8.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 88/1

(1)

Vid sitt möte i juni 2017 var Europeiska rådet enigt om behovet av att inleda ett inkluderande och ambitiöst permanent strukturerat samarbete för att stärka Europas säkerhet och försvar i syfte att bidra till att unionens ambitionsnivå uppnås i enlighet med EU:s globala strategi och rådets slutsatser av den 14 november 2016 om genomförande av EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet. Europeiska rådet noterade att detta arbete är förenligt med medlemsstaternas nationella försvarsplanering och de åtaganden som de berörda medlemsstaterna kommit överens om inom Nato och FN.

(2)

Den 13 november 2017 tog rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) emot en gemensam underrättelse, i enlighet med artikel 46.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), från 23 medlemsstater och den 7 december 2017 från två andra medlemsstater.

(3)

Genom beslut (Gusp) 2017/2315 inrättades det permanenta strukturerade samarbetet och föreskrevs att styrningen av det permanenta strukturerade samarbetet ska organiseras på rådsnivå och inom ramen för projekt som genomförs av grupper av de deltagande medlemsstater som inbördes kommit överens om att genomföra sådana projekt.

(4)

Den 11 december 2017 antog de medlemsstater som deltar i det permanenta strukturerade samarbetet ett uttalande där de uttrycker sin avsikt att i olika grupperingar utarbeta de första gemensamma projekten inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet enligt bilagan till uttalandet.

(5)

Den 14 december 2017 välkomnade Europeiska rådet inrättandet av ett ambitiöst och inkluderande permanent strukturerat samarbete och betonade att det är viktigt att de första projekten genomförs snabbt samt uppmanade de deltagande medlemsstaterna att fullgöra sina nationella genomförandeplaner.

(6)

Den 6 mars 2018 antog rådet beslut (Gusp) 2018/340 (2) om fastställande av förteckningen över projekt som ska utarbetas inom ramen för permanent strukturerat samarbete.

(7)

I artikel 4.2 a i beslut (Gusp) 2017/2315 bekräftas att rådet, i enlighet med artikel 46.6 i EU-fördraget, får anta beslut eller rekommendationer om strategisk ledning och vägledning för det permanenta strukturerade samarbetet.

(8)

Rådet bör därför anta en rekommendation med sådan strategisk ledning och vägledning för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet.

1.

Syftet med denna rekommendation är att ge strategisk ledning och vägledning för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet för att strukturera det nödvändiga fortsatta arbetet med processer och styrning, inbegripet vad avser projekten, så att de deltagande medlemsstaterna fullgör de mer bindande åtaganden som de har gjort gentemot varandra och som återges i bilagan till beslut (Gusp) 2017/2315.

2.

I artikel 4.2 b i beslut (Gusp) 2017/2315 föreskrivs att rådet bör anta beslut och rekommendationer om ordningsföljden för fullgörande av de mer bindande åtaganden som anges i bilagan till det beslutet under de två på varandra följande inledande etapperna (åren 2018–2020 och 2021–2025) och ange, i början av varje etapp, de mer exakta målen för fullgörandet av de mer bindande åtagandena.

3.

Därför bör rådet senast i juni 2018 anta en rekommendation om ordningsföljden för fullgörande av åtagandena för etapperna 2018–2020 och 2021–2025 och om fastställande av mer exakta mål, inbegripet de åtaganden som ska fullgöras före 2020. I denna rekommendation bör man även fastställa gemensamt överenskomna indikatorer för att hjälpa de deltagande medlemsstaterna att fullgöra åtagandena och för att bedöma framstegen i detta avseende.

4.

Det sekretariat för det permanenta strukturerade samarbetet (nedan kallat sekretariatet) som, i enlighet med artikel 7 i beslut (Gusp) 2017/2315, tillhandahålls gemensamt av Europeiska utrikestjänsten, inklusive Europeiska unionens militära stab (EUMS), och Europeiska försvarsbyrån, uppmanas att senast i slutet av mars 2018 ge inledande återkoppling med avseende på informationens typ, detaljnivå och struktur i de nationella genomförandeplaner som de deltagande medlemsstaterna lämnade in i december 2017, mot bakgrund av deras fullgörande av sina åtaganden. Denna återkoppling bör bidra till utarbetandet av den rekommendation om ordningsföljden som ska antas av rådet i enlighet med artikel 4.2 b i beslut (Gusp) 2017/2315. Sekretariatet kan även på begäran ge varje deltagande medlemsstat enskilt stöd i syfte att förbättra kvaliteten på deras nationella genomförandeplaner.

5.

Efter antagande av rekommendationen om ordningsföljden bör de deltagande medlemsstaterna se över och efter behov uppdatera sina nationella genomförandeplaner i enlighet därmed samt senast den 10 januari 2019 överlämna dem till sekretariatet, i enlighet med artikel 3.2 i beslut (Gusp) 2017/2315. Från och med 2020 ska dessa planer lämnas in till sekretariatet senast den 10 januari varje år och ta hänsyn till rådets översyn av det permanenta strukturerade samarbetet (grundad på den av den höga representanten framlagda årsrapport som avses i artikel 6 i beslut (Gusp) 2017/2315 från föregående år), kapacitetsutvecklingsplanen och rekommendationerna i den tvååriga försvarsöversiktsrapporten.

6.

I slutet av den första etappen kommer rådet, i enlighet med artikel 4.2 c i beslut (Gusp) 2017/2315, uppdatera och om så är nödvändigt förbättra de mer bindande åtaganden som anges i bilagan till det beslutet mot bakgrund av det som uppnåtts genom det permanenta strukturerade samarbetet, så att åtagandena återspeglar unionens kapacitetsbehov, operativa behov och föränderliga säkerhetsmiljö. Ett sådant beslut kommer att grunda sig på en strategisk översynsprocess, vid vilken fullgörandet av åtagandena inom det permanenta strukturerade samarbetet ska bedömas.

7.

I början av nästa etapp bör rådet anta en andra uppsättning mer exakta mål för etappen 2021–2025, och därvid ta hänsyn till artikel 4.2 c i beslut (Gusp) 2017/2315.

8.

Efter det att rådet den 6 mars 2018 har antagit ett beslut om fastställande av förteckningen över projekt som ska utarbetas inom ramen för permanent strukturerat samarbete bör de deltagande medlemsstaterna göra betydande ansträngningar för att fastställa mål och tidsplaner för varje projekt.

9.

Rådet bör uppdatera denna förteckning senast i november 2018 i syfte att lägga till nästa uppsättning projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 5 i beslut (Gusp) 2017/2315.

10.

Därefter bör förfarandet för bedömning av nya projekt som föreslagits av deltagande medlemsstater, med sikte på ett hållbart och effektivt genomförande av det permanenta strukturerade samarbetet, i princip vara avslutat i november varje år, efter det att en uppmaning att inkomma med förslag till nya projekt gjorts senast i början av maj det året. Den bedömning av förslagen till projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete som görs av sekretariatet bör följa transparenta kriterier som inbegriper både ett kapacitetsperspektiv och ett operativt perspektiv och som bör vidareutvecklas tillsammans med deltagande medlemsstater. I linje med artikel 5 i beslut (Gusp) 2017/2315 kommer Europeiska unionens militära kommitté (EUMC) att ge råd i militära angelägenheter om den höga representantens rekommendation om fastställande och utvärdering av projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete.

11.

Deltagande medlemsstater som avser att föreslå ett enskilt projekt bör i god tid informera de andra deltagande medlemsstaterna innan de lägger fram sina förslag för att samla stöd och ge dem tillfälle att gemensamt lämna in förslaget. Detaljerade projektförslag som inbegriper tidsplaner för genomförandet bör läggas fram i så god tid att sekretariatet kan bedöma dem, så att den höga representanten kan lägga fram en rekommendation till rådet i enlighet med artikel 5.1 i beslut (Gusp) 2017/2315. Rådet uppmanar sekretariatet att utarbeta en mall för projekt som ska läggas fram och att stödja de deltagande medlemsstaterna när det gäller att sprida deras enskilda förslag till projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete till andra medlemsstater.

12.

Rådet bör senast i juni 2018 anta den gemensamma uppsättning styrningsregler för projekt som avses i artikel 4.2 f i beslut (Gusp) 2017/2315 och som de deltagande medlemsstater som deltar i ett enskilt projekt kan anpassa enligt det projektets behov. Uppsättningen ska utgöra en ram som säkerställer ett enhetligt och konsekvent genomförande av projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete och som inbegriper arrangemang för att regelbundet informera rådet om utvecklingen när det gäller enskilda projekt, i enlighet med artikel 5.2 i beslut (Gusp) 2017/2315, och för att möjliggöra den översyn från rådets sida som krävs. I detta syfte bör rollerna och ansvaret för de deltagande medlemsstaterna, inbegripet i förekommande fall regler för observatörsstatus, och sekretariatet specificeras ytterligare. Denna ram bör också ge deltagare allmänna riktlinjer när det gäller utformningen av lämpliga arrangemang för projektledningen, i enlighet med artikel 5.3 i beslut (Gusp) 2017/2315. I detta sammanhang kommer rådet även att senast i juni 2018 återkomma till frågan om de deltagande medlemsstaternas koordineringsuppgifter inom projekten.

13.

I enlighet med artiklarna 4.2 g och 9.1 i beslut (Gusp) 2017/2315 kommer rådet att anta ett beslut som vid lämplig tidpunkt fastställer de generella villkor enligt vilka tredjestater i undantagsfall skulle kunna bjudas in att delta i enskilda projekt, och det kommer att fastställa i enlighet med artikel 9.2 i beslut (Gusp) 2017/2315 huruvida en viss tredjestat uppfyller dessa villkor. Arbetet med att utarbeta dessa allmänna villkor bör inledas så snart den gemensamma uppsättningen styrningsregler för projekt och ordningsföljden för fullgörande av åtaganden har fastställts senast i juni 2018, och ett beslut bör i princip antas före utgången av 2018, med förbehåll för en ytterligare bedömning som rådet gör.

14.

I enlighet med artikel 6.3 i beslut (Gusp) 2017/2315, och på grundval av de uppdaterade nationella genomförandeplaner som lagts fram av de deltagande medlemsstaterna, kommer den höga representanten att lägga fram en årsrapport för rådet som beskriver läget i fråga om genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet, inklusive varje deltagande medlemsstats fullgörande av sina åtaganden i enlighet med respektive nationell genomförandeplan. Årsrapporten bör fokusera på de konkreta åtgärder som vidtagits och förberedelser som gjorts av de deltagande medlemsstaterna för att fullgöra sina åtaganden, bland annat genom projekten inom ramen för permanent strukturerat samarbete, och på grundval av de mer exakta målen samt den ordningsföljd som fastställts för de två på varandra följande inledande etapperna. I detta sammanhang uppmanas sekretariatet att tillhandahålla den uppdaterade mallen för de nationella genomförandeplanerna.

Deltagande medlemsstater bör ta med information om de konkreta åtgärder som vidtagits och förberedelser som gjorts för att fullgöra sina åtaganden, inbegripet information om bidrag till projekt, i sina nationella genomförandeplaner. Dessutom kan informella samråd bidra till att förtydliga den information som återfinns i dessa.

15.

Den höga representanten bör lägga fram sin första årsrapport i april 2019, eller åtminstone inför det relevanta mötet i utrikesrådet under det första halvåret, så att man kan beakta de uppdaterade nationella genomförandeplaner som senast den 10 januari 2019 lagts fram av de deltagande medlemsstaterna. Från och med 2020 bör årsrapporten läggas fram i mars eller april och beakta de reviderade och uppdaterade nationella genomförandeplaner som lagts fram i januari samma år.

16.

På grundval av rapporten från den höga representanten bör EUMC ge kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) råd i militära angelägenheter och rekommendationer så att den senast i maj varje år kan utarbeta rådets bedömning av huruvida de deltagande medlemsstaterna fortfarande fullgör de mer bindande åtagandena. I detta sammanhang bör rådet också se över de framsteg som gjorts när det gäller uppfyllandet av unionens ambitionsnivå och därigenom stärka unionens kapacitet att agera säkerhetsgarant, unionens strategiska oberoende och unionens förmåga att samarbeta med olika partner och skydda sina medborgare.