadsundersökningsföretag (https://ihsmarkit.com/products/tartaric-acid-chemical-economics-handbook.html, läst den 19 april 2018) representerade den kinesiska marknaden 12 % av världsmarknaden. Av dessa källor följer att den kinesiska inhemska efterfrågan uppgick till omkring 8 500 ton under översynsperioden.
(22) I skälen 78–83 presenteras siffror som intervaller för att bevara sekretessen, eftersom de härrör från endast två exporterande tillverkare (eftersom exakta siffror skulle göra det möjligt för dessa tillverkare att räkna ut varandras uppgifter) eller när exakta siffror skulle göra det möjligt att räkna ut Hangzhou Biokings uppgifter.
(23) https://globenewswire.com/news-release/2016/02/09/808759/0/en/Tartaric-Acid-Market-Is-Expected-To-Reach-USD-425-Million-By-2020-Radiant-Insights-Inc.html (senast läst den 24 april 2018).
(24) Enligt Hangzhou Biokings företagswebbplats (http://biokingco.web.testwebsite.cn/En/About/#about4, läst den 19 april 2018) startades en ny produktionslinje med en kapacitet på 25 000 ton/år efter översynsperioden.
(25) https://ihsmarkit.com/products/tartaric-acid-chemical-economics-handbook.html (läst den 24 april 2018).
(26) Priser på fob-nivå för kinesisk export till unionen var i intervallet [1,9–2,0] euro/kg medan priser på export till tredjeländer var i intervallet [1,75–1,85] euro/kg.
(27) Fastställt på grundval av verifierade svar på frågeformuläret för samarbetande unionstillverkare och på grundval av uppgifter i ansökan för de två andra tillverkarna.
(28) Priserna avser en exporterande tillverkare. Därför, för att bevara den konfidentiella behandlingen, presenteras de i form av intervall.
(29) Med tanke på att bara två unionstillverkare inte samarbetade måste siffrorna för alla unionstillverkare presenteras i form av intervall av sekretesskäl.
(30) Undersökningar som gjordes genom genomförandeförordning (EU) nr 349/2012, genomförandeförordning (EU) nr 626/2012 och genomförandebeslut (EU) 2016/176.
(31) Se skäl 108 i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, vari det uppges att ”vinsyra [svarar] för mindre än 2 % av kostnaderna för de gipsprodukter i vilka den används”.
(32) Se skäl 109 i genomförandeförordning (EU) nr 349/2012.
(33) Domstolens dom av den 18 januari 2017 i mål C-365/15, Wortmann, EU:C:2017:19, punkterna 35–39.