29.12.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 350/15 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2393
av den 13 december 2017
om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2 och 168.4 b,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av revisionsrättens yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (4), och
av följande skäl:
(1) |
I syfte att säkerställa rättslig säkerhet och ett enhetligt och icke-diskriminerande genomförande av stödet till unga jordbrukare bör det fastställas att ”dagen för etableringen” som det hänvisas till i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (5) och i andra relevanta bestämmelser avser den dag då den sökande vidtar eller slutför en åtgärd med koppling till etableringen för första gången och att ansökan om stöd ska lämnas in senast 24 månader efter den dagen. Vidare har erfarenheter från förhandlingarna om programmen visat att man bör förtydliga reglerna för gemensam etablering för unga jordbrukare och de gränser för tillgång till stöd som fastställs i artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1305/2013, samt att man bör harmonisera bestämmelserna om affärsplanens varaktighet. |
(2) |
I syfte att underlätta de nationella förvaltande myndigheternas genomförande av rådgivningstjänster och fortbildningstjänster bör dessa myndigheter ges status som stödmottagare inom ramen för denna åtgärd, samtidigt som det säkerställs att tjänsteleverantören väljs ut av ett organ som är funktionellt oberoende av dessa myndigheter och att kontroller genomförs på nivån för leverantören av rådgivnings- eller fortbildningstjänsterna. |
(3) |
I syfte att skapa incitament för deltagandet i kvalitetsordningar bör jordbrukare eller grupper av jordbrukare som har deltagit i sådana ordningar under den femårsperiod som föregick ansökan om stöd vara stödberättigade under högst fem år med vederbörligt beaktande av längden på det ursprungliga deltagandet i ordningen. |
(4) |
För att finansieringsinstrument ska vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn är det mycket viktigt att de utformas och tillämpas flexibelt och öppet. Erfarenheten har dock visat att vissa åtgärdsspecifika regler om stödberättigande begränsar användningen av finansieringsinstrument inom programmen för landsbygdsutveckling och fondförvaltarnas flexibla användning av finansieringsinstrument. Det bör därför föreskrivas att vissa åtgärdsspecifika regler om stödberättigande inte är tillämpliga på finansieringsinstrument. Av samma skäl bör det också föreskrivas att nyetableringsstöd för unga jordbrukare i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1305/2013 också får tillhandahållas i form av finansieringsinstrument. Mot bakgrund av dessa ändringar bör det föreskrivas att i de fall stöd för investeringar enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 1305/2013 beviljas i form av finansieringsinstrument måste investeringen i fråga bidra till ett eller flera av unionens prioriterade mål inom landsbygdsutveckling. |
(5) |
I syfte att minska den administrativa bördan i samband med genomförandet av principen om att ingen dubbel finansiering får förekomma när det gäller miljöanpassning, bör medlemsstaterna ges möjlighet att tillämpa ett fast, genomsnittligt avdrag på alla berörda stödmottagare som genomför den berörda typen av insats eller delåtgärd. |
(6) |
Dagens jordbrukare utsätts för ökande ekonomiska risker till följd av marknadsutvecklingen. Dessa ekonomiska risker påverkar dock inte alla jordbrukssektorer i samma utsträckning. Därför bör medlemsstaterna i vederbörligen motiverade fall ha möjlighet att stödja jordbrukare genom ett sektorsspecifikt inkomststabiliseringsverktyg, särskilt inom sektorer som drabbats av en kraftig inkomstminskning som skulle få en betydande ekonomisk inverkan på ett visst landsbygdsområde, under förutsättning att inkomstminskningen överskrider ett tröskelvärde på minst 20 %. I syfte att säkerställa att det sektorsspecifika inkomststabiliseringsverktyget är ändamålsenligt och anpassat till medlemsstaternas särskilda omständigheter bör det vara möjligt för medlemsstaterna att i sina program för landsbygdsutveckling fastställa den inkomst som ska beaktas för aktivering av verktyget på ett flexibelt sätt. I syfte att främja användningen av försäkringar bland jordbrukare bör samtidigt det tröskelvärde avseende produktionsminskning som tillämpas för försäkringar minskas till 20 %. I syfte att övervaka utgifterna inom ramen för både det sektorsspecifika inkomststabiliseringsverktyget och försäkringen bör dessutom innehållet i finansieringsplanen för programmet anpassas. |
(7) |
Det särskilda rapporteringskrav som gäller för riskhanteringsåtgärden 2018 i enlighet med artikel 36.5 i förordning (EU) nr 1305/2013 täcks redan av den rapport till Europaparlamentet och rådet om övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 110.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (6). Artikel 36.5 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013 bör därför utgå. |
(8) |
I fråga om gemensamma fonder för jordbrukare inom alla sektorer tyder erfarenheten på att förbudet mot att bidra med offentliga medel till det grundläggande kapitalet enligt artiklarna 38.3 och 39.4 i förordning (EU) nr 1305/2013 hindrar fonderna från att fungera ändamålsenligt. Detta förbud bör därför avskaffas. Det är även lämpligt att utöka de områden som kan omfattas av ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, så att bidrag kan komplettera de årliga inbetalningarna till fonderna samt kopplas till deras grundläggande kapital. |
(9) |
Stöd till investeringar för återställande av produktionspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer enligt artiklarna 18.1 b och 24.1 d i förordning (EU) nr 1305/2013 ges vanligtvis till alla stödberättigade sökande. Medlemsstaterna bör därför inte vara skyldiga att fastställa urvalskriterier för återställande insatser. Vidare bör medlemsstaterna i vederbörligen motiverade fall ha möjlighet att fastställa alternativa urvalsmetoder om det på grund av typen av insatser inte är möjligt att definiera urvalskriterier. |
(10) |
I artikel 59 i förordning (EU) nr 1305/2013 fastställs de högsta bidragsnivåerna för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). För att minska trycket på den nationella budgeten i vissa medlemsstater och för att påskynda välbehövliga investeringar i Cypern, bör den högsta bidragsnivå på 100 % som anges i artikel 59.4 f i den förordningen fortsätta att gälla fram till dess att berörda program avslutats. Dessutom bör en hänvisning till den specifika bidragsnivå som fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (7) i fråga om det nya finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c i förordning (EU) nr 1303/2013 införas i artikel 59.4 i förordning (EU) nr 1305/2013. |
(11) |
Enligt artikel 60.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 kan, i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, utgifter som beror på programändringar berättiga till stöd från och med den dag då naturkatastrofen inträffade. Denna möjlighet att betrakta utgifter som har uppstått innan en begäran om programändring har lämnats in som stödberättigande bör utvidgas till att omfatta även andra situationer, till exempel andra katastrofer eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen. |
(12) |
När det gäller investeringar i jordbrukssektorn anges det i artikel 60.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013 att endast utgifter som har uppstått efter det att en ansökan har lämnats in är stödberättigande. När det emellertid gäller investeringar som har samband med nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen bör medlemsstaterna, i syfte att säkerställa att de vid sådana händelser agerar flexibelt och snabbt, ges möjlighet att i sina program föreskriva att utgifter som har uppstått efter den aktuella händelsen är stödberättigande. För att tillhandahålla effektivt stöd till nödinsatser som medlemsstater vidtagit vid händelser under senare år bör den möjligheten vara tillämplig från och med den 1 januari 2016. |
(13) |
För att uppmuntra användningen av de förenklade kostnadsalternativ som avses i artikel 67.1 b–d i förordning (EU) nr 1303/2013 är det nödvändigt att begränsa tillämpningen av de för Ejflu specifika reglerna i artikel 62.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 till stöd som beviljats i enlighet med artikel 21.1 a och b och som gäller inkomstbortfall och underhållskostnader, och i enlighet med artiklarna 28–31, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013. |
(14) |
Enligt artikel 74 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska medlemsstaterna inom fyra månader från det att programmet godkänts samråda med övervakningskommittén för landsbygdsutvecklingsprogrammet i fråga om urvalskriterierna. Härigenom skapas en indirekt skyldighet för medlemsstaterna att vid den tidpunkten ha utformat alla urvalskriterier, även för ansökningsomgångar som kommer att offentliggöras senare. Med tanke på behovet av att minska onödiga administrativa bördor och samtidigt säkerställa att de finansiella resurserna används på bästa möjliga sätt bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa urvalskriterier och begära ett yttrande från övervakningskommittén när som helst före offentliggörandet av ansökningsomgången. |
(15) |
I syfte att öka användningen av skörde-, djur- och växtförsäkringar, gemensamma fonder och inkomststabiliseringsverktyget bör den högsta procentsatsen för det offentliga startstödet höjas från 65 % till 70 %. |
(16) |
Syftet med reglerna för finansiell disciplin inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) är att säkerställa att fondens budget är förenlig med de årliga utgiftstaken i den fleråriga finansieringsramen, samt att upprätta en reserv för kriser inom jordbrukssektorn. Med hänsyn till att förfarandet för att fastställa justeringsgraden för direktstöd är av teknisk art och till dess inneboende kopplingar till kommissionens utgiftsberäkning i sitt årliga budgetförslag bör förfarandet för att fastställa justeringsgraden förenklas genom att kommissionen ges rätt att anta sitt beslut i enlighet med det rådgivande förfarandet. |
(17) |
För att harmonisera reglerna om automatiskt återtagande enligt artikel 87 i förordning (EU) nr 1303/2013 respektive artikel 38 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör det ske en anpassning av det datum då medlemsstaterna enligt artikel 38.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 senast måste informera kommissionen om undantag från reglerna om återtagande. |
(18) |
För att skapa klarhet i rättsläget vad gäller hanteringen av belopp som återvinns genom tidsbegränsade minskningar av utbetalningar enligt artikel 41.2 i förordning (EU) nr 1306/2013, bör dessa belopp inkluderas i den förteckning över källor till inkomster avsatta för särskilda ändamål som anges i artikel 43 i den förordningen. |
(19) |
För att förenkla administrationen är det lämpligt att höja det tröskelvärde under vilket medlemsstaterna får besluta att inte driva in felaktigt utbetalda belopp från 150 EUR till 250 EUR under förutsättning att medlemsstaten tillämpar ett lika högt eller högre tröskelvärde för indrivning av nationella fordringar. |
(20) |
När utbetalning inte sker eller utbetalda belopp drivs in till följd av bristande efterlevnad av regler om offentlig upphandling bör det säkerställas att detta sker på ett sätt som återspeglar hur allvarlig den bristande efterlevnaden är och i enlighet med proportionalitetsprincipen, såsom anges till exempel i de relevanta riktlinjer som kommissionen har fastställt för finansiella korrigeringar av utgifter som finansieras av unionen vid delad förvaltning på grund av bristande efterlevnad av sådana regler. Det bör också klargöras att sådan bristande efterlevnad bara ska anses påverka transaktionernas laglighet och korrekthet upp till den del av stödet som inte ska betalas ut eller som ska dras in. |
(21) |
I syfte att minska den administrativa bördan för småbrukare bör ett ytterligare undantag införas som undantar småbrukare från skyldigheten att deklarera skiften för vilka en ansökan om stöd inte görs. |
(22) |
Med beaktande av de praktiska och specifika svårigheter som harmoniseringen mellan EGFJ och Ejflu av betalningsfristerna för arealbaserat stöd har gett upphov till, bör övergångsperioden förlängas med ytterligare ett år. Vad gäller arealrelaterade landsbygdsutvecklingsåtgärder bör det dock i syfte att upprätthålla jordbrukarnas kassaflöden förbli möjligt att göra förskottsbetalningar före den 16 oktober. |
(23) |
I syfte att tillgodose mångfalden av jordbrukssystem i unionen är det lämpligt att tillåta medlemsstaterna att betrakta sådan plöjning som är av betydelse av agronomiska och miljömässiga skäl som ett kriterium för klassificeringen av permanent gräsmark. |
(24) |
Vissa buskar eller träd som inte direkt betas av djur kan ändå ge djurfoder. Medlemsstaterna bör tillåtas att inkludera dessa buskar eller träd i permanent gräsmark där gräs och annat örtartat foder fortfarande dominerar, i hela eller delar av deras territorium. |
(25) |
För att klargöra klassificeringen före år 2018 när det gäller åkermark som ligger i träda, om den legat i fem år eller mer, och för att skapa förutsägbarhet för berörda jordbrukare, bör medlemsstaterna ha möjlighet att bibehålla klassificeringen som åkermark år 2018. |
(26) |
Mark som kan betas, där gräs och annat örtartat foder inte dominerar eller helt saknas och där betesmetoderna varken är av traditionellt slag eller viktiga för bevarandet av biotoper och livsmiljöer, kan ändå ha ett relevant betesvärde i vissa områden. Medlemsstaterna bör tillåtas att betrakta dessa områden som permanent gräsmark i hela eller delar av sitt territorium. |
(27) |
Erfarenheterna efter de första årens genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (8) visar att vissa medlemsstater som använder systemet för enhetlig arealersättning inte fullt ut utnyttjade de tillgängliga medlen under de budgettak som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1089 (9). För att säkerställa att budgetmedlen utnyttjas mer effektivt är det redan enligt nuvarande bestämmelser tillåtet för de medlemsstater som tillämpar ordningen för grundstöd att, inom vissa gränser, dela ut stödrätter till ett högre värde än det belopp som är tillgängligt för deras ordning för grundstöd. Medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning bör också tillåtas att, inom samma gemensamma gränser och utan att det påverkar tillämpningen av nettotaken för direktstöd, beräkna det nödvändiga belopp med vilket deras tak för systemet för enhetlig arealersättning kan höjas. |
(28) |
Vissa medlemsstater upprätthåller nationella skatteregister eller socialförsäkringsregister i vilka jordbrukare registreras för sin jordbruksverksamhet. Dessa medlemsstater bör kunna utesluta jordbrukare som inte är införda i registren från möjligheten att erhålla direktstöd. |
(29) |
Bestämmelserna om aktiva jordbrukare infördes genom förordning (EU) nr 1307/2013 eftersom erfarenheter hade visat att stöd i ett antal fall beviljats fysiska eller juridiska personer vilkas yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet. Medlemsstaterna ska enligt de bestämmelserna avstå från att bevilja direktstöd till vissa personer om inte dessa personer kan visa att deras jordbruksverksamhet inte är marginell. Senare erfarenheter har dock visat att många medlemsstater har haft svårigheter att genomföra de tre kriterier för att betraktas som aktiv jordbrukare som anges i artikel 9.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1307/2013. För att minska den administrativa börda som ett genomförande av de tre kriterierna innebär bör medlemsstaterna kunna besluta att endast ett eller två av dem ska kunna användas för att visa att en person är aktiv jordbrukare. |
(30) |
Vissa medlemsstater har dessutom erfarit att svårigheterna med och de administrativa kostnaderna för att genomföra de delar som rör förteckningen över verksamheter eller företag i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1307/2013, överväger fördelen med att utesluta ett mycket begränsat antal icke-aktiva jordbrukare från direktstöd. Om en medlemsstat anser att så är fallet bör den kunna avbryta tillämpningen av artikel 9 i den förordningen med avseende på förteckningen över verksamheter eller företag. |
(31) |
Det är lämpligt att uttryckligen ange att artikel 11 i förordning (EU) nr 1307/2013 tillåter att medlemsstaterna varje år ser över sina beslut om minskning av den del av grundstödet till jordbrukare som överstiger 150 000 EUR, under förutsättning att en sådan översyn inte leder till en minskning av de belopp som är tillgängliga för landsbygdsutveckling. |
(32) |
Medlemsstaterna bör ges lämpliga möjligheter att se över sitt beslut om överföring av medel från taket för direktstöd till sina program för landsbygdsutveckling och vice versa, så att de kan anpassa stödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken till sina särskilda behov. De bör därför ges möjlighet att se över beslutet även med verkan från och med kalenderåret 2019, under förutsättning att sådana beslut inte medför någon minskning av de belopp som är avsedda för landsbygdsutveckling. |
(33) |
Utöver att tillämpa en linjär minskning av värdet på stödrätter inom ramen för ordningen för grundstöd i syfte att fylla på nationella eller regionala reserver för att underlätta för unga jordbrukare och jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet att delta i stödordningen, bör medlemsstaterna också tillåtas att använda samma mekanism för att finansiera åtgärder som vidtagits i syfte att motverka att jordbruksmark läggs ned och i syfte att kompensera jordbrukare för specifika nackdelar. |
(34) |
I syfte att förenkla och förbättra överensstämmelsen mellan de regler som är tillämpliga på miljöanpassningsåtgärder, bör det undantag från kravet på arealer med ekologiskt fokus som gäller för jordbruksföretag där odling av baljväxter som enda gröda eller i kombination med gräs eller annat örtartat foder eller med mark i träda täcker mer än 75 % av åkermarken i enlighet med artikel 46.4 a i förordning (EU) nr 1307/2013 utvidgas till att även omfatta kravet på diversifiering av grödor. |
(35) |
I syfte att säkerställa överensstämmelse i det sätt på vilket flera typer av grödor på grund av deras betydande arealandel betraktas med avseende på kravet på diversifiering av grödor, bör flexibiliteten i tillämpningen av reglerna om diversifiering av grödor enligt artikel 44.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 utvidgas till att även omfatta odling av gröda som står under vatten under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden. |
(36) |
I syfte att förenkla de befintliga undantag från kravet på diversifiering av grödor som anges i artikel 44.3 a och b i förordning (EU) nr 1307/2013 och som är tillämpliga på mark som främst används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, odling av baljväxter eller odling av gröda som står under vatten, eller som till övervägande del är mark som ligger i träda eller permanent gräsmark, och för att säkerställa likabehandling av alla jordbrukare med samma markanvändningsproportioner, bör den övre gränsen på 30 hektar åkermark inte längre vara tillämplig. |
(37) |
I syfte att beakta speltvetets (Triticum spelta) agronomiska egenskaper bör det betraktas som en särskild gröda vid tillämpning av artikel 44 i förordning (EU) nr 1307/2013. |
(38) |
I syfte att förenkla de befintliga undantag från kravet på arealer med ekologiskt fokus som anges i artikel 46.4 a och b i förordning (EU) nr 1307/2013 och som är tillämpliga på mark som främst används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, odling av baljväxter eller odling av gröda som står under vatten, eller som till övervägande del är mark som ligger i träda eller permanent gräsmark, bör den övre gränsen på 30 hektar åkermark inte längre vara tillämplig. |
(39) |
Med tanke på den potential för indirekta miljöfördelar i fråga om biologisk mångfald som vissa permanenta grödor erbjuder, bör den förteckning över olika typer av arealer med ekologiskt fokus som anges i artikel 46 i förordning (EU) nr 1307/2013 utvidgas till att omfatta arealer med miskantus (Miscanthus) och skålört (Silphium perfoliatum). Eftersom typen av vegetationstäcke kan inverka positivt på det bidrag som mark som ligger i träda kan ge till den biologiska mångfalden, bör mark i träda med dragväxter erkännas som en särskild typ av areal med ekologiskt fokus. Viktningsfaktorer bör följaktligen fastställas för miskantus (Miscanthus), skålört (Silphium perfoliatum) och mark i träda med dragväxter. Viktningsfaktorerna bör fastställas på ett sätt som återspeglar deras olika betydelse för den biologiska mångfalden. Införandet av ytterligare typer av arealer med ekologiskt fokus gör det nödvändigt att anpassa befintliga viktningsfaktorer för arealer med kvävefixerande grödor och arealer med skottskog med kort omloppstid, så att de återspeglar den nya balansen mellan alla typer av arealer med ekologiskt fokus. |
(40) |
Erfarenheter av tillämpningen av systemet med stöd till unga jordbrukare enligt artikel 50 i förordning (EU) nr 1307/2013 har visat att unga jordbrukare i vissa fall inte kan dra nytta av den fulla stödperioden på fem år. Även om detta stöd fortfarande är fokuserat på ny ekonomisk verksamhet som bedrivs av unga människor som inleder sin jordbruksverksamhet, bör medlemsstaterna göra det lättare för unga jordbrukare att få tillträde till den fulla stödperioden på fem år för unga jordbrukare även i fall då unga jordbrukare inte har ansökt om stöd omedelbart efter etableringen. |
(41) |
Några medlemsstater har bedömt att det stöd som ges till unga jordbrukare enligt artikel 50 i förordning (EU) nr 1307/2013 är otillräckligt för att på ett adekvat sätt bemöta de ekonomiska utmaningar som unga jordbrukares ursprungliga etablering medför och strukturanpassningen av de jordbruksföretag som de startat. I syfte att ytterligare öka möjligheterna för unga jordbrukare att bedriva jordbruk bör medlemsstaterna ha möjlighet att besluta att öka den procentsats som tillämpas för att beräkna stödbeloppet till unga jordbrukare med mellan 25 % och 50 %, oavsett vilken beräkningsmetod som används. Ett sådant beslut bör inte påverka gränsen på 2 % av det nationella taket för direktstöd till finansiering av stödet till unga jordbrukare. |
(42) |
I syfte att öka tydligheten när det gäller medlemsstaternas ansvar för det frivilligt kopplade stödets produktionsbegränsande karaktär är det lämpligt att omformulera artikel 52.5 och 52.6 i förordning (EU) nr 1307/2013. Eftersom omformuleringen återspeglar nuvarande praxis sedan den 1 januari 2015 för de berörda bestämmelserna är det lämpligt att den tillämpas från och med ansökningsåret 2015. |
(43) |
I syfte att säkerställa största möjliga överensstämmelse mellan unionsordningar inriktade på sektorer som under vissa år präglas av strukturella obalanser på marknaden, bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter som gör det möjligt för medlemsstater att besluta att frivilligt kopplat stöd kan fortsätta att betalas fram till och med 2020 på grundval av de produktionsenheter som stödet beviljades för under en tidigare referensperiod. |
(44) |
I syfte att öka flexibiliteten när det gäller frivilligt kopplat stöd bör medlemsstaterna tillåtas att göra en årlig översyn av sina stödbeslut från och med ansökningsåret 2019. |
(45) |
Ett av de största hindren för att bilda producentorganisationer förefaller vara en brist på ömsesidig tillit, tillsammans med tidigare negativa erfarenheter. Detta gäller framför allt i medlemsstater som släpar efter när det gäller graden av organisation. I detta sammanhang kan handledning, där väl fungerande producentorganisationer vägleder andra producentorganisationer, producentgrupper eller enskilda producenter inom frukt- och grönsakssektorn, bidra till att minska detta hinder, och bör därför läggas till målen för producentorganisationer i den sektorn. |
(46) |
Utöver återtaget för gratis utdelning är det också lämpligt att tillhandahålla ekonomiskt stöd för handledningsåtgärder i avsikt att uppmuntra producenter att bilda organisationer som uppfyller kriterierna för att erkännas i syfte att beviljas unionsfinansiering fullt ut inom ramen för befintliga producentorganisationers operativa program. |
(47) |
Krisförebyggande och krishantering bör utvidgas till att omfatta påfyllning av medel i de gemensamma fonder som har förutsättning att fungera som nya redskap i krissituationer, och till marknadsföring och kommunikation i syfte att diversifiera och stabilisera marknaderna för frukt och grönsaker. |
(48) |
Ett nytt system bör inrättas för medlemsstater där andelen organiserade producenter ligger betydligt under unionsgenomsnittet, i syfte att förenkla det nuvarande förfarandet att först bemyndiga medlemsstater att bevilja ytterligare nationellt ekonomiskt stöd till producentorganisationer i regioner inom unionen där organisationsgraden är särskilt låg, och därefter ersätta en del av det nationella ekonomiska stödet om vissa ytterligare villkor är uppfyllda. I syfte att säkerställa en smidig övergång från det nuvarande förfarandet till det nya systemet bör en övergångsperiod på ett år föreskrivas. Det nya systemet bör därför bli tillämpligt från och med den 1 januari 2019. |
(49) |
I syfte att säkerställa att vinsprit som har en geografisk beteckning skyddas mot risker för renommésnyltning bör medlemsstaterna tillåtas att tillämpa reglerna om tillstånd för plantering av vinstockar som lämpar sig för framställning av vin med en geografisk beteckning även på sådant vin som lämpar sig för framställning av vinsprit med en geografisk beteckning. |
(50) |
Användningen av avtal i sektorn för mjölk och mjölkprodukter kan bidra till att öka aktörernas ansvar och öka deras medvetenhet om att det finns ett behov av att ta större hänsyn till marknadssignaler, förbättra prisöverföringen och anpassa tillgången till efterfrågan samt bidra till att vissa otillbörliga affärsmetoder undviks. I syfte att uppmuntra användningen av sådana avtal inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter samt i andra sektorer bör producenter, producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer ha rätt att begära ett skriftligt avtal, även om den berörda medlemsstaten inte har gjort det obligatoriskt att använda sådana avtal. |
(51) |
Även om parterna till ett avtal om leverans av obehandlad mjölk är fria att förhandla om de olika delarna i sådana avtal, har de medlemsstater som gjort användningen av avtal obligatorisk getts möjlighet att införa vissa avtalsklausuler, i synnerhet en minimiperiod för avtalen. För att parterna ska kunna uppnå tydlighet i avtalen vad beträffar levererade kvantiteter och priser bör medlemsstaterna också ha möjlighet att ålägga parterna en skyldighet att komma överens om ett förhållande mellan en levererad kvantitet och det pris som ska betalas för leveransen. |
(52) |
Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer kan spela en viktig roll när det gäller att koncentrera utbudet och förbättra saluföringen, planera och anpassa produktionen till efterfrågan, optimera produktionskostnaderna och stabilisera producentpriserna, bedriva forskning, främja bästa praxis och lämna tekniskt stöd, hantera biprodukter och förvalta de riskhanteringsverktyg som finns tillgängliga för medlemmarna, och därigenom bidra till att stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan. Deras verksamhet, inbegripet förhandlingar om avtal om leverans av jordbruksprodukter som förs av dessa producentorganisationer och sammanslutningar av dessa i samband med koncentration av utbudet och utsläppande på marknaden av medlemmarnas produkter, bidrar därför till uppnåendet av de mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som anges i artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), eftersom de stärker jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och kan bidra till en bättre fungerande livsmedelskedja. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken år 2013 stärkte producentorganisationernas roll. Genom undantag från artikel 101 i EUF-fördraget bör möjligheten att utöva sådan verksamhet som produktionsplanering, kostnadsoptimering, utsläppande på marknaden av medlemmarnas produkter och genomförande av förhandlingar om avtal därför uttryckligen regleras som en rättighet för erkända producentorganisationer inom alla sektorer för vilka det genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (10) upprättas en samlad marknadsordning. Detta undantag bör endast gälla producentorganisationer som verkligen utövar en verksamhet inriktad på ekonomisk integration och som koncentrerar utbudet och släpper ut medlemmarnas produkter på marknaden.Utöver tillämpningen av artikel 102 i EUF-fördraget på sådana producentorganisationer bör emellertid skyddsmekanismer införas för att säkerställa att sådana verksamheter inte sätter konkurrensen ur spel eller äventyrar de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget. Konkurrensmyndigheter bör ha rätt att ingripa i sådana fall och besluta att sådan verksamhet för framtiden bör ändras, avbrytas eller inte alls utföras. Fram till det att konkurrensmyndigheten har antagit sitt beslut bör den verksamhet som producentorganisationer utövar betraktas som laglig. Sammanslutningar av producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör för den verksamhet som de själva utövar kunna åberopa det undantaget i samma omfattning och på samma villkor som producentorganisationer. |
(53) |
Producentorganisationer erkänns inom en specifik sektor som anges i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1308/2013. Eftersom producentorganisationer kan bedriva verksamhet i mer än en sektor bör det emellertid vara möjligt för en producentorganisation att få mer än ett erkännande, i syfte att undvika de administrativa bördor som uppstår om de skulle tvingas att inrätta flera producentorganisationer för det ändamålet. I sådana fall bör den berörda producentorganisationen dock uppfylla villkoren för erkännande för var och en av de berörda sektorerna. |
(54) |
Med hänsyn till den roll som branschorganisationer kan ha för en bättre fungerande livsmedelskedja bör förteckningen över möjliga mål som dessa branschorganisationer kan eftersträva utvidgas till att också omfatta åtgärder för att förebygga och hantera risker för djurens hälsa, växtskyddet och miljön. |
(55) |
Branschorganisationer erkänns inom en specifik sektor som anges i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1308/2013. Eftersom branschorganisationer kan bedriva verksamhet i mer än en sektor bör en branschorganisation emellertid kunna få mer än ett erkännande, i syfte att undvika de administrativa bördor som skulle uppstå om de var skyldiga att inrätta flera branschorganisationer för att erhålla mer än ett erkännande. I sådana fall bör dock den berörda branschorganisationen uppfylla villkoren för erkännande för var och en av de berörda sektorerna. |
(56) |
I syfte att underlätta bättre överföring av marknadssignaler och stärka kopplingen mellan producentpriser och mervärde för hela leveranskedjan, bör jordbrukare, inbegripet sammanslutningar av jordbrukare, tillåtas att komma överens med den första köparen om värdefördelningsklausuler, inbegripet marknadsbonusar och -förluster. Eftersom branschorganisationer kan spela en viktig roll för att möjliggöra en dialog mellan aktörerna i leveranskedjan och främja bästa praxis och öppenhet och insyn på marknaden bör de tillåtas att fastställa standardklausuler för värdefördelning. Det bör emellertid alltjämt vara frivilligt för jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare och deras första köpare att använda värdefördelningsklausuler. |
(57) |
Erfarenheterna av tillämpningen av artikel 188 i förordning (EU) nr 1308/2013 visar att behovet att anta genomförandeakter för att hantera de enkla, matematiska processer som hör samman med det sätt på vilket kvoter fördelas innebär ett tungrott och resurskrävande förfarande som inte medför några särskilda fördelar. I praktiken har kommissionen inget utrymme för skönsmässiga bedömningar i detta sammanhang, eftersom formeln redan är fastställd genom artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 (11). För att minska den administrativa bördan och förenkla processen bör det fastställas att kommissionen genom lämpligt offentliggörande på internet ska offentliggöra resultaten av tilldelningen av tullkvoter. Det bör också anges i en särskild bestämmelse att medlemsstaterna bör börja utfärda licenser först efter det att kommissionen har offentliggjort kvotfördelningen. |
(58) |
För att säkerställa att jordbrukar- eller producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa använder sig av artikel 209 i förordning (EU) nr 1308/2013 på ett ändamålsenligt sätt bör det införas en möjlighet att begära ett yttrande från kommissionen om huruvida avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av jordbrukar- eller producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa är förenliga med de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget. |
(59) |
För att säkerställa att de bestämmelser i förordning (EU) nr 1308/2013 som gör det möjligt att med hjälp av kollektiva avtal och beslut tillfälligt stabilisera berörda sektorer under perioder med allvarlig obalans på marknader kan genomföras på ett verkningsfullt sätt och i vederbörlig tid bör möjligheterna till sådana kollektiva åtgärder utvidgas till att omfatta jordbrukare och sammanslutningar av jordbrukare. Dessutom bör tillstånd till sådana tillfälliga åtgärder inte längre ges som en sista utväg, utan som ett möjligt komplement till unionsåtgärder i samband med offentlig intervention, privat lagring och de undantagsåtgärder som föreskrivs i förordning (EU) nr 1308/2013. |
(60) |
Eftersom det är lämpligt att fortsätta att stödja sektorn för mjölk och mjölkprodukter i dess omvandling till följd av avskaffandet av kvotsystemet och att uppmuntra sektorn att reagera mer verkningsfullt på marknads- och prisfluktuationer, bör bestämmelserna i förordning (EU) nr 1308/2013 för att stärka avtalen inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter inte längre ha något slutdatum. |
(61) |
Jordbruksmarknaderna bör vara transparenta och prisuppgifter bör vara tillgängliga och användbara för alla berörda parter. |
(62) |
Erfarenheterna av tillämpningen av avsnitt A i del II i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 visar att behovet att anta genomförandeakter för att bevilja begränsade höjningar av gränserna för vinberikning, som i sig är tekniska och okontroversiella, innebär ett tungrott och resursintensivt förfarande som inte medför några särskilda fördelar. För att minska den administrativa bördan och förenkla processen bör det fastställas att de medlemsstater som beslutar att utnyttja undantaget ska anmäla alla sådana beslut till kommissionen. |
(63) |
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 (12) föreskrivs en möjlighet att dela upp budgetåtaganden i årliga delåtaganden enbart vid godkännande av fleråriga program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser, program för undersökningar avseende förekomsten av skadegörare samt program för bekämpning av skadegörare i unionens yttersta randområden. För att förenkla förvaltningen och minska den administrativa bördan bör denna möjlighet utvidgas så att den omfattar övriga åtgärder som föreskrivs i den förordningen. |
(64) |
För att göra det möjligt att tillämpa de ändringar som införs genom denna förordning från och med den 1 januari 2018 bör den träda i kraft dagen efter det att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. |
(65) |
Förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 652/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) nr 1305/2013
Förordning (EU) nr 1305/2013 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 2.1 ska andra stycket ändras på följande sätt:
|
2. |
I artikel 8.1 ska led h ii ersättas med följande:
|
3. |
Artikel 14.4 ska ersättas med följande: ”4. Stödberättigande kostnader inom ramen för denna åtgärd ska utgöras av kostnaderna för att organisera och genomföra kunskapsöverförings- och informationsåtgärderna. Infrastruktur som installeras för en demonstration får användas efter att denna har avslutats. När det gäller demonstrationsprojekt får stödet även täcka relevanta investeringskostnader. Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna, liksom kostnaden för en avbytare till jordbruket, ska också vara stödberättigande. Alla kostnader som fastställts enligt denna punkt ska betalas ut till stödmottagaren.” |
4. |
Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 16 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Artikel 17 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
Artikel 19 ska ändras på följande sätt:
|
8. |
I artikel 20 ska följande punkt läggas till: ”4. Punkterna 2 och 3 ska inte gälla om stödet ges i form av finansieringsinstrument.” |
9. |
Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
|
10. |
Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
|
11. |
Artikel 29 ska ändras på följande sätt:
|
12. |
I artikel 30.1 ska andra stycket ersättas med följande: ”Vid beräkning av det stöd som avses i första stycket ska medlemsstaterna dra av det belopp som krävs för att säkerställa att det inte förekommer dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr 1307/2013. Medlemsstaterna får beräkna avdraget som ett fast, genomsnittligt belopp som gäller för alla berörda stödmottagare som genomför de berörda delåtgärderna.” |
13. |
Artikel 31 ska ändras på följande sätt:
|
14. |
Artikel 33.1 ska ersättas med följande: ”1. Stöd för djurens välbefinnande inom ramen för denna åtgärd ska beviljas jordbrukare som frivilligt förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om djurens välbefinnande och som är aktiva jordbrukare i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013, såsom den tillämpas i den berörda medlemsstaten.” |
15. |
Artikel 36 ska ändras på följande sätt:
|
16. |
I artikel 37.1 ska första stycket ersättas med följande: ”1. Stöd enligt artikel 36.1 a får endast beviljas för försäkringsavtal som täcker förluster som orsakats av allvarliga klimathändelser, en djur- eller växtsjukdom, ett angrepp av skadegörare, en miljöolycka eller en åtgärd som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller en skadegörare som förstör mer än 20 % av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittligt under tre år grundat på föregående femårsperiod, varvid det högsta och det lägsta värdet inte ska medräknas. Index får användas vid beräkningen av jordbrukarens årsproduktion. Den beräkningsmetod som används ska göra det möjligt att fastställa den enskilda jordbrukarens faktiska förlust under ett visst år.” |
17. |
Artikel 38 ska ändras på följande sätt:
|
18. |
Artikel 39 ska ändras på följande sätt:
|
19. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 39a Inkomststabiliserande verktyg för jordbrukare inom en specifik sektor 1. Stöd enligt artikel 36.1 d får endast beviljas i vederbörligen motiverade fall och om inkomstminskningen överskrider en gräns på minst 20 % av den enskilde jordbrukarens medelårsinkomst under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas. Index får användas vid beräkningen av jordbrukarens årliga inkomstförlust. Vid tillämpning av artikel 36.1 d ska inkomst avse summan av de intäkter jordbrukaren får från marknaden, inklusive varje form av offentligt stöd, minus insatskostnaderna. Utbetalningar från den gemensamma fonden till jordbrukare ska ersätta mindre än 70 % av den förlorade inkomsten under det år producenten blir berättigad att erhålla detta stöd. 2. Artikel 39.2–39.5 ska gälla för stöd enligt artikel 36.1 d.” |
20. |
Artikel 45 ska ändras på följande sätt:
|
21. |
Artikel 49 ska ändras på följande sätt:
|
22. |
I artikel 59 ska punkt 4 ändras på följande sätt:
|
23. |
Artikel 60 ska ändras på följande sätt:
|
24. |
Artikel 62.2 ska ersättas med följande: ”2. I de fall där stödet beviljas utifrån standardkostnader eller merkostnader och inkomstbortfall i enlighet med artikel 21.1 a och b, vad gäller inkomstbortfall och underhållskostnader, och i enlighet med artiklarna 28–31, 33 och 34, ska medlemsstaterna säkerställa att de relevanta beräkningarna är adekvata och riktiga och fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkningsmetod. I detta syfte ska ett organ, som är funktionellt oberoende av de myndigheter som ansvarar för programmets genomförande och som besitter lämplig sakkunskap, göra beräkningarna eller bekräfta att beräkningarna är adekvata och riktiga. Landsbygdsprogrammet ska innehålla en förklaring som bekräftar att beräkningarna är adekvata och riktiga.” |
25. |
I artikel 66.1 ska led b utgå. |
26. |
I artikel 74 ska led a ersättas med följande:
|
27. |
Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning. |
Artikel 2
Ändringar av förordning (EU) nr 1306/2013
Förordning (EU) nr 1306/2013 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 26 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 38.3 ska ersättas med följande: ”3. I händelse av ett rättsligt förfarande eller administrativt överklagande med suspensiv verkan, ska den tidsfrist som avses i punkt 1 eller 2 för det automatiska återtagandet, vad avser det belopp som motsvarar de berörda verksamheterna, avbrytas under tiden det rättsliga förfarandet eller det administrativa överklagandet pågår, under förutsättning att kommissionen får en motiverad anmälan från medlemsstaten senast den 31 januari år N + 4.” |
3. |
I artikel 43.1 ska led a ersättas med följande:
|
4. |
I artikel 54.3 a ska led ii ersättas med följande:
|
5. |
I artikel 63.1 ska följande stycke läggas till: ”Om den bristande efterlevnaden rör nationella regler eller unionsregler om offentlig upphandling ska den del av stödet som inte ska betalas ut eller som ska dras in fastställas på grundval av hur allvarlig den bristande efterlevnaden är och i enlighet proportionalitetsprincipen. Transaktionens laglighet och korrekthet ska bara påverkas upp till den del av stödet som inte ska betalas ut eller som ska dras in.” |
6. |
Artikel 72.2 ska ersättas med följande: ”2. Genom undantag från punkt 1 a i denna artikel får medlemsstaterna besluta att
|
7. |
I artikel 75.1 ska tredje och fjärde styckena ersättas med följande: ”Trots vad som sägs i första och andra styckena i denna punkt, får medlemsstaterna
När det gäller stöd som har beviljats inom ramen för landsbygdsutveckling enligt artikel 67.2, ska första och andra styckena i denna punkt tillämpas när det gäller stödansökningar eller stödanspråk som lämnas in från och med ansökningsåret 2019.” |
Artikel 3
Ändringar av förordning (EU) nr 1307/2013
Förordning (EU) nr 1307/2013 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
I artikel 6.2 ska följande stycke läggas till: ”I de fall där en medlemsstat använder sig av det alternativ som föreskrivs i artikel 36.4 andra stycket får det nationella tak som anges i bilaga II för den medlemsstaten för respektive år överskridas med det belopp som beräknats i enlighet med det stycket.” |
3. |
Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 11.6 ska ersättas med följande: ”6. Medlemsstaterna får varje år se över sina beslut om minskning av stöd i enlighet med denna artikel under förutsättning att en sådan översyn inte leder till en minskning av de belopp som är tillgängliga för landsbygdsutveckling. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de beslut som fattats i enlighet med denna artikel och uppskattningen av eventuella resultat av minskningar för åren fram till 2019 senast den 1 augusti året före tillämpningen av respektive sådant beslut, varvid det sista möjliga datumet för denna anmälan är den 1 augusti 2018.” |
5. |
Artikel 14 ska ändras på följande sätt
|
6. |
I artikel 31.1 ska led g ersättas med följande:
|
7. |
I artikel 36.4 ska följande stycken läggas till: ”För varje medlemsstat får det belopp som beräknas i enlighet med första stycket i denna punkt ökas med maximalt 3 % av det relevanta årliga nationella tak som anges i bilaga II efter avdrag med det belopp som räknats fram genom tillämpning av artikel 47.1 för det relevanta året. Om en medlemsstat tillämpar en sådan ökning ska kommissionen beakta den ökningen vid fastställandet av det årliga nationella taket för systemet för enhetlig arealersättning enligt första stycket i denna punkt. I detta syfte ska medlemsstaterna senast den 31 januari 2018 till kommissionen anmäla de årliga procentsatser med vilka det belopp som beräknas i enlighet med punkt 1 i den här artikeln ska ökas varje kalenderår från och med 2018. Medlemsstaterna får varje år se över sitt beslut enligt andra stycket i denna punkt och ska till kommissionen anmäla eventuella beslut grundade på en sådan översyn senast den 1 augusti året före tillämpningsåret.” |
8. |
Artikel 44 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
Artikel 46 ska ändras på följande sätt:
|
10. |
Artikel 50 ska ändras på följande sätt:
|
11. |
Artikel 52 ska ändras på följande sätt:
|
12. |
Artikel 53.6 ska ersättas med följande: ”6. Medlemsstaterna får senast den 1 augusti ett visst år se över sitt beslut i enlighet med detta kapitel och med verkan från och med påföljande år besluta att
Medlemsstaterna ska anmäla sådana beslut till kommissionen senast den dag som anges i första stycket.” |
13. |
Artikel 70 ska ändras på följande sätt:
|
14. |
Bilaga X ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning. |
Artikel 4
Ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013
Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 33 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 34.4 ska ersättas med följande: ”4. Den procentsats på 50 % som fastställs i punkt 1 ska ökas till 100 % i följande fall:
|
3. |
Artikel 35 ska ersättas med följande: ”Artikel 35 Nationellt ekonomiskt stöd 1. I de regioner i medlemsstaterna där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker ligger betydligt under unionsgenomsnittet, får medlemsstaterna bevilja producentorganisationer ett nationellt ekonomiskt stöd på högst 80 % av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 32.1 a och högst 10 % av värdet av den saluförda produktionen för producentorganisationen i fråga. Detta stöd kompletterar driftsfonden. 2. Andelen organiserade producenter i en medlemsstatsregion ska anses vara betydligt under unionsgenomsnittet om organisationsgraden i genomsnitt varit lägre än 20 % tre år i rad före genomförandet av verksamhetsprogrammet. Andelen organiserade producenter ska beräknas som det värde av frukt- och grönsaksproduktionen som erhållits i den berörda regionen och som saluförts av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper som erkänts i enlighet med artikel 125e i förordning (EG) nr 1234/2007 eller artikel 27 i förordning (EU) nr 1305/2013, dividerat med det totala värde av frukt- och grönsaksproduktionen som erhållits i denna region. 3. Medlemsstater som beviljar nationellt ekonomiskt stöd i enlighet med punkt 1 ska underrätta kommissionen om de regioner som uppfyller kriterierna enligt punkt 2 och om det nationella ekonomiska stöd som beviljats producentorganisationer i dessa regioner.” |
4. |
I artikel 37 ska led d ii ersättas med följande:
|
5. |
I artikel 38 första stycket ska led i ersättas med följande:
|
6. |
I artikel 62 ska följande punkt läggas till: ”5. Medlemsstaterna får tillämpa detta kapitel på arealer där det framställs vin lämpat för produktion av vinsprit med en geografisk beteckning som registrerats i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (*1). Vid tillämpning av detta kapitel får dessa arealer betraktas som arealer där vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning får framställas. |
7. |
Artikel 64 ska ändras på följande sätt:
|
8. |
Artikel 148 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
Artikel 149.1 ska ersättas med följande: ”1. En producentorganisation inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som är erkänd enligt artikel 161.1 får för sina jordbrukarmedlemmars räkning förhandla om avtal om leverans av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk eller till en mottagare i den mening som avses i artikel 148.1 tredje stycket för hela eller delar av medlemmarnas samlade produktion.” |
10. |
Artikel 152 ska ändras på följande sätt:
|
11. |
Artikel 154 ska ändras på följande sätt:
|
12. |
Artikel 157 ska ändras på följande sätt:
|
13. |
(Berör inte den svenska versionen.) |
14. |
Artikel 161 ska ändras på följande sätt:
|
15. |
Artikel 168 ska ändras på följande sätt:
|
16. |
Artiklarna 169, 170 och 171 ska utgå. |
17. |
Följande avsnitt ska införas.
Artikel 172a Värdefördelning Utan att det påverkar specifika värdefördelningsklausuler inom sockersektorn får jordbrukare, inbegripet sammanslutningar av jordbrukare, och deras första köpare komma överens om värdefördelningsklausuler, inbegripet marknadsbonusar och -förluster, som fastställer hur en förändring av de berörda produkternas relevanta marknadspriser eller andra råvarumarknader ska fördelas dem emellan.” |
18. |
Artikel 184.1 ska ersättas med följande: ”1. Tullkvoter för import av jordbruksprodukter som ska övergå till fri omsättning i unionen eller en del av denna, eller tullkvoter för import av jordbruksprodukter från unionen till tredjeländer, som helt eller delvis ska förvaltas av unionen och som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget eller av någon annan akt som antagits i enlighet med artikel 43.2 eller 207 i EUF-fördraget, ska öppnas och/eller förvaltas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 186 i denna förordning och genomförandeakter i enlighet med artikel 187 i denna förordning.” |
19. |
Artikel 188 ska ersättas med följande: ”Artikel 188 Process för tilldelning av tullkvoter 1. Kommissionen ska, via lämpligt offentliggörande på internet, offentliggöra resultaten av tilldelningen av tullkvoter vad gäller de ansökningar som har anmälts med beaktande av tillgängliga tullkvoter och de anmälda ansökningarna. 2. I det offentliggörande som avses i punkt 1 ska det i lämpliga fall även hänvisas till behovet av att avslå ansökningar som ännu inte avgjorts, tillfälligt avbryta inlämnandet av ansökningar eller fördela outnyttjade kvantiteter. 3. Medlemsstaterna ska utfärda importlicenser och exportlicenser för de sökta kvantiteterna inom tullkvoterna för import respektive export, i enlighet med respektive tilldelningskoefficienter och efter att de offentliggjorts av kommissionen i enlighet med punkt 1.” |
20. |
Artikel 209 ska ändras på följande sätt:
|
21. |
Artikel 222 ska ändras på följande sätt:
|
22. |
I artikel 232 ska punkt 2 utgå. |
23. |
Bilagorna VII och VIII ska ändras i enlighet med bilaga III till denna förordning. |
Artikel 5
Ändringar av förordning (EU) nr 652/2014
Förordning (EU) nr 652/2014 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 4 ska följande punkt läggas till: ”4. Vid godkännande av fleråriga åtgärder får budgetåtaganden delas upp i årliga delåtaganden. Om budgetåtaganden delas upp på detta sätt ska kommissionen besluta om betalning av dessa med beaktande av hur långt åtgärderna har kommit, de beräknade behoven och vilken budget som finns att tillgå.” |
2. |
I artikel 13 ska punkt 5 utgå. |
3. |
I artikel 22 ska punkt 5 utgå. |
4. |
I artikel 27 ska punkt 5 utgå. |
Artikel 6
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.
Emellertid ska
a) |
artikel 3.11 a och b tillämpas från och med den 1 januari 2015, |
b) |
artikel 1.23 b tillämpas från och med den 1 januari 2016, och |
c) |
artikel 4.3 tillämpas från och med den 1 januari 2019. |
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 13 december 2017.
På Europaparlamentets vägnar
A. TAJANI
Ordförande
På rådets vägnar
M. MAASIKAS
Ordförande
(1) EUT C 91, 23.3.2017, s. 1.
(2) EUT C 75, 10.3.2017, s. 63.
(3) EUT C 306, 15.9.2017, s. 64.
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 december 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 december 2017.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1089 av den 6 juli 2015 om fastställande av budgettak för 2015 för vissa ordningar för direktstöd som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 och om fastställande av andelen för den särskilda minröjningsreserven för Kroatien (EUT L 176, 7.7.2015, s. 29).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
(11) Kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 av den 31 augusti 2006 om gemensamma regler för administrationen av sådana importtullkvoter för jordbruksprodukter som omfattas av ett system med importlicenser (EUT L 238, 1.9.2006, s. 13).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1).
(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).”
BILAGA I
Bilaga II till förordning (EU) nr 1305/2013 ska ändras på följande sätt:
1. |
I posten för artikel 17.3, Syfte: Investeringar i fysiska tillgångar, Jordbrukssektorn, Maximalt belopp i EUR eller nivå: 40 %, fjärde kolumnen, ska inledningen och första strecksatsen ersättas med följande: ”Av stödberättigande investeringar i andra regioner Nivåerna ovan får ökas med ytterligare 20 procentenheter, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 % för följande:
|
2. |
I posten för artikel 17.3, Syfte: Investeringar i fysiska tillgångar, Bearbetning och marknadsföring av produkter som förtecknas i bilaga I i EUF-fördraget, Maximalt belopp i EUR eller nivå: 40 % ska fjärde kolumnen ersättas med följande: ”Av stödberättigande investeringar i andra regioner Nivåerna ovan får ökas med ytterligare 20 procentenheter, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 %, för insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet, för kollektiva investeringar och integrerade projekt eller insatser som är kopplade till en sammanslagning av producentorganisationer.” |
3. |
Posterna för artikel 37.5, 38.5 och 39.5 ska ersättas med följande:
|
BILAGA II
I bilaga X till förordning (EU) nr 1307/2013 ska tabellen ”Omräknings- och viktningsfaktorer som avses i artikel 46.3” ändras på följande sätt:
1. |
Raden ”Arealer med skottskog med kort omloppstid” ska ersättas med följande:
|
2. |
Raden ”Arealer med kvävefixerande grödor” ska ersättas med följande:
|
3. |
Följande rader ska läggas till:
|
BILAGA III
Bilagorna VII och VIII i förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:
1. |
I bilaga VII del II punkt 1 c ska andra strecksatsen ersättas med följande:
|
2. |
I bilaga VIII del I avsnitt A ska punkt 3 ersättas med följande:
|
Uttalanden från kommissionen
Artikel 1 – Landsbygdsutveckling
— Förlängning av löptiden för landsbygdsutvecklingsprogrammen
Utgifter med anknytning till landsbygdsutvecklingsprogrammen 2014–2020 som godkänts i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 kommer även i fortsättningen att berättiga till stöd från Ejflu, om de utbetalas till stödmottagarna senast den 31 december 2023. Kommissionen kommer att behandla det fortsatta stödet till landsbygdsutveckling efter 2020 inom ramen för sitt förslag till nästa fleråriga budgetram.
— Riskhantering
Kommissionen bekräftar sin avsikt att se över funktionen och effektiviteten för de riskhanteringsverktyg som nu ingår i förordning (EU) nr 1305/2013 inom ramen för sitt förslag om modernisering och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.
— Sanktioner för Leader
Kommissionen bekräftar sin avsikt att se över hur effektiva och proportionella de sanktioner för Leader är som ingår i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014.
Artikel 2 – Horisontell förordning
— Krisreserven
Kommissionen bekräftar att förvaltningen av reserven för kriser inom jordbrukssektorn och återbetalningen av anslag med anknytning till den finansiella disciplinen enligt artiklarna 25 och 26.5 i förordning (EU) nr 1306/2013 kommer att ses över inom ramen för förberedelserna inför nästa fleråriga budgetram för att möjliggöra effektiva interventioner i tid vid marknadskriser.
— Samordnad granskning
Kommissionen stöder modellen för samordnad granskning, vilket bekräftas av dess förslag till artikel 123 i den nya budgetförordningen. Kommissionen bekräftar också att denna modell redan är tillåten inom nuvarande rättsliga ramar för förvaltning och kontroll av jordbruksutgifter i förordning (EU) nr 1306/2013, och att den införts i kommissionens revisionsstrategi för 2014–2020. I synnerhet när det utlåtande som det attesterande organet lämnat i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 anses vara tillförlitligt, tar kommissionen hänsyn till det då den bedömer behovet av revisioner av det berörda utbetalande organet.
Artikel 3 – Direktstöd
— Proteinplanen
Kommissionen bekräftar sin avsikt att se över utbudet och efterfrågan av vegetabiliska proteiner i EU och överväga möjligheten att utarbeta en europeisk strategi för vegetabiliska proteiner i syfte att ytterligare främja produktionen av dem i EU på ett ekonomiskt och miljömässigt sunt sätt.
Artikel 4 – Samlade marknadsordningen (OCM)
— Frivilliga program för minskad produktion
Kommissionen bekräftar att förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter i artiklarna 219 och 221 redan innehåller den nödvändiga rättsliga grunden för att, med förbehåll för att budgetmedel finns tillgängliga, kunna ta itu med marknadsstörningar och andra specifika problem, även på regional nivå, med möjlighet att bevilja direkt ekonomiskt stöd till jordbrukare. Dessutom kommer kommissionens förslag om att lägga till ett sektorsspecifikt inkomststabiliseringsverktyg till förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling att göra det möjligt för medlemsstaterna att i sina program för landsbygdsutveckling införa möjligheten att kompensera jordbrukare inom en viss sektor i händelse av en kraftig inkomstminskning.
Kommissionen bekräftar ytterligare att den vid marknadsstörningar eller hot om marknadsstörningar enligt artikel 219 får införa system där unionsstöd beviljas producenter som åtar sig att på frivillig basis minska sin produktion, inklusive nödvändiga uppgifter om hur ett sådant system ska förvaltas (t.ex. kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1612 (EUT L 242, 9.9.2016, s. 4).
— Erkännande av gränsöverskridande branschorganisationer
Kommissionen påminner om att regler om samarbete mellan producenter när det gäller erkännande av gränsöverskridande producentorganisationer, gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer och gränsöverskridande branschorganisationer, inklusive nödvändigt administrativt samarbete mellan berörda medlemsstater redan finns fastställda i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/232. Dessa reglers tillämpning och ändamålsenlighet kommer att ses över inom ramen för den pågående processen om modernisering och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.
— Illojala handelsmetoder
Kommissionen bekräftar att den har lanserat ett initiativ gällande livsmedelskedjan som för närvarande håller på att behandlas i de olika stadier som krävs enligt riktlinjerna för bättre lagstiftning. När förfarandet har avslutats kommer kommissionen eventuellt att lägga fram ett lagstiftningsförslag, möjligtvis under första hälften av 2018.
— Samarbete mellan producenter
Kommissionen noterar parlamentets och rådets överenskommelse om ändringarna till artiklarna 152, 209, 222 och 232. Kommissionen konstaterar att de ändringar som parlamentet och rådet kommit överens om är betydande samt att de har införts utan den konsekvensbedömning som krävs enligt punkt 15 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Detta leder till en oönskad grad av rättslig och förfarandemässig osäkerhet vars effekter och följder är omöjliga att förutse.
Eftersom de sammanlagda ändringarna av kommissionens ursprungliga förslag avsevärt ändrar den rättsliga ramen konstaterar kommissionen med oro att vissa av de nya bestämmelserna till förmån för producentorganisationerna kan äventyra småjordbrukares överlevnad och välmående samt konsumentintresset. Kommissionen bekräftar sitt åtagande att upprätthålla en effektiv konkurrens inom jordbrukssektorn och att ge full verkan åt målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att de ändringar som medlagstiftarna kommit överens om avsevärt begränsar såväl kommissionens som de nationella konkurrensmyndigheternas möjligheter att agera för att upprätthålla en effektiv konkurrens.
Kommissionens övergripande överenskommelse om omnibusförslaget, inklusive de ändringar som parlamentet och rådet kommit överens om, påverkar inte eventuella framtida förslag som kommissionen kan komma att lägga fram på dessa områden inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2020 och andra initiativ som särskilt är avsedda att ta itu med vissa av de frågor som berördes i den text som Europaparlamentet och rådet nu kommit överens om.
Kommissionen beklagar att medlagstiftarna inte på ett tillfredsställande sätt har behandlat frågan om både kommissionens och de nationella konkurrensmyndigheternas mycket begränsade roll att agera för att upprätthålla en effektiv konkurrens, och uttrycker sin oro över de eventuella konsekvenserna av denna begränsning för jordbrukare och konsumenter. Kommissionen konstaterar att lagtexten måste tolkas på ett sätt som är förenligt med fördraget, framför allt vad gäller kommissionens och nationella konkurrensmyndigheters möjlighet att ingripa om en producentorganisation, som har en stor marknadsandel, försöker begränsa sina medlemmars handelsutrymme. Kommissionen beklagar att denna möjlighet inte klart och tydligt säkerställs i lagtexten.