(1)

Den 24 juni 2014 skickade kommissionen en begäran om upplysningar till Luxemburg om dess praxis i fråga om förhandsbesked i skattefrågor gällande Amazon. I skrivelsen bad kommissionen Luxemburg bekräfta att Amazon var skattskyldigt i landet och precisera omfattningen av Amazonkoncernens verksamhet som omfattades av skattelättnader inom ramen för ordningen för beskattning av immateriella tillgångar. Dessutom begärde kommissionen att få in alla förhandsbesked i skattefrågor till Amazonkoncernen som fortfarande gällde. Luxemburg begärde i ett e-postmeddelande av den 18 juli 2014 en förlängning av tidsfristen för att svara på kommissionens skrivelse av den 24 juni 2014, vilket beviljades (2).

(2)

Den 4 augusti 2014 lämnade Luxemburg sitt svar på kommissionens begäran av den 24 juni 2014. Till svaret bifogades bland annat en skrivelse av den 6 november 2003 från Administration des contributions directes (nedan kallad Luxemburgs skattemyndighet) till Amazon.com, Inc. (nedan kallat det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor eller det omtvistade förhandsbeskedet), en skrivelse av den 23 oktober 2003 från Amazon.com, Inc. och en skrivelse av den 31 oktober 2003 skriven av [Advisor 1] (*1) för Amazon.com, Inc., till Luxemburgs skattemyndighet med begäran om ett förhandsbesked i skattefrågor (nedan gemensamt kallade begäran om förhandsbesked i skattefrågor), samt årsredovisningar för Amazon EU Société à responsabilité limitée (nedan kallat LuxOpCo) (3), Amazon Europe Holding Technologies SCS (nedan kallat LuxSCS) (4), Amazon Services Europe Société à responsabilité limitée (nedan kallat ASE), Amazon Media EU Société à responsabilité limitée (nedan kallat AMEU) och andra enheter inom koncernen Amazon Luxembourg.

(3)

Den 7 oktober 2014 antog kommissionen ett beslut om att inleda det formella granskningsförfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor, med motiveringen att kommissionen fortfarande hade allvarliga tvivel på att åtgärden var förenlig med den inre marknaden (nedan kallat inledningsbeslutet) (5). I inledningsbeslutet uppmanades Luxemburg att lämna kompletterande upplysningar om det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor (6). I skrivelser av den 3 och den 5 november 2014 begärde Luxemburg en förlängning av tidsfristen för att besvara inledningsbeslutet.

(4)

Genom en skrivelse av den 21 november 2014 lämnade Luxemburg in sina synpunkter på inledningsbeslutet. Till denna skrivelse bifogades bland annat en rapport om internprissättning, som upprättats av [Advisor 2] för Amazons räkning (nedan kallad rapporten om internprissättning) och som inte hade lämnats till kommissionen tidigare.

(5)

Inledningsbeslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (7) den 6 februari 2015. De berörda parterna har uppmanats att inkomma med sina synpunkter på beslutet.

(6)

Kommissionen skickade genom skrivelse av den 13 februari 2015 en begäran om ytterligare upplysningar till Luxemburg. I den skrivelsen bad kommissionen också Luxemburg om tillstånd att kontakta Amazon direkt för att få de begärda upplysningarna om inte Luxemburg hade tillgång till dem. Den 24 februari 2015 bad Luxemburg om en förlängning av tidsfristen för att besvara kommissionens begäran om upplysningar.

(7)

Genom en skrivelse av den 5 mars 2015 lämnade Amazon synpunkter på inledningsbeslutet. Följande tredjeparter har också lämnat synpunkter på inledningsbeslutet: Oxfam den 14 januari 2015, Bundesarbeitskammer den 4 februari 2015, Fedil den 27 februari 2015, Booksellers Association (nedan kallat BA) den 3 mars 2015, Syndicat de la librairie française (nedan kallat SLF) den 4 mars 2015, European and International Booksellers Federation (nedan kallat EIBF) den 4 mars 2015, Atoz SA den 5 mars 2015, Computer and Communications Industry Association (nedan kallat CCIA) den 5 mars 2015 och European Policy Information Center (nedan kallat Epicenter) den 5 mars 2015. Dessutom har både Fédération des éditeurs européens (nedan kallat FEE) och Syndicat des distributeurs de loisirs culturels (nedan kallat SDLC) den 5 mars 2015 deklarerat att de ställt sig bakom EIBF:s synpunkter.

(8)

Den 12 mars 2015 höll kommissionen och Luxemburg en telekonferens, under vilken Luxemburg försäkrade kommissionen att man senast den 17 mars 2015 skulle kunna ge ett uttömmande svar på kommissionens begäran om upplysningar av den 13 februari 2015.

(9)

Genom en skrivelse av den 17 mars 2015 svarade delvis Luxemburg på kommissionens begäran om upplysningar av den 13 februari 2015. Luxemburg förklarade också att man inte hade tillgång till de uppgifter som saknades, bland annat de som gällde vissa avtalsförhållanden mellan Amazons enheter i Luxemburg och tredjeparter.

(10)

Den 19 mars 2015 skickade kommissionen tredjeparternas synpunkter på inledningsbeslutet till Luxemburg.

(11)

I ett e-postmeddelande av den 19 mars 2015 presenterade Amazon det ändrade och omformulerade kostnadsfördelningsavtalet som ingåtts mellan LuxSCS och två av Amazonkoncernens enheter i Förenta staterna den 1 januari 2005. Detta avtal ändrades och omformulerades på nytt den 2 juli 2009 (med verkan från och med den 5 januari 2009), och ytterligare en gång med verkan från och med den 1 januari 2014 (8).

(12)

Genom skriftväxling den 18, 19 och 20 mars 2015 meddelade kommissionen Luxemburg att det svar Luxemburg lämnat den 17 mars 2015 på kommissionens begäran om upplysningar av den 13 februari 2015 var ofullständigt, och ställde fler frågor för att få vissa förtydliganden.

(13)

Den 20 mars 2015 godkände Luxemburg att kommissionen ställde sina frågor direkt till Amazon. Den 26 mars 2015 informerade kommissionen Luxemburg om att den i enlighet med artikel 6a i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (9) hade funnit att det formella granskningsförfarandet avseende det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor hittills varit ineffektivt. På grundval av detta, och med Luxemburgs tillstånd (10), begärde kommissionen den 26 mars 2015, i enlighet med artikel 6a.6 i förordning (EG) nr 659/1999, att Amazon skulle förse kommissionen med alla avtal som ingåtts av Amazon sedan 2000 som innebar att Amazons immateriella rättigheter licensierades eller på annat sätt ställdes till förfogande (nedan kallat avtal om immateriella tillgångar), samt alla kostnadsfördelningsavtal och/eller teckningsavtal som ingåtts mellan LuxSCS och andra enheter i Amazonkoncernen (nedan kallad begäran om marknadsinformation). Amazon uppmanades också att lämna uppgifter om LuxSCS verksamhet och räkenskaperna för Amazons dotterbolag utanför Luxemburg samt att förklara eller jämföra vissa finansiella uppgifter. Dessutom begärdes upplysningar om de senaste ändringarna av Amazonkoncernens juridiska struktur i Luxemburg.

(14)

I en skrivelse av den 20 april 2015 bad Luxemburg kommissionen förklara syftet med ett sammanträde som kommissionen haft med Oxfam och Eurodad och som Luxemburg inte informerats om. Luxemburg har även begärt att beslutet om att skicka begäran om marknadsinformation inte ska offentliggöras.

(15)

Den 4 maj 2015 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 26 mars 2015. Amazon bekräftade också att koncernens struktur i Luxemburg hade ändrats 2014 och att Luxemburg på denna grund lämnat ett nytt förhandsbesked i skattefrågor, men förklarade att denna ändring inte hade någon betydelse för den granskning som genomfördes av kommissionen.

(16)

Den 8 maj 2015 hölls ett sammanträde mellan kommissionen, Luxemburg och Amazon. I en skrivelse av den 12 juni 2015 lade Amazon fram kompletterande synpunkter avseende detta sammanträde. Amazon har även lämnat en förteckning över avtal om immateriella tillgångar, av koncernen kallade M.comavtalen, enligt vilka Amazon ställt de immateriella tillgångar som är knutna till koncernens plattformsteknik till förfogande för oberoende tredjeparter.

(17)

Genom en skrivelse av den 13 maj 2015 meddelade Luxemburg sina synpunkter på inledningsbeslutet.

(18)

I en skrivelse av den 3 juli 2015 påminde kommissionen Amazon om att vissa upplysningar fortfarande saknades, särskilt beträffande avtalen om de immateriella tillgångarna, och bad koncernen om kompletterande uppgifter.

(19)

I en skrivelse av den 10 juli 2015 (som skickades ytterligare en gång den 23 juli 2015) lämnade Luxemburg en deklaration om att ett eventuellt negativt beslut från kommissionen inte skulle tillämpas retroaktivt.

(20)

I skrivelser av den 24 och den 31 juli 2015 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran av den 3 juli 2015, som bland annat gällde upplysningar om M.comavtalen. Med beaktande av dessa svar ansåg Amazon att man hade svarat fullständigt på begäran om upplysningar om avtalen om immateriella tillgångar, med tanke på att det enligt Amazon inte fanns något annat avtal om immateriella tillgångar som var jämförbart med licensavtalet om immateriella tillgångar som ingåtts mellan LuxSCS och LuxOpCo den 30 april 2006 (nedan kallat licensavtalet) (11). Amazon bad också om en förlängning av den tidsfrist som fastställts för att lämna de övriga upplysningar som kommissionen begärt.

(21)

I en skrivelse av den 31 juli 2015 påminde kommissionen Amazon om alla begärda upplysningar som fortfarande saknades, särskilt uttömmande uppgifter om alla avtal om immateriella tillgångar som ingåtts av Amazon sedan 2000. Den bad även Amazon tillhandahålla det nya förhandsbesked i skattefrågor som Luxemburg lämnat avseende Amazon 2014, och som nämndes i Luxemburgs skrivelse av den 4 augusti 2014 och i Amazons skrivelse av den 4 maj 2015.

(22)

I en skrivelse av den 21 augusti 2015 svarade Amazon på kommissionens begäran, dock utan att lämna uppgifter om andra avtal om immateriella tillgångar.

(23)

Den 8 september 2015 hölls ett sammanträde mellan kommissionen och Amazon, som Luxemburg informerades om. Efter detta sammanträde påminde kommissionen Amazon, i ett e-postmeddelande av den 8 september 2015, om att begäran om upplysningar om avtal om immateriella tillgångar inte uppfyllts.

(24)

I ett e-postmeddelande av den 14 september 2015 förklarade Amazon att det inte fanns något annat avtal enligt vilket samma immateriella tillgångar som de som omfattades av licensavtalet hade ställts eller skulle ställas till förfogande för närstående eller inte närstående parter. Samtidigt informerade Amazon kommissionen om att man höll på att upprätta en förteckning över koncerninterna avtal om immateriella tillgångar, oavsett om de omfattade unionen eller de immateriella tillgångar som omfattades av det licensavtal som ingåtts mellan LuxSCS och LuxOpCo. Denna förteckning lämnades till kommissionen den 17 september 2015.

(25)

I ett e-postmeddelande av den 23 september 2015 lämnade Amazon en förteckning över avtal genom vilka delar av de immateriella tillgångarna hade licensierats av eller till tredjeparter.

(26)

I ett e-postmeddelande av den 29 september 2015 påminde kommissionen Amazon om att det saknades avtal om immateriella tillgångar som kommissionen begärt den 26 mars och den 3 juli 2015 på grundval av de förteckningar som Amazon lämnat den 17 och 23 september 2015. Dessutom bad kommissionen Amazon om ytterligare upplysningar angående rapporterna om kostnadsfördelning och LuxOpCos kunder per webbplats.

(27)

Amazon lämnade dessa upplysningar i e-postmeddelanden av den 30 september och den 1, 2, 12, 13, 20 och 27 oktober 2015.

(28)

Den 28 oktober 2015 hölls ett sammanträde mellan kommissionen, Luxemburg och Amazon.

(29)

I ett e-postmeddelande av den 20 november 2015 påminde kommissionen Amazon om sin begäran om upplysningar av den 26 mars 2015 angående Amazons interna och externa avtal om immateriella tillgångar och bad koncernen lämna kompletterande upplysningar.

(30)

Vid ett sammanträde som hölls den 27 november 2015 lämnade ett företag som begärt att få vara anonymt (nedan kallat företag X) marknadsinformation till kommissionen som hade samband med kommissionens undersökning. Under en telekonferens som hölls den 15 januari 2016 lämnade företag X kompletterande marknadsinformation om e-handelssektorn i Europa. I ett e-postmeddelande av den 25 januari 2016, vars ämne var protokollet från telefonkonferensen, lämnade företag X kompletterande information.

(31)

Den 30 november 2016 lämnade Amazon kompletterande information.

(32)

I ett e-postmeddelande av den 1 december 2015 bad Amazon om en förlängning av tidsfristen för att besvara kommissionens begäran om upplysningar av den 20 november 2015.

(33)

Den 4 december 2015 lämnade Amazon de upplysningar som kommissionen efterfrågat i sitt e-postmeddelande av den 20 november 2015 och bad om en förlängning av tidsfristen för att lämna de svar som fortfarande saknades.

(34)

I skrivelser av den 10 och den 28 december 2015 meddelade Luxemburg sina synpunkter efter sammanträdet den 28 oktober 2015.

(35)

I ett e-postmeddelande av den 11 december 2015 påminde kommissionen Amazon om de svar som saknades på begäran om upplysningar av den 20 november 2015 och tillsände Amazon en ny begäran om upplysningar med ytterligare frågor.

(36)

Den 18 december 2015 lämnade Amazon kompletterande svar på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 november 2015.

(37)

I ett e-postmeddelande av den 18 december 2015 uppmanade kommissionen Luxembourg att lämna sina synpunkter och kommentarer på den information som Amazon hade lämnat till kommissionen på detta stadium av granskningsförfarandet.

(38)

Den 12 och den 15 januari 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 11 december 2015 och bad om en förlängning av tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknades.

(39)

Den 18 januari 2016 lämnade Amazon de kompletterande uppgifterna.

(40)

I ett e-postmeddelande av den 19 januari 2016 informerade kommissionen Amazon om att det fortfarande saknades vissa svar på frågor som ställts i tidigare begäranden om upplysningar. Dessutom bad kommissionen om klargöranden och kompletterande uppgifter.

(41)

Den 22 januari 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 19 december 2015. Den 28 januari 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 11 december 2015. Genom skrivelser av den 5, 15, 19 och 24 februari 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 19 januari 2016.

(42)

Den 26 februari 2016 skickade kommissionen en påminnelse till Amazon med en uppmaning att svara på de frågor som fortfarande var obesvarade, vilka ställts i begäran om upplysningar av den 20 november 2015, den 11 och den 18 december 2015 samt den 19 januari 2016.

(43)

Den 4 januari och den 21 mars 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 11 december 2015.

(44)

I ett e-postmeddelande av den 11 mars 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 26 februari 2016.

(45)

I ett e-postmeddelande av den 22 mars 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 19 januari och den 26 februari 2016.

(46)

I ett e-postmeddelande av den 8 mars 2016 gick Amazon med på att avstå från sina tidigare krav på sekretess gentemot Luxemburg som ställts i en skrivelse av den 22 januari 2016 beträffande vissa uppgifter som lämnats, och åtog sig att lämna dessa uppgifter till Luxemburg.

(47)

Den 14 mars 2016 bekräftade Amazon att man skickat Luxemburg de senaste uppgifterna som lämnats till kommissionen.

(48)

Den 1 april 2016 bad kommissionen företag X att godkänna att viss marknadsinformation som det lämnat skulle vidarebefordras till Luxemburg. Företag X godkände detta den 5 april 2016.

(49)

Den 8 april 2016 frågade kommissionen Amazon vilka uppgifter koncernen hade lämnat till Luxemburg på detta stadium av granskningsförfarandet. Kommissionen informerade också Amazon om att vissa uppgifter som efterfrågats i kommissionens begäran om upplysningar av den 11 februari 2015 fortfarande saknades. Dessutom bad kommissionen Amazon om klargöranden och kompletterande uppgifter.

(50)

I ett e-postmeddelande av den 11 april 2016 preciserade Amazon vilka uppgifter man lämnat till Luxemburg.

(51)

I en skrivelse av den 18 april 2016 frågade kommissionen Luxemburg vilka uppgifter som Amazon hade lämnat och uppmanade Luxemburg att lämna synpunkter på dessa uppgifter. Kommissionen påminde också om sitt e-postmeddelande av den 18 december 2015, i vilket man uppmanat Luxemburg att lämna synpunkter på de handlingar som lämnats av Amazon. Slutligen vidarebefordrade kommissionen enligt överenskommelsen med företag X marknadsinformationen till Luxemburg och bad om Luxemburgs synpunkter på detta.

(52)

Den 22 april 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 8 april 2016 och bad om en förlängning av tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknades.

(53)

I en skrivelse av den 2 maj 2016 (som skickades ytterligare en gång den 10 maj 2016), bekräftade Luxemburg mottagandet av de uppgifter som lämnats av Amazon på detta stadium av granskningen och lämnade synpunkter på de uppgifter som lämnats av Amazon. När det gäller marknadsinformationen från företag X meddelade Luxemburg kommissionen att man vidarebefordrat informationen till Amazon, eftersom Amazon var bättre lämpat att formulera synpunkter på informationen.

(54)

I ett e-postmeddelande av den 2 maj 2016 svarade Amazon delvis och medgav att det saknades svar på de frågor som ställts i kommissionens begäran om upplysningar av den 8 april 2016, som redan nämnts i skrivelsen av den 22 april 2016.

(55)

I ett e-postmeddelande av den 17 maj 2016 preciserade kommissionen syftet med de upplysningar man begärt av Amazon och påminde om att de uppgifter man efterfrågat i begäran om upplysningar av den 11 december 2015 och den 8 april 2016 fortfarande saknades.

(56)

I ett e-postmeddelande av den 24 maj 2016 svarade Amazon på kommissionens e-postmeddelande av den 17 maj 2016.

(57)

Den 26 maj 2016 hölls ett sammanträde mellan kommissionen, Luxemburg och Amazon. Under detta sammanträde och i utkastet till protokollet från sammanträdet ställde kommissionen kompletterande frågor till Amazon. Amazon besvarade dessa frågor i en skrivelse av den 20 juni 2016.

(58)

I en skrivelse av den 21 juni 2016 lade Amazon fram sina synpunkter på den marknadsinformation som lämnats av företag X. Amazon begärde även att få tillgång till alla uppgifter som lämnats av företag X, samt att företagets identitet skulle röjas.

(59)

Den 7 juli 2016 meddelade kommissionen Amazon sina synpunkter på det ändrade protokollet från sammanträdet den 26 maj 2016. Dessutom bad kommissionen Amazon om kompletterande upplysningar.

(60)

I ett e-postmeddelande av den 22 juli 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 7 juli 2016. I sitt svar informerade Amazon kommissionen om det skyddsföreläggande som skyddade de handlingar som användes i förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol. Därför erbjöd sig Amazon att lägga fram maskerade handlingar, eftersom koncernen förfogade över dessa.

(61)

I ett e-postmeddelande av den 27 juli 2016 påminde kommissionen Amazon om de upplysningar som saknades i förhållande till begäran om upplysningar av den 7 juli 2016 och gick med på att tillfälligtvis ta emot en maskerad version av de handlingar som lagts fram vid förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol. Dessutom bad kommissionen Amazon om klargöranden och kompletterande uppgifter.

(62)

I ett e-postmeddelande av den 29 juli 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 7 juli 2016 och bad om en förlängning av tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknades. I en skrivelse av den 12 augusti 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 7 och den 27 juli 2016.

(63)

I ett e-postmeddelande av den 19 augusti 2016 bad kommissionen Amazon om förtydliganden och kompletterande upplysningar angående svaren på kommissionens begäran om upplysningar av den 7 juli 2016

(64)

I ett e-postmeddelande av den 19 augusti 2016 och i en skrivelse av den 22 augusti 2016 lämnade kommissionen Amazon en begäran om upplysningar för att få alla maskerade handlingar från förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol.

(65)

Den 26 augusti 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 7 juli 2016 och bad om en förlängning av tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknades.

(66)

I ett e-postmeddelande av den 30 augusti 2016 informerade Amazon kommissionen om att begäran om tillgång till de handlingar som användes vid förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol hade beviljats och att de omaskerade handlingarna skulle skickas snarast.

(67)

Den 9 september 2016 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 19 augusti 2016.

(68)

Den 30 september 2016 lämnade Amazon de omaskerade handlingar som lagts fram under förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol, enligt kommissionens begäran av den 22 augusti 2016.

(69)

I e-postmeddelanden av den 7 och 19 december 2016 bad kommissionen Amazon om kompletterande upplysningar om förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol. Amazon svarade på detta den 20 december 2016.

(70)

Den 21 december 2016 riktade kommissionen en begäran om upplysningar till Amazon, som delvis besvarades den 20 januari 2017. I ett e-postmeddelande av den 2 februari 2017 skickade kommissionen klargöranden till Amazon angående son begäran om upplysningar av den 21 december 2016. Den 6, 8 och 27 februari och den 6 mars 2017 lämnade Amazon kompletterande uppgifter till kommissionen och besvarade delvis kommissionens frågor. I ett e-postmeddelande av den 13 mars 2017 påminde kommissionen Amazon om att det fortfarande saknades upplysningar.

(71)

Den 14 mars 2017 sände kommissionen en begäran om upplysningar till Amazon.

(72)

I ett e-postmeddelande av den 24 mars 2017 skickade Amazon Förenta staternas federala skattedomstols yttrande av den 23 mars 2017 till kommissionen.

(73)

I ett e-postmeddelande av den 27 mars 2017 bad kommissionen Amazon om kompletterande upplysningar gällande yttrandet från Förenta staternas federala skattedomstol.

(74)

Den 28 mars 2017 bad Amazon att kommissionen skulle ge dem mer tid för att svara, med hänvisning till det postprocessuella förfarande som pågick i Förenta staterna.

(75)

I ett e-postmeddelande av den 4 april 2017 svarade Amazon delvis på kommissionens begäran om upplysningar av den 14 mars 2017.

(76)

I ett e-postmeddelande av den 7 april 2017 informerade kommissionen Luxemburg och Amazon att kommissionen måste avslå Amazons begäran om att få fullständig tillgång till de handlingar som lämnats av företag X.

(77)

Den 11 april 2017 besvarade Amazon åter delvis kommissionens begäran om upplysningar av den 14 mars 2017 och bad om en förlängning av tidsfristen för att lämna vissa av de delar som saknades i svaret.

(78)

I ett e-postmeddelande av den 12 april 2017 besvarade Amazon delvis kommissionens begäran.

(79)

Den 17 april 2017 lämnade Amazon de kompletterande uppgifterna om det postprocessuella förfarande som pågick i Förenta staterna.

(80)

Den 18 maj 2017 bevarade Amazon åter delvis kommissionens begäran och kompletterade därmed sitt svar på kommissionens begäran om upplysningar av den 14 mars 2017.

(81)

Den 19 maj 2017 sände kommissionen en begäran om upplysningar till Amazon.

(82)

Den 29 maj 2017 lämnade Amazon kompletterande uppgifter till kommissionen.

(83)

I ett e-postmeddelande av den 7 juni 2017 svarade Amazon på kommissionens begäran om upplysningar av den 19 maj 2017.

(84)

I ett e-postmeddelande av den 14 juni 2017 bad kommissionen Amazon bekräfta att alla uppgifter som Amazon lämnat till kommissionen under 2016 och 2017 också hade lämnats till Luxemburg, och uppmanade Luxemburg att lägga fram sina synpunkter på den information som Amazon lämnat till kommissionen på detta stadium av granskningen. Den 19 juni 2017 bekräftade Amazon att man skickat Luxemburg alla uppgifterna som lämnats till kommissionen under 2016 och 2017. I ett e-postmeddelande av den 21 juni 2017 bekräftade Luxemburg att man mottagit alla handlingar som Amazon hade lämnat till kommissionen under 2016 och 2017 och meddelade att man inte hade några synpunkter beträffande de handlingar som Amazon lämnat till kommissionen under 2016 och 2017 utom beträffande Amazons skrivelser av den 30 september 2016 och den 20 januari 2017.

(85)

Den 22 juni 2017 hölls ett sammanträde mellan kommissionen, Luxemburg och Amazon.

(86)

Den 6 juli 2017 lämnade Luxemburg sina synpunkter på de handlingar som lämnats av Amazon den 30 september 2016 och den 20 januari 2017.

(87)

Den 6 juli 2017 riktade kommissionen en begäran om upplysningar till Amazon, som besvarades den 10 och den 27 juli och den 4 och den 7 augusti 2017.

(88)

I ett e-postmeddelande av den 9 augusti 2017 riktade kommissionen en begäran om upplysningar till Amazon, som besvarades den 7 september 2017.

(89)

Den 12 september 2017 bekräftade Luxemburg i ett e-postmeddelande att man inte hade några ytterligare synpunkter angående de handlingar som Amazon skickat den 10 och den 27 juli, den 4 och den 7 augusti och den 7 september 2017.

(90)

Amazonkoncernen består av Amazon.com, Inc. och alla företag som direkt eller indirekt kontrolleras av Amazon.com, Inc. (nedan gemensamt kallade Amazon eller Amazonkoncernen). Amazon har sitt säte i Seattle, i delstaten Washington i Förenta staterna.

(91)

Amazon är verksamt inom detaljhandel och tjänster.

(92)

Amazons verksamhet inom detaljhandel består i att till konsumenterna, via sina webbplatser, sälja ett utbud av produkter såsom böcker, DVD-skivor, videofilmer, elektronikvaror, datorer, hushållsartiklar, verktyg, materiel, mobiltelefoner osv. samt innehåll som digital musik, e-böcker, spel osv. som Amazon köper från leverantörer för att sälja dem till vidare (12). Amazon tillgodoser kundernas beställningar på flera olika sätt, bland annat via sina egna internationella och nordamerikanska centraler och nät för orderbehandling, via underleverantörsavtal och partnerskapsavtal om orderbehandling i vissa länder, samt via digital leverans (13).

(93)

Amazons tjänsteverksamhet omfattar verksamhet inom ramen för tredjepartsprogram kallade Third-Party Seller Programs (program för tredjepartsäljare) såsom Marketplace och Merchants@Amazon, genom vilka Amazon låter andra (mindre) företag och enskilda personer (Marketplace) samt medelstora till stora detaljhandelsföretag (Merchants@Amazon) erbjuda sina produkter till salu på Amazons webbplatser. Produkterna från tredjepartssäljarna integreras på Amazons webbplatser. I gengäld betalar företag och enskilda provision till Amazon (14). Dessa tredjepartsföretag och -säljare kan också välja att skicka sina varulager till Amazon. Amazon lagerhåller dem då i sina orderbehandlingscentraler (15), lägger ut dem på alla sina webbplatser, tar ut dem från lagret, förpackar och levererar dem till kundens adress (verksamheten Expédié par Amazon) (16).

(94)

Amazon har också intäkter från andra saluförings- och reklamtjänster, som onlinereklam och kreditkortsavtal i partnerskap med ett annat varumärke. Amazon erbjöd tidigare sina tjänster, funktioner och tekniker för e-handel för användning på webbplatser tillhörande andra företag som sålde sina produkter under Amazons märke och webbadress inom ramen för programmet ”Merchant.com”. Inom ramen för programmet för licensierade butiker (s.k. Syndicated Stores) erbjöd Amazon tidigare sina tjänster, funktioner och tekniker för e-handel för användning på webbplatser tillhörande andra företag som sålde sina produkter under ett annat handelsnamn och en annan webbadress (17). Dessa två program har gradvis avvecklats (18).

(95)

Slutligen tillverkar och säljer Amazon datorutrustning såsom artiklarna Amazon Kindle, Amazon Fire och Amazon Echo.

(96)

Amazon driver tretton webbplatser internationellt, bland annat www.amazon.com och sex europeiska webbplatser: www.amazon.de, www.amazon.co.uk, www.amazon.fr, www.amazon.it och www.amazon.es (nedan kallade de europeiska webbplatserna) samt www.amazon.nl (19). Amazons verksamhet är indelad i tre segment: Nordamerika, International och Amazon Web Services (nedan kallat AWS) (20).

(97)

Försäljningen i segmentet Nordamerika består huvudsakligen av detaljhandel med konsumtionsprodukter (inbegripet tredjepartssäljares försäljning) och med abonnemang via webbplatser som är inriktade på den nordamerikanska marknaden, såsom www.amazon.com, www.amazon.ca och www.amazon.com.mx. Segmentet innefattar också exportförsäljning via de webbplatserna.

(98)

Försäljningen i segmentet International består huvudsakligen av detaljhandel med konsumtionsprodukter (inbegripet tredjepartssäljares försäljning) och med abonnemang via internationella webbplatser, såsom amazon.com.au, www.amazon.com.br, www.amazon.cn, www.amazon.in, www.amazon.co.jp, de europeiska webbplatserna och www.amazon.nl. Segmentet innefattar också exportförsäljning via de internationella webbplatserna (inbegripet exportförsäljning från dessa webbplatser till kunder i Förenta staterna, Mexiko och Kanada), utom exportförsäljning från Amazons nordamerikanska webbplatser.

(99)

Segmentet AWS omfattar försäljningen globalt av datorer, lagringsutrymme för data, databaser och andra tjänster för företagsstart, företag, offentliga organ och akademiska institutioner. Via AWS ger Amazon tillgång till tekniska infrastrukturer avsedda för olika typer av verksamheter.

(100)

Under 2016 uppgick Amazons nettoförsäljning globalt till omkring 136 miljarder US-dollar, och nettovinsten var 2,37 miljarder US-dollar. På global skala kommer 91 % av Amazons omsättning från detaljhandelsverksamheten. Segmentet Nordamerika står för 59 % av nettoförsäljningen, segmentet International för 32 % och AWS för 9 %. Under 2016 hade Amazon 314 400 heltids- och deltidsanställda (21).

(101)

Innan maj 2006 drev Amazon sina europeiska webbplatser via ett helägt amerikanskt dotterbolag till Amazon.com, Inc., Amazon.com International Sales, Inc. (nedan kallat AIS). AIS drev i eget namn detaljhandelsverksamheten på Amazons europeiska webbplatser (som på den tiden var www.amazon.de, www.amazon.co.uk och www.amazon.fr), medan ett annat av koncernens amerikanska företag, Amazon International Marketplace, Inc. (nedan kallat AIM) i eget namn drev tjänsteverksamheten på dessa webbplatser. AIM var enda aktieägare i ASE, som bildades 2003, och som agerade som återförsäljare för tjänsteverksamheterna på de europeiska webbplatserna. Slutligen skötte Amazons helägda dotterbolag i Förenade kungariket, Tyskland och Frankrike (nedan kallade de europeiska dotterbolagen) (22) vissa tjänster åt de europeiska webbplatserna, exempelvis kundrekommendationerna (23).

(102)

Omstruktureringen av Amazons europeiska verksamhet, såsom den beskrivs i begäran om förhandsbesked i skattefrågor (nedan kallad 2006 års omstrukturering) trädde i kraft i maj 2006. Under de räkenskapsår som omfattas av perioden 1 maj 2006 till 30 juni 2014 (nedan kallad den berörda perioden) gällde den struktur som återges i figur 1. I juli 2014 omstrukturerade Amazon sin verksamhet i Europa (nedan kallad 2014 års omstrukturering). 2014 års omstrukturering och Amazons europeiska verksamhet efter denna omfattas inte av detta beslut.

Figur 1

Strukturen hos Amazons europeiska enheter 2006–2014

Kostnads-fördelning FoU

Ersättning

Ersättning

Provision förtjänster

Amazon.de

Amazon.fr

Amazon.co.uk

Amazon Media EuropaAMEU

Amazon Tjänster Europa ASE

LuxOpCo

LuxSCS

De europeiska dotterbolagen

LUX

USA

Amazon US

(103)

LuxSCS är ett luxemburgskt kommanditbolag (Société en commandite simple). Även om ägarstrukturen ändrades under den berörda perioden var aktieägarna i LuxSCS hela tiden företag med säte i Förenta staterna (24). Vid bildandet 2004 var aktieägarna Amazon Europe Holding, Inc. (komplementär), Amazon.com International Sales, Inc. och Amazon.com International Marketplace, Inc. I maj 2006 ersatte ACI Holdings, Inc. och Amazon.com, Inc. Amazon.com International Marketplace, Inc. som aktieägare i LuxSCS. Från och med september 2009 var aktieägarna i LuxSCS Amazon Europe Holding, Inc. (komplementär), Amazon.com International Sales, Inc. och Amazon.com, Inc. (25).

(104)

Under den berörda perioden skulle LuxSCS enbart fungera som holdingbolag för immateriella tillgångar för Amazons europeiska verksamhet, som LuxOpCo ansvarade för i sin egenskap av huvudsaklig operatör (26). Som Amazon förklarar i en skrivelse av den 20 april 2006 till Luxemburgs skattemyndighet, var LuxSCS verksamhet begränsad till enkelt innehav av LuxOpCos immateriella tillgångar och aktier. Det begränsade antal juridiska avtal som ingåtts av LuxSCS var sådana som krävdes för att den luxemburgska organisationen skulle fungera. LuxSCS skulle bara få passiva inkomster (ersättningar och räntor) från sina dotterbolag (27). LuxSCS tillhandahöll även koncerninterna lån till LuxOpCo och andra företag i koncernen (28). LuxSCS hade varken någon fysisk närvaro eller några anställda under den berörda perioden.

(105)

Under 2005 ingick LuxSCS avtal om licensiering och avyttring av befintliga immateriella rättigheter (License and Assignment Agreement For Pre-existing Intellectual Property, nedan kallade teckningsavtal) med Amazon Technologies, Inc. (nedan kallat ATI) (29) och ingick även kostnadsfördelningsavtal med två av Amazonkoncernens enheter i Förenta staterna: A9.com, Inc. (nedan kallat A9) och ATI (30). LuxSCS ingick även avtal om licensiering och avyttring av befintliga immateriella rättigheter (License and Assignment Agreement For Pre-existing Intellectual Property) med Amazon.co.uk Ltd, Amazon.fr SARL och Amazon.de GmbH, enligt vilket LuxSCS erhöll de registrerade varumärkena och de immateriella rättigheterna på de europeiska webbplatser som de europeiska dotterbolagen hade innehaft fram till den 30 april 2006 (31).

(106)

Genom teckningsavtalet och kostnadsfördelningsavtalet fick LuxSCS rätt att utnyttja vissa av Amazons immateriella rättigheter och derivatverk (nedan kallade immateriella tillgångar) (32) som ägdes och hade utvecklats av A9, ATI och LuxSCS (33), samt att överlåta dem inom ramen för underlicensiering. LuxSCS erhöll dessa rättigheter att använda de immateriella tillgångarna i för att kunna driva de europeiska webbplatserna och för varje annat syfte inom det europeiska territoriet (34). I gengäld skulle LuxSCS betala teckningsavgifter (se tabell 11) och sin årliga andel av kostnaderna i samband med kostnadsfördelningsavtalets utvecklingsprogram (se tabell 12) (35). Enligt kostnadsfördelningsavtalet skulle företaget göra allt för att motverka attacker mot de immateriella tillgångar som A9 och ATI hade överlåtit till det under licens (36). Dessutom preciseras det i 2009 års ändrade och omformulerade kostnadsfördelningsavtal att LuxSCS skulle åta sig de uppgifter och risker som nämns i bilaga B (Exhibit B) till kostnadsfördelningsavtalet (37).

(107)

Enligt kostnadsfördelningsavtalet innefattade de immateriella tillgångarna i) alla immateriella rättigheter i hela världen som ATI och LuxSCS äger eller på annat sätt förfogar över, samt vissa immateriella rättigheter som innehas av A9 (38), ii) alla immateriella rättigheter som licensierats, överförts eller överlåtits till dessa parter samt iii) derivatverk från dessa immateriella tillgångar som överlåtits till någon av parterna i enlighet med kostnadsfördelningsavtalet. De immateriella tillgångarna innefattar huvudsakligen tre kategorier, nämligen i) teknik (39), ii) kunduppgifter (40) och iii) registrerade varumärken (41). De omfattar inte domännamn på internet (42).

(108)

Under den berörda perioden var LuxOpCo ett helägt dotterbolag till LuxSCS (43). Inom ramen för 2006 års omstrukturering skulle det fortsättningsvis överta de roller som tidigare innehafts av AIS och AIM (44). Dessutom skulle det fortsätta utveckla och förbättra den programvarubaserade företagsmodell som är den röda tråden i Amazons detaljhandelsverksamhet och tjänster i Europa (45). Som avsett fyllde LuxOpCo under denna period funktionen som Amazonkoncernens huvudkontor i Europa och var den huvudsakliga operatören för Amazons detaljhandelsverksamhet och tjänster i Europa, som bedrevs genom de europeiska webbplatserna (46). LuxOpCo skulle dessutom ansvara för de strategiska beslut som gällde detaljhandelsverksamhet och tjänster som bedrevs genom de europeiska webbplatserna, samt förvalta de fysiska komponenterna inom detaljhandelsverksamheten (47). LuxOpCo förväntades fastställa strategier och riktlinjer för presentation och försäljning av produkterna på de europeiska webbplatserna, strategier för prissättning och marknadsföring av de produkter som såldes och tjänsteutbudet, samt vissa reklam- och marknadsföringsprogram som erbjöds på de europeiska webbplatserna. Det skulle även ansvara för strategiska beslut om urvalet av tredjepartssäljare och produktkategorier, samt marknadsföringen gentemot tredjeparterna. Slutligen skulle LuxOpCo också hantera allt som gällde orderbehandlingen (48).

(109)

Under den berörda perioden har LuxOpCo i sina räkenskaper registrerat intäkterna från både produktförsäljningen och orderhanteringstjänsterna. Företaget köpte in varor från leverantörer i olika länder för att återförsälja dem och skicka dem till slutkunderna som gjorde sina beställningar på de europeiska webbplatserna. LuxOpCo var den officiella säljaren (49) av Amazons lagervaror på de europeiska webbplatserna, det var ägaren till varorna och fick bära risken i händelse av förluster (50). LuxOpCo ansvarade också för de varor som skickats av tredjepartsföretag och enskilda direkt till orderbehandlingscentralerna (51).

(110)

LuxOpCo hade också kassaflödesfunktioner (52) och ägde (direkt eller indirekt) aktier i ASE, AMEU och de europeiska dotterbolagen, som tillhandahöll olika koncerninterna tjänster till stöd för LuxOpCos verksamhet.

(111)

Under den berörda perioden utgjorde ASE och AMEU, båda med säte i Luxemburg, tillsammans med LuxOpCo, vad den luxemburgska skattelagstiftningen beträffar en skattekonsoliderad koncern, där LuxOpCo hade rollen som moderbolag (53). Enligt Luxemburgs skattelagstiftning behandlades alltså inte dessa företag med säte i Luxemburg som separata enheter, utan sambeskattades som om de utgjorde ett och samma skattskyldiga företag (54).

(112)

Efter 2006 års omstrukturering förväntades ASE fortsätta tillhandahålla tjänster till LuxOpCo (55). Under den berörda perioden drev företaget Marketplace, Amazons tjänst för tredjepartssäljare i unionen. Marketplace erbjuder småföretag och enskilda möjligheten att erbjuda sina produkter på Amazons europeiska webbplatser. Tjänsten omfattade också möjligheten att skicka sitt lager till Amazon, som mellanlagrade varorna i sina orderbehandlingscentraler, varifrån Amazon hanterade plockning, förpackning och leverans av varorna till hela Europa. Under den berörda perioden drev AMEU Amazons digitala verksamheter i unionen (vilka bland annat omfattar försäljning av MP3-filer och e-böcker).

(113)

Under 2013 och 2014 uppgick LuxOpCos konsoliderade nettoomsättning till 13 612 449 784 euro respektive 15 463 362 589 euro. Under räkenskapsåret 2013 hade LuxOpCo i genomsnitt 523 heltidsanställda (räknat som heltidsekvivalenter), ASE 63 heltidsekvivalenter och AMEU 5 heltidsekvivalenter. De anställda vid LuxOpCo, ASE och AMEU hade bland annat poster som strategiska förvaltare med uppgift att styra och samordna alla Amazons europeiska verksamheter (56).

(114)

Efter 2006 års omstrukturering förväntades de europeiska dotterbolagen fortsätta tillhandahålla LuxOpCo samma tjänster för de europeiska webbplatserna som de tidigare tillhandahållit AIS och AIM (57). Följaktligen tillhandahöll de europeiska dotterbolagen under den berörda perioden kundhänvisningstjänster för de europeiska webbplatserna i form av kundtjänst och företagstjänst, stödtjänster (som marknadsföringsstöd, hjälp med lokalisering och anpassning, hjälp med forskning och utveckling) samt hjälp med orderbehandling (58). De europeiska dotterbolagen utvecklade lokalt innehåll till de europeiska webbplatserna och bidrog till hanteringen av varor för detaljhandeln, på begäran av LuxOpCo. Kundtjänsten till kunderna bestod i att ge kunderna stöd före och efter köp via e-post, telefon, onlinechattar eller andra kommunikationsvägar på begäran av LuxOpCo för att möta kundernas behov. Stödtjänsterna omfattade allmänt stöd och administrativt stöd. De europeiska dotterbolagen hjälpte också till med att få operatörer på andra lokala webbplatser att främja de europeiska webbplatserna bland sina kunder (i så kallade Partnerskapsprogram).

(115)

De europeiska dotterbolagens tjänster tillhandahölls LuxOpCo i enlighet med de ”tjänsteavtal” som slöts mellan vart och ett av dotterbolagen och LuxOpCo den 1 maj 2006 (59). De europeiska dotterbolagen agerade i eget namn när de tillhandahöll dessa tjänster för LuxOpCos räkning, men uppbar inga som helst risker i samband med försäljningen eller lagren (60). Enligt tjänsteavtalen fick dotterbolagen ersättning av LuxOpCo enligt nettomarginalmetoden, med ett påslag på de uppkomna kostnaderna som vinstindikator (61), vilket vittnar om de europeiska dotterbolagens roll i förhållande till LuxOpCo (62). I praktiken fakturerades de europeiska dotterbolagens kostnader för att tillhandahålla de tjänster som de utförde för LuxOpCos räkning till LuxOpCo med ett kostnadspåslag på mellan 3 och 8 %. För år 2013 registrerade de europeiska dotterbolagen följande omsättningar: Amazon.co.uk Ltd: [400–500] miljoner brittiska pund; Amazon Logistik GmbH: [100–200] miljoner euro; Amazon.de GmbH: [90–100] miljoner euro; Amazon.fr Logistique SAS: [100–200] miljoner euro; och Amazon.fr SARL: [50–60] miljoner euro.

(116)

LuxOpCo har ingått ett licensavtal med LuxSCS som trädde i kraft den 30 april 2006. Enligt detta avtal har LuxOpCo oåterkalleligt förvärvat rätten att utveckla, förbättra och använda de immateriella tillgångarna i syfte att driva de europeiska webbplatsernas och i varje annat syfte på det geografiska området (63) European Countries (64) mot betalning av en avgift (nedan kallad licensavgiften) (65). Alla immateriella rättigheter som LuxOpCo skapar eller fortsätter att utveckla med hjälp av de immateriella tillgångarna (66) eller tack vare tillgången till dessa tillskrivs LuxSCS (67). LuxOpCo skulle på eget initiativ och på egen risk vidta de åtgärder som krävdes för att skydda och underhålla de immateriella tillgångarna (68). I licensavtalet föreskrevs också att LuxOpCo skulle tillhandahålla interna tjänster till förmån för LuxSCS utan särskild ersättning (69). LuxOpCo godtog vidare att ta på sig alla risker i samband med de verksamheter som ålåg företaget inom ramen för licensavtalet (70). Om LuxOpCo skulle förvärva immateriella rättigheter som skulle användas i samma syfte som de immateriella tillgångar som förvärvats från tredjeparter, skulle LuxOpCo överlåta dessa till LuxSCS utan ersättning (71).

(117)

LuxOpCo, ASE, AMEU och de europeiska dotterbolagen använde de immateriella tillgångarna för att utöva sin kommersiella verksamhet (72).

(118)

I enlighet med licensavtalet hade LuxOpCo rätt att tilldela dotterbolag underlicenser för de immateriella tillgångarna (73). Den 30 april 2006 ingick LuxOpCo licensavtal om immateriella tillgångar (Intellectual Property License Agreement) med både ASE och AMEU enligt vilket icke exklusiva licenser för de immateriella tillgångarna oåterkalleligt tilldelades ASE och AMEU. Dessa två avtal överensstämde i hög grad med det licensavtal som ingåtts mellan LuxOpCo och LuxSCS. Enligt dessa avtal fastställdes den ersättning som ASE och AMEU skulle betala till LuxOpCo på precis samma sätt som den ersättning LuxOpCo skulle betala till LuxSCS enligt licensavtalet.

(119)

Enligt tjänsteavtalen hade de europeiska dotterbolagen rätt att använda de immateriella rättigheterna liksom andra immateriella tillgångar och registrerade varumärken som LuxOpCo äger eller på annat sätt innehar, i den mån detta behövdes för att kunna leverera sina tjänster till LuxOpCo. Allt mervärde som skapas genom detta användande skulle enbart tillfalla LuxOpCo (74). Alla immateriella rättigheter och härrörande derivatverk som utvecklats eller förvärvats av de europeiska dotterbolagen vid tillhandahållandet av dessa tjänster skulle förbli LuxOpCos egendom (75).

(120)

Licensavtalet gällde för de licensierade immateriella tillgångarnas hela livstid (76) och kunde bara sägas upp i händelse av byte av kontroll eller allvarlig belastning (77), eller i det fall någon av parterna försummat sina åtaganden enligt avtalet och underlåtit att åtgärda detta (78). Följaktligen kunde inte LuxSCS frånträda licensavtalet ensidigt. Licensavtalet ändrades i januari 2010, med verkan från och med den 1 januari 2009 (79). Ändringen gällde definitionen av rörelseresultat i EU (EU Operating Profit) som används vid beräkningen av licensavgiften (80).

(121)

Det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor är en skrivelse som består av en enda mening, daterad den 6 november 2003, adresserad till Amazon.com, Inc. från Luxemburgs skattemyndighet, med följande lydelse:

”Efter att ha tagit del av skrivelsen av den 31 oktober [sic] 2003, som [Advisor 1] skickat till mig, samt er skrivelse av den 23 oktober [sic] 2003 med era synpunkter på beskattningen i Luxemburg av er framtida verksamhet har jag nöjet att meddela att jag kan godkänna innehållet i de två skrivelserna.”

(122)

På grund av en fördröjning av genomförandet av omorganisationen av Amazons europeiska verksamhet begärde Amazon i en skrivelse av den 5 december 2004 till Luxemburgs skattemyndighet att förhandsbeskedets giltighetstid skulle förlängas, vilket beviljades i en skrivelse till Amazon av den 23 december 2004 (81). Giltighetstiden för det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor, som ursprungligen utfärdades för fem år, förlängdes 2010 och tillämpades i praktiken fram till och med juni 2014 (82).

(123)

I sin skrivelse av den 31 oktober 2003 till Luxemburgs skattemyndighet (nedan kallad skrivelse från Amazon av den 31 oktober 2003 ), bad Amazon om bekräftelse angående beskattningen av LuxSCS, dess aktieägare med säte i Förenta staterna och de utdelningar som LuxOpCo skulle uppbära inom ramen för denna struktur. I skrivelsen förklaras att LuxSCS i sin egenskap av kommanditbolag (Société en commandite simple) inte ska anses vara en egen juridisk och skattskyldig person i förhållande till sina aktieägare och att det följaktligen inte var skyldigt att betala bolagsskatt eller förmögenhetsskatt i Luxemburg.

(124)

Trots LuxSCS skattemässiga transparens kunde företaget eller dess aktieägare med säte i Förenta staterna trots allt bli skattskyldiga i Luxemburg om det kunde anses att de utförde sina verksamheter via ett företag som var etablerat i Luxemburg. I skrivelsen preciseras därför att varken LuxSCS eller dess aktieägare kunde anses ha en påtaglig närvaro i Luxemburg (kontor, personal osv.) vilket innebar att LuxSCS utan någon fast verksamhetsanläggning inte kunde anses vara en egen juridisk och skattskyldig person i förhållande till sina aktieägare eller anses bedriva kommersiell verksamhet i Luxemburg (83). Inte heller kunde företagets aktieägare anses vara etablerade i Luxemburg.

(125)

I sin skrivelse av den 23 oktober 2003 till Luxemburgs skattemyndighet (nedan kallad skrivelse från Amazon av den 23 oktober 2003 ), bad Amazon om ett förhandsbesked i skattefrågor som bekräftade behandlingen av LuxOpCo när det gällde Luxemburgs beskattning av företag (84). I denna skrivelse beskrev Amazon den planerade företagsstrukturen i Europa och bad myndigheten bekräfta att metoden för internprissättningen enligt licensavtalet som beskrevs i skrivelsen ger LuxOpCo lämplig och godtagbar vinst med beaktande av policyn för internprissättning och artiklarna 56 och 164.3 i Luxemburgs lag om inkomstskatt.

(126)

I skrivelsen hänvisas till en ”ekonomisk analys” som bifogas som bilaga, i vilken beskrivs de funktioner och risker som LuxOpCo skulle åta sig, samt arter och omfattningen av de immateriella tillgångar som skulle omfattas av licensieringen av immateriella tillgångar som avtalats mellan LuxSCS och LuxOpCo. På grundval av denna analys har man föreslagit en metod för internprissättning, genom vilken den årliga licensavgiften (i skrivelsen kallad redevance de licence) som LuxOpCO skulle betala till LuxSCS för användandet av de immateriella tillgångarna skulle fastställas.

(127)

Enligt denna metod skulle den årliga ersättningen vara en viss procent (nedan kallad ersättningsnivå) av LuxOpCos totala omsättning från driften av de europeiska webbplatserna. Som förklaras i skrivelsen i fråga skulle licensavgiften och ersättningsnivån beräknas enligt följande metod (85):

(128)

Vid beräkningen av ersättningsnivån gäller följande definitioner (86):

kostnad för varor, råvaror och förbrukningsartiklar för EU : kostnad för sålda varor, beräknad enligt principerna för god redovisningssed i Förenta staterna (US GAAP), som kan tillskrivas LuxOpCos drift av de europeiska webbplatserna.

driftskostnad för EU : LuxOpCos sammanlagda kostnader, inbegripet koncerninterna utgifter, med undantag för följande: kostnader för varor, råvaror och förbrukningsartiklar för EU, licensavgift, valutakursvinster- och förluster samt räntekostnader, beräknade enligt US GAAP.

omsättning i EU : nettoomsättningen av LuxOpCos försäljning via de europeiska webbplatserna; detta motsvarar summan av a) det totala försäljningspriset på de produkter som sålts av LuxOpCo, enligt fakturor till kunderna, inbegripet intäkter för presentinslagning, transport och godshantering, minus mervärdesskatter, rabatter och andra återbäringar, och b) den totala omsättningen från tjänster som tillhandahållits av LuxOpCo tack vare utomstående parters försäljning av produkter eller tjänster på de europeiska webbplatserna, minus mervärdesskatter.

rörelseresultat i EU : omsättningen i EU, minus kostnader för varor, råvaror och förbrukningsartiklar i EU samt driftskostnader i EU.

(129)

Som svar på inledningsbeslutet lämnade Luxemburg rapporten om internprissättning (87). Luxemburg hävdar att denna rapport är den ”ekonomiska analys” som det hänvisas till i skrivelsen från Amazon av den 23 oktober 2003. Rapporten om internprissättning upprättades på grundval av OECD:s riktlinjer för internprissättning för multinationella bolag och skattemyndigheter (OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, nedan kallade OECD:s riktlinjer) (88).

(130)

I avsnitt 3 i rapporten om internprissättning finns en funktionsanalys av LuxSCS och LuxOpCo.

(131)

Enligt denna funktionsanalys är LuxSCS verksamhet begränsad till att vara ett holdingbolag för immateriella tillgångar och partner i den fortlöpande utvecklingen av de immateriella tillgångarna inom ramen för kostnadsfördelningsavtalet (89). LuxSCS skulle också licensiera de immateriella tillgångarna till LuxOpCo, enligt villkoren i licensavtalet, och uppbära ersättning enligt detta avtal.

(132)

Vad beträffar LuxOpCo förklaras i rapporten om internprissättning att LuxOpCo med hjälp av sin heltidsanställda förvaltningspersonal kommer att hantera det strategiska beslutsfattandet angående de europeiska webbplatsernas detaljhandels- och tjänsteverksamhet liksom de huvudsakliga fysiska delarna av detaljhandelsverksamheten (90). Enligt skrivelsen från Amazon av den 23 oktober 2003 skulle LuxOpCo ha sammanlagt minst 25 till 30 heltidsanställda, varav vissa med centrala EU-övergripande chefsposter med ansvar för strategiskt beslutsfattande angående de europeiska webbplatserna (91), medan övriga heltidsanställda (ett tjugotal) skulle ha funktioner inom marknadsföring, teknik och hantering av leverantörskonton.

(133)

I rapporten om internprissättning förklaras också att man till följd av omstruktureringen förväntar sig att LuxOpCo huvudsakliga verksamhet kommer att inriktas på utnyttjandet av Amazons programvaruplattform med en strävan att kontinuerligt utveckla och förbättra den programvarubaserade företagsmodellen som är grunden för den detaljhandels- och tjänsteverksamhet som erbjuds via de europeiska webbplatserna.[…] (*2) Inom ramen för denna strävan ska ledningen för LuxOpCo arbeta för att identifiera möjligheter att förbättra och förstärka detaljhandels- och tjänsteverksamheten genom att utnyttja nya och förbättrade funktioner och egenskaper i plattformen efterhand som dessa utvecklas. LuxOpCo ska, både som detaljhandlare och tjänsteleverantör, sträva efter att tillhandahålla en optimal kundupplevelse inom alla områden, bland annat orderbehandling, betalningshantering, marknadsföringsbeslut och uppföljning av tredjepartssäljarens resultat […] (92).

(134)

I sin funktion som detaljhandlare skulle LuxOpCo fatta beslut om marknadsföring och prissättning samt hantera alla delar av orderbehandlingen (93). Som tjänsteleverantör skulle LuxOpCo också ansvara för strategiska beslut angående val av tredjepartssäljare och produktkategorier, samt marknadsföring gentemot tredjepartssäljare och förhandling med dessa (94). I samband med driften av de europeiska webbplatserna skulle LuxOpCo använda de immateriella tillgångar som licensierats av LuxSCS. LuxOpCo skulle vara den rättsliga innehavaren av alla lager (95). LuxOpCo skulle även bära alla risker i samband med lagerhållningen och försäljningen av produkten via de europeiska webbplatserna (96). Enligt skrivelsen från Amazon av den 23 oktober 2003 skulle LuxOpCo äga och använda de Luxemburgbaserade transaktionsservrarna för att behandla transaktioner med kunder och säljare och godkänna dessas betalningar, bland annat betalningar till tredjepartssäljare (97).

(135)

LuxOpCo skulle ingå ett avtal med ASE, som skulle agera som återförsäljare för tjänsteverksamheterna, i eget namn men till förmån för LuxOpCo, inom ramen för Amazons program för tredjepartsförsäljare i Europa. De tjänster som tillhandahölls av ASE skulle i stort sett motsvara vissa orderbehandlingstjänster i samband med tjänsteverksamheten.

(136)

De europeiska dotterbolagen i Tyskland, Frankrike och Förenade kungariket skulle tillhandahålla olika tjänster till de europeiska webbplatserna, bland annat vissa stödtjänster till kunderna, kundrecensioner, marknadsförings- och orderbehandlingstjänster (98).

(137)

Enligt prognoserna från Amazons ledning som lades fram inför rapporten om internprissättning förväntades LuxOpCo öka sin omsättning i takt med verksamheten, från omkring 3,2 miljarder euro 2005 till omkring 8,3 miljarder euro 2010, och bära följande kostnader: enligt prognoserna skulle kostnaderna för varorna, beräknat som procentandel av omsättningen, ligga i genomsnitt på 77,5 %, så att bruttopåslaget skulle vara omkring 22,5 %. Efter 2006 års omstrukturering skulle LuxOpCo bära de löpande kostnaderna i samband med förvaltning och drift av Amazons plattform i Europa, särskilt kostnaderna för hantering av betalningar och osäkra fordringar, vissa utgifter för systemstöd samt lönekostnaderna för ledningen, teknikavdelningen och övrig personal som arbetade med stöd till driften av Amazons plattform i regionen (99). De hypoteser som ledningens prognoser grundas på varken redovisas eller analyseras i rapporten om internprissättning (100).

(138)

I avsnitt 5 i rapporten om internprissättning avhandlas valet av den bästa metoden för internprissättning för att bedöma om ersättningsnivån överensstämmer med armlängdsprincipen.

(139)

I rapporten föreslås andra metoder för fastställande av internprissättning för att kunna bestämma vilken ersättning som skulle betalas till LuxOpCo och nivån enligt armlängdsprincipen för den ersättning som LuxOpCo skulle betala LuxSCS enligt licensavtalet: den ena grundas på marknadsprismetoden och den andra på restvärdesmetoden (101).

(140)

I avsnitt 6.1 i rapporten om internprissättning beräknas ett armlängdsintervall för ersättningen på grundval av marknadsprismetoden.

(141)

Författarna har först sökt efter jämförbara transaktioner i Amazons interna databas över licensavtal, och en extern byrå fick i uppdrag att söka efter licensavtal gällande immateriella tillgångar som motsvarade Amazons. De transaktioner som identifierades vid dessa sökningar bedömdes inte vara tillräckligt jämförbara och användes därför inte vid analysen enligt marknadsprismetoden.

(142)

I rapporten om internprissättning presenteras därefter nedanstående förteckning över relevanta avtal som Amazon ingått sedan 2000 med tredjepartssäljare, enligt vilka Amazon ställt sin tekniska plattform till dessa detaljhandlares förfogande: avtal om strategisk allians mellan Rocket.zeta, Inc., Amazon.com, Inc., target.direct LLC och Target Corporation (nedan kallat Targetavtalet) (102), avtal om strategisk allians mellan Rock-Bound, Inc. och ToysRUs.com LLC (nedan kallat ToysRUsavtalet); avtal om produktlistning mellan Amazon.com Payments, Inc. och Circuit City Stores, Inc. (nedan kallat Circuit Cityavtalet); avtal om värdtjänster för spegling av webbplats mellan Frontier.zeta, Inc. och Borders Online LLC (nedan kallat Bordersavtalet); samt avtal om värdtjänster för spegling av webbplats mellan Amazon.com International Sales, Inc. och Waterstone's Bookseller Ltd (nedan kallat Waterstonesavtalet). Amazon betecknar dessa avtal gemensamt som M.comavtalen. Efter att ha granskat dessa avtal drog författarna till rapporten om internprissättning slutsatsen att [A]-avtalet utgjorde ett jämförbart avtal eftersom de övriga avtalen inte omfattade tillhandahållandet av en teknisk plattform för e-handel (103).

(143)

I [A]-avtalet åtar sig Amazon att skapa, utveckla, hysa och underhålla en ny [A]-webbplats och en [A]-butik på Amazons webbplatser, vilka skulle ersätta [A]:s befintliga e-handelswebbplats. Funktionerna på den nya [A]-webbplatsen skulle i stort sett vara likvärdiga de funktioner som normalt finns på Amazons webbplatser. I gengäld skulle [A] betala Amazon en ersättning bestående av utvecklingskostnad (104), grundavgift (105) och provision på försäljningen (106).

(144)

För att kunna jämföra denna ersättning med licensavgiften (kallad Royalty Rate i rapporten om internprissättning, nedan kallad ersättningsnivå) har utvecklingskostnaderna amorterats och fördelats på de fyra olika perioder som nämns i avtalet, och sedan tillsammans med de årliga grundavgifterna omvandlats till en procentandel av försäljningen (som varierar mellan 3,4 % och 7,2 %). Med tanke på att provisionen som föreskrevs var mellan 4 och 5 % av försäljningen drog därför rapportens författare först slutsatsen att den implicita ersättningsnivå som föreskrevs i [A]-avtalet varierade mellan 8,4 och 11,7 % av försäljningen. Emellertid hade [A] också förbundit sig att betala Amazon vissa avgifter för att kompensera för såväl överkapacitet på beställningssidan som överskottslager. Dessa avgifter, som också finns med i avtalet, omvandlades också till en procentandel av försäljningen, som varierade mellan 1,2 och 0,7 %. Följaktligen var armlängdsintervallet för den ursprungligen beräknade ersättningsnivån mellan 9,6 % och 12,6 % av försäljningen.

(145)

Eftersom [A]-avtalet inte gav [A] tillgång till Amazons kunduppgifter, justerade rapportens författare slutligen marknadspriset med hänsyn till att LuxSCS gav LuxOpCo tillgång till Amazons kunduppgifter. Följaktligen, och med beaktande av den information som finns i [B]-avtalet, föreslogs ett påslag med 1 %, vilket gav ett armlängdsintervall för ersättningsnivån på mellan 10,6 % och 13,6 % av LuxOpCos försäljning.

(146)

I avsnitt 6.2 i rapporten om internprissättning finns en beräkning av armlängdsintervallet för licensavgiften (kallad ersättningsnivån i rapporten om internprissättning) som grundas på restvärdesmetoden. Med hjälp av denna metod har rapportens författare beräknat avkastningen av [LuxOpCos] rutinfunktioner i företagets roll som det europeiska drivande företaget (107) på grundval av påslaget på de kostnader som uppbars av LuxOpCo (108).

(147)

För att kunna fastställa ett armlängdsintervall för detta påslag gjorde författarna efterforskningar för att identifiera jämförbara företag som allmänt beskrivs som företag som är verksamma med förvaltning och drift av programvarubaserad verksamhet. En sökning efter jämförbara företag i databasen Amadeus (109) med hjälp av sökkriterier kopplade till det geografiska området (110) och sökningar efter nyckelord i verksamhetsbeskrivningarna (111) och i branschklassificeringen, kombinerat med en manuell sortering resulterade i identifieringen av sju företag som kan anses vara jämförbara med Amazon (112).

(148)

På denna grundval definieras i rapporten om internprissättning termen nettopåslag på kostnaderna (Net Cost Plus Mark-up) som en vinstindikator som gör det möjligt att fastställa ett armlängdsintervall för de funktioner som LuxOpCo skulle ha, vilket definierades som kvoten av rörelseresultatet och kostnaderna för varorna plus driftskostnaderna (113). På grundval av uppgifterna om sju jämförbara transaktioner beräknades det genomsnittliga kvartilavståndet för tre år (1999 à 2001): den lägsta kvartilen var 2,3 %, medianen var 4,2 % och den övre kvartilen var 6,7 %. I tabellen som visar dessa resultat anges att siffrorna uttrycks som procent av nettoförsäljningen (114).

(149)

Följaktligen valdes ett påslag på [4–6] % som tillämpades på LuxOpCos driftskostnader för att fastställa den löpande avkastning som kan tillskrivas LuxOpCos funktioner (115). Denna avkastning drogs därefter från LuxOpCos rörelseresultat. I rapporten om internprissättning ansåg man att den skillnad man räknat fram mellan LuxOpCos avkastning och redovisningsresultat, den återstående intäkten, helt och hållet kunde tillskrivas användningen av de immateriella tillgångar som licensierats av LuxSCS.

(150)

Slutligen delade man i rapporten om internprissättning den beräknade återstående intäkten med LuxOpCos beräknade nettoförsäljning för att få en indikation om ersättningsnivån. På grundval av detta drog rapportens författare slutsatsen att en ersättningsnivå på mellan 10,1 och 12,3 % av nettoomsättningen, tillämpad på LuxOpCo av LuxSCS, skulle uppfylla kriterierna för armlängdsprincipen i enlighet med OECD:s riktlinjer (116).

(151)

Beräkningarna i rapporten om internprissättning sammanfattas och illustreras i tabell 1 (117). Kolumnerna 1 till 3 har lagts till av kommissionen för att förklara beräkningarna.

Tabell 1

Beräkningar i rapporten om internprissättning, se rapporten om internprissättning, s. 32 (kolumnerna 1 och 3 tillagda av kommissionen)

(152)

Författarna till rapporten om internprissättning ansåg efter en sammanställning av analyserna av internprissättningen i licensavtalet med hjälp av marknadsprismetoden och restvärdesmetoden att resultaten överensstämde med varandra och angav att armlängdsintervallet för nivån på den ersättning som LuxOpCo skulle betala till LuxSCS inom ramen för avtalet var mellan 10,1 % och 12,3 % av LuxOpCos försäljning.

(153)

I rapporten om internprissättning dras också slutsatsen att även om det är rimligt att dra slutsatsen att en ersättningsnivå som ligger inom intervallet för de ersättningsnivåer som räknats fram med dessa två metoder är förenlig med armlängdsprincipen, kan det finnas små skillnader när det gäller de framtida immateriella tillgångar som faktiskt överförs enligt [A]-avtalet, vilka skulle kunna orsaka de mindre skillnader som kan konstateras i resultaten från de olika metoderna. […] det är rimligt att dra slutsatsen […] att det är mindre troligt att analysen av restvärdesmetoden genererar felaktiga antaganden och att den därför kan anses vara ett mer tillförlitligt mått av armlängdsintervallet för ersättningsnivån (118).

(154)

Genom det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor godkände Luxemburgs skattemyndighet innehållet i skrivelserna från Amazon av den 23 och den 31 oktober 2003. I synnerhet godkände myndigheten att den metod för internprissättning som användes vid fastställandet av nivån på den årliga ersättning som LuxOpCo skulle betala till LuxSCS enligt licensavtalet, som i sin tur låg till grund för beräkningen av LuxOpCos årliga beskattningsbara inkomst i Luxemburg, var förenlig med armlängdsprincipen. Avtalet sammanfattas i figur 2:

Figur 2

Strukturen hos Amazons europeiska enheter 2006–2014, inbegripet avtalet om betalning av ersättning

Försäljning i EU som fakturerats och registrerats i Luxemburg

[4-6] % på driftkostnader

Registrerad vinst som överstiger den beskattningsbara inkomst som överenskommits i det omtvistade förhandsbeskedet betalas av LuxOpCo till LuxSCS i form av en ersättning.

Ersättning

LuxOpCos beskattningsbara vinst enligt det omtvistade förhandsbeskedet

0,45 % av försäljningen

0,55 % av försäljningen

Amazon.com, Inc.

USA

LUX

LuxSCS

Amazon EU Sàrl LuxOpCo

Dotterbolag i EU

Amazon.co.uk

Amazon.fr

Amazon.de

(155)

Vid de årliga skattedeklarationerna förlitade sig LuxOpCo på det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor vid beräkningen av det årliga belopp som skulle erläggas i bolagsskatt. LuxSCS och dess aktieägare med säte i Förenta staterna förlitade sig också på det omtvistade förhandsbeskedet som bekräftar att varken LuxSCS eller dess aktieägare är skyldiga att betala bolagsskatt, kommunal inkomstskatt för företag eller, vad aktieägarna beträffar, skatt på sitt delägande i LuxSCS (119).

(156)

I tabell 2 illustreras vilka effekter det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor får för beräkningen av LuxOpCos skattebas i Luxemburg och för den ersättning (licensavgiften) som skulle betalas till LuxSCS från 2006. Kommissionen vill erinra om att LuxOpCo har rollen som moderbolag i den skattekonsoliderade koncern som den utgör tillsammans med ASE och AMEU, och att dessa företag därför behandlas som en och samma skattskyldiga enhet enligt Luxemburgs skattesystem. Därför presenteras tabell 2 i konsoliderad form, och ingen åtskillnad görs mellan LuxOpCo, ASE och AMEU i följande avsnitt.

Tabell 2

Beräkning av LuxOpCo skattebas och utbetalningar av ersättning 2006–2013

(157)

Enligt beräkningen av den licensavgift som skulle betalas till LuxSCS (120), motsvarar den kostnadsbas som används för att beräkna LuxOpCos skattebas för det luxemburgska skattesystemet summan av driftskostnaderna och de kostnader som burits av de europeiska dotterbolagen och därefter ersatts av LuxOpCo (vilka i tabell 2 betecknas ”LuxOpCo – koncerninternt”). Kostnader för sålda varor och vissa andra kostnader, som i tabell 2 betecknas ”Kostnader som utesluts från påslaget (förvaltning och RSU)”, tas inte med i beräkningen av LuxOpCos beskattningsbara vinst. Den sistnämnda kategorin kostnader innefattar följande: i) från och med 2008, de kostnader som bärs av de amerikanska dotterbolagen till Amazon.com, Inc. för stödtjänster (121), vilka inte förutsågs vid tidpunkten för utfärdandet av det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor; ii) från och med 2010 de kostnader som Amazon.com fakturerar LuxOpCo för aktier som tilldelats anställda vid LuxOpCo och en del av dess direkta och indirekta dotterbolag som ersättning i form av aktier (122). Amazon hävdar att detta inte på något sätt påverkar LuxOpCos funktioner och risktagande.

(158)

Tillämpningen av påslaget [4–6] % på summan av LuxOpCos driftskostnader och de koncerninterna kostnaderna ger en total beräknad avkastning för den skattekonsoliderade koncernen i Luxemburg. Detta resultat jämförs därefter med tak- och tröskelvärdena (0,55 % respektive 0,45 % av omsättningen). I de fall den totala beräknade avkastningen var högre än 0,55 % av omsättningen (vilket var fallet 2006, 2007, 2011, 2012 och 2013) blev taket avgörande för att beräkna LuxOpCos skattepliktiga inkomst i Luxemburg, vilken i tabell 2 betecknas som ”Konsoliderad vinst Luxemburg – per tak/tröskel och avkastning”.

(159)

Slutligen dras den konsoliderade vinsten i Luxemburg (som i begäran om förhandsbesked kallas ”LuxOpCos avkastning”) av från rörelseresultatet (som i begäran om förhandsbesked kallas ”rörelseresultat i EU”) för att fastställa den licensavgift som ska betalas till LuxSCS.

(160)

Under granskningen har Amazon lämnat information om den europeiska marknaden för detaljhandel på internet, om sin företagsmodell i allmänhet och den europeiska verksamheten i synnerhet, om licensavtalen om immateriella tillgångar som Amazon ingått med företag utanför koncernen samt om sin nya företagsstruktur och beskattningsstruktur i Luxemburg, som gäller sedan juni 2014. Denna information kompletterar den som tagits upp i punkterna 2.1 och 2.2.

(161)

Den europeiska marknaden för detaljhandel på internet har granskats i en rapport som Amazon beställt av konsultföretaget [Advisor 3] (nedan kallad rapport från [Advisor 3]) (123). Rapporten innehåller en analys av de ekonomiska trenderna inom e-handelssektorn i Europa. I rapporten beskrivs ”detaljhandel på internet” som försäljning via internet av fysiska varor av detaljhandlare på internet, det vill säga aktörer som köper in varor, lagerhåller dem och säljer dem via internet (124).

(162)

Enligt rapporten liknar detaljhandeln på internet mer den fysiska detaljhandeln än tillhandahållandet av digitala tjänster (125). Den största skillnaden mellan den fysiska detaljhandeln och detaljhandeln på internet är de distributionskanaler som används (126). Studien visar också att detaljhandeln på internet är strukturellt mindre lönsam än tillhandahållandet av digitala tjänster, eftersom kostnaderna för detaljhandeln är mycket varierande. Leverantörer av digitala tjänster har en mycket fastare kostnadsstruktur än detaljhandlarna, vilket medger större skalfördelar och marginaler så snart företaget nått en kritisk storlek (127). För detaljhandeln, både den fysiska och den på internet, är skalfördelarnas effekter på lönsamheten mer begränsad, eftersom de allra flesta kostnaderna kan variera. Inköpskostnader för de produkter som säljs, rabatter och logistikkostnader utgör en stor del av de totala kostnader, och variationerna hos dessa har en mycket nära koppling till försäljningsvolymen (128). Denna faktor leder, tillsammans med den intensiva konkurrens som kännetecknar detaljhandeln på internet, till Ebit-marginaler som i genomsnitt är negativa på de europeiska marknaden för detaljhandel på internet. Under perioden 2006–2013 var förhållandet mellan den genomsnittliga Ebit-marginalen och försäljningen -0,5 %.

(163)

Analysen i rapporten från [Advisor 3] av dynamiken på marknaden i de fem mest befolkande europeiska länderna (129) visar att segmentet detaljhandel på internet har haft en stark tillväxt och kännetecknats av en intensiv konkurrens mellan 2006 och 2013 (130). I synnerhet har den intensiva konkurrensen tvingat detaljhandeln på internet att investera stort för att upprätthålla marknadssegmentets tillväxt och hålla sig i nivå med konkurrensen, vilket satt marginalerna under press, till och med ned till röda siffror. Detaljhandlarna på internet har varit beredda att offra sin lönsamhet på kort sikt i hopp om att de investeringar som gjorts ska skapa vinster på längre sikt (131). Av rapportens slutsatser framgår att man för att lyckas på de konkurrensutsatta europeiska detaljhandelsmarknaderna måste beakta de specifika lokala villkor som kännetecknar dessa marknader (132).

(164)

Enligt Amazon (133) är de tre viktigaste drivkrafterna i bolagets detaljhandelsverksamhet sortimentet (utbudet av produkter/varor) (134), priserna och användbarheten (användarvänlighet, snabba och tillförlitliga leveranser, snabb kundassistans, ett komplett och dokumenterat innehåll och en säker transaktionsmiljö) (135), av vilka sortimentet är viktigast, därefter priset och till sist användbarheten (136). Dessa element utgör det som Amazon kallar för ”de tre pelarna” (137) och de motsvarar de traditionella målen inom detaljhandeln (138). Enligt Amazon är det avgörande för verksamheten att dessa tre pelare respekteras och det kräver att man visar originalitet och nytänkande i sitt utbud av produkter, teknik, affärslinjer, geografi osv. (139), vilket i huvudsak är beroende av mänsklig intervention. De tre drivkrafterna måste anpassas till varje lokal marknad som Amazon är verksam på (140).

(165)

Sortiment: Amazon anser att sortimentet utgör en av de tre drivkrafterna bakom bolagets framgång. Amazons anställda beskriver detta som att man alltid ska erbjuda kunderna det de kan tänkas vilja köpa, vilket kräver att man identifierar smakerna och köppreferenserna hos kunderna på en viss marknad, rekryterar rätt leverantörer och ser till att man har produkterna i lager (141). Enligt Amazon finns det ett mycket nära samband mellan sortimentet och omsättningen (142). Amazon bemödar sig om att ha bredast möjliga sortiment och ständigt öka sitt utbud av produkter (143). Man utökar ständigt sortimentet, eftersom man anser att ju mer fullständigt sortiment, desto nöjdare kunder (144).

(166)

Eftersom kundernas preferenser är lokala och preferenserna vad gäller produktkategorier och säljare varierar geografiskt (145) är sortimentet också lokalt, då smaker och kulturer är olika på olika platser (146). Det räcker med att jämföra Amazons bästsäljande produkter för att konstatera att de varierar från land till land (147). Målet – och det huvudsakliga ansvaret på lokal nivå – är att utveckla en verksamhet som främst är inriktad på detaljhandeln och att skapa ett sortiment som är relevant för kunderna (148). Utvecklingen av ett sådant sortiment sker genom personlig interaktion (mellan människor) (149).

(167)

Inom Amazon utformas sortimentet på tre olika sätt, nämligen i) genom förvärv av företag, ii) genom partnerskap med leverantörer och iii) genom tredjepartsprogram, såsom Marketplace. Exempelvis började Amazon i Förenta staterna sin verksamhet i verktygsbranschen genom att köpa upp en befintligt företag som redan sålde verktyg, vilket gav Amazon tillgång till de befintliga säljrelationerna och ett sortiment som Amazon ville lägga till i sin detaljhandelsverksamhet (150). Att ingå partnerskap med leverantörer kräver specifika kunskaper om marknaden och förmåga att bygga upp en förtroendefull relation med leverantörerna (151). När ett partnerskap väl inletts med en leverantör måste de lokala säljcheferna underhålla relationen genom att respektera leverantörens villkor och genom att använda de kunskaper de har om den lokala marknaden. Med programmet Marketplace erbjuder Amazon andra detaljhandlare, som till och med kan vara direkta konkurrenter, möjligheten att använda Amazons e-handelsplattform. Amazon har skapat ett team för hantering av tekniska konton, som utgör kontaktpunkten för alla tekniska frågor från säljare som deltar i programmet Marketplace efter att deras produkter lagts ut på Amazons webbplatser. Amazon har också utvecklat sin teknik för att kunna låta potentiella säljare ansluta sig till Marketplace via självbetjäning och från och med 2010–2012 har självbetjäningsanslutningarna till Marketplace ökat (152).

(168)

Priser: Enligt Amazon är priserna den näst största drivkraften för verksamheten i Europa. Amazon strävar efter att hålla priserna så låga som möjligt (153). Fram till 2009 använde Amazon huvudsakligen en manuell prissättning (154), men sedan dess fastställs priserna med hjälp av en algoritm.

(169)

Användbarhet: Enligt Amazon är verksamhetens tredje drivkraft användbarheten. Användbarheten kombinerar flera mål som alla syftar till att underlätta och förbättra kundens upplevelse, såsom i) att hjälpa kunderna att hitta det som de söker, och ge fullständig information om produkterna, samt ii) leverera de köpta produkterna så snabbt och tillförlitligt som möjligt (155).

(170)

Utöver sortiment, pris och användbarhet spelar även Amazons marknadsföring på internet en grundläggande roll för att generera trafik mot Amazons webbplatser och öka detaljhandeln (156).

(171)

Innan 2003 samarbetade Amazon med internationella reklambyråer för sin marknadsföring. Detta ändrades 2003 då bolaget började utveckla egna marknadsföringsåtgärder på internet. Ett av de viktigaste verktygen för Amazons internetmarknadsföring är partnerskapsprogrammet (157), ett nyckelinitiativ för att generera trafik (158). Amazon utvecklade partnerskapsprogrammet för att inrätta marknadsföringspartnerskap med så kallade partnerwebbplatser som gör reklam för Amazon eller för dess produkter för att rikta internettrafiken mot Amazons webbplatser (159).

(172)

När väl tekniken bakom partnerskapsprogrammet utvecklats måste det integreras i varje land för de lokala partnerwebbplatserna. Följaktligen kunde genomförandet av partnerskapsprogrammen bara ske lokalt (160). Teamet som ansvarade för Amazons partnerskapsprogram bestod därför av en grupp med ansvar för programvaran och en grupp med ansvar för rekryteringen (dvs. för verksamhetens utveckling). Den grupp som ansvarade för programvaran var helt och hållet baserad i Seattle, medan rekryteringsgrupperna fanns på plats i de länder där Amazon hade en webbplats (161), exempelvis Tyskland, Förenade kungariket och Japan (162).

(173)

Vid urvalet av lokala partnerwebbplatser (webbplatser som gör reklam för Amazons produkter) krävs kännedom om den lokala marknaden för att kunna välja de som är mest intressanta för partnerskapsprogrammet, dvs. de som sannolikt kan öka trafiken till Amazons webbplatser (163). Följaktligen skapas nätverket av partnerwebbplatser av lokala team från Amazon. Detta innefattar rekrytering av lokala webbplatser (bland annat i unionen), fastställandet av ersättning till partnerwebbplatserna och kontroll av bedrägeri. Processen börjar med stora aktörer som Google, och går ända ut till specialiserade webbplatser med få besökare. Alla avtal förhandlas lokalt, eftersom de lokala förhållanden ska beaktas för optimering av sökfunktionerna, även när det är fråga om stora globala webbaktörer som Google (164).

(174)

Amazon beskriver sig självt som ett teknikföretag som betraktar detaljhandeln som ett tekniskt problem (165). Tekniken är alltså en viktig del av verksamheten. Det är tekniken som gör det möjligt för Amazon att erbjuda konkurrenskraftiga priser, att rikta produktförslag till vissa kunder, hantera betalningar, hantera lager och skicka produkter till kunderna. Den är också nödvändig för att underhålla verksamhetens omfattning, i den mån Amazons företagsstrategi grundar sig på en permanent tillväxt (166).

(175)

Amazons teknik är inte statisk, utan utvecklas och förbättras ständigt. Om Amazon inte hade uppdaterat och underhållit sin teknik skulle det inte kunna leverera den kompletta upplevelse av detaljhandel på internet som ligger till grund för dess kommersiella framgångar (167). Förutom att underhålla och förbättra befintlig teknik utarbetar Amazons team programvaror som ger stöd för de nya funktioner som läggs till år från år (168). Som Amazon påpekar är detta arbete centralt för verksamheten eftersom […] en konstant utveckling av programvara och innovation är oundgängliga för att förhindra att Amazons teknik blir föråldrad och att affärsverksamheten fallerar (169). Amazon strävar efter att vara tillförlitligt, snabbt och flexibelt i all sin verksamhet (170).

(176)

Amazon förlitar sig på såväl programvaruteknik som hårdvaruteknik (171). Bolagets programvaruinfrastruktur grundas på en så kallad tjänsteorienterad arkitektur, som främst består av en rad funktioner (tjänster) inom programvaran som kan kommunicera med varandra. De enskilda tjänsterna i Amazons tjänsteorienterade arkitektur samverkar för att tillhandahålla olika typer av funktioner inom detaljhandel, både internt och gentemot kunderna (172). Detta garanterar bland annat ett enklare underhåll av de olika delarna av programvaran och en högre grad av innovation.

(177)

De huvudsakliga delarna i Amazons programvaruteknik beskrivs nedan i punkterna a–h:

(178)

I sina skrivelser av den 18 december 2015 och den 15 januari 2016, har Amazon lagt fram en översikt över LuxOpCo organisatoriska struktur i slutet av 2013 där företagets olika avdelningar beskrivs.

(179)

LuxOpCos organisatoriska struktur framgår av figur 3. Antalet anställda (i heltidsekvivalenter (173)) som arbetar i var och en av LuxOpCos enheter anges inom parentes. Exempelvis hade enheten för lokalisering och översättning som sedan flyttades till [ett annat av Amazons företag] och blev enheten för utveckling och översättning av programvara, [60–70] heltidsekvivalenter i slutet av 2013.

Figur 3

LuxOpCos organisationsschema i slutet av 2013

(…)

(180)

Enligt företagets personalpolitik i Luxemburg, som finns angiven i manualen för personalpolitik och rutiner för EU (174), ska alla poster med Europaövergripande ansvar, dvs. som omfattar mer än två europeiska länder, vara stationerade i Luxemburg, särskilt de som ligger över en viss nivå. Följaktligen ska cheferna för alla operativa enheter i Luxemburg (LuxOpCo, ASE och AMEU) vara anställda i Luxemburg och dessa enheter kan inte ledas av personer som är anställda någon annanstans i Europa eller i Förenta staterna. Amazons anställda som är stationerade i Luxemburg och har funktioner med koppling till detaljhandeln, driften, partnerskapen och ledningsfunktioner, som rättsliga frågor, ekonomi, redovisning, skatter, kassaflöde, HR eller PR ska vara anställda av LuxOpCo. Vice vd för avdelningen för försäljning i EU och alla anställda som ansvarar för verksamheterna Marketplace, Merchants@ och Enterprise Solutions (exempelvis de som hanterar tekniska konton, eller relationer i samband med verksamheten Enterprise Solutions) är anställda av ASE. Chefen för relationer i samband med verksamheten Enterprise Solutions har en Europaövergripande tjänst och är stationerad i Luxemburg. Cheferna för tekniska konton som har EU-övergripande ansvar är stationerade i Luxemburg, medan andra, som bara ägnar sig åt säljare i ett visst land, är stationerade i det aktuella landet.

(181)

Den ovannämnda personalpolitiken återspeglas i fördelningen av poster och innehavet av posterna mellan Amazons olika europeiska enheter, vilket framgår av listan över Amazons anställda sedan 1997 (175). Amazons anställda med funktioner som direktör eller vice vd med Europaövergripande ansvar är anställda av LuxOpCo […] eller av ASE […], medan anställda som har lägre poster eller bara ansvarar för marknaden i ett land är anställda av de europeiska dotterbolagen.

(182)

LuxOpCos rörelseresultat och balansräkningar, såsom de presenteras i årsredovisningarna för åren 2006–2013 återges i tabell 3.

Tabell 3

Finansiell information om LuxOpCo perioden 2006–2013

(183)

LuxOpCo ansvarade för koncernens kassaflöde i Europa (176). Skulder till företag inom koncernen innefattar ett lån som beviljats av LuxSCS till LuxOpCo inom ramen för en överenskommelse om en kredit (177), som Amazon kallar rygg-mot-rygg-verksamhet (Back-to-back Activity) (178). Mellan 2006 och 2016 utnyttjade LuxOpCo de medel som erhållits inom ramen för denna kredit för att göra olika förvärv (bland annat [förvärven av Q, R, S och T]) eller för att bevilja lån till sina dotterbolag eller medge en ökning av deras egna kapital för att finansiera deras kapitalutgifter [exempel på hur LuxOpCos dotterbolag utnyttjade lånen] (179). Det belopp som LuxOpCo var skyldigt LuxSCS ökade från 387 miljoner euro 2006 till [2 000–2 500] miljoner euro 2013 (180).

(184)

Närmare uppgifter om värdejusteringar och avsättningar gällande omsättningstillgångarna visas i tabell 4.

Tabell 4

Värdejusteringar och avsättningar gällande LuxOpCos omsättningstillgångar

(185)

Amazon har lämnat en detaljerad översikt över de huvudsakliga beståndsdelarna i LuxOpCos omsättning i unionen, vilken visas i tabell 5.

Tabell 5

De huvudsakliga beståndsdelarna i LuxOpCos omsättning

(186)

Amazon har lämnat en detaljerad redovisning av LuxOpCos driftskostnader, vilken visas i tabell 6.

Tabell 6

Detaljerad redovisning av LuxOpCos driftskostnader

(187)

När det gäller utgifterna för marknadsföring har Amazon även lämnat en detaljerad redovisning av LuxOpCos kostnader i denna kategori, vilken visas i tabell 7.

Tabell 7

Detaljerad redovisning av LuxOpCos marknadsföringskostnader

(188)

Amazon har också lämnat en redovisning av de koncerninterna kostnaderna, vilken sammanfattas i tabell 8.

Tabell 8

Redovisning av koncerninterna kostnader

(189)

Som förklaras i skälen 114 och 115 tillhandahåller de europeiska dotterbolagen vissa koncerninterna tjänster till LuxOpCo mot en ersättning som täcker de tillämpliga kostnaderna plus ett påslag. Med undantag för några skillnader avseende karaktären i de tjänster som de europeiska dotterbolagen ska tillhandahålla och det påslag som tillämpas på de tillämpliga kostnaderna (181) är tjänsteavtalen till stor identiska (182).

(190)

Enligt tjänsteavtalen ska de europeiska dotterbolagen då och då och i möjligaste mån tillhandahålla allmänna tjänster till LuxOpCo på begäran. Tjänsterna ska tillhandahållas i enlighet med LuxOpCos normer och direktiv i fråga om tillhandahållandet av tjänster (183). Utöver de allmänna tjänsterna ska de fem europeiska dotterbolagen i Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket tillhandahålla olika tjänster. Amazon.fr SARL (184) och Amazon.de GmbH (185) ska tillhandahålla tjänster till kunder och säljare, samt stödtjänster, Amazon.fr Logistique SAS (186) och Amazon Logistik GmbH (187) ska tillhandahålla orderbehandlingstjänster och Amazon.co.uk Ltd (188). ska tillhandahålla orderbehandlingstjänster, tjänster till kunder och säljare samt stödtjänster. Dessa tjänster ska också tillhandahållas på begäran från LuxOpCo.

(191)

De europeiska dotterbolagen fungerar som oberoende kontraktsinnehavare (189) och ansvarar för att upprätthålla en väl fungerande organisation med kvalificerad personal som kan uppfylla de kommersiella och tekniska krav som tjänsterna kräver, samt för underhåll av de anläggningar och den utrustning som krävs för att tillhandahålla tjänsterna (190). De europeiska dotterbolagen ansvarar varken för försäljningen eller lagren (191). Som förklaras i skälen 108 och 109 fattar LuxOpCo de strategiska besluten angående varorna och prissättningen (som är av central betydelse för LuxOpCos framgångar (192)), registrerar försäljningen och relaterade kostnader (se tabell 3) och bär riskerna i samband med lagerhållningen.

(192)

De europeiska dotterbolagen erhåller olika påslag på sina tillämpliga kostnader för de tjänster de tillhandahåller. Påslagen betecknas i dokumenten ”Exhibit 1” som är bifogade tjänsteavtalen, som det tillämpliga påslaget (Applicable Mark-up) (193).

(193)

LuxSCS balansräkningar och rörelseresultat för åren 2005–2013 redovisas i tabell 9.

Tabell 9

Balansräkning och resultaträkning för LuxSCS

(194)

I tabell 10 redovisas posten ”Övriga kostnader och övriga driftskostnader” för LuxSCS under den berörda perioden.

Tabell 10

Övriga kostnader och övriga driftskostnader för LuxSCS under perioden 2006–2013

(195)

Som framgår av tabell 10 utgörs LuxSCS externa kostnader huvudsakligen av koncerninterna kostnader enligt teckningsavtalet och kostnadsfördelningsavtalet. Utöver de teckningsavgifter som redovisas i tabell 11 och de årliga kostnadsfördelningsandelarna, som redovisas i tabell 12, har LuxSCS betalat andra teckningsavgifter i samband med att Amazon US förvärvat vissa immateriella rättigheter från tredjeparter och sedan licensierat dessa immateriella rättigheter till LuxSCS enligt kostnadsfördelningsavtalet. Dessa kostnader betecknas, tillsammans med teckningsavgifterna och kostnadsfördelningsandelarna, kostnader för teckningsavgifter och kostnadsfördelningsandelar LuxSCS har också burit kostnader i samband med koncernintern försäljning av lager till följd av 2006 års omstrukturering av Amazons europeiska verksamhet. Slutligen har LuxSCS burit externa kostnader för domänlicenser, rättsliga kostnader, redovisningskostnader och bankavgifter (194).

(196)

Som framgår av tabell 10 innefattar LuxSCS kostnader ingen vidarefakturering av kostnader som burits av LuxOpCo för utveckling, förbättring eller hantering av immateriella tillgångar, och inte heller någon vidarefakturering av de kostnader som burits av LuxOpCo i samband med driften av detaljhandels- och tjänsteverksamheten på internet i EU, exempelvis osäkra fordringar, lagernedskrivningar, marknadsföringskostnader osv. LuxSCS har heller inte burit några kostnader i samband med ersättningen till den enda företrädaren.

(197)

I utbyte mot de immateriella tillgångar som erhölls enligt teckningsavtalet har LuxSCS godtagit att årligen betala teckningsavgifter till ATI. LuxSCS har betalat följande teckningsavgifter till ATI under den berörda perioden (se tabell 11) (195).

Tabell 11

Teckningsavgifter

(198)

I utbyte mot rättigheterna till de immateriella tillgångarna, som erhållits enligt kostnadsfördelningsavtalet, godtog LuxSCS att dela en del av kostnaderna för FoU inom ramen för utvecklingsprogrammet (196), dvs. ”utvecklingskostnaderna” (197) (som även innefattar ”underleverantörers utvecklingskostnader”) (198). Enligt Amazon innefattar dessa kostnader utgifter i samband med utveckling av produkter, teknik, orderbehandling och immateriella marknadsföringstillgångar (199), samt allmänna och administrativa kostnader och utgifter i samband med förvärv av immateriella rättigheter som burits av A9 och ATI (200).

(199)

Den del av utvecklingskostnaderna som skulle bäras av LuxSCS enligt kostnadsfördelningsavtalet bestämdes av hur stor andel av hela Amazonkoncernens globala omsättning under ett givet år som genererades i Europa (201). Under 2012 genererades exempelvis 28,6 % av Amazons globala omsättning i Europa. Följaktligen hänfördes 28,6 % av kostnaderna för utveckling av de immateriella tillgångarna under 2012 till LuxSCS (202).

(200)

Enligt informationen i de årliga sammanställningsrapporterna för kostnadsfördelningsavtalet (203) har LuxSCS inte haft några egna direkta utvecklingskostnader under den berörda perioden. Det har enbart bidragit finansiellt till utvecklingen av immateriella tillgångar i enlighet med kostnadsfördelningsavtalet genom sina årliga betalningar av kostnadsfördelningsandelen. I tabell 12 redovisas de finansiella bidrag som LuxSCS lämnat till kostnadsfördelningspotten enligt kostnadsfördelningsavtalet (nedan kallat betalning av kostnadsfördelningsandelar) (204).

Tabell 12

LuxSCS årliga betalningar av kostnadsfördelningsandelar

(201)

De årliga sammanställningsrapporterna för kostnadsfördelningsavtalet (205) innehåller även de utvecklingskostnader som burits av Amazons utvecklingscentrum runtom i världen, bland annat Europa. Dessa utvecklingscentrum utför utvecklingsarbete enligt kontrakt med A9 och ATI, som betalar produktionskostnaderna +[5–10] % (206).

(202)

Kostnadsfördelningsavtalet har ingåtts för hela de immateriella tillgångarnas livslängd och kunde endast ändras eller sägas upp på grundval av ett avtal mellan parterna (207), i händelse av byte av kontroll eller allvarlig belastning (208), eller om någon av parterna inte kunde avhjälpa en underlåtenhet av sina skyldigheter enligt avtalet (209). Följaktligen hade inte LuxSCS någon möjlighet att ensidigt säga upp kostnadsfördelningsavtalet.

(203)

Kostnadsfördelningsavtalet ändrades två gånger under den berörda perioden (210). Den första ändringen undertecknades i juli 2009 och trädde i kraft den 5 januari 2009 och syftade till att anpassa avtalet till skyldigheterna enligt Förenta staternas finanslagstiftning (US Treasury Regulation) i fråga om villkorade avtal om kostnadsfördelning. Följaktligen infördes en förteckning över de olika parternas funktioner och riskansvar (211) i kostnadsfördelningsavtalet (212). Förteckningen återges i tabell 13.

Tabell 13

LuxSCS funktioner och risker i samband med kostnadsfördelningsavtalet

(204)

I och med den andra ändringen, som undertecknades i februari 2014 och trädde i kraft den 1 januari 2014, ändrades metoden för att fastställa den andel av utvecklingskostnaderna som LuxSCS ska bära enligt kostnadsfördelningsavtalet. Enligt ändringen ska procentandelen för LuxSCS kostnadsandel bestämmas av den andel av Amazons bruttovinst som kan tillskrivas Europa i förhållande till hela koncernens bruttovinst för ett givet år.

(205)

När det gäller de immateriella marknadsföringstillgångar som används av LuxOpCo inom ramen för Amazons detaljhandel i Europa, har Amazon förklarat att man inkluderade Amazons immateriella marknadsföringstillgångar på lokal europeisk nivå och immateriella marknadsföringstillgångar på global nivå. LuxSCS bar marknadsföringskostnaderna på två sätt. För det första ersatte det direkt eller indirekt de marknadsföringskostnader som burits av de europeiska driftsföretagen. För det andra innefattade kostnadsfördelningsandelarna en del av marknadsföringskostnaderna kopplade till utvecklingen av de immateriella marknadsföringstillgångar på global nivå, som LuxSCS hade rätt att använda i Europa. I fråga om den första kategorin av marknadsföringskostnader gjorde LuxSCS inte någon åtskillnad mellan utgifterna för immateriella marknadsföringstillgångar på global nivå och utgifterna som enbart var kopplade till immateriella marknadsföringstillgångar på lokal nivå, eftersom alla dessa kostnader ändå skulle bäras av LuxSCS (215).

(206)

Efter att kommissionen begärt ett klargörande, förtydligade dock Amazon att [LuxSCS] räkenskaper inte innehåller någon post som direkt visar ersättningen för marknadsföringskostnader. […] marknadsföringskostnaderna ersätts snarare genom ett avdrag på den ersättning som betalas till LuxSCS, men avdraget kan inte identifieras direkt på något annat sätt i räkenskaperna (216).

(207)

I november 2012 skickade skattemyndigheten i Förenta staterna (Internal Revenue Service, nedan kallad IRS) Amazon i Förenta staterna ett obligatoriskt meddelande om kvarskatt (Statutory Notice of Deficiency) (217) gällande den federala inkomstskatt som Amazon var skyldigt för räkenskapsåren 2005 och 2006. IRS ifrågasatte särskilt internprissättningen av befintliga immateriella tillgångar, dvs. de teckningsavgifter som LuxSCS betalat till ATI, och beloppet på de utvecklingskostnader som LuxSCS betalat enligt kostnadsfördelningsavtalet (218). Ett tvisteförfarande inleddes därför mellan Amazon och IRS inför Förenta staternas federala skattedomstol (219). Parallellt med förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol utfärdade IRS kallelser och registrerade edsvurna vittnesmål från många av Amazons anställda (220).

(208)

Mer specifikt har Amazon i sina skattedeklarationer till myndigheten i Förenta staterna deklarerat de teckningsavgifter som LuxSCS betalat enligt teckningsavtalet för att få rätt att använda befintliga immateriella tillgångar (omkring 217 miljoner US-dollar) och de kostnadsfördelningsandelar som LuxSCS betalat (omkring 116 miljoner US-dollar under 2005 och 77 miljoner US-dollar under 2006). IRS ifrågasatte såväl beloppet på teckningsavgifterna som värdet av kostnadsfördelningsandelarna. På grundval av en expertrapport från 2011 uppskattade IRS att det korrekta beloppet på teckningsavgifterna för de immateriella tillgångarna var 3,6 miljarder US-dollar. IRS justerade detta belopp till 3,468 miljarder US-dollar under det rättsliga förfarandet. IRS experter använde sig av metoden med nuvärdesberäknade kassaflöden tillämpad på de beräknade kassaflödena från de europeiska verksamheterna för att komma fram till denna summa. De antaganden som användes vid beräkningen skilde sig markant från de antaganden som Amazon använt. IRS experter ansåg att Amazons immateriella tillgångar hade en obegränsad livslängd, medan Amazon ansåg att livslängden var kort. När det gäller betalningarna av kostnadsfördelningsandelar ansåg IRS att 100 % av de kostnader som registrerats i kostnadscentrumet Technology and Content borde ha ingått i den kostnadspool som skulle fördelas enligt kostnadsfördelningsavtalet.

(209)

Den 23 mars 2017 lämnade Förenta staternas federala skattedomstol ett yttrande i vilket den förkastade praktiskt taget samtliga IRS korrigeringar. Den förkastade i synnerhet IRS beräkning och höll med om att Amazons immateriella tillgångar hade en begränsad livslängd. Den ansåg också att IRS inte hade följt lagstiftningen om inkomstskatt, som kräver att beräkningen av immateriella tillgångar ska begränsas till de tillgångar som redan fanns vid tidpunkten för teckningsavtalet och att erkända beräkningsmetoder ska användas. Förenta staternas federala skattedomstol godtog Amazons resonemang enligt vilket de kostnader som registrerats på intern nivå beträffande kostnadscentrumet Technology and Content inte helt och hållet utgjorde utvecklingskostnader. Det rör sig snarare om blandade kostnader eftersom de även består av en stor del kostnader som inte är kopplade till utvecklingen av immateriella tillgångar. Sammanfattningsvis ansåg Förenta staternas federala skattedomstol att de justeringar av teckningsavgifterna och kostnadsfördelningsandelarna som krävts av IRS var godtyckliga och orimliga och att de metoder IRS använt för att fastställa justeringarna inte var lämpliga. Samtidigt bekräftade skattedomstolen, med förbehåll för vissa justeringar, att den metod som Amazon använt för att beräkna teckningsavgifter och för att hänföra kostnaderna för Technology and Content till kostnadspoolen för fördelning var lämplig (221).

(210)

För att kunna fastställa korrekta teckningsavgifter påpekade Förenta staternas federala skattedomstol att Amazon och IRS gått med på att använda metoden med jämförbara transaktioner på marknaden (222) och att det M.comavtal som Amazon ingått med [A] är den transaktion som är mest jämförbar med licensieringen av Amazons befintliga immateriella tillgångar från Amazon US till LuxSCS. Förenta staternas federala skattedomstol medgav dock att Amazon i samband med [A]-avtalet har tillhandahållit olika kringtjänster till [A], som Amazon inte tillhandahållit LuxSCS. Skattedomstolen påpekade också att priserna i avtalet fastställdes globalt, utan att något specifikt pris sattes på de enskilda tjänsterna eller immateriella tillgångarna. Den metoden innebar att det inte blev möjligt att använda en global provisionstaxa enligt [A]-avtalet som referensvärde för att beräkna ersättningsnivån för immateriella tillgångar som Amazon US ställt till LuxSCS förfogande. Någon närmare ekonomisk analys av [A]-avtalet fanns först i samband med ändringen av det avtalet i juli 2006. Med beaktande av att handlingarna rörande [A]-avtalet är ofullständiga granskades de återstående 15 M.comavtalen, samt den detaljerade ekonomiska analysen bakom avgiftsstrukturen, i förekommande fall, för att komma fram till en grundläggande ersättningsnivå för tekniken på [3–3,5] % på försäljningen. Det påpekades vidare att [beskrivning av korrelationen mellan provisionstaxan och försäljningsvolymen] (223), en justering nedåt av volymen hade gjorts för att få fram en ersättningsnivå för tekniken på [3–3,5] %. Ersättningsnivån för Amazons befintliga immateriella marknadsföringstillgångar beräknades vidare till [1–1,5] % på grundval av en jämförelse med fyra licensavtal mellan tredjeparter utan anknytning till Amazon. Teckningsavgiften enligt armlängdsprincipen för kunduppgifterna beräknades till [100–200] miljoner US-dollar.

(211)

För att få en klarare uppfattning av LuxSCS och de europeiska dotterbolagens funktioner i fråga om utveckling, förbättring, förvaltning och användande av de immateriella tillgångarna begärde kommissionen att få ta del av de upplysningar som lämnats inom ramen för förfarandet vid Förenta staternas federala skattedomstol angående de betalningar som LuxSCS gjort inom ramen för teckningsavtalet och kostnadsfördelningsavtalet. Amazon lämnade kommissionen alla upplysningar som använts och tagits fram inom ramen för tvisten vid Förenta staternas federala skattedomstol.

(212)

Under den berörda perioden har LuxSCS flera gånger erhållit immateriella rättigheter från närstående företag och tredjeparter, vilka företaget dock aldrig förvärvat på eget initiativ.

(213)

I vissa fall var det så att en immateriell tillgång, eller ett företag som ägde en viss immateriell tillgång, förvärvades av Amazon.com, Inc. som överförde den immateriella tillgången till Amazon Technologies, Inc. En sådan tillgång omfattades av kostnadsfördelningsavtalet, som omfattade alla immateriella tillgångar som överförts eller tilldelats ATI av en tredjepart (224) och kostnaderna för dessa förvärv inkluderades därför i kostnadspoolen som teckningsavgift (225). Det innebär att flera teckningsavgifter som LuxSCS betalat för en immateriell tillgång inte är föremål för något specifikt avtal utan utgör betalningar som gjorts med hänvisning till kostnadsfördelningsavtalet. Teckningsavgifterna för [förvärv U och R] (226) och [förvärv T] är exempel på detta.

(214)

I andra fall förvärvades företaget som ägde den immateriella tillgången av en annan av Amazons enheter och dess immateriella tillgångar överfördes då till ATI. Så var fallet när LuxOpCo köpte koncernen [förvärv Q] vars immateriella egendom inte bara bestod av rättigheterna till digitalt innehåll utan även av teknik. Den immateriella egendomens teknikkomponent i [förvärv Q] såldes till ATI, som då överförde den till kostnadsfördelningsavtalet i utbyte mot en teckningsavgift från LuxSCS.

(215)

Ursprungligen ingick alla teckningsavgifter i kostnaderna för räkenskapsåret. Under 2011 började LuxSCS kapitalisera vissa av sina förvärv, genom att registrera dem antingen som immateriella tillgångar ([förvärv Q] (227), [förvärv T] (228) under 2011, [förvärv U] (229) under 2012) eller som anläggningstillgångar ([förvärv V] (230) under 2013) (231).

(216)

Amazon har bekräftat att de anställda vid Amazonkoncernen som deltar i utveckling och underhåll av de immateriella tillgångarna varken är anställda av LuxSCS eller av de enheter som ingår i LuxSCS (232). För att få en bättre förståelse av de verksamheter som LuxSCS bedriver bad kommissionen Amazon lämna de skriftliga beslut som fattats av ledningen för LuxSCS samt protokoll från LuxSCS bolagsstämmor. En sammanfattning av de skriftliga besluten av LuxSCS enda företrädare (Amazon Europe Holding, Inc.) och protokoll från LuxSCS bolagsstämmor för perioden 2004–2013 finns i tabell 14.

Tabell 14

Protokoll från SCS från 2004–2013

(217)

Som framgår av tabell 14 visar de skriftliga besluten av LuxSCS enda företrädare och protokollen från LuxSCS bolagsstämmor sedan bildandet 2004 och fram till 2013 att LuxSCS enda företrädare och aktieägare i huvudsak begränsat sig till att avhandla ämnen kopplade till övervakningen av deras investeringar i egenskap av aktieägare i LuxSCS, såsom ändringar av aktiekapitalet, apportemissioner, beviljande av lån till dotterbolaget och andra finansiella beslut i samband med LuxSCS och dess dotterbolag. De beslut som framgår av de skriftliga besluten och protokollen gällde också nominering av företrädare för filialerna, beviljande av ansvarsfrihet för dessa, eller deras frånträdande, ändringar av stadgarna och godkännande av räkenskaperna.

(218)

Av de 46 skriftliga besluten och protokollen som sammanfattas i tabell 14, är det bara följande fyra skriftliga beslut som gäller de immateriella tillgångarna.

(219)

Utöver de M.comavtal som räknas upp i skäl 142, ingick Amazon ytterligare elva M.comavtal mellan 2004 och 2006, med Bombay Company, DVF, Bebe, Marks & Spencer, Sears Kanada, Hobby Hub, Benefit Cosmetic, Timex.com, Mothercare UK och Devanlay US (233).

(220)

Amazon har förklarat att M.comparterna inte fick tillgång till Amazons teknik i sig. I stället använde Amazon sin teknik för att tillhandahålla IT-tjänster och e-handelstjänster till sina partner (234). Amazon har förklarat att bolaget enligt M.comavtalen gick med på att tillhandahålla e-handelsteknik för att låta tredjeparter driva sina egna webbplatser för detaljhandel. M.comkunderna, som [A], fick bara tekniken och varken använde eller erhöll några rättigheter till Amazons registrerade varumärken, märkesnamn, kundinformation eller andra immateriella tillgångar tillhörande Amazon (235). Amazon har vidare förklarat att man i stället för att prissätta varje enskild del av sitt erbjudande, använde sig av en global prissättning i M.comavtalen (236). De M.comavtal som tillkommit efter det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor innehåller bestämmelser som preciserar att varje part endast erhåller en begränsad och icke exklusiv licens för den andra partens immateriella tillgångar och enbart i syfte att genomföra avtalet.

(221)

Amazon har understrukit att det finns betydande skillnader mellan M.comavtalen och licensavtalet mellan LuxSCS och LuxOpCo, eftersom LuxOpCo enligt avtalet mellan LuxOpCo och LuxSCS, fick full tillgång till kunduppgifterna, som omfattade miljontals kunder. De övriga M.comavtalen ger ingen sådan tillgång till uppgifter. Dessutom omfattar avtalet mellan LuxSCS och LuxOpCo registrerade varumärken och domäner som inte omfattas av de övriga M.comavtalen (237). Amazon har förklarat att man aldrig licensierar ut kunduppgifter till tredjeparter (238).

(222)

M.comavtalen som räknas upp i rapporten om internprissättning beskrivs närmare i skälen 223–229.

(223)

I [A]-avtalet åtar sig Amazon att skapa, utveckla, hysa och underhålla en ny [A]-webbplats och en [A]-butik på Amazons webbplatser, vilka skulle ersätta [A]:s befintliga e-handelswebbplats. [A] skulle prissätta de produkter som salufördes såväl på [A]-webbplatsen som i [A]-butiken och vara den officiella säljaren (239). Amazon ansvarade för frakt och hantering av kollin fram till slutkunden samt för att tillhandahålla kundtjänster. [A] och Amazon utbytte inte några äganderätter eller immateriella rättigheter, om inte detta uttryckligen angavs i avtalet. Rätten att använda Amazons immateriella tillgångar, i den mån som ansågs rimligen nödvändigt för att uppfylla parternas skyldigheter enligt avtalet, licensierades till [A] av Amazon, på icke exklusiva, begränsade och icke överförbara grunder (240). Liknande nyttjanderättigheter för immateriella tillgångar licensierades till Amazon från [A] (241). Kunduppgifter som erhållits genom de två internetbutikerna ägdes från och med dagen för lanseringen av parterna tillsammans. Uppgifter som samlats in före den dagen var parternas egen egendom (242).

(224)

Enligt den ersättningsstruktur som överenskommits skulle [A] betala utvecklingskostnader (15 miljoner US-dollar) och baskostnader (som ökade från 7 miljoner US-dollar till 35 miljoner US-dollar mellan 2001 och 2006). Dessutom skulle [A] betala varierande enhetskostnader, som redovisas i tabell 15 och andra kostnader, kallade tilläggsavgifter (mellan 0,05 US-dollar och 13,75 US-dollar per såld enhet), kopplade till paketering och överdimensionerade sålda produkter. Slutligen skulle [A] betala Amazon en provision motsvarande en viss procentandel av försäljningen, enligt tabell 16.

Tabell 15

Varierande kostnader betalade av [A]  (243)

Tabell 16

Provision på försäljning betalad av [A]

(225)

Amazon skulle å sin sida betala [A] en rekommendationsprovision (Referral Fee) för de Amazonprodukter som salufördes på [A]:s webbplats. Denna provision uppgick till 5 % av försäljningen under 2001 och 2002, 4,5 % under 2003 och 4 % under 2004–2006.

(226)

[A]-avtalets inledande giltighetsperiod på fem år förlängdes fram till den 31 augusti 2011, då den kommersiella relationen mellan Amazon och [A] upphörde (244).

(227)

[G]-avtalet omfattade bland annat utveckling, hysning och underhåll av en del av Amazons webbplats som de båda märkena delade för att sälja produkter som valts ut och tillhandahölls av [G]. [G] åtog sig att efter lanseringen av den gemensamma säljplatsen sluta driva sin webbplats och omdirigera all trafik från sin webbplats till den gemensamma säljplatsen. Amazon prissatte de produkter som såldes på den gemensamma säljplatsen. Amazon köpte produkterna av [G] och sålde dem vidare till slutkunderna (245). [G] var ägare till alla produktenheter som förvarades i Amazons distributionscentraler och bar risken för förluster i samband med detta lager. [G] och Amazon har inte utbytt några äganderätter eller immateriella rättigheter, om inte detta uttryckligen anges i avtalet. Rätten att använda de immateriella rättigheter som ansågs rimligen nödvändiga för att uppfylla parternas skyldigheter enligt avtalet, licensierades till [G] av Amazon, på icke exklusiva och icke överförbara grunder (246). [G] skulle betala (247) utvecklingskostnader på 19,5 miljoner US-dollar under det första året, årliga grundavgifter med upp till 70 miljoner US-dollar 2004, en ersättning för orderbehandling på mellan 1,7 US-dollar och 4,5 US-dollar per enhet och en provision som ursprungligen var på 4 % av försäljningen och med åren gradvis ökade till 6 %.

(228)

Enligt [H]-avtalet och [B]-avtalet skulle Amazon skapa nya webbplatser för e-handel (spegelwebbplatser) som skulle ersätta [H]:s och [B]:s befintliga webbplatser. Amazon ansvaret för utarbetande, hysning och underhåll av e-handelswebbplatserna (248). Amazon åtog sig också att se till att informationen och funktionerna på spegelwebbplatserna skulle vara i stort sett identiska med dem på Amazons webbplats. I gengäld skulle Amazon få de befintliga kunduppgifterna från [B] och [H] samt möjligheten att lägga upp Amazons produkter på spegelwebbplatserna. Amazon betalade rekommendationsprovision på mellan 5 % och 6 % av försäljningens värde till de två respektive avtalsparterna. [H] och [B] delade all befintlig kundinformation med Amazon innan spegelwebbplatsernas lansering (249). Från det datumet var de två parterna gemensamt ägare till den kundinformation som erhölls genom spegelwebbplatserna. I avtalen föreskrevs att varje part gav den andra begränsad, icke exklusiv och icke överförbar licens att använda de immateriella tillgångar som ansågs nödvändiga för att utföra de skyldigheter som föreskrevs i avtalet (250).

(229)

Enligt [I]-avtalet har inte Amazon tillhandahållit någon plattform för e-handel till [I], men godkänt att [I]:s produkter erbjuds till försäljning och integreras i sökmotorerna och navigeringsfunktionerna på Amazons webbplats. [I] skulle betala en ersättning på mellan 8 % och 9 % av den försäljning som genererades tack vare Amazons webbplats.

(230)

Amazon har lagt fram alla licensavtal om immateriella tillgångar som ingåtts med tredjeparter sedan 2000. Inget av dessa avtal gällde en överföring av immateriella tillgångar som var jämförbar med den i licensavtalet. De avtal som lades fram omfattade inte någon överföring av Amazons registrerade varumärke, tekniken bakom e-handelsplattformen eller kunddatabasen. De gällde antingen beviljande av en licens för ett registrerat patent eller det digitala innehållet.

(231)

Enligt Amazon har dessa avtal inget samband med den bedömning av statligt stöd som gjordes i 2003 års ATC: [a)] avtalen kan bara användas för en analys enligt marknadsprismetoden, medan analysen i 2003 års ATC helt korrekt grundades på restvärdesmetoden; [b)] i varje fall omfattar de flesta av de avtal som ingåtts under den period som 2003 års ATC tillämpades (2006 till mitten av 2014) inte alla de immateriella tillgångar som kan jämföras med de immateriella tillgångar som ingår i licensavtalet mellan LuxSCS och LuxOpCo (de immateriella tillgångarna); [c)] dessutom är de enda avtal som uppvisar vissa likheter med avtalet mellan LuxOpCo och LuxSCS av senare datum än utfärdandet av 2003 års ATC, vilket gör att de inte kan tas med i bedömningen av statligt stöd i 2003 års ATC, eftersom de inte hade kunnat användas för att analysera internprissättningen vid den tidpunkten (251).

(232)

I maj 2014 fick Amazon ett nytt förhandsbesked i skattefrågor från Luxemburgs skattemyndighet gällande de ändringar som gjorts av bolagets kommersiella och skattemässiga struktur i Luxemburg. Enligt den nya kommersiella strukturen var LuxSCS roll […]. Den viktigaste ändringen av strukturen var bildandet av ett nytt bolag […], som sattes in i den befintliga strukturen mellan […].

(233)

Inom ramen för den nya kommersiella strukturen skulle den befintliga organisationen av plattformsorganisationen i LuxOpCo […] (252). Därmed skulle [60–70] anställda som tidigare arbetade i enheten för lokalisering och översättning vid LuxOpCo integreras i enheten för utveckling och översättning av programvara […] (253). Vad beträffar licensavtalet, betalar […] i dag en ersättning till LuxSCS (254) i utbyte mot rätten att använda de immateriella tillgångarna för att driva en e-handelsplattform i Europa (255).

(234)

Den viktigaste verksamheten vid […] består i […]. Den viktigaste tjänst som […] tillhandahåller är […]. […] driver också […]. Slutligen tillhandahåller […] […] och ansvarar för […]. […] ska i sin tur få ersättning […] (256), […] (257) och […] (258) från […].

(235)

I begäran om förhandsbesked i skattefrågor av den 14 maj 2014 ansågs den ersättning för produktlistning som LuxOpCo skulle betala mycket låg i förhållande till den genomsnittliga ersättning för produktlistning som fakturerades till tredjepartssäljare (259). Följande skäl har anförts för att motivera det faktum att […] ville bevilja LuxOpCo en rabatt på ersättningen för produktlistning:

(236)

Den nya kommersiella strukturen ändrar inte ASE:s roll. ASE kommer att fortsätta driva och styra den europeiska verksamheten som är kopplad till programmet Marketplace. I stället för att betala en ersättning till LuxOpCo för samtliga immateriella underlicensierade tillgångar, betalar ASE nu en ersättning på […].

(237)

De europeiska dotterbolagens roll förblir också oförändrad inom ramen för den nya kommersiella strukturen.

(238)

De ordinarie reglerna för bolagsskatt i Luxemburg finns i Luxemburgs inkomstskattelag (loi modifiée du 4 décembre 1967 concernant l'impôt sur le revenu, nedan kallad LIR).

(239)

I artikel 18.1 i LIR anges den metod som ska användas för att beräkna den skattskyldiges årliga vinst: Vinsten utgörs av skillnaden mellan investerade nettotillgångar i slutet av räkenskapsåret och investerade nettotillgångar i början av räkenskapsåret, plus de egna uttag som gjorts under räkenskapsåret och minus de egna tillskott som gjorts under räkenskapsåret.

(240)

I artikel 159 i LIR föreskrivs att skattskyldiga med hemvist i landet ska betala skatt på hela sin vinst (262). I artikel 160 i LIR föreskrivs att företag som inte har hemvist i landet ska betala skatt på sina inkomster i landet (263), enligt definitionen i artikel 156 i LIR (264). Sedan 2011 är den normala bolagsskatten för alla företag som är skattskyldiga i Luxemburg 28,80 % av den beskattningsbara vinsten (265).

(241)

Innan artikel 56 bis i LIR trädde i kraft i januari 2017 ansågs armlängdsprincipen vara inskriven i Luxemburgs skattelagstiftning genom artikel 164.3 i LIR, som föreskriver följande: Den skattepliktiga inkomsten inbegriper förtäckt utdelning. En förtäckt utdelning föreligger särskilt när en aktieägare, andelsägare eller intressent direkt eller indirekt av ett företag eller en organisation får fördelar som han i normalfallet inte skulle ha fått om han inte varit aktieägare, andelsägare eller intressent. (266) Enligt den vanligaste tolkningen av artikel 164.3 i LIR, som finns sedan 1967, ska transaktioner mellan företag i samma koncern ersättas som om de hade avtalats mellan av varandra oberoende företag som förhandlar under jämförbara omständigheter enligt armlängdsprincipen. Detta bekräftas också av den förklaring som Luxemburg lämnat i punkt 64 i sina synpunkter på inledningsbeslutet: Armlängdsprincipen i fråga om skattskyldiga företag med säte i storhertigdömet Luxemburg är inskriven i artikel 164.3 och artikel 18 i den ändrade lagen av den 4 december 1967 om inkomstskatt (LIR), även om själva termen armlängdsprincip inte uttryckligen förekommer. Det är dock den som ligger till grund för dessa bestämmelser. Luxemburg förklarade även att varken artikel 18 eller artikel 164.3 i LIR innehöll någon åtskillnad mellan internationella och nationella transaktioner eller mellan multinationella företag och koncerner som endast är verksamma nationellt. Följaktligen återspeglas OECD:s riktlinjer i Luxemburgs regler och praxis när det gäller internprissättning, även om riktlinjerna inte uttryckligen nämns i artikel 164.3 i LIR (267).

(242)

Denna gamla tolkning av artikel 164.3 i LIR har konsoliderats av Luxemburgs skattemyndighet i flera cirkulär, nämligen LIR nr 164/2 av den 28 januari 2011 och nr 164/2 bis av den 8 april 2011 (nedan kallade cirkulären), som handlar om tillämpningen av armlängdsprincipen vid koncerninterna finansiella transaktioner. Utöver specifika riktlinjer om tillämpningen av armlängdsprincipen vid dessa transaktioner innehöll cirkulären en allmän beskrivning av armlängdsprincipen såsom den definieras i OECD:s riktlinjer, som cirkulären införlivade i den nationella lagstiftningen. Cirkulären gav i synnerhet följande allmänna riktlinjer i fråga om tillhandahållandet av koncerninterna tjänster: En koncernintern tjänst […] har tillhandahållits när ett oberoende företag under jämförbara omständigheter skulle ha varit villigt att betala ett annat oberoende företag för att utföra tjänsten, eller om företaget själv utfört tjänsten. (268) I cirkuläret preciserades också att ett förhandsbesked i skattefrågor i allmänhet har en giltighetstid på fem år, såvida inte företeelser och förhållanden förändras, lagstiftningen som förhandsbeskedet baseras på ändras, eller en av transaktionens centrala egenskaper ändras.

(243)

Sedan den 1 januari 2017 formaliserar den nya artikel 56 bis i LIR uttryckligen armlängdsprincipen i Luxemburgs skattelagstiftning. Sedan samma datum har de ovannämnda cirkulären ersatts av cirkuläret från direktören för inkomstskatter enligt LIR nr 56/1–56 bis/1 av den 27 december 2016.

(244)

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har utarbetat flera vägledande dokument om internationell beskattning, som dock inte är bindande. Med beaktande av riktlinjernas icke-bindande karaktär uppmuntras skattemyndigheterna i OECD:s medlemsländer, bland annat Luxemburg (269), att följa dem (270). Riktlinjerna tjänar som vägledning och har en tydlig inverkan på beskattningsmetoderna i OECD:s medlemsländer (och även andra länder). I ett flertal av OECD:s medlemsländer har de vägledande dokument som ingår i ramen dessutom vunnit laga kraft eller fungerar som referens vid tolkningen av den nationella skattelagstiftningen. Kommissionen hänvisar i detta beslut till OECD:s riktlinjer för internprissättning, eftersom riktlinjerna har tillkommit genom diskussioner mellan sakkunniga inom ramen för OECD och klargör metoder för att möta gemensamma utmaningar inom internationell beskattning.

(245)

När företag som är oberoende av varandra utför transaktioner sinsemellan på marknaden regleras villkoren för transaktionerna, och bland annat priset för de varor och tjänster som utbyts, vanligen av de externa marknadskrafterna. När företag som ingår i en multinationell koncern utför transaktioner med andra företag i samma koncern (närstående företag inom en koncern), avgörs deras kommersiella och finansiella relationer inte nödvändigtvis av externa marknadskrafter, utan kan i vissa fall påverkas av ett gemensamt intresse av att i möjligaste mån minska koncernens skatt.

(246)

OECD:s Model Tax Convention on Income and on Capital (nedan kallat OECD:s modellavtal) (271), som utgör basen för många bilaterala skatteavtal som ingåtts av såväl OECD-länder som ett växande antal länder utanför OECD, innehåller bestämmelser om lämpliga metoder för justering av vinsterna mellan företag som hör till en multinationell koncern. I detta avseende föreskrivs följande i artikel 9.1 i OECD:s modellavtal: Om det mellan två [närstående] företag, i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser, avtalas eller föreskrivs villkor som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. Denna bestämmelse anses vara den vägledande riktlinjen i fråga om ”armlängdsprincipen” när det gäller internationell beskattning.

(247)

Enligt armlängdsprincipen ska de nationella skattemyndigheterna endast acceptera internprissättningar (272) som avtalats mellan närstående företag inom en koncern för deras koncerninterna transaktioner om de motsvarar vad som skulle ha avtalats inom ramen för transaktioner på den öppna marknaden, dvs. transaktioner mellan av varandra oberoende företag som förhandlar under jämförbara förhållanden enligt principen om armlängds avstånd på marknaden. Detta förklaras i OECD:s riktlinjer på följande sätt: Principen är teoretiskt hållbar eftersom den säkerställer bästa möjliga uppskattning av en fungerande öppen marknad i samband med överföring av varor och tjänster mellan närstående företag. Även om den inte alltid är lätt att sätta i praktiken ger den i allmänhet de olika medlemmarna i en multinationell koncern lämpliga inkomstnivåer, som kan vara godtagbara för skattemyndigheterna. Den återspeglar den specifika situationens ekonomiska realitet för en skattskyldig som utför transaktioner med närstående företag genom att referera till marknadens normala funktion (273). Det är själva kärnan i armlängdsprincipen. Det är därför som OECD:s medlemsländer har enats om att de närstående företagens vinst vid behov kan justeras för skatteändamål, för att garantera armlängdsprincipens upprätthållande. Med andra ord anser OECD:s medlemsländer att justeringar av internprissättning kan vara motiverade om de villkor som styr de kommersiella och finansiella relationerna inom ramen för en koncernintern transaktion skiljer sig från de man skulle förvänta sig inom ramen för jämförbara transaktioner på den öppna marknaden.

(248)

Genom att i samband med justeringen av vinsten referera till de kommersiella och finansiella villkor som skulle gälla inom ramen för jämförbara transaktioner på den öppna marknaden, använder armlängdsprincipen den strategi som förespråkas av OECD, nämligen den att för skatteändamål behandla medlemmarna i en koncern som separata enheter och inte som integrerade delar av ett enda företag (metoden med separata enheter) (274).

(249)

OECD ger skattemyndigheter och multinationella företag vägledning gällande armlängdsprincipen i sina riktlinjer för internprissättning, som senast uppdaterades 2017 (OECD:s riktlinjer från 2017) (275). Tidigare versioner av dessa riktlinjer har antagits av OECD:s råd den 22 juli 2010 (OECD:s riktlinjer från 2010 (276)) och den 13 juli 1995 (OECD:s riktlinjer från 1995) (277). De senaste ändringarna och förtydligandena av OECD:s vägledande principer enligt riktlinjerna från 2017 grundas bland annat (278) på OECD:s BEPS Reports on Actions 8–10 Aligning Transfer pricing Outcomes with Value Creation (nedan kallade BEPS-rapporterna om åtgärdspunkterna 8–10) (279), som publicerats inom ramen för handlingsplanen för att motverka urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS-projektet). BEPS-rapporterna om åtgärdspunkterna 8–10 innehåller ändringar och förtydliganden om OECD:s riktlinjer i allmänhet och i fråga om immateriella tillgångar (280) och kostnadsfördelningsavtal (281) i synnerhet.

(250)

I OECD:s riktlinjer beskrivs fem metoder för att fastställa priser enligt armlängdsprincipen för koncerninterna transaktioner, nämligen i) marknadsprismetoden, ii) kostnadsplusmetoden, iii) återförsäljningsmetoden, iv) nettomarginalmetoden (nedan kallad TNMM), och v) vinstdelningsmetoden. Generellt sett ska den metod för fastställande av internprissättning som lämpar sig bäst för omständigheterna i fallet tillämpas (282). I svåra fall, eller om ingen av metoderna är helt lämplig, kan man med ett flexibelt tillvägagångssätt använda de uppgifter man får fram genom att använda flera av metoderna (283). De multinationella koncernerna är fria att använda sig av andra metoder än de som anges i riktlinjerna, så länge de priser de kommer fram till är förenliga med armlängdsprincipen (284).

(251)

Det görs åtskillnad mellan traditionella transaktionsbaserade metoder (de tre första metoderna) och transaktionsbaserade vinstmetoder (de två sista metoderna) (285). De traditionella transaktionsbaserade metoderna anses vara det mest direkta sättet att avgöra om de kommersiella eller finansiella villkoren för en transaktion mellan närstående företag överensstämmer med armlängdsprincipen. På grundval av detta förespråkar OECD:s riktlinjer uttryckligen de traditionella transaktionsbaserade metoderna, exempelvis marknadsprismetoden, framför transaktionsbaserade vinstmetoder som TNMM och vinstfördelningsmetoden (286).

(252)

Marknadsprismetoden, TNMM och vinstdelningsmetoden är relevanta för detta beslut och beskrivs därför närmare i skälen 253–256.

(253)

Marknadsprismetoden anses vara en direktmetod för beräkning av internprissättning (287). Den innebär att priser och andra avtalade villkor för överlåtelse av varor eller tjänster inom ramen för en koncernintern transaktion jämförs med priser och andra avtalade villkor för överlåtelsen av varor och tjänster inom ramen för jämförbara transaktioner på en öppen marknad (dvs. transaktioner mellan företag som är oberoende av varandra), som sker under jämförbara förhållanden (288).

(254)

TNMM och vinstdelningsmetoden beskrivs ofta som ”indirekta metoder”. Med dessa metoder beräknas priset för koncerninterna transaktioner genom att fastställa den armlängdsmässiga nettovinsten (rörelseresultatet) för en given verksamhet genom att beräkna den nettovinst som ett icke närstående företag som utförde samma eller motsvarande aktivitet skulle kunna uppnå (289).

(255)

TNMM går ut på att granska nettovinstmarginalen (290) i förhållande till en lämplig bas (t.ex. kostnader, omsättning, tillgångar) (291), så kallade nettovinstindikatorer eller vinstindikatorer i samband med den aktuella koncerninterna transaktionen (eller transaktioner som kan läggas samman). Nettovinstindikatorn bör fastställas med hänvisning till nettovinstindikatorn för oberoende parter inom ramen för jämförbara transaktioner på den öppna marknaden. Vid tillämpningen av TNMM är det nödvändigt att välja den granskade parten i den kontrollerade transaktionen, nämligen den part i transaktionen för vilken en finansiell indikator ska granskas. Valet måste vara förenligt med den funktionsanalys som görs (inbegripet de risker som tas och de tillgångar som används) av de två parterna i den eller de aktuella koncerninterna transaktionerna. Vad beträffar TNMM är den granskade parten i allmänhet den för vilken metoden kan tillämpas på det mest tillförlitliga sättet och för vilket de mest tillförlitliga uppgifterna kan hittas. Användningen av TNMM kopplas ofta till punkt 3.18 i OECD:s riktlinjer från 2010, enligt vilka den granskade parten i princip ska vara det företag för vilket det är minst komplicerat att göra en funktionsanalys när det gäller den aktuella koncerninterna transaktionen (292). Det innebär att TNMM anses vara en lämplig metod för att prova armlängdsmässig ersättning till den part som inte tillför något unikt och värdefullt bidrag i samband med den eller de aktuella koncerninterna transaktionerna (293).

(256)

Vinstdelningsmetoden är den andra ”indirekta metoden” för att fastställa armlängdsmässiga priser vid koncerninterna transaktioner. Metoden går ut på att först fastställa den gemensamma koncernvinst (eller förlust) som ska fördelas mellan de närstående parterna i en koncernintern transaktion, och därefter fördela vinsten mellan de närstående företagen på grundval av en ekonomiskt hållbar bas som närmar sig den vinstdelning som man kunnat förvänta sig i ett armlängdsmässigt avtal, och som hade framgått av ett sådant avtal (294). I OECD:s riktlinjer beskrivs två sätt att fördela den gemensamma vinsten mellan närstående företag, nämligen analys av bidragen eller analys av restvärdet. Vid analys av bidragen fördelas den gemensamma totalvinsten på grundval av det relativa värdet av de funktioner som varje part i den koncerninterna transaktionen bidrar med (med beaktande av de tillgångar som används och de risker som bärs av respektive företag). I analysen av restvärdet fördelas den i två etapper. Under den första etappen tilldelas varje företag en rörelseintäkt (eller den som normalt uppnås) för den typ av funktioner som företaget utför och de risker som det tar, baserat på en jämförelse av intäkter på marknaden för en liknande typ av transaktioner av oberoende företag. Med andra ord motsvarar den första etappen huvudsakligen tillämpningen av TNMM. Under den andra etappen fördelas den återstående intäkten mellan parterna, efter fördelningen under den första etappen, på ett sätt som ska likna hur intäkten skulle ha delats upp mellan oberoende företag enligt den s.k. armlängdsprincipen. Metoden med uppdelning av intäkter anses allmänt som tillförlitlig när de båda parterna i den koncerninterna transaktionen tillför enstaka och stora bidrag till transaktionen, eftersom oberoende parter då skulle kunna dela på intäkterna i transaktionen proportionellt mot sina respektive bidrag (295).

(257)

OECD:s riktlinjer anger ett acceptabelt resultat för armlängdsprincipen genom en jämförande analys av ett intervall av resultat, snarare än ett specifikt resultat (296). I praktiken betecknar ”intervallen” kvartilavståndet (297).

(258)

OECD:s riktlinjer visar emellertid att detta endast är möjligt när intervallet omfattar resultat vars grad av tillförlitlighet är relativt lika och hög. Om bristande jämförbarhet kvarstår kan det i stället vara lämpligt att använda åtgärder med en central trend (exempelvis median, medeltal eller viktade medeltal, etc.) för att fastställa den lämpligaste punkten i intervallet (298).

(259)

Kapitel VI i OECD:s riktlinjer innehåller specifika föreskrifter rörande tillämpningen av armlängdsprincipen på immateriella tillgångar. Kapitel VI infördes i OECD:s riktlinjer från 1995 och uppdaterades den senaste gången i OECD:s riktlinjer från 2017 på grundval av de slutliga BEPS-rapporterna om åtgärdspunkterna 8–10 (299).