(1)

Förbindelserna mellan Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Georgien fortsätter att utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP) och det östra partnerskapet. Georgien anslöt sig till EU:s östliga partnerskap 2009, vilket följdes av förhandlingen om ett associeringsavtal mellan unionen och Georgien. Detta avtal (2), (nedan kallat associeringsavtalet), som omfattar ett gradvis genomförande av ett djupgående och omfattande frihandelsområde, undertecknades i juni 2014 och trädde i kraft den 1 juli 2016.

(2)

Georgien fortsätter att påverkas av ett besvärligt omvärldsklimat, vilket genom en nedgång i export och remitteringar bidrog till en relativt svag BNP-tillväxt under 2016. Även om den regionala och globala tillväxten ökade under 2017 kvarstår fortfarande nedåtrisker.

(3)

Georgiens budgetunderskott är fortfarande betydande och landets offentliga skuldkvot ökar. Även Georgiens betalningsbalans är sårbar på grund av ett mycket stort underskott i bytesbalansen och en hög utlandsskuld. Georgiens valutareserv har varit stabil i absoluta tal men mot bakgrund av det ökade behovet av reserver har den hamnat under den nivå som Internationella valutafonden (IMF) anser vara tillräcklig. Georgien håller också fortfarande på att anpassa sig till kraven i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med unionen.

(4)

I detta sammanhang enades de georgiska myndigheterna och IMF i april 2017 om en treårig utvidgad lånefacilitet till ett belopp av 285,3 miljoner USD för perioden 2017–2020. Överenskommelsen godkändes av IMF:s exekutivstyrelse den 12 april 2017. Målet med den utvidgade lånemöjligheten är att stödja ett ekonomiskt reformprogram som ska hjälpa Georgien att bli mindre ekonomiskt sårbart och främja en starkare ekonomisk tillväxt för alla.

(5)

Mot bakgrund av Georgiens kvarstående behov av extern finansiering begärde landets myndigheter kompletterande makroekonomiskt stöd från unionen i juni 2017.

(6)

Sedan den militära konflikten med Ryssland i augusti 2008 har unionen två gånger, efter utfästelser vid den internationella givarkonferensen i Bryssel i oktober 2008, ställt makroekonomiskt stöd till Georgiens förfogande. Den första av dessa stödomgångar, vilken utgjordes av ett belopp på 46 miljoner EUR helt i form av bidrag, genomfördes 2009–2010. Den andra, vilken återigen utgjordes av ett belopp på 46 miljoner EUR, varav hälften i form av bidrag och hälften i form av lån, genomfördes 2015–2017. Unionen har också anslagit 610–746 miljoner EUR till Georgien inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020, vilket innefattar budgetstöd och tekniskt stöd. Dessutom har Georgien fått stöd genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, som bidrog med cirka 86 miljoner EUR till projekt i Georgien under perioden 2008–2017.

(7)

Eftersom Georgien är ett land som omfattas av EGP bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(8)

Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett extraordinärt finansiellt instrument för obundet och icke-öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(9)

Med hänsyn till att det fortfarande finns ett betydande behov av extern finansiering till Georgiens betalningsbalans, utöver de medel som tillhandahållits av IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska bistånd från unionen som ska ges till Georgien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Georgiens begäran om stöd för ekonomisk stabilisering, i förening med IMF-programmet. Unionens makroekonomiska stöd till Georgien ska stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformagenda och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom de finansiella arrangemangen med IMF.

(10)

Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiell situation för Georgien och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(11)

Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en komplett kvantitativ bedömning av Georgiens återstående behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas hänsyn även till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Georgien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(12)

Med hänsyn till Georgiens återstående behov av extern finansiering, landets ekonomiska och sociala utvecklingsnivå mätt utifrån inkomst per capita, fattigdomsutbredning och skuldsättningsnivå, bör en del av stödet lämnas i form av bidrag.

(13)

Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna för yttre åtgärder enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen samt målen och åtgärderna inom de olika områdena för yttre åtgärder och annan relevant unionspolitik.

(14)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Georgien. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(15)

Unionens makroekonomiska bistånd bör främja Georgiens uppslutning kring de värderingar man delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(16)

Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Georgien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet i systemen för förvaltning av offentliga medel i Georgien och främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar tillväxt för alla, ökad sysselsättning och konsolidering av de offentliga finanserna. Unionens makroekonomiska stöd till Georgien bör också omfatta åtgärder för att stödja genomförandet av associeringsavtalet, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. För att säkerställa att de särskilda målen kan bedömas korrekt måste de fastställas på ett verifierbart och mätbart sätt. Både uppfyllandet av förhandsvillkoret och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten. Om förhandsvillkoret och målen inte uppfylls eller om målen och principerna i associeringsavtalet allmänt åsidosätts bör kommissionen tillfälligt skjuta upp eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd.

(17)

För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens makroekonomiska stöd skyddas effektivt bör Georgien genomföra lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med unionens makroekonomiska stöd. Dessutom bör det sörjas för att kommissionen genomför kontroller och för att revisionsrätten utför revisioner.

(18)

Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet påverkas inte av att unionens makroekonomiska stöd utbetalas.

(19)

De belopp som beviljas som makroekonomiskt stöd i form av bidrag och de belopp som krävs som makroekonomiskt stöd i form av lån bör vara förenliga med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(20)

Unionens makroekonomiska bistånd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(21)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (3).

(22)

Unionens makroekonomiska bistånd bör omfattas av ekonomisk-politiska villkor, vilka ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen bemyndigas att förhandla om dessa villkor med myndigheterna i Georgien under övervakning av kommittén med företrädare för medlemsstaterna, i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd som överstiger 90 miljoner EUR kan ha, är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för transaktioner som överstiger det tröskelvärdet. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Georgien bör det rådgivande förfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och alla eventuella minskningar, tillfälliga uppskjutningar och fullständiga avbrytande av stödet.