20.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 341/1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/2358

av den 21 september 2017

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller produkttillsyns- och styrningskrav för försäkringsföretag och försäkringsdistributörer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (1), särskilt artikel 25.2, och

av följande skäl:

(1)

Direktiv (EU) 2016/97 ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att närmare ange de produkttillsyns- och styrningskrav som fastställs i artikel 25 i det direktivet. För att främja ett effektivt konsumentskydd bör produkttillsyns- och styrningsregler tillämpas på ett enhetligt sätt på alla nyutvecklade försäkringsprodukter och på betydande anpassningar av befintliga försäkringsprodukter, oavsett typen av produkt och de krav som gäller på försäljningsstället. Att rättsakten har formen av en förordning gör att alla marknadsaktörer får ett enhetligt regelverk. Det är den bästa möjliga garantin för lika villkor, enhetliga konkurrensförutsättningar och en lämplig konsumentskyddsnivå.

(2)

När det gäller kraven i direktiv (EU) 2016/97 bör valet och genomförandet av produkttillsyns- och styrningsåtgärder ske på proportionella och lämpliga grunder, beroende på produktens komplexitet och i vilken grad det finns allmänt tillgänglig information, varvid hänsyn ska tas till försäkringsproduktens karaktär och risken för skada för konsumenten, målmarknadens kännetecken samt arten och omfattningen av samt komplexiteten hos utvecklarens eller distributörens relevanta verksamhet. Tillämpning av proportionalitet innebär att dessa åtgärder bör vara relativt okomplicerade för enkla och icke-komplexa produkter som är förenliga med massmarknadens behov och kännetecken, inbegripet befintliga skadeförsäkringsprodukter med ett begränsat och lättbegripligt användningsområde. När det gäller mer komplexa produkter där risken för skada för konsumenten är större, inbegripet försäkringsbaserade investeringsprodukter som inte omfattas av artikel 30.3 i direktiv (EU) 2016/97, bör det å andra sidan krävas strängare åtgärder.

(3)

Vid tillämpning av artikel 25.1 i direktiv (EU) 2016/97 bör en försäkringsförmedlare betraktas som en utvecklare av en försäkringsprodukt om en samlad analys av försäkringsförmedlarens verksamhet i det enskilda fallet visar att försäkringsförmedlaren självständigt beslutar om försäkringsproduktens viktigaste egenskaper och inslag, inbegripet försäkringsskydd, kostnader, risker, målmarknad och rätt till ersättning och garantier. Verksamhet som enbart handlar om att anpassa befintliga försäkringsprodukter, inbegripet fall där försäkringsförmedlaren kan välja mellan olika varianter av en produkt, olika avtalsklausuler eller alternativ, eller kan komma överens med kunden om premie- eller avgiftsrabatter, bör emellertid inte betraktas som utveckling eftersom de viktigaste besluten om produktens utformning och utveckling i sådana fall fattas av försäkringsföretaget och inte av försäkringsförmedlaren.

(4)

Om en försäkringsprodukt utformas och utvecklas av en försäkringsförmedlare och ett försäkringsföretag gemensamt och båda fattar beslut om utformningen och utvecklingen av produkten, bör försäkringsförmedlaren och försäkringsföretaget närmare fastställa sitt samarbete och sina respektive roller i ett skriftligt avtal, så att behöriga myndigheter kan kontrollera att de rättsliga kraven uppfylls.

(5)

Att utvecklaren ska fastställa en målmarknad bör tolkas som att en grupp kunder med gemensamma kännetecken ska beskrivas på en abstrakt och allmän nivå, för att göra det möjligt för utvecklaren att anpassa produktens egenskaper till denna kundgrupps behov, kännetecken och mål. Detta bör särskiljas från den individuella bedömningen på följsäljningsstället av om en försäkringsprodukt tillgodoser kraven och behoven och, i förekommande fall, om en försäkringsbaserad investeringsprodukt är lämplig eller passande, för den enskilda kunden eller presumtiva kunden.

(6)

Hur utförligt målmarknaden beskrivs och vilka kriterier som används för att ange den och fastställa en lämplig distributionsstrategi, bör vara relevant för produkten och göra det möjligt att bedöma vilka kunder som omfattas av denna målmarknad. För enklare och mer standardmässiga produkter bör målmarknaden inte fastställas lika detaljerat, medan den för mer komplicerade eller mindre standardmässiga produkter bör fastställas mer detaljerat, varvid hänsyn tas till den högre risken för skada för konsumenterna som är knuten till sådana produkter.

(7)

För att stärka konsumentskyddet, i synnerhet när det gäller försäkringsbaserade investeringsprodukter, bör utvecklarna ha möjlighet att fastställa särskilda grupper av kunder för vilka försäkringsprodukten normalt inte är passande.

(8)

Som en del av systemen för produkttillsyn och styrning bör utvecklarna också genomföra lämplig testning av försäkringsprodukter, däribland vid behov, och i synnerhet för försäkringsbaserade investeringsprodukter, scenarioanalyser för att säkerställa att produkten under hela sin livslängd är i linje med målmarknadernas fastställda behov, mål och egenskaper. Detta bör särskilt innefatta en bedömning av produktens resultat och risk/avkastningsprofil. Kravet på att bedöma produktens resultat bör dock inte tolkas som en begränsning av utvecklarnas frihet att fastställa premier eller som någon form av priskontroll.

(9)

För att säkerställa att lämplig information och rådgivning tillhandahålls kunderna bör utvecklarna välja försäkringsdistributörer som har nödvändig kunskap, expertis och kompetens så att de förstår egenskaperna hos en försäkringsprodukt och den fastställda målmarknaden. Av samma skäl bör de, inom ramen för tillämplig nationell rätt som reglerar deras förhållande till försäkringsdistributörerna i fråga, övervaka och regelbundet granska huruvida försäkringsprodukten distribueras i överensstämmelse med målen för deras system för produkttillsyn och styrning och vidta lämpliga korrigerande åtgärder om de anser att så inte är fallet. Detta bör emellertid inte hindra att försäkringsdistributörer distribuerar försäkringsprodukter till kunder som inte tillhör målmarknaden, förutsatt att man genom den individuella bedömningen på försäljningsstället kan sluta sig till att dessa produkter motsvarar de kundernas krav och behov och, i förekommande fall, att försäkringsbaserade investeringsprodukter är lämpliga eller passande för kunden.

(10)

För att göra det möjligt för försäkringsdistributörer att fullt ut förstå de produkter som de avser att distribuera, så att de kan utföra sin distributionsverksamhet i enlighet med sina kunders bästa intresse, i synnerhet genom att ge professionell rådgivning, bör utvecklarna förse dem med all lämplig information om dessa försäkringsprodukter, inklusive information om produktgodkännandeprocessen, den fastställda målmarknaden och den föreslagna distributionsstrategin. Omvänt bör försäkringsdistributörer ha system för att inhämta den nödvändiga informationen från utvecklarna på ett effektivt sätt.

(11)

För att produktstyrningskraven ska fungera effektivt krävs det att försäkringsdistributörer regelbundet informerar utvecklarna om sina erfarenheter med försäkringsprodukterna. Försäkringsdistributörerna bör därför förse utvecklarna med de uppgifter de behöver för att se över försäkringsprodukterna och kontrollera att de förblir i linje med behov, egenskaper och mål på den målmarknad som utvecklaren har fastställt.

(12)

För att undvika risken för att kundens intressen skadas bör utvecklare och distributörer vidta lämpliga åtgärder om de anser att produkten inte är eller inte längre är i linje med den fastställda målmarknadens intressen, mål och egenskaper.

(13)

För att göra det möjligt för behöriga myndigheter och försäkringsaktörer att anpassa sig till de nya kraven i denna förordning bör förordningens första tillämpningsdag anpassas till den första tillämpningsdagen för nationella åtgärder för att införliva direktiv (EU) 2016/97.

(14)

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (2), har rådfrågats i tekniska frågor (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs regler för att upprätthålla, sköta och se över system för produkttillsyn och styrning för försäkringsprodukter och för betydande anpassningar av befintliga försäkringsprodukter innan dessa marknadsförs eller distribueras till kunder (produktgodkännandeprocess), samt regler för produktdistributionssystem för sådana försäkringsprodukter.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på försäkringsföretag och försäkringsförmedlare som utvecklar försäkringsprodukter för försäljning till kunder (utvecklare), samt försäkringsdistributörer som lämnar rådgivning om eller föreslår försäkringsprodukter som de inte själva utvecklar.

Artikel 3

Utveckling av försäkringsprodukter

1.   Vid tillämpning av artikel 25.1 i direktiv (EU) 2016/97 ska försäkringsförmedlare betraktas som utvecklare om en samlad analys av deras verksamhet visar att de har en beslutsfattande roll i utformningen och utvecklingen av en försäkringsprodukt för marknaden.

2.   Med en beslutsfattande roll avses i synnerhet att försäkringsförmedlaren självständigt bestämmer vilka viktigaste egenskaper och inslag en försäkringsprodukt ska ha, bland annat försäkringsskydd, pris, kostnader, risk, målmarknad och rätt till ersättning och garantier, som inte ändras väsentligt av det försäkringsföretag som svarar för försäkringsproduktens skydd.

3.   Att personalisera och att anpassa befintliga försäkringsprodukter inom ramen för försäkringsdistributionsverksamhet till enskilda kunder, eller att utforma skräddarsydda avtal på en enskild kunds begäran, ska inte betraktas som utveckling.

4.   En försäkringsföremedlare och ett försäkringsföretag som båda är utvecklare i den mening som avses i artikel 2 i denna delegerade förordning, ska ingå ett skriftligt avtal som uttryckligen anger deras samarbete för att uppfylla kraven för utvecklare i artikel 25.1 i direktiv (EU) 2016/97, de förfaranden som de ska använda för att komma överens om fastställandet av målmarknaden och deras respektive roller i produktgodkännandeprocessen.

KAPITEL II

PRODUKTSTYRNINGSKRAV FÖR UTVECKLARE

Artikel 4

Produktgodkännandeprocess

1.   Utvecklare ska upprätthålla, sköta och se över en produktgodkännandeprocess för nyutvecklade försäkringsprodukter och för betydande anpassningar av befintliga försäkringsprodukter. Processen ska omfatta åtgärder och förfaranden för utformning, övervakning, översyn och distribution av försäkringsprodukter, samt åtgärder för att korrigera försäkringsprodukter som leder till skada för kunder. Åtgärderna och förfarandena ska stå i proportion till produkternas komplexitet och risker samt till arten, omfattningen och komplexiteten hos utvecklarens relevanta verksamhet.

2.   Produktgodkännandeprocessen ska fastställas i ett skriftligt dokument (produkttillsyns- och styrningspolicy), som ska göras tillgängligt för berörd personal.

3.   Produktgodkännandeprocessen ska uppfylla följande krav:

a)

Den ska säkerställa att utformningen av försäkringsprodukter uppfyller följande kriterier:

i)

Tar hänsyn till kundernas mål, intressen och egenskaper.

ii)

Inte har en negativ inverkan på kunderna.

iii)

Förhindrar eller minskar skada för kunden.

b)

Den ska främja en lämplig hantering av intressekonflikter.

4.   Utvecklarnas organ eller struktur som ansvarar för utvecklingen av försäkringsprodukter ska fullgöra alla följande uppgifter:

a)

Godkänna och ha det yttersta ansvaret för fastställande, genomförande och översyn av produktgodkännandeprocessen.

b)

Fortlöpande kontrollera att processen följs internt.

5.   Utvecklare som utser en tredje part att utforma produkter för deras räkning bär fortfarande det fulla ansvaret för att produktgodkännandeprocessen följs.

6.   Utvecklare ska regelbundet se över sin produktgodkännandeprocess för att säkerställa att den fortfarande är effektiv och uppdaterad. De ska vid behov ändra produktgodkännandeprocessen.

Artikel 5

Målmarknad

1.   Produktgodkännandeprocessen ska för varje försäkringsprodukt fastställa målmarknad och gruppen av kompatibla kunder. Målmarknaden ska fastställas på tillräckligt detaljerad nivå på ett sätt som tar hänsyn till försäkringsproduktens egenskaper, riskprofil, komplexitet och art.

2.   Utvecklare kan, i synnerhet när det gäller försäkringsbaserade investeringsprodukter, identifiera grupper av kunder vars behov, egenskaper och mål försäkringsprodukten generellt inte är kompatibel med.

3.   Utvecklare ska bara utforma och saluföra försäkringsprodukter som är kompatibla med behoven, egenskaperna och målen hos kunderna på målmarknaden. Vid bedömningen av om en försäkringsprodukt är kompatibel med en målmarknad ska utvecklarna ta hänsyn till hur mycket information som är tillgänglig för kunder på denna målmarknad och deras finanskunskaper.

4.   Utvecklare ska säkerställa att personal som deltar i utformning och utveckling av försäkringsprodukter har den kompetens, kunskap och expertis som behövs för att korrekt förstå de försäkringsprodukter som säljs och intressen, mål och egenskaper hos kunderna på målmarknaden.

Artikel 6

Produkttester

1.   Utvecklare ska testa sina försäkringsprodukter på lämpligt sätt, bland annat genom scenarioanalyser när detta är relevant, innan de släpper ut produkten på marknaden eller gör en betydande anpassning av den, eller om målmarknaden har ändrats väsentligt. Produkttestningen ska bedöma om försäkringsprodukten under sin livslängd uppfyller målmarknadens fastställda behov, mål och egenskaper. Utvecklare ska testa sina försäkringsprodukter kvalitativt och, beroende på försäkringsproduktens typ och art samt risken för skada för kunderna, även kvantitativt.

2.   Utvecklare ska inte släppa ut försäkringsprodukter på marknaden om resultaten av produkttestningen visar att produkterna inte tillgodoser målmarknadens behov, mål och egenskaper.

Artikel 7

Övervakning och översyn av produkter

1.   Utvecklare ska fortlöpande övervaka och regelbundet se över försäkringsprodukter som de har släppt ut på marknaden för att upptäcka händelser som kan ha en väsentlig inverkan på produkternas huvudsakliga särdrag, risktäckning och garantier. De ska bedöma huruvida försäkringsprodukterna förblir förenliga med behoven, egenskaperna och målen för den fastställda målmarknaden och huruvida produkterna distribueras till målmarknaden eller når kunder utanför målmarknaden.

2.   Utvecklarna ska bestämma lämpliga intervall för regelbunden översyn av sina försäkringsprodukter, och därvid ta hänsyn till försäkringsprodukternas storlek, omfattning, kontraktsenliga löptid och komplexitet, deras respektive distributionskanaler, och alla relevanta externa faktorer, såsom ändringar av tillämplig lagstiftning, teknisk utveckling eller ändrade marknadsförhållanden.

3.   Utvecklare som under försäkringsproduktens livslängd identifierar några omständigheter kring försäkringsprodukten som kan inverka negativt på kunden för den produkten, ska vidta lämpliga åtgärder för att åtgärda situationen och förhindra att den negativa händelsen upprepas. Utvecklarna ska omgående informera berörda försäkringsdistributörer och kunder om de korrigerande åtgärder som vidtagits.

Artikel 8

Distributionskanaler

1.   Utvecklare ska omsorgsfullt välja distributionskanaler som är lämpliga för målmarknaden, och därvid ta hänsyn till de relevanta försäkringsprodukternas särskilda egenskaper.

2.   Utvecklare ska ge försäkringsdistributörer all lämplig information om försäkringsprodukterna, den fastställda målmarknaden och den föreslagna distributionsstrategin, inbegripet information om försäkringsprodukternas viktigaste inslag och egenskaper, deras risker och kostnader, inklusive implicita kostnader, och alla omständigheter som kan orsaka en intressekonflikt som skadar kunden. Denna information ska vara tydlig, fullständig och aktuell.

3.   Den information som avses i punkt 2 ska göra det möjligt för försäkringsdistributörer att

a)

förstå försäkringsprodukterna,

b)

förstå den fastställda målmarknaden för försäkringsprodukterna,

c)

identifiera eventuella kunder med behov, egenskaper och mål som försäkringsprodukten inte är kompatibel med,

d)

utföra distributionsverksamhet för relevanta försäkringsprodukter i enlighet med kundernas bästa intresse enligt artikel 17.1 i direktiv (EU) 2016/97.

4.   Utvecklarna ska vidta lämpliga åtgärder för att övervaka att försäkringsdistributörer handlar i enlighet med målen för utvecklarnas produktgodkännandeprocess. De ska framför allt regelbundet kontrollera om försäkringsprodukterna distribueras på den fastställda målmarknaden. Denna övervakningsskyldighet ska inte omfatta de allmänna regelkrav som försäkringsdistributörer måste uppfylla när de bedriver försäkringsdistributionsverksamhet för enskilda kunder. Övervakningsaktiviteterna ska vara rimliga och ta hänsyn till respektive distributionskanalers egenskaper och regelverk.

5.   Utvecklare som bedömer att distributionen av deras försäkringsprodukter inte sker i enlighet med målen för deras produktgodkännandeprocess ska vidta lämpliga åtgärder för att rätta till detta.

Artikel 9

Dokumentation

Relevanta åtgärder som utvecklare vidtar avseende sin produktgodkännandeprocess ska dokumenteras på vederbörligt sätt, bevaras för revisionsändamål och vara tillgängliga för behöriga myndigheter på begäran.

KAPITEL III

PRODUKTSTYRNINGSKRAV FÖR FÖRSÄKRINGSDISTRIBUTÖRER

Artikel 10

Produktdistributionssystem

1.   Försäkringsdistributörer ska ha produktdistributionssystem som omfattar lämpliga åtgärder och förfaranden för att från utvecklaren få all lämplig information om de försäkringsprodukter de avser att erbjuda sina kunder och till fullo förstå dessa försäkringsprodukter, varvid hänsyn ska tas till graden av komplexitet och risker som är knutna till produkterna och till arten, omfattningen och komplexiteten hos distributörens relevanta verksamhet.

Försäkringsdistributörer ska beskriva produktdistributionssystemet i ett skriftligt dokument och göra det tillgängligt för sin berörda personal.

2.   Produktdistributionssystemet ska

a)

syfta till att förhindra och minska skador för kunderna,

b)

främja en korrekt hantering av intressekonflikter,

c)

säkerställa att kundernas mål, intressen och egenskaper vederbörligen beaktats.

3.   Produktdistributionssystemen ska säkerställa att försäkringsdistributörer får den information från utvecklaren som ska lämnas enligt artikel 8.2.

4.   Särskilda distributionsstrategier som fastställs eller följs av försäkringsdistributörer ska överensstämma med den distributionsstrategi och målmarknad som har fastställts av utvecklaren.

5.   Det organ eller den struktur hos försäkringsdistributörerna som ansvarar för försäkringsdistribution ska godkänna och ha det yttersta ansvaret för att fastställa, genomföra och se över produktdistributionssystemen och fortlöpande kontrollera att systemen följs internt.

6.   Försäkringsdistributörer ska regelbundet se över sina produktdistributionssystem för att säkerställa att de fortfarande är effektiva och uppdaterade. De ska ändra produktdistributionssystemen vid behov. Försäkringsdistributörer som har fastställt eller tillämpar en särskild distributionsstrategi ska vid behov ändra denna strategi mot bakgrund av resultatet av översynen av produktdistributionssystemet. När försäkringsdistributörerna ser över sina produktdistributionssystem ska de kontrollera att försäkringsprodukterna distribueras till den fastställda målmarknaden.

Försäkringsdistributörer ska bestämma lämpliga intervall för regelbunden översyn av sina produktdistributionssystem, och därvid ta hänsyn till de olika berörda försäkringsprodukternas storlek, omfattning och komplexitet.

För att bistå utvecklarna vid deras produktöversyner ska försäkringsdistributörerna på begäran tillhandahålla relevant information om försäljningen, inklusive, i tillämpliga fall, information om de regelbundna översynerna av produktdistributionssystemen.

Artikel 11

Information till utvecklaren

Om försäkringsdistributörer får kännedom om att en försäkringsprodukt inte är i linje med den fastställda målmarknadens intressen, mål och egenskaper eller om de får kännedom om andra produktrelaterade omständigheter som kan inverka negativt på kunden ska de omedelbart informera utvecklaren och vid behov ändra sin distributionsstrategi för den försäkringsprodukten.

Artikel 12

Dokumentation

Relevanta åtgärder som försäkringsdistributörer vidtar avseende sina produktdistributionssystem ska dokumenteras på vederbörligt sätt, bevaras för revisionsändamål och vara tillgängliga för behöriga myndigheter på begäran.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 23 februari 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 september 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EUT L 26, 2.2.2016, s. 19.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(3)  Det tekniska yttrandet om möjliga delegerade akter baserade på direktivet om försäkringsdistribution, EIOPA-17/048, 1 februari 2017, kan laddas ned från: https://eiopa.europa.eu/Publications/Consultations/EIOPA%20Technical%20Advice%20on%20the%20IDD.pdf#search=Technical%20Advice%2017 %2F048