(1)

Artikel 126.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kräver att medlemsstaterna undviker alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

De uppgifter om det offentliga underskottet och den offentliga sektorns skuld som är av betydelse för tillämpningen av artiklarna 121 och 126 i EUF-fördraget och för tillämpningen av protokoll nr 12 om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördraget om Europeiska unionen och EUF-fördraget är viktiga underlag för samordningen av den ekonomiska politiken inom unionen.

(3)

I syfte att förstärka övervakningen av de offentliga finanserna i euroområdet, och för att avskräcka medlemsstaterna från att lämna felaktiga uppgifter om det offentliga underskottet och den offentliga sektorns skuld, oavsett om det sker avsiktligt eller på grund av grov försumlighet, får rådet, på rekommendation av kommissionen, besluta att ålägga den ansvariga medlemsstaten böter.

(4)

Den 3 maj 2016 inledde kommissionen en utredning av manipulation av statistik i Österrike enligt förordning (EU) nr 1173/2011. Det preliminära resultatet av utredningen skickades till Österrike för synpunkter den 20 december 2016, i enlighet med kommissionens delegerade beslut 2012/678/EU (2). Österrike lämnade sina skriftliga synpunkter på det preliminära resultatet den 25 januari 2017.

(5)

Den 22 februari 2017 antog kommissionen en rapport om utredningen av manipulation av statistik i Österrike i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet, där den beaktade Österrikes synpunkter.

(6)

I sin rapport konstaterade kommissionen att det regionala revisionsverket (Landesrechnungshof – LRH) och regeringskansliet för delstaten Salzburg (Amt der Salzburger Landesregierung) samt delstatsregeringen i delstaten Salzburg (Salzburger Landesregierung), vilka är enheter inom Österrikes offentliga förvaltning, varit grovt försumliga då de inte säkerställt lämplig kontroll av sammanställningen och lämpliga redovisningsförfaranden. Därför bidrog dessa enheter till att budgetenheten vid delstaten Salzburgs regeringskansli kunde lämna felaktiga uppgifter och dölja finansiella transaktioner. Detta medförde i sin tur att det åren 2012 och 2013 lämnades felaktiga uppgifter om Österrikes skuld för åren 2008–2012 till Eurostat, dvs. efter att förordning (EU) nr 1173/2011 trätt i kraft. Vidare konstaterade kommissionen att Österrikes statistikbyrå (Statistik Austria – Stat) varit medveten om möjligheten att delstaten Salzburgs lämnade felaktiga uppgifter om sina räkenskaper sedan åtminstone den 6 december 2012, men att den inte underrättade kommissionen (Eurostat) om detta förrän den 10 oktober 2013.

(7)

Bötesbeloppet får inte överstiga 0,2 % av Österrikes BNP år 2015.

(8)

Referensbeloppet för böterna bör vara lika med 5 % av den största effekten på lämnandet av felaktiga uppgifter om den offentliga sektorns skuldsättning i Österrike för de relevanta år som omfattas av uppgiftsinlämningen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott (nedan kallat underskottsförfarandet). Revideringen av den skuld som Österrike redovisade i april 2014 inom ramen för underskottsförfarandet uppgick till 1 192 miljoner EUR. Referensbeloppet för böterna bör således uppgå till 59,6 miljoner EUR.

(9)

Mot bakgrund av kriterierna i artikel 14.3 d i det delegerade beslutet 2012/678/EU konstaterade kommissionen i sin rapport att de åtgärder för vilka böter kan åläggas är de åtgärder som medlemsstaten vidtog från och med den 13 december 2011, då förordning (EU) nr 1173/2011 trädde i kraft, till dess att utredningen inleddes. I rapporten konstateras också att den senaste gången då felaktiga uppgifter lämnats var vid uppgiftsinlämningen i oktober 2013, vilken omfattade åren 2009–2012. De felaktiga uppgifter som lämnats för åren 2011 och 2012, vid de uppgiftsinlämningar som gjordes under 2012 respektive 2013, är relevanta för tillämpningen av den förordningen eftersom de motiverar en höjning av bötesbeloppet.

(10)

Med beaktande av kriterierna i artikel 14.3 a i det delegerade beslutet 2012/678/EU har kommissionen i sin rapport dragit slutsatsen att lämnandet av felaktiga uppgifter inte haft några allvarliga konsekvenser för hur den förstärkta ekonomiska styrningen i unionen fungerar, eftersom konsekvenserna för Österrikes skuld totalt sett var ringa. Dessa omständigheter motiverar en nedsättning av bötesbeloppet.

(11)

Med beaktande av kriterierna i artikel 14.3 b i det delegerade beslutet 2012/678/EU anger kommissionen i sin rapport att de felaktiga uppgifterna lämnades till följd av grov försumlighet. Kommissionen drog i sin rapport inga slutsatser om att felaktiga uppgifter lämnades avsiktligt med avseende på underskottsförfarandet. Bötesbeloppet bör inte justeras på grund av detta.

(12)

Kommissionen konstaterar i rapporten, med beaktande av kriterierna i artikel 14.3 c i det delegerade beslutet 2012/678/EU, att lämnandet av felaktiga uppgifter framför allt berodde på att tre enheter inom Österrikes offentliga förvaltning varit grovt försumliga då de inte säkerställt lämplig kontroll av sammanställningen och lämpliga redovisningsförfaranden. Kommissionen anser dock inte att detta var någon samordnad åtgärd från enheternas sida. Dessa omständigheter motiverar en nedsättning av bötesbeloppet.

(13)

Med hänsyn till kriterierna i artikel 14.3 e i delegerat beslut 2012/678/EU drog kommissionen i sin rapport slutsatsen att Stat och alla berörda enheter har samarbetat i hög grad under utredningen. Denna omständighet skulle normalt sett motivera en nedsättning av bötesbeloppet. Emellertid har det konstaterats att Stat enligt principen om tillbörlig aktsamhet kunde och borde ha tagit saken i egna händer och underrättat kommissionen (Eurostat) snabbare om att redovisningen av delstaten Salzburgs räkenskaper innehöll felaktiga uppgifter. Denna omständighet skulle normalt sett motivera en höjning av bötesbeloppet. Den slutsatsen bör emellertid ses mot bakgrund av den stora komplexiteten i den faktiska situation som ledde till felaktig rapportering som innebar förluster från finansiella derivat och tillhörande tekniska svårigheter kopplade till förståelsen och utarbetandet av dem och som bör beaktas vid bedömningen av den grad av aktsamhet som myndigheterna i den berörda medlemsstaten visat. Med hänsyn till den kombinerade effekten av de omständigheter som motiverar en nedsättning – den höga graden av samarbete under utredningen och de svårigheter som följer av den stora komplexiteten hos de faktiska omständigheterna – jämfört med de omständigheter som motiverar en höjning, bör en nedsättning fortfarande tillämpas på bötesbeloppet.

(14)

Kommissionen rekommenderar att bötesbeloppet för Österrike fastställs till 29,8 miljoner EUR. Mot bakgrund av dessa faktorer bör bötesbeloppet fastställas till 26,82 miljoner EUR.