|
6.12.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 321/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2114
av den 9 november 2017
om ändring av förordning (EU) nr 680/2014 vad gäller mallar och instruktioner
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 99.5 fjärde stycket, artikel 101.4 tredje stycket, artikel 415.3 fjärde stycket och artikel 430.2 tredje stycket, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (2) anges formerna för hur institut ska rapportera information som är relevant för deras efterlevnad av förordning (EU) nr 575/2013. Eftersom den rättsliga ram som inrättats genom förordning (EU) nr 575/2013 ersätts och ändras i sina icke-väsentliga delar genom att ytterligare sekundärlagstiftning successivt antas – i detta fall genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (3) – bör även genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 uppdateras för att återspegla dessa bestämmelser och för att förtydliga de instruktioner och definitioner som instituten använder sig av i sin tillsynsrapportering, inbegripet vad gäller en löptidsmetod som gör att löptidsobalanser i institutens balansräkningar kan avspeglas i rapporteringen. |
|
(2) |
Genomförandeförordning (EU) 680/2014 behöver ändras så att felaktiga referenser och formateringsinkonsekvenser som har upptäckts i samband med tillämpningen av förordningen korrigeras. |
|
(3) |
Det behövs också ändringar av genomförandeförordning (EU) 680/2014 för att återspegla behöriga myndigheters förmåga att effektivt kunna bedöma institutens riskprofil och för att ge en bild av de risker som finanssektorn är exponerad för, något som kräver ändringar i rapporteringskraven avseende operativ risk, kreditrisk och när det gäller instituts exponering i statspapper. |
|
(4) |
För att ge institut och behöriga myndigheter tillräcklig tid att genomföra de ändringar som anges i denna förordning, bör den tillämpas från och med den 1 mars 2018. |
|
(5) |
Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till kommissionen. |
|
(6) |
Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen baseras på, gjort en kostnads-nyttoanalys samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4). |
|
(7) |
Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I artikel 5 b ska punkt 2 ersättas med följande:
|
|
2. |
I artikel 5 b ska följande punkt läggas till som punkt 3:
|
|
3. |
I artikel 16b.1 ska följande led läggas till som led c:
|
|
4. |
I artikel 16b.2 ska led a ersättas med följande:
|
|
5. |
Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen. |
|
6. |
Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen. |
|
7. |
Bilaga VII ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen. |
|
8. |
Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen. |
|
9. |
Bilaga XIV ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen. |
|
10. |
Bilaga XV ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen. |
|
11. |
Bilaga XVIII ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen. |
|
12. |
Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen. |
|
13. |
Bilaga XX ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen. |
|
14. |
Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen. |
|
15. |
En ny bilaga XXII, vars text finns i bilaga XI till den här förordningen, ska läggas till. |
|
16. |
En ny bilaga XXIII, vars text finns i bilaga XII till den här förordningen, ska läggas till. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 mars 2018.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 november 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).
(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
BILAGA I
”BILAGA I
RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV
|
COREP-MALLAR |
|||
|
Mallnr |
Mallkod |
Mallens/mallgruppens namn |
Förkortning |
|
|
|
Kapitalkrav |
CA |
|
1 |
C 01.00 |
KAPITALBAS |
CA1 |
|
2 |
C 02.00 |
KAPITALBASKRAV |
CA2 |
|
3 |
C 03.00 |
KAPITALRELATIONER |
CA3 |
|
4 |
C 04.00 |
MEMORANDUMPOSTER: |
CA4 |
|
|
|
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER |
CA5 |
|
5,1 |
C 05.01 |
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER |
CA5.1 |
|
5,2 |
C 05.02 |
INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD |
CA5.2 |
|
|
|
Solvens på gruppnivå |
GS |
|
6,1 |
C 06.01 |
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTAL |
GS total |
|
6,2 |
C 06.02 |
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG |
GS |
|
|
|
Kreditrisk |
CR |
|
7 |
C 07.00 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: SCHABLONMETOD FÖR KAPITALKRAV |
CR SA |
|
|
|
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV |
CR IRB |
|
8,1 |
C 08.01 |
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV |
CR IRB 1 |
|
8,2 |
C 08.02 |
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (uppdelning per riskklass) |
CR IRB 2 |
|
|
|
GEOGRAFISK UPPDELNING |
CR GB |
|
9,1 |
C 09.01 |
Tabell 9.1 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt schablonmetoden) |
CR GB 1 |
|
9,2 |
C 09.02 |
Tabell 9.2 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt internmetoden) |
CR GB 2 |
|
9,4 |
C 09.04 |
Tabell 9.4 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde |
CCB |
|
|
|
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV |
CR EQU IRB |
|
10,1 |
C 10.01 |
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV |
CR EQU IRB 1 |
|
10,2 |
C 10.02 |
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS UPPDELNING PER MOTPARTSRISKKLASS AV TOTALA EXPONERINGAR FÖR VILKA PD/LGD-METODEN TILLÄMPAS |
CR EQU IRB 2 |
|
11 |
C 11.00 |
AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
CR SETT |
|
12 |
C 12.00 |
KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV |
CR SEC SA |
|
13 |
C 13.00 |
KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV |
CR SEC IRB |
|
14 |
C 14.00 |
DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING |
CR SEC Details |
|
|
|
Operativ risk |
OPR |
|
16 |
C 16.00 |
OPERATIV RISK |
OPR |
|
17 |
C 17.00 |
OPERATIV RISK: BRUTTOFÖRLUSTER PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET |
OPR Details |
|
|
|
Marknadsrisk |
MKR |
|
18 |
C 18.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT |
MKR SA TDI |
|
19 |
C 19.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING |
MKR SA SEC |
|
20 |
C 20.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ |
MKR SA CTP |
|
21 |
C 21.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER |
MKR SA EQU |
|
22 |
C 22.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK |
MKR SA FX |
|
23 |
C 23.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR |
MKR SA COM |
|
24 |
C 24.00 |
MARKNADSRISK INTERNA MODELLER |
MKR IM |
|
25 |
C 25.00 |
KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK |
CVA |
|
33 |
C 33.00 |
OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND |
GOV |
C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
|
Rad |
ID |
Post |
Belopp |
|
010 |
1 |
KAPITALBAS |
|
|
015 |
1.1 |
PRIMÄRKAPITAL |
|
|
020 |
1.1.1 |
KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
|
|
030 |
1.1.1.1 |
Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital |
|
|
040 |
1.1.1.1.1 |
Fullt betalda kapitalinstrument |
|
|
045 |
1.1.1.1.1* |
Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigeter i nödsituationer |
|
|
050 |
1.1.1.1.2* |
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital |
|
|
060 |
1.1.1.1.3 |
Överkurs vid aktieemission |
|
|
070 |
1.1.1.1.4 |
(-) Egna kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
080 |
1.1.1.1.4.1 |
(-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
090 |
1.1.1.1.4.2 |
(-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
091 |
1.1.1.1.4.3 |
(-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
092 |
1.1.1.1.5 |
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
130 |
1.1.1.2 |
Balanserade vinstmedel |
|
|
140 |
1.1.1.2.1 |
Balanserade vinstmedel föregående år |
|
|
150 |
1.1.1.2.2 |
Vinst eller förlust som godtas |
|
|
160 |
1.1.1.2.2.1 |
Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare |
|
|
170 |
1.1.1.2.2.2 |
(-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsöverskottet |
|
|
180 |
1.1.1.3 |
Ackumulerat annat totalresultat |
|
|
200 |
1.1.1.4 |
Övriga reserver |
|
|
210 |
1.1.1.5 |
Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse |
|
|
220 |
1.1.1.6 |
Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas |
|
|
230 |
1.1.1.7 |
Minoritetsintressen som betraktas i kärnprimärkapitalet |
|
|
240 |
1.1.1.8 |
Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen |
|
|
250 |
1.1.1.9 |
Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler |
|
|
260 |
1.1.1.9.1 |
(-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar |
|
|
270 |
1.1.1.9.2 |
Reserv som härrör från säkring av kassaflöden |
|
|
280 |
1.1.1.9.3 |
Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde |
|
|
285 |
1.1.1.9.4 |
Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder |
|
|
290 |
1.1.1.9.5 |
(-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering |
|
|
300 |
1.1.1.10 |
(-) Goodwill |
|
|
310 |
1.1.1.10.1 |
(-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång |
|
|
320 |
1.1.1.10.2 |
(-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav |
|
|
330 |
1.1.1.10.3 |
Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill |
|
|
340 |
1.1.1.11 |
(-) Övriga immateriella tillgångar |
|
|
350 |
1.1.1.11.1 |
(-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder |
|
|
360 |
1.1.1.11.2 |
Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar |
|
|
370 |
1.1.1.12 |
(-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder |
|
|
380 |
1.1.1.13 |
(-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster |
|
|
390 |
1.1.1.14 |
(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
400 |
1.1.1.14.1 |
(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
410 |
1.1.1.14.2 |
Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
420 |
1.1.1.14.3 |
Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja |
|
|
430 |
1.1.1.15 |
(-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital |
|
|
440 |
1.1.1.16 |
(-) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger primärkapital för kapitaltäckningsändamål |
|
|
450 |
1.1.1.17 |
(-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
460 |
1.1.1.18 |
(-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
470 |
1.1.1.19 |
(-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
471 |
1.1.1.20 |
(-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och alternativt kan tillämpa riskvikten 1 250 % |
|
|
472 |
1.1.1.21 |
(-) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
480 |
1.1.1.22 |
(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
490 |
1.1.1.23 |
(-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader |
|
|
500 |
1.1.1.24 |
(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
510 |
1.1.1.25 |
(-) Belopp som överskrider tröskelvärdet 17,65 % |
|
|
520 |
1.1.1.26 |
Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital |
|
|
524 |
1.1.1.27 |
(-) Övriga avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) |
|
|
529 |
1.1.1.28 |
Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt |
|
|
530 |
1.1.2 |
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
|
|
540 |
1.1.2.1 |
Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott (tier 1) |
|
|
550 |
1.1.2.1.1 |
Fullt betalda kapitalinstrument |
|
|
560 |
1.1.2.1.2* |
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital |
|
|
570 |
1.1.2.1.3 |
Överkurs vid aktieemission |
|
|
580 |
1.1.2.1.4 |
(-) Egna primärkapitalinstrument |
|
|
590 |
1.1.2.1.4.1 |
(-) Direkta innehav av primärkapitalinstrument |
|
|
620 |
1.1.2.1.4.2 |
(-) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument |
|
|
621 |
1.1.2.1.4.3 |
(-) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument |
|
|
622 |
1.1.2.1.5 |
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott |
|
|
660 |
1.1.2.2 |
Övergångsjusteringar på grund av primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas |
|
|
670 |
1.1.2.3 |
Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapital |
|
|
680 |
1.1.2.4 |
Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapital |
|
|
690 |
1.1.2.5 |
(-) Ömsesidigt korsägande av primärkapital |
|
|
700 |
1.1.2.6 |
(-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
710 |
1.1.2.7 |
(-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
720 |
1.1.2.8 |
(-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital |
|
|
730 |
1.1.2.9 |
Övriga övergångsjusteringar av primärkapital |
|
|
740 |
1.1.2.10 |
Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet) |
|
|
744 |
1.1.2.11 |
(-) Övriga avdrag från primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen |
|
|
748 |
1.1.2.12 |
Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt |
|
|
750 |
1.2 |
SUPPLEMENTÄRKAPITAL |
|
|
760 |
1.2.1 |
Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital |
|
|
770 |
1.2.1.1 |
Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån |
|
|
780 |
1.2.1.2* |
Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån |
|
|
790 |
1.2.1.3 |
Överkurs vid aktieemission |
|
|
800 |
1.2.1.4 |
(-) Egna supplementärkapitalinstrument |
|
|
810 |
1.2.1.4.1 |
(-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument |
|
|
840 |
1.2.1.4.2 |
(-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument |
|
|
841 |
1.2.1.4.3 |
(-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument |
|
|
842 |
1.2.1.5 |
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument |
|
|
880 |
1.2.2 |
Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument och efterställda lån för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas |
|
|
890 |
1.2.3 |
Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital |
|
|
900 |
1.2.4 |
Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital |
|
|
910 |
1.2.5 |
Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod) |
|
|
920 |
1.2.6 |
Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod) |
|
|
930 |
1.2.7 |
(-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital |
|
|
940 |
1.2.8 |
(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
950 |
1.2.9 |
(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
960 |
1.2.10 |
Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital |
|
|
970 |
1.2.11 |
Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapital) |
|
|
974 |
1.2.12 |
(-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen |
|
|
978 |
1.2.13 |
Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt |
|
C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
|
Rader |
Post |
Beteckning |
Belopp |
|
010 |
1 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
|
020 |
1* |
Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR |
|
|
030 |
1** |
Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i CRR |
|
|
040 |
1.1 |
RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSKREDITRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION |
|
|
050 |
1.1.1 |
Schablonmetoden |
|
|
060 |
1.1.1.1 |
Exponeringsklasser enligt schablonmetoden förutom positioner i värdepapperisering |
|
|
070 |
1.1.1.1.01 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
080 |
1.1.1.1.02 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter |
|
|
090 |
1.1.1.1.03 |
Offentliga organ |
|
|
100 |
1.1.1.1.04 |
Multilaterala utvecklingsbanker |
|
|
110 |
1.1.1.1.05 |
Internationella organisationer |
|
|
120 |
1.1.1.1.06 |
Institut |
|
|
130 |
1.1.1.1.07 |
Företag |
|
|
140 |
1.1.1.1.08 |
Hushåll |
|
|
150 |
1.1.1.1.09 |
Säkrade genom panträtt i fastigheter |
|
|
160 |
1.1.1.1.10 |
Fallerande exponeringar |
|
|
170 |
1.1.1.1.11 |
Poster som är förenade med särskilt hög risk |
|
|
180 |
1.1.1.1.12 |
Säkerställda obligationer |
|
|
190 |
1.1.1.1.13 |
Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg |
|
|
200 |
1.1.1.1.14 |
Företag för kollektiva investeringar (fond) |
|
|
210 |
1.1.1.1.15 |
Aktier |
|
|
211 |
1.1.1.1.16 |
Övriga poster |
|
|
220 |
1.1.1.2 |
Positioner i värdepapperisering (schablonmetod) |
|
|
230 |
1.1.1.2* |
Varav: återvärdepapperisering |
|
|
240 |
1.1.2 |
Internmetoden (IRB) |
|
|
250 |
1.1.2.1 |
Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer |
|
|
260 |
1.1.2.1.01 |
Nationella regeringar och centralbanker |
|
|
270 |
1.1.2.1.02 |
Institut |
|
|
280 |
1.1.2.1.03 |
Företag – små och medelstora företag |
|
|
290 |
1.1.2.1.04 |
Företag – specialutlåning |
|
|
300 |
1.1.2.1.05 |
Företag – övriga |
|
|
310 |
1.1.2.2 |
Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer |
|
|
320 |
1.1.2.2.01 |
Nationella regeringar och centralbanker |
|
|
330 |
1.1.2.2.02 |
Institut |
|
|
340 |
1.1.2.2.03 |
Företag – små och medelstora företag |
|
|
350 |
1.1.2.2.04 |
Företag – specialutlåning |
|
|
360 |
1.1.2.2.05 |
Företag – övriga |
|
|
370 |
1.1.2.2.06 |
Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag) |
|
|
380 |
1.1.2.2.07 |
Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag) |
|
|
390 |
1.1.2.2.08 |
Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar |
|
|
400 |
1.1.2.2.09 |
Hushåll – övriga små och medelstora företag |
|
|
410 |
1.1.2.2.10 |
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag |
|
|
420 |
1.1.2.3 |
Aktieexponeringar (internmetod) |
|
|
430 |
1.1.2.4 |
Positioner i värdepapperisering (internmetod) |
|
|
440 |
1.1.2.4* |
Varav: återvärdepapperisering |
|
|
450 |
1.1.2.5 |
Övriga motpartslösa tillgångar |
|
|
460 |
1.1.3 |
Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond |
|
|
490 |
1.2 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKER |
|
|
500 |
1.2.1 |
Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret |
|
|
510 |
1.2.2 |
Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret |
|
|
520 |
1.3 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK |
|
|
530 |
1.3.1 |
Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt schablonmetoder (SA) |
|
|
540 |
1.3.1.1 |
Omsatta skuldinstrument |
|
|
550 |
1.3.1.2 |
Aktier |
|
|
555 |
1.3.1.3 |
Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond) |
|
|
556 |
1.3.1.3* |
Memorandumpost: Fonder som enbart investerat i omsatta skuldinstrument |
|
|
557 |
1.3.1.3** |
Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i egenkapitalinstrument eller i blandade instrument |
|
|
560 |
1.3.1.4 |
Utländsk valuta |
|
|
570 |
1.3.1.5 |
Råvaror |
|
|
580 |
1.3.2 |
Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt interna metoder (IM) |
|
|
590 |
1.4 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR) |
|
|
600 |
1.4.1 |
Operativ risk, basmetod (BIA) |
|
|
610 |
1.4.2 |
Operativ risk, schablonmetod (STA)/alternativa schablonmetoder (ASA) |
|
|
620 |
1.4.3 |
Operativ risk enligt internmätningsmetoder (AMA) |
|
|
630 |
1.5 |
YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER |
|
|
640 |
1.6 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING |
|
|
650 |
1.6.1 |
Avancerad metod |
|
|
660 |
1.6.2 |
Schablonmetoden |
|
|
670 |
1.6.3 |
Ursprungligt åtagandemetoden |
|
|
680 |
1.7 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET |
|
|
690 |
1.8 |
ÖVRIGA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP |
|
|
710 |
1.8.2 |
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458 |
|
|
720 |
1.8.2* |
Varav: kapitalkrav för stora exponeringar |
|
|
730 |
1.8.2** |
Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter |
|
|
740 |
1.8.2*** |
Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn |
|
|
750 |
1.8.3 |
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459 |
|
|
760 |
1.8.4 |
Varav: Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR. |
|
C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
|
Rad |
ID |
Post |
Belopp |
|
010 |
1 |
Kärnprimärkapitalrelation |
|
|
020 |
2 |
Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital |
|
|
030 |
3 |
Primärkapitalrelation |
|
|
040 |
4 |
Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital |
|
|
050 |
5 |
Summa kapitalrelationer |
|
|
060 |
6 |
Överskott(+)/underskott(-) i sammanlagt kapital |
|
|
Memorandumposter: Kapitalrelationer på grund av justeringar enligt pelare II Kapitalrelationer på grund av justeringar enligt pelare II |
|||
|
070 |
7 |
Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II |
|
|
080 |
8 |
Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II |
|
|
090 |
9 |
Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II |
|
|
100 |
10 |
Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II |
|
|
110 |
11 |
Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II |
|
|
120 |
12 |
Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II |
|
C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
|
Rad |
ID |
Post |
Kolumn |
|
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder |
010 |
||
|
010 |
1 |
Summa uppskjutna skattefordringar |
|
|
020 |
1.1 |
Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet |
|
|
030 |
1.2 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
040 |
1.3 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
050 |
2 |
Summa uppskjutna skatteskulder |
|
|
060 |
2.1 |
Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet |
|
|
070 |
2.2 |
Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet |
|
|
080 |
2.2.1 |
Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
090 |
2.2.2 |
Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
093 |
2A |
För mycket inbetald skatt och förlustavdrag |
|
|
096 |
2B |
Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 % |
|
|
097 |
2C |
Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 % |
|
|
Kreditriskjusteringar och förväntade förluster |
|||
|
100 |
3 |
Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod) |
|
|
110 |
3.1 |
Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet |
|
|
120 |
3.1.1 |
Allmänna kreditriskjusteringar |
|
|
130 |
3.1.2 |
Specifika kreditriskjusteringar |
|
|
131 |
3.1.3 |
Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen |
|
|
140 |
3.2 |
Summa förväntade förluster som får inkluderas |
|
|
145 |
4 |
Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod) |
|
|
150 |
4.1 |
Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt |
|
|
155 |
4.2 |
Summa förväntade förluster som får inkluderas |
|
|
160 |
5 |
Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital |
|
|
170 |
6 |
Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital |
|
|
180 |
7 |
Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital |
|
|
Tröskelvärden för avdrag från kärnprimärkapital |
|||
|
190 |
8 |
Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
200 |
9 |
Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet |
|
|
210 |
10 |
Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet |
|
|
225 |
11,1 |
Godtagbart för kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn |
|
|
226 |
11,2 |
Godtagbart kapital för stora exponeringar |
|
|
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|||
|
230 |
12 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
240 |
12.1 |
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
250 |
12.1.1 |
Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
260 |
12.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
270 |
12.2 |
Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
280 |
12.2.1 |
Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
290 |
12.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
291 |
12.3 |
Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
292 |
12.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
293 |
12.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
300 |
13 |
Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
310 |
13.1 |
Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
320 |
13.1.1 |
Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
330 |
13.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
340 |
13.2 |
Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
350 |
13.2.1 |
Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
360 |
13.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
361 |
13.3 |
Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
362 |
13.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
363 |
13.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
370 |
14 |
Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
380 |
14.1 |
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
390 |
14.1.1 |
Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
400 |
14.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
410 |
14.2 |
Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
420 |
14.2.1 |
Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
430 |
14.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
431 |
14.3 |
Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
432 |
14.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
433 |
14.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|||
|
440 |
15 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
450 |
15.1 |
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
460 |
15.1.1 |
Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
470 |
15.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
480 |
15.2 |
Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
490 |
15.2.1 |
Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
500 |
15.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
501 |
15.3 |
Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
502 |
15.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
503 |
15.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
510 |
16 |
Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
520 |
16.1 |
Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
530 |
16.1.1 |
Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
540 |
16.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
550 |
16.2 |
Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
560 |
16.2.1 |
Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
570 |
16.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
571 |
16.3 |
Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
572 |
16.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
573 |
16.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
580 |
17 |
Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
590 |
17.1 |
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
600 |
17.1.1 |
Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
610 |
17.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
620 |
17.2 |
Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
630 |
17.2.1 |
Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
640 |
17.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
641 |
17.3 |
Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
642 |
17.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
643 |
17.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
Totala riskvägda exponeringsbelopp för innehav som inte har dragits av från motsvarande kapitalkategori: |
|||
|
650 |
18 |
Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital |
|
|
660 |
19 |
Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets primärkapital |
|
|
670 |
20 |
Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital |
|
|
Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen |
|||
|
680 |
21 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
690 |
22 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
700 |
23 |
Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
710 |
24 |
Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
720 |
25 |
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
730 |
26 |
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
Kapitalbuffertar |
|||
|
740 |
27 |
Kombinerade buffertkrav |
|
|
750 |
|
Kapitalkonserveringsbuffert |
|
|
760 |
|
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå |
|
|
770 |
|
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert |
|
|
780 |
|
Systemriskbuffert |
|
|
800 |
|
Buffert för globalt systemviktigt institut |
|
|
810 |
|
Buffert för andra systemviktiga institut |
|
|
Krav enligt pelare II |
|||
|
820 |
28 |
Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II |
|
|
Ytterligare information för värdepappersföretag |
|||
|
830 |
29 |
Startkapital |
|
|
840 |
30 |
Kapitalbas baserad på fasta omkostnader |
|
|
Ytterligare information för beräkning av rapporteringströsklar |
|||
|
850 |
31 |
Icke-nationella ursprungliga exponeringar |
|
|
860 |
32 |
Totala ursprungliga exponeringar |
|
|
Basel I-golvet |
|||
|
870 |
|
Justeringar av total kapitalbas |
|
|
880 |
|
Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet |
|
|
890 |
|
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet |
|
|
900 |
|
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA |
|
|
910 |
|
Underskott i totalt kapital när det gäller minimikapitalbaskrav för Basel I-golvet |
|
C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)
|
|
Justeringar i kärnprimärkapital |
Justeringar i primärkapital |
Justeringar i supplementärkapital |
Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar |
Memorandumposter |
|||
|
Tillämplig procentandel |
Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser |
|||||||
|
Kod |
ID |
Post |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
|
010 |
1 |
SUMMA JUSTERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
020 |
1.1 |
INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS |
länk till {CA1;r220} |
länk till {CA1;r660} |
länk till {CA1;r880} |
|
|
|
|
030 |
1.1.1 |
Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd |
|
|
|
|
|
|
|
040 |
1.1.1.1 |
Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG |
|
|
|
|
|
|
|
050 |
1.1.1.2 |
Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram |
|
|
|
|
|
|
|
060 |
1.1.2 |
Instrument som inte är statligt stöd |
länk till {CA5.2;r010;c060} |
länk till {CA5.2;r020;c060} |
länk till {CA5.2;r090;c060} |
|
|
|
|
070 |
1.2 |
MINORITETSINTRESSEN OCH MOTSVARANDE |
länk till {CA1;r240} |
länk till {CA1;r680} |
länk till {CA1;r900} |
|
|
|
|
080 |
1.2.1 |
Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen |
|
|
|
|
|
|
|
090 |
1.2.2 |
Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod |
|
|
|
|
|
|
|
091 |
1.2.3 |
Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod |
|
|
|
|
|
|
|
092 |
1.2.4 |
Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
1.3 |
Andra övergångsjusteringar |
länk till {CA1;r520} |
länk till {CA1;r730} |
länk till {CA1;r960} |
|
|
|
|
110 |
1.3.1 |
Orealiserade vinster och förluster |
|
|
|
|
|
|
|
120 |
1.3.1.1 |
Orealiserade vinster |
|
|
|
|
|
|
|
130 |
1.3.1.2 |
Orealiserade förluster |
|
|
|
|
|
|
|
133 |
1.3.1.3. |
Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39 |
|
|
|
|
|
|
|
136 |
1.3.1.4. |
Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39 |
|
|
|
|
|
|
|
138 |
1.3.1.5. |
Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder |
|
|
|
|
|
|
|
140 |
1.3.2 |
Avdrag |
|
|
|
|
|
|
|
150 |
1.3.2.1 |
Förluster för innevarande räkenskapsår |
|
|
|
|
|
|
|
160 |
1.3.2.2 |
Immateriella tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
170 |
1.3.2.3 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
|
|
|
|
|
180 |
1.3.2.4 |
Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod) |
|
|
|
|
|
|
|
190 |
1.3.2.5 |
Förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
|
|
|
|
|
194 |
1.3.2.5* |
Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post |
|
|
|
|
|
|
|
198 |
1.3.2.5** |
Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post |
|
|
|
|
|
|
|
200 |
1.3.2.6 |
Egna instrument |
|
|
|
|
|
|
|
210 |
1.3.2.6.1 |
Egna kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
211 |
1.3.2.6.1** |
Varav: Direkta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
212 |
1.3.2.6.1* |
Varav: Indirekta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
220 |
1.3.2.6.2 |
Egna primärkapitalinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
221 |
1.3.2.6.2** |
Varav: Direkta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
222 |
1.3.2.6.2* |
Varav: Indirekta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
230 |
1.3.2.6.3 |
Egna supplementärkapitalinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
231 |
1.3.2.6.3* |
Varav: Direkta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
232 |
1.3.2.6.3** |
Varav: Indirekta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
240 |
1.3.2.7 |
Ömsesidigt korsägande |
|
|
|
|
|
|
|
250 |
1.3.2.7.1 |
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital |
|
|
|
|
|
|
|
260 |
1.3.2.7.1.1 |
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
270 |
1.3.2.7.1.2 |
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
280 |
1.3.2.7.2 |
Ömsesidigt korsägande av primärkapital |
|
|
|
|
|
|
|
290 |
1.3.2.7.2.1 |
Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
300 |
1.3.2.7.2.2 |
Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
310 |
1.3.2.7.3 |
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital |
|
|
|
|
|
|
|
320 |
1.3.2.7.3.1 |
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
330 |
1.3.2.7.3.2 |
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
340 |
1.3.2.8 |
Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
350 |
1.3.2.8.1 |
Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
360 |
1.3.2.8.2 |
Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
370 |
1.3.2.8.3 |
Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
380 |
1.3.2.9 |
Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
385 |
1.3.2.9a |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
|
|
|
|
|
390 |
1.3.2.10 |
Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
400 |
1.3.2.10.1 |
Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
410 |
1.3.2.10.2 |
Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
420 |
1.3.2.10.3 |
Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
425 |
1.3.2.11 |
Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter |
|
|
|
|
|
|
|
430 |
1.3.3 |
Ytterligare filter och avdrag |
|
|
|
|
|
|
|
440 |
1.3.4 |
Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS9 |
|
|
|
|
|
|
C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)
|
Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs |
Bas för beräkning av gränsen |
Tillämplig procentandel |
Gräns |
(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas |
Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas |
||||
|
Kod |
ID |
Post |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
||
|
010 |
1. |
Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG |
|
|
|
|
|
länk till {CA5.1;r060;c010) |
||
|
020 |
2. |
Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras |
|
|
|
|
|
länk till {CA5.1;r060;c020) |
||
|
030 |
2.1 |
Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
||
|
040 |
2.2. |
Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
||
|
050 |
2.2.1 |
Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
||
|
060 |
2.2.2 |
Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
||
|
070 |
2.2.3 |
Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
||
|
080 |
2.3 |
Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas |
|
|
|
|
|
|
||
|
090 |
3 |
Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras |
|
|
|
|
|
länk till {CA5.1;r060;c030) |
||
|
100 |
3.1 |
Summa poster utan incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
||
|
110 |
3.2 |
Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
||
|
120 |
3.2.1 |
Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
||
|
130 |
3.2.2 |
Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
||
|
140 |
3.2.3 |
Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
||
|
150 |
3.3 |
Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas |
|
|
|
|
|
|
||
C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS)
|
|
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS |
KAPITALBUFFERTAR |
||||||||||||||||||||||
|
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KOMBINERADE BUFFERTKRAV |
|
|||||||||||||||||
|
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK |
OPERATIV RISK |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET |
|
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET |
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL |
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT |
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL |
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT |
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT |
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ |
SYSTEMRISKBUFFERT |
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT |
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT |
|||||||
|
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET |
|||||||||||||||||||||||
|
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
470 |
480 |
||
|
010 |
TOTAL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
|
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN |
INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV |
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS |
KAPITALBUFFERTAR |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
NAMN |
KOD |
Identifieringskod för juridiska personer |
INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA / NEJ) |
UPPGIFTERNAS OMFATTNING: SOLO FULLSTÄNDIGT KONSOLIDERADE (SF), SOLO DELVIS KONSOLIDERADE (SP) |
LANDKOD |
ANDEL AV INNEHAV (%) |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
KAPITALBAS |
|
|
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KOMBINERADE BUFFERTKRAV |
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK |
OPERATIV RISK |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP |
|
TOTALT PRIMÄRKAPITAL |
|
|
SUPPLEMENTÄRKAPITAL |
|
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK |
OPERATIV RISK |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET |
|
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET |
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL |
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT |
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL |
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT |
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT |
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ |
SYSTEMRISKBUFFERT |
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT |
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT |
||||||||||||||||||||
|
|
KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
|
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
|
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS |
VARAV: KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL |
TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER |
VARAV: MINORITETSINTRESSEN |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
025 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
470 |
480 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)
|
Exponeringsklass (schablonmetod) |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR AVSEENDE DEN URSPRUNGLIGA EXPONERINGEN |
EXPONERING NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN |
EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*) |
UPPDELNING AV DEN FULLSTÄNDIGT JUSTERADE EXPONERINGEN I POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR |
EXPONERINGSVÄRDE |
|
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
|
|||||||||||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD:JUSTERADE VÄRDEN (Ga) JUSTERADE VÄRDEN (Ga) |
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING |
VOLATILITETSJUSTERING AV EXPONERINGEN |
(-) FINANSIELL SÄKERHET: JUSTERAT VÄRDE (Cvam) |
0 % |
20 % |
50 % |
100 % |
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK |
VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING AV ETT UTSETT EXTERNT KREDITVÄRDERINGSINSTITUT |
VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING SOM HÄRRÖR FRÅN STATEN |
||||||||||||||
|
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) FINANSIELL SÄKERHET: FÖRENKLAD METOD |
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN (+) |
|
(-) VARAV: VOLATILITETS- OCH LÖPTIDSJUSTERINGAR |
||||||||||||||||||
|
010 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
215 |
220 |
230 |
240 |
||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
015 |
varav: Fallerade exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP: |
|||||||||||||||||||||||||
|
070 |
Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Varav clearade genom en kvalificerad central motpart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Varav clearade genom en kvalificerad central motpart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Från avtal om produktövergripande nettning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT: |
|||||||||||||||||||||||||
|
140 |
0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
2 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
4 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
10 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
20 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
35 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
50 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
70 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
75 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
100 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
150 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
250 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
370 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
1 250 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
Övriga riskvikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MEMORANDUMPOSTER |
|||||||||||||||||||||||||
|
290 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IBR 1)
|
Exponeringsklass (internmetod): |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer: |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
|
EXPONERINGSVÄRDE |
|
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
MEMORANDUMPOSTER: |
|||||||||||||||||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
ANTAL GÄLDENÄRER |
||||||||||||||||||||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN (+) |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
GARANTIER |
KREDITDERIVAT |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET |
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
|||||||||||||||
|
FAST EGENDOM |
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER |
FORDRINGAR |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
255 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
|
|
015 |
varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
020 |
Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Från avtal om produktövergripande nettning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
090 |
RISKVIKT: 0 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
50 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
70 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Varav tillhörande kategori 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
90 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
115 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
250 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV: UPPDELNING PER RISKKLASS (CR IRB 2)
|
Exponeringsklass (internmetod): |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer: |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) |
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
|
EXPONERINGSVÄRDE |
|
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
MEMORANDUMPOSTER: |
||||||||||||||||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
ANTAL GÄLDENÄRER |
|||||||||||||||||||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN (+) |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
GARANTIER |
KREDITDERIVAT |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET |
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
||||||||||||||
|
FAST EGENDOM |
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER |
FORDRINGAR |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
005 |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
255 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1)
|
Land: |
|
|
|||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
Fallerade exponeringar |
Observerade nya fallissemang för perioden |
Allmänna kreditriskjusteringar |
Specifika kreditriskjusteringar |
Varav nedskrivningar |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang |
EXPONERINGSVÄRDE |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
|
|
010 |
020 |
040 |
050 |
055 |
060 |
070 |
075 |
080 |
090 |
||
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Offentliga organ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Multilaterala utvecklingsbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Internationella organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Institut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
075 |
varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
085 |
varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Säkrade genom panträtt i fastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
095 |
varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Fallerande exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Poster förknippade med särskilt hög risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Företag för kollektiva investeringar (fond) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Aktieexponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
Övriga exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
Summa exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2)
|
Land: |
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
Varav: fallerade exponeringar |
Observerade nya fallissemang för perioden |
Allmänna kreditriskjusteringar |
Specifika kreditriskjusteringar |
Varav nedskrivningar |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang |
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
Varav: fallerade exponeringar |
EXPONERINGSVÄRDE |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
Varav: fallerade exponeringar |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
|
|
010 |
030 |
040 |
050 |
055 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
105 |
110 |
120 |
125 |
130 |
||
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Institut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
042 |
Varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
045 |
Varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Säkerhet i fastighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Ej små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Kvalificerad rullande exponering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Övrigt hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Ej små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Summa exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB)
|
Land: |
|
|
||
|
|
||||
|
|
Belopp |
Procent |
Kvalitativ information |
|
|
010 |
020 |
030 |
||
|
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk |
|
|||
|
010 |
Exponeringsvärde enligt schablonmetoden |
|
|
|
|
020 |
Exponeringsvärde enligt internmetoden |
|
|
|
|
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk |
|
|||
|
030 |
Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder |
|
|
|
|
040 |
Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller |
|
|
|
|
Berörda kreditexponeringar – värdepapperisering |
|
|||
|
050 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden |
|
|
|
|
060 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden |
|
|
|
|
Kapitalbaskrav och vikter |
|
|||
|
070 |
Sammanlagda fastställda kapitalbaskrav för CCB |
|
|
|
|
080 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk |
|
|
|
|
090 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk |
|
|
|
|
100 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret |
|
|
|
|
110 |
Kapitalbaskravsvikter |
|
|
|
|
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde |
|
|||
|
120 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten |
|
|
|
|
130 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte |
|
|
|
|
140 |
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde |
|
|
|
|
Användning av tröskelvärdet på 2 % |
|
|||
|
150 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar |
|
|
|
|
160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret |
|
|
|
C 10.01 – KREDITRISK: KAPITAL – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU 1)
|
|
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
EXPONERINGSVÄRDE |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: |
|||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
||||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%): |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
|||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
||
|
010 |
SUMMA AKTIEEXPONERINGAR (INTERNMETOD) |
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
020 |
PD/LGD-METOD: SUMMA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS: |
|||||||||
|
070 |
RISKVIKT: 190 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
290 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
370 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
METOD MED INTERNA MODELLER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS(CR EQU IRB 2) INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM
|
RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) |
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
EXPONERINGSVÄRDE |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: |
||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
|||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%): |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
||||||
|
005 |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)
|
|
EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS |
EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER |
KAPITALBASKRAV |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK |
|
|
010 |
020 |
030 |
040 |
||
|
010 |
Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret |
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
020 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) |
|
|
|
|
|
030 |
Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) |
|
|
|
|
|
040 |
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) |
|
|
|
|
|
050 |
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) |
|
|
|
|
|
060 |
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) |
|
|
|
|
|
070 |
Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret |
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
080 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) |
|
|
|
|
|
090 |
Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) |
|
|
|
|
|
100 |
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) |
|
|
|
|
|
110 |
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) |
|
|
|
|
|
120 |
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) |
|
|
|
|
C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
|
|
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDE-PAPPERISERADE EXPONERINGAR |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
EXPONERING NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam) |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR |
EXPONERINGSVÄRDE |
|
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER |
|||||||||||||||||||||
|
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD |
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga) |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING |
0 % |
> 0 % och ≤ 20 % |
> 20 % och ≤ 50 % |
> 50 % och ≤ 100 % |
(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
OMFATTAS AV RISKVIKTER |
KREDITVÄRDERADE (KREDITKVALITETSSTEG) |
1 250 % |
GENOMGÅNG |
INTERNMETOD |
||||||||||||||||||||||||
|
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN |
CQS 1 |
CQS 2 |
CQS 3 |
CQS 4 |
ALLA ÖVRIGA CQS |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP |
VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
|||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
FÖRTIDA AMORTERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
250 |
CQS 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
CQS 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
CQS 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
CQS 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 13.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
|
|
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam) |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KREDITKONVERTERINGSFAKTOR |
EXPONERINGSVÄRDE |
|
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD |
URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD JUSTERADE VÄRDEN (Ga) |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING |
0 % |
> 0 % och ≤ 20 % |
> 20 % och ≤ 50 % |
> 50 % och ≤ 100 % |
(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
OMFATTAS AV RISKVIKTER |
EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETOD (KREDITKVALITETSSTEG) |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMGÅNG |
INTERNMETOD |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN |
CQS 1 & S/T CQS 1 |
CQS 2 |
CQS 3 |
CQS 4 & S/T CQS 2 |
CQS 5 |
CQS 6 |
CQS 7 & S/T CQS 3 |
CQS 8 |
CQS 9 |
CQS 10 |
CQS 11 |
ALLA ÖVRIGA CQS |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
|||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
460 |
|||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
FÖRTIDA AMORTERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
430 |
CQS 1 & S/T CQS 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
CQS 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
CQS 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
CQS 4 & S/T CQS 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
CQS 5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
480 |
CQS 6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
490 |
CQS 7 & S/T CQS 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
CQS 8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
510 |
CQS 9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
520 |
CQS 10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
530 |
CQS 11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
540 |
ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC Details)
|
RADNUMMER |
INTERN KOD |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING |
IDENTIFIERINGS-KOD FÖR ORIGINATOR |
TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK) |
KONTOBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller avförs från balansräkningen |
SOLVENSBEHANDLING: Positioner i värdepapperisering som omfattas av kapitalbaskrav? |
VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING? |
BIBEHÅLLANDE |
INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE) |
ICKE-ABCP-PROGRAM |
|
VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING |
(-) AVDRAGET EXPONERINGSVÄRDE FRÅN KAPITALBASEN |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS |
BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET |
UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET? |
URSPRUNGSTIDPUNKT (mm/åååå) |
TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN |
TOTALT BELOPP |
INSTITUTENS ANDEL (%): |
TYP |
TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD) |
ANTAL EXPONERINGAR |
LAND |
ELGD (%) |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%) |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
LÖPTID |
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
FÖRTIDA AMORTERING |
KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONHANDELSPORTFÖLJ? |
NETTOPOSITIONER |
SUMMA KAPITALBASKRAV (SCHABLONMETOD) |
||||||||||||||||||||||||||
|
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM |
RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
DIREKTA KREDITSUBSTITUT |
IRS / CRS |
GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER |
ÖVRIGT (inklusive icke-godtagbara likviditetsfaciliteter) |
TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
SPECIFIK RISK |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
005 |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
460 |
470 |
480 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
|
BANKVERKSAMHET |
RELEVANT INDIKATOR |
LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD) |
KAPITALBAS KRAV |
Summa exponeringsbelopp för operativa risker |
MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD) |
|||||||||||
|
ÅR-3 |
ÅR-2 |
FÖRRA ÅRET |
ÅR-3 |
ÅR-2 |
FÖRRA ÅRET |
VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM |
KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV ATT FÖRVÄNTADE FÖRLUSTER FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING) |
||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
O71 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
||||
|
010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
|
|
|
|
||
|
020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
|
|
|
|
||
|
|
OMFATTAS AV SCHABLONMETOD: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
030 |
FÖRETAGSFINANSIERING (CF) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
040 |
HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING (TS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
050 |
PRIVATKUNDSMÄKLERI (RBr) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
060 |
STORKUNDSBANK (CB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
070 |
HUSHÅLLSBANK (RB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
080 |
CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM (PS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
090 |
ADMINISTRATIONSUPPDRAG (AS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
100 |
KAPITALFÖRVALTNING (AM) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
110 |
STORKUNDSBANK (CB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
120 |
HUSHÅLLSBANK (RB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
|
|
|
|
||
C 17.01 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1)
|
FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN |
HÄNDELSETYP |
SUMMA HÄNDELSETYPER |
MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN |
|||||||||
|
INTERNA BEDRÄGERIER |
EXTERNA BEDRÄGERIER |
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSMILJÖ |
KUNDER, PRODUKTER OCH AFFÄRSPRAXIS |
SKADOR PÅ MATERIELLA TILLGÅNGAR |
AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHET OCH SYSTEMFEL |
UTFÖRANDE, LEVERANS OCH PROCESSTYRNING |
LÄGST |
HÖGST |
||||
|
Rad |
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
|
|
010 |
FÖRETAGSFINANSIERING [CF] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING [TS] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
PRIVATKUNDSMÄKLERI [RBr] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
STORKUNDSBANK [CB] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410 |
HUSHÅLLS-BANK [RB] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
430 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
480 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
510 |
CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM [PS] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
520 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
530 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
540 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
550 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
560 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
570 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
580 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
610 |
ADMINISTRATIONS- UPPDRAG [AS] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
620 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
630 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
640 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
650 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
660 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
670 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
680 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
710 |
KAPITALFÖRVALTNING [AM] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
720 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
730 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
740 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
750 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
760 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
770 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
780 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
810 |
FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER [CI] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
820 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
830 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
840 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
850 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
860 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
870 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
880 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
910 |
SUMMA AFFÄRS-OMRÅDEN |
Antal händelser (nya händelser) Varav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
911 |
kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
912 |
kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
913 |
kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
914 |
kopplade till förluster ≥ 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
920 |
Totalt förlustbelopp (nya händelser). Varav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
921 |
kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
922 |
kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
923 |
kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
924 |
kopplade till förluster ≥ 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
930 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar Varav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
935 |
Varav: antal händelser med positiva förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
936 |
Varav: antal händelser med negativa förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
940 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
945 |
Varav: positiva förlustkorrigeringsbelopp (+) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
946 |
Varav: negativa förlustkorrigeringsbelopp (–) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
950 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
960 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
970 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
980 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 17.02 – OPERATIV RISK: STORA FÖRLUSTHÄNDELSER
|
|
Händelse-ID |
Redovisningsdatum |
Datum för inträffande |
Datum för upptäckt |
Händelsetyp |
Bruttoförlust |
Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar |
BRUTTOFÖRLUST PER AFFÄRSOMRÅDE |
Namn på juridisk person |
LEI-kod |
Affärsenhet |
Beskrivning |
||||||||
|
Företagsfinansiering [CF] |
Handel och finansförvaltning [TS] |
Privatkundsmäkleri [RBr] |
Storkundsbank [TS] |
Hushålls-bank [RB] |
Clearing- och betalningssystem [PS] |
Administrations-uppdrag [AS] |
Kapitalförvaltning [AM] |
Företagsövergripande poster [CI] |
||||||||||||
|
Rad |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
|
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)
|
Valuta: |
|
|
|||||||
|
|
|||||||||
|
|
POSITIONER |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
||||||
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV |
|||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
|||
|
010 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET |
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
|
011 |
Generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
012 |
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
013 |
Övriga tillgångar och skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Löptidsgrundad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Zon 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
0 ≤ 1 månad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
> 1 ≤ 3 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
> 3 ≤ 6 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
> 6 ≤ 12 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Zon 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
> 1 ≤ 2 (1,9 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
> 2 ≤ 3 (> 1,9 ≤ 2,8 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
> 3 ≤ 4 (> 2,8 ≤ 3,6 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Zon 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
> 4 ≤ 5 (> 3,6 ≤ 4,3 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
> 5 ≤ 7 (> 4,3 ≤ 5,7 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
> 7 ≤ 10 (> 5,7 ≤ 7,3 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
> 10 ≤ 15 (> 7,3 ≤ 9,3 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
> 15 ≤ 20 (> 9,3 ≤ 10,6 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
> 20 (> 10,6 ≤ 12,0 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
(> 12,0 ≤ 20,0 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
(> 20 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
Durationsbaserad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
Zon 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
Zon 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
Zon 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
Specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
251 |
Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
Räntebärande värdepapper i den första kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
Räntebärande värdepapper i den andra kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
Med en återstående löptid på ≤ 6 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
Med en återstående löptid på > 6 månader och ≤ 24 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
Med en återstående löptid på > 24 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
Räntebärande värdepapper i den tredje kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
Räntebärande värdepapper i den fjärde kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
321 |
Kreditvärderade kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
325 |
Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
|
|
ALLA POSITIONER |
(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
NETTOPOSITIONER |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
SUMMA KAPITALBASKRAV |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMGÅNG |
INTERNMETOD |
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMGÅNG |
INTERNMETOD |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
(-) LÅNGA |
(-) KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
7–10 % |
12–18 % |
20–35 % |
40–75 % |
100 % |
150 % |
200 % |
225 % |
250 % |
300 % |
350 % |
425 % |
500 % |
650 % |
750 % |
850 % |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
7–10 % |
12–18 % |
20–35 % |
40–75 % |
100 % |
150 % |
200 % |
225 % |
250 % |
300 % |
350 % |
425 % |
500 % |
650 % |
750 % |
850 % |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER |
|||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
460 |
470 |
480 |
490 |
500 |
510 |
520 |
530 |
540 |
550 |
560 |
570 |
580 |
590 |
600 |
610 |
||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkade till MKR SA TDI {325:060} |
||
|
020 |
Varav: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
040 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
050 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
060 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
070 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
080 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
090 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
100 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
110 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
170 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
180 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
|
|
ALLA POSITIONER |
(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
NETTOPOSITIONER |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
SUMMA KAPITAL-BASKRAV |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMGÅNG |
INTERNMETOD |
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMGÅNG |
INTERNMETOD |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
(-) LÅNGA |
(-) KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
7–10 % |
12–18 % |
20–35 % |
40–75 % |
100 % |
250 % |
350 % |
425 % |
650 % |
Övrigt |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
7–10 % |
12–18 % |
20–35 % |
40–75 % |
100 % |
250 % |
350 % |
425 % |
650 % |
Övrigt |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
|||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkade till MKR SA TDI {330:060} |
|
|
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
020 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
110 |
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)
|
Nationell marknad: |
|
|
|||||||
|
|
|||||||||
|
|
POSITIONER |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
||||||
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV |
|||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
|||
|
010 |
AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET |
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
020 |
Generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
021 |
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
022 |
Övriga tillgångar och skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
|
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (Inklusive omfördelning av icke avstämda positioner i valutor som omfattas av särskild behandling för avstämda positioner) |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|||||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
AVSTÄMDA |
||||
|
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
||
|
010 |
SUMMA POSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
020 |
Nära sammanhängande valutor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
025 |
Varav: rapportvaluta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Alla övriga valutor (inklusive fonder som behandlas som olika valutor) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Guld |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV TOTALA POSITIONER (INKLUSIVE RAPPORTVALUTA) PER EXPONERINGSTYP |
||||||||||
|
100 |
Övriga tillgångar och skulder som inte är poster utanför balansräkningen och derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Poster utanför balansräkningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Memorandumposter: VALUTAPOSITIONER |
||||||||||
|
130 |
Euro |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Lek |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Argentinsk peso |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
Australisk dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
Brasiliansk real |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
Bulgarisk lev |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
Kanadensisk dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
Tjeckisk koruna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
Dansk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
Egyptiskt pund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
Pund sterling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
Forint |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
Yen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
Litauisk litas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
Denar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
Mexikansk peso |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
Zloty |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
Rumänsk leu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
Rysk rubel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
Serbisk dinar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 |
Svensk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
Schweizisk franc |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
Turkisk lira |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
Hryvnia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
US-dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
Isländsk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
Norsk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410 |
Hongkong Dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420 |
New Taiwan Dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
430 |
New Zealand Dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
Singapore Dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
Won |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
Yuan Renminbi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
480 |
Kroatisk kuna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
|
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
|||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
||
|
010 |
SUMMA POSITIONER I RÅVAROR |
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
020 |
Ädelmetaller (utom guld) |
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Basmetaller |
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Jordbruksprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Varav energiprodukter (olja, gas) |
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Löptidsmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Utökad löptidsmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Förenklad metod: Alla positioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
|
|
Value at Risk (VaR) |
STRESSJUSTERAD VaR |
KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER |
ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar |
VaR-multiplikationsfaktor (mc) |
SVaR-multiplikationsfaktor (ms) |
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET |
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET |
||||||
|
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) |
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) |
Senast tillgängliga (SVaRt-1) |
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR |
SENASTE MÅTT |
MINIMIGRÄNS |
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR |
SENASTE MÅTT |
|||||||||
|
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
||
|
010 |
SUMMA POSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
|
|
|
|
Memorandumposter: UPPDELNING AV MARKNADSRISK |
||||||||||||||||
|
020 |
Omsatta räntebärande instrument |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Omsatta räntebärande instrument – generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Omsatta räntebärande instrument – specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Aktier – generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Aktier – specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Valutarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Råvarurisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Totalt belopp för generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Totalt belopp för specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
|
|
EXPONERINGSVÄRDE |
Value at Risk (VaR) |
STRESSJUSTERAD VaR |
KAPITALBASKRAV |
SUMMA RISK-EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOSTER |
TEORETISKA BELOPP FÖR SÄKRING AV KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK |
||||||||
|
|
Varav: OTC-derivat |
Varav: SFT |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) |
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) |
Senast tillgängliga (SVaRt-1) |
Antal motparter |
Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread |
UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING |
KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN |
INDEXERADE KREDITSWAPPAR |
||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
||
|
010 |
Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r640;c010} |
|
|
|
|
|
|
020 |
Enligt avancerad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r650;c010} |
|
|
|
|
|
|
030 |
Enligt standardiserad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r660;c010} |
|
|
|
|
|
|
040 |
Ursprungligt åtagandemetoden |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r670;c010} |
|
|
|
|
|
C 33.00 OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND (GOV)
|
Land: |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Direkta exponeringar |
Memorandumpost: kreditderivat kopplade till offentliga sektorns exponering |
Exponeringsvärde |
Riskvägt exponeringsbelopp |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Exponeringar i balansräkningen |
Ackumulerad nedskrivning |
|
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk |
|
Derivat |
Exponeringar utanför balansräkningen |
|||||||||||||||||||||||||
|
Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat |
Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner) |
Finansiella tillgångar som inte är derivat per redovisningsportfölj |
Korta positioner |
|
Derivat med positivt verkligt värde |
Derivat med negativt verkligt värde |
Nominellt belopp |
Avsättningar |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk |
Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde |
Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde |
||||||||||||||||||||
|
Finansiella tillgångar som innehas för handel |
Finansiella tillgångar förenade med handel |
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet |
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital |
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod |
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat |
Varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel |
Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital |
Varav: från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet. |
Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital |
Redovisat värde |
Teoretiskt värde |
Redovisat värde |
Teoretiskt värde |
||||||||||||||
|
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
|
|
010 |
Summa exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISK, METOD OCH EXPONERINGSKLASS: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
020 |
Exponeringar enligt kreditriskramen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Schablonmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Nationella regeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Offentliga organ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Internationella organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Internmetod för kapitalkrav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Nationella regeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Offentliga organ [Nationella regeringar] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Offentliga organ [Institut] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Internationella organisationer [Nationella regeringar] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Internationella organisationer [Institut] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
Exponeringar enligt marknadsriskramen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
170 |
[ 0 – 3M [ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
[ 3M – 1Å [ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
[ 1Å – 2Å [ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
[ 2Å – 3Å [ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
[ 3Å – 5Å [ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
[ 5Å – 10Å [ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
[10ÅR – mer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA II
”BILAGA II
RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV
Innehåll
| DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER | 140 |
|
1. |
STRUKTUR OCH PRAXIS | 140 |
|
1.1 |
STRUKTUR | 140 |
|
1.2 |
NUMRERINGSSYSTEM | 140 |
|
1.3 |
TECKENSYSTEM | 140 |
| DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER | 140 |
|
1. |
KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) | 140 |
|
1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 140 |
|
1.2 |
C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) | 141 |
|
1.2.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 141 |
|
1.3 |
C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) | 155 |
|
1.3.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 155 |
|
1.4 |
C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) | 161 |
|
1.4.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 161 |
|
1.5 |
C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) | 162 |
|
1.5.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 162 |
|
1.6 |
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) | 177 |
|
1.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 177 |
|
1.6.2 |
C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) | 177 |
|
1.6.2.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 177 |
|
1.6.3 |
C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) | 185 |
|
1.6.3.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 185 |
|
2. |
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) | 187 |
|
2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 187 |
|
2.2 |
DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ | 188 |
|
2.3 |
UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS | 188 |
|
2.4 |
C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL) | 188 |
|
2.5 |
C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) | 189 |
|
3. |
KREDITRISKMALLAR | 195 |
|
3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 195 |
|
3.1.1 |
RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT | 195 |
|
3.1.2 |
RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK | 196 |
|
3.2 |
C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) | 196 |
|
3.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 196 |
|
3.2.2 |
CR SA-MALLENS RÄCKVIDD | 196 |
|
3.2.3 |
INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN | 197 |
|
3.2.4 |
FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR | 200 |
|
3.2.4.1 |
EXPONERINGSKLASSEN ”INSTITUT” | 200 |
|
3.2.4.2 |
EXPONERINGSKLASSEN ”SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER” | 200 |
|
3.2.4.3 |
EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND) | 201 |
|
3.2.5 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 201 |
|
3.3 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) | 207 |
|
3.3.1 |
CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD | 207 |
|
3.3.2 |
UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN | 208 |
|
3.3.3 |
C 08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) | 209 |
|
3.3.3.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 209 |
|
3.3.4 |
C 08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) | 216 |
|
3.4 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION | 217 |
|
3.4.1 |
C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) | 217 |
|
3.4.1.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 217 |
|
3.4.2 |
C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) | 219 |
|
3.4.2.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 219 |
|
3.4.3 |
TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) | 222 |
|
3.4.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 222 |
|
3.4.3.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 222 |
|
3.5 |
C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) | 225 |
|
3.5.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 225 |
|
3.5.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) | 226 |
|
3.6 |
C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT) | 229 |
|
3.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 229 |
|
3.6.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 230 |
|
3.7 |
C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) | 231 |
|
3.7.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 231 |
|
3.7.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 231 |
|
3.8 |
C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) | 237 |
|
3.8.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 237 |
|
3.8.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 238 |
|
3.9 |
C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) | 244 |
|
3.9.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 244 |
|
3.9.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 245 |
|
4. |
MALLAR FÖR OPERATIV RISK | 253 |
|
4.1. |
C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) | 253 |
|
4.1.1. |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 253 |
|
4.1.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 254 |
|
4.2 |
OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) | 256 |
|
4.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 256 |
|
4.2.2 |
C 17.01: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1) | 257 |
|
4.2.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 257 |
|
4.2.2.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 257 |
|
4.2.3 |
C 17.02: OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM DE STÖRSTA FÖRLUSTHÄNDELSERNA UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 2) | 262 |
|
4.2.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 262 |
|
4.2.3.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 263 |
|
5. |
MALLAR FÖR MARKNADSRISKER | 263 |
|
5.1 |
C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) | 264 |
|
5.1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 264 |
|
5.1.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 264 |
|
5.2 |
C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) | 266 |
|
5.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 266 |
|
5.2.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 266 |
|
5.3 |
C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) | 268 |
|
5.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 268 |
|
5.3.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 269 |
|
5.4 |
C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) | 270 |
|
5.4.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 270 |
|
5.4.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 271 |
|
5.5 |
C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) | 272 |
|
5.5.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 272 |
|
5.5.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 272 |
|
5.6 |
C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) | 274 |
|
5.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 274 |
|
5.6.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 275 |
|
5.7 |
C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) | 275 |
|
5.7.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 275 |
|
5.7.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 276 |
|
5.8 |
C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) | 278 |
|
5.8.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 278 |
|
6. |
C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV) | 280 |
|
6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 280 |
|
6.2 |
TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ”OFFENTLIG SEKTOR” | 280 |
|
6.3 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 280 |
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1. STRUKTUR OCH PRAXIS
1.1 STRUKTUR
|
1. |
Ramen består av följande fem grupper av mallar:
|
|
2. |
För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler. |
|
3. |
Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven. |
1.2 NUMRERINGSSYSTEM
|
4. |
I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna. |
|
5. |
Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn} |
|
6. |
Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn} |
|
7. |
Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}. |
|
8. |
En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den. |
1.3 TECKENSYSTEM
|
9. |
Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (-) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten. |
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
1. KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)
1.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
10. |
Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:
|
|
11. |
Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
12. |
Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och primärkapitaltillskott (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2). |
|
13. |
Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:
|
|
14. |
Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.
|
1.2 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
1.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
|
010 |
1. Kapitalbas Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRR Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital. |
|
015 |
1.1 Primärkapital Artikel 25 i CRR. Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott. |
|
020 |
1.1.1 Kärnprimärkapital Artikel 50 i CRR. |
|
030 |
1.1.1.1 Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
040 |
1.1.1.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR. Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderas Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda. |
|
045 |
1.1.1.1.1* varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigeter i nödsituationer Artikel 31 i CRR. Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda. |
|
050 |
1.1.1.1.2* Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital Artikel 28.1 b, l och m i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
060 |
1.1.1.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”. |
|
070 |
1.1.1.1.4 (-) Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5. |
|
080 |
1.1.1.1.4.1 (-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR. |
|
090 |
1.1.1.1.4.2 (-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
091 |
1.1.1.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
092 |
1.1.1.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ”egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse”. |
|
130 |
1.1.1.2 Balanserade vinstmedel Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR. I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott. |
|
140 |
1.1.1.2.1 Balanserade vinstmedel föregående år Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRR I artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ”balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar”. |
|
150 |
1.1.1.2.2 Vinst eller förlust som godtas Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR. Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda. Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR. |
|
160 |
1.1.1.2.2.1 Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR. Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen. |
|
170 |
1.1.1.2.2.2 (-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat Artikel 26.2 i CRR Denna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet. Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar). Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna. |
|
180 |
1.1.1.3 Ackumulerat annat totalresultat Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014. |
|
200 |
1.1.1.4 Övriga reserver Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR. Övriga reserver definieras i CRR som ”reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel”. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
210 |
1.1.1.5 Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR. Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ”reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse”. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
220 |
1.1.1.6 Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
230 |
1.1.1.7 Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR. Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet. |
|
240 |
1.1.1.8 Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen Artiklarna 479 och 480 i CRR. Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
250 |
1.1.1.9 Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler Artiklarna 32–35 i CRR. |
|
260 |
1.1.1.9.1 (-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar Artikel 32.1 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard. Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen. |
|
270 |
1.1.1.9.2 Reserv som härrör från säkring av kassaflöden Artikel 33.1 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
280 |
1.1.1.9.3 Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde Artikel 33.1 b i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post. |
|
285 |
1.1.1.9.4 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post. |
|
290 |
1.1.1.9.5 (-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering Artiklarna 34 och 105 i CRR. Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR. |
|
300 |
1.1.1.10 (–) Goodwill Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR. |
|
310 |
1.1.1.10.1 (-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR. Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen. |
|
320 |
1.1.1.10.2 (-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav Artikel 37 b och 43 i CRR. |
|
330 |
1.1.1.10.3 Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
340 |
1.1.1.11 (-) Övriga immateriella tillgångar Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
350 |
1.1.1.11.1 (-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard. Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill. |
|
360 |
1.1.1.11.2 Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
370 |
1.1.1.12 (-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR. |
|
380 |
1.1.1.13 (-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR. Det belopp som rapporteras ”ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster” (artikel 40 i CRR). |
|
390 |
1.1.1.14 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR. |
|
400 |
1.1.1.14.1 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR. Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ”tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan”. Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat). |
|
410 |
1.1.1.14.2 Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
420 |
1.1.1.14.3 Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR. I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven. |
|
430 |
1.1.1.15 (-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet. |
|
440 |
1.1.1.16 (-) Avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet Artikel 36.1 j i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital”. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet. |
|
450 |
1.1.1.17 (-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR. Kvalificerat innehav definieras som ”direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag”. I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
460 |
1.1.1.18 (-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR. Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1 250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post. |
|
470 |
1.1.1.19 (-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR. Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1 250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post. |
|
471 |
1.1.1.20 (-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
472 |
1.1.1.21 (-) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
480 |
1.1.1.22 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27 och 36.1 h i CRR. Artiklarna 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3). |
|
490 |
1.1.1.23 (-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader Artikel 36.1 c. Artiklarna 38 och 48.1 a i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR. |
|
500 |
1.1.1.24 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–49.3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3). |
|
510 |
1.1.1.25 (-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 % Artikel 48.1 i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR. |
|
520 |
1.1.1.26 Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR. Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
524 |
1.1.1.27 (-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR. |
|
529 |
1.1.1.28 Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
|
530 |
1.1.2 PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artikel 61 i CRR. |
|
540 |
1.1.2.1 Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR. |
|
550 |
1.1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
560 |
1.1.2.1.2 (*) Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital Artikel 52.1 c, e och f i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
570 |
1.1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artikel 51 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”. |
|
580 |
1.1.2.1.4 (-) Egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Egna primärkapitaltillskottsinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5. |
|
590 |
1.1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. |
|
620 |
1.1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR. |
|
621 |
1.1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. |
|
622 |
1.1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 56 a och 57 i CRR. I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ”egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”. |
|
660 |
1.1.2.2 Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som primärkapitaltillskott enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
670 |
1.1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapitaltillskott Artiklarna 83, 85 och 86 i CRR. Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott. Kvalificerande primärkapitaltillskott emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas. |
|
680 |
1.1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapitaltillskottet Artikel 480 i CRR. Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
690 |
1.1.2.5 (-) Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR. Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitaltillskottet. |
|
700 |
1.1.2.6 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från primärkapitaltillskottet. |
|
710 |
1.1.2.7 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR. Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet. |
|
720 |
1.1.2.8 (-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital Artikel 56 e i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”avdrag från supplementärkapital som överstiger institutets supplementärkapital” (dras av i primärkapitaltillskott). |
|
730 |
1.1.2.9 Övriga övergångsjusteringar av primärkapitaltillskott Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
740 |
1.1.2.10 Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till primärkapitaltillskott (avdrag i kärnprimärkapitalet) Artikel 36.1 j i CRR. Primärkapitaltillskott kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från primärkapitaltillskottet är större än primärkapitaltillskottet plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska primärkapitaltillskottet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger primärkapitaltillskottet ska dras av från kärnprimärkapitalet. Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal. |
|
744 |
1.1.2.11 (-) Övriga avdrag från primärkapitaltillskott på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR. |
|
748 |
1.1.2.12 Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av primärkapitaltillskottet respektive ett avdrag från en del av primärkapitaltillskottet inte kan hänföras till någon av raderna 530–744. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
|
750 |
1.2 SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR. |
|
760 |
1.2.1 Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR. |
|
770 |
1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
780 |
1.2.1.2 (*) Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån Artikel 63 c, e och f och artikel 64 i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
790 |
1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 62 b och 65 i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”. |
|
800 |
1.2.1.4 (-) Egna supplementärkapitalinstrument Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR. Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5. |
|
810 |
1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR. Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. |
|
840 |
1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR. |
|
841 |
1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR. |
|
842 |
1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a och 67 i CRR. I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ”egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”. |
|
880 |
1.2.2 Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
890 |
1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital Artiklarna 83, 87 och 88 i CRR. Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet. Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR). |
|
900 |
1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital Artikel 480 i CRR. Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
910 |
1.2.5 Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod) Artikel 62 d i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital. |
|
920 |
1.2.6 Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod) Artikel 62 c i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital. |
|
930 |
1.2.7 (-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen. |
|
940 |
1.2.8 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet. |
|
950 |
1.2.9 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR. Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet. |
|
960 |
1.2.10 Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital Artiklarna 476–478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5. |
|
970 |
1.2.11 Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet) Artikel 56 e i CRR. Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från primärkapitaltillskottet. Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal. |
|
974 |
1.2.12 (-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR. |
|
978 |
1.2.13 Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
1.3 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
1.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
||||
|
010 |
1. TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR. |
||||
|
020 |
1* varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR För värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och 98 i CRR. |
||||
|
030 |
1** Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i kapitaltäckningsförordningen För värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och 97 i CRR. |
||||
|
040 |
1.1 RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION Artikel 92.3 a och f i CRR. |
||||
|
050 |
1.1.1 Schablonmetoden (SA) Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA). |
||||
|
060 |
1.1.1.1 Exponeringsklasser förutom positioner i värdepapperisering Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner. |
||||
|
070 |
1.1.1.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
080 |
1.1.1.1.02 Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
090 |
1.1.1.1.03 Offentliga organ Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
100 |
1.1.1.1.04 Multilaterala utvecklingsbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
110 |
1.1.1.1.05 Internationella organisationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
120 |
1.1.1.1.06 Institut Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
130 |
1.1.1.1.07 Företag Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
140 |
1.1.1.1.08 Hushåll Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
150 |
1.1.1.1.09 Säkrade genom panträtt fastigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
160 |
1.1.1.1.10 Fallerande exponeringar Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
170 |
1.1.1.1.11 Poster som är förenade med särskilt hög risk Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
180 |
1.1.1.1.12 Säkerställda obligationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
190 |
1.1.1.1.13 Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
200 |
1.1.1.1.14 Företag för kollektiva investeringar (fond) Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
210 |
1.1.1.1.15 Aktier Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
211 |
1.1.1.1.16 Övriga poster Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
220 |
1.1.1.2 Positioner i värdepapperisering (schablonmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA). |
||||
|
230 |
1.1.1.2.* varav: återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA). |
||||
|
240 |
1.1.2 Internmetoden |
||||
|
250 |
1.1.2.1 Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer). |
||||
|
260 |
1.1.2.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
270 |
1.1.2.1.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
280 |
1.1.2.1.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
290 |
1.1.2.1.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
300 |
1.1.2.1.05 Företag – andra Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
310 |
1.1.2.2 Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer). |
||||
|
320 |
1.1.2.2.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
330 |
1.1.2.2.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
340 |
1.1.2.2.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
350 |
1.1.2.2.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
360 |
1.1.2.2.05 Företag – andra Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
370 |
1.1.2.2.06 Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
380 |
1.1.2.2.07 Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
390 |
1.1.2.2.08 Hushåll – Kvalificerad rullande exponering Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
400 |
1.1.2.2.09 ) Hushåll – övriga små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
410 |
1.1.2.2.10 Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
420 |
1.1.2.3 Aktier (internmetod) Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB). |
||||
|
430 |
1.1.2.4 Positioner i värdepapperisering (internmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB). |
||||
|
440 |
1.1.2.4* varav: återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB). |
||||
|
450 |
1.1.2.5 Övriga motpartslösa tillgångar Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR. |
||||
|
460 |
1.1.3 Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond Artiklarna 307–309 i CRR. |
||||
|
490 |
1.2 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR. |
||||
|
500 |
1.2.1 Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT). |
||||
|
510 |
1.2.2 Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT). |
||||
|
520 |
1.3 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR |
||||
|
530 |
1.3.1 Riskvägt exponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA) |
||||
|
540 |
1.3.1.1 Omsatta skuldinstrument Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI). |
||||
|
550 |
1.3.1.2 Aktier Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU). |
||||
|
555 |
1.3.1.3 Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond) Artiklarna 348.1, 350.3 c och 364.2 a i CRR Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i företag för kollektiva investeringar om kapitalbaskrav beräknas enligt artikel 348.1 i CRR, antingen direkt eller som en följd av det tak som anges i artikel 350.3 c i CRR. Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 första meningen i CRR ska det rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga, multiplicerat med 12,5. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering, multiplicerat med 12,5 i båda fallen. |
||||
|
556 |
1.3.1.3.* Memorandumpost: Fonder som enbart investerat i omsatta skuldinstrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna uteslutande investeras i instrument som är föremål för ränterisker. |
||||
|
557 |
1.3.1.3.** Fonder som enbart investerats i egenkapitalinstrument eller i blandade instrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna investeras antingen uteslutande i instrument som är föremål för aktierisk eller i blandade instrument eller om beståndsdelarna i fonden är okända. |
||||
|
560 |
1.3.1.4 Utländsk valuta Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX). |
||||
|
570 |
1.3.1.5 Råvaror Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM). |
||||
|
580 |
1.3.2 Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk enligt interna metoder (IM) Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM). |
||||
|
590 |
1.4 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR) Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR. För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll. |
||||
|
600 |
1.4.1 Operativ risk, basmetod (BIA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
610 |
1.4.2 Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
620 |
1.4.3 Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
630 |
1.5 YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR. Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR. Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5. Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt:
|
||||
|
640 |
1.6 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
650 |
1.6.1 Avancerad metod Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
660 |
1.6.2 Schablonmetod Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
670 |
1.6.3 Baserad på OEM Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
680 |
1.7 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR. |
||||
|
690 |
1.8 ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7. Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande: De strängare tillsynskrav som införs av kommissionen i enlighet med artiklarna 458 och 459 i CRR. Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR. Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall. |
||||
|
710 |
1.8.2 varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458 Artikel 458 i CRR. |
||||
|
720 |
1.8.2* varav: Kapitalkrav för stora exponeringar Artikel 458 i CRR. |
||||
|
730 |
1.8.2** varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter Artikel 458 i CRR. |
||||
|
740 |
1.8.2*** varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn Artikel 458 i CRR. |
||||
|
750 |
1.8.3 varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459 Artikel 459 i CRR. |
||||
|
760 |
1.8.4 varav: Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grund av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR. Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras. Det ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras). |
1.4 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
1.4.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rader |
|
|
010 |
1. Kärnprimärkapitalrelation Artikel 92.2 a i CRR. Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
020 |
2. Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen. |
|
030 |
3. Primärkapitalrelation Artikel 92.2 b i CRR. Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
040 |
4. Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen. |
|
050 |
5. Summa kapitalrelationer Artikel 92.2 c i CRR. Summan av kapitalrelationerna är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
060 |
6. Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten. |
|
070 |
Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II Artikel 92.2 a i CRR och artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om kärnprimärkapitalrelationen påverkas av ett beslut av en behörig myndighet. |
|
080 |
Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för kärnprimärkapitalrelationen. Kärnprimärkapitalrelationsmålet speglar minimikravet i artikel 92.1 a i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav). |
|
090 |
Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II Artikel 92.2 b i CRR och artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om primärkapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet. |
|
100 |
Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för primärkapitalrelationen. Primärkapitalrelationsmålet speglar minimikravet i artikel 92.1 b i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav). |
|
110 |
Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II Artikel 92.2 c i CRR och artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om den totala kapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet. |
|
120 |
Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för den totala kapitalrelationen. Summan av kapitalrelationsmålen speglar minimikravet i artikel 92.1 c i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav). |
1.5 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
1.5.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rader |
|||||||
|
010 |
1. Summa uppskjutna skattefordringar Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen. |
||||||
|
020 |
1.1 Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet Artikel 39.2 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt. |
||||||
|
030 |
1.2 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet). |
||||||
|
040 |
1.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 36.1 c. Artiklarna 38 och 48.1 a i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR. |
||||||
|
050 |
2. Summa uppskjutna skatteskulder Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen. |
||||||
|
060 |
2.1 Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2. |
||||||
|
070 |
2.2 Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38 i CRR. |
||||||
|
080 |
2.2.1 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR. |
||||||
|
090 |
2.2.2 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR. |
||||||
|
093 |
2A För mycket inbetald skatt och förlustavdrag Artikel 39.1 i CRR Det belopp av för mycket inbetald skatt och förlustavdrag som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 39.1 i CRR, Det rapporterade beloppet ska vara beloppet före tillämpning av riskvikter. |
||||||
|
096 |
2B Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 % Artikel 48.4 i CRR Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader som inte dras av i enlighet med artikel 48.1 i CRR men som åsätts en riskvikt på 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, med beaktande av effekten av artikel 470 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter. |
||||||
|
097 |
2C Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 % Artiklarna 469.1 d, 470, 472.5 och 478 i CRR Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader som inte dras av i enlighet med artiklarna 469.1 d och 470 i CRR men som åsätts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 472.5 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter. |
||||||
|
100 |
3. Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
110 |
3.1 Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
120 |
3.1.1 Allmänna kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
130 |
3.1.2 Specifika kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
131 |
3.1.3 Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
140 |
3,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med icke fallerade exponeringar som ska rapporteras. |
||||||
|
145 |
4. Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
150 |
4.1 Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
155 |
4,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras. |
||||||
|
160 |
5. Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 d i CRR. För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket. |
||||||
|
170 |
6. Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket. Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter. |
||||||
|
180 |
7. Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket. |
||||||
|
190 |
8. Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 46.1 a i CRR. Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %. |
||||||
|
200 |
9. Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 a och b i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %. |
||||||
|
210 |
10. Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt: Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av det slutliga kärnprimärkapitalet, dvs. kärnprimärkapitalet beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser. |
||||||
|
225 |
11.1 Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn Artikel 4.1.71 a. |
||||||
|
226 |
11,2 Godtagbart kapital för stora exponeringar Artikel 4.1.71 b. |
||||||
|
230 |
12. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44–46 och 49 i CRR. |
||||||
|
240 |
12.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i CRR. |
||||||
|
250 |
12.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
260 |
12.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
270 |
12,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
280 |
12.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
290 |
12.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
291 |
12.3.1 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
292 |
12.3.2 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
293 |
12.3.3 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR |
||||||
|
300 |
13. Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58–60 i CRR. |
||||||
|
310 |
13.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR. |
||||||
|
320 |
13.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 60.2 i CRR. Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
330 |
13.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
340 |
13.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
350 |
13.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
360 |
13.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
361 |
13,3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
362 |
13.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
363 |
13.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR |
||||||
|
370 |
14. Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68–70 i CRR. |
||||||
|
380 |
14.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR. |
||||||
|
390 |
14.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 70.2 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
400 |
14.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
410 |
14,2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
420 |
14.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
430 |
14.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
431 |
14,3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
432 |
14.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
433 |
14.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR |
||||||
|
440 |
15. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. |
||||||
|
450 |
15.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. |
||||||
|
460 |
15.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
470 |
15.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
480 |
15,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
490 |
15.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
500 |
15.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
501 |
15.3 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
502 |
15.3.1 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
503 |
15.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR |
||||||
|
510 |
16. Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
520 |
16.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
530 |
16.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 58 i CRR. Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
540 |
16.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
550 |
16.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
560 |
16.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
570 |
16.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
571 |
16.3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
572 |
16.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
573 |
16.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR |
||||||
|
580 |
17. Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
590 |
17.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
600 |
17.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 68 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
610 |
17.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
620 |
17.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
630 |
17.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
640 |
17.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
641 |
17.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
642 |
17.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
643 |
17.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR |
||||||
|
650 |
18. Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR |
||||||
|
660 |
19. Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital Artikel 60.4 i CRR. |
||||||
|
670 |
20. Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital Artikel 70.4 i CRR. |
||||||
|
680 |
21. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1. |
||||||
|
690 |
22. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1. |
||||||
|
700 |
23. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1. |
||||||
|
710 |
24. Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1. |
||||||
|
720 |
25. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1. |
||||||
|
730 |
26. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1. |
||||||
|
740 |
27. Kombinerade buffertkrav Artikel 128.6 i CRD. |
||||||
|
750 |
Kapitalkonserveringsbuffert Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell. |
||||||
|
760 |
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
770 |
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert Artiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
780 |
Systemriskbuffert Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
800 |
Buffert för globalt systemviktigt institut Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
810 |
Buffert för andra systemviktiga institut Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
820 |
28. Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD. Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell. |
||||||
|
830 |
29. Startkapital Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR. |
||||||
|
840 |
30. Kapitalbas baserad på fasta omkostnader Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR. |
||||||
|
850 |
31. Icke-nationella ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat. |
||||||
|
860 |
32. Totala ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat. |
||||||
|
870 |
Justeringar av total kapitalbas Artikel 500.4 i CRR Skillnaden mellan det belopp som rapporteras under 880 och den totala kapitalbasen i enlighet med CRR rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i. |
||||||
|
880 |
Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet Artikel 500.4 i CRR Total kapitalbas i enlighet med CRR anpassad enligt kraven i artikel 500.4 i CRR (dvs. anpassad för att fullständigt avspegla skillnaderna mellan beräkningen av kapitalbasen enligt direktiven 93/6/EEG och 2000/12/EG enligt deras lydelse före den 1 januari 2007 och beräkningen av kapitalbasen enligt CRR till följd av att förväntade och oväntade förluster behandlas separat enligt del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i. |
||||||
|
890 |
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet Artikel 500.1 b i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.1 b i CRR (dvs. 80 % av det totala minsta kapitalbasbelopp som institutet skulle ha varit skyldigt att ha enligt artikel 4 i direktiv 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, enligt den lydelse som dessa direktiv hade före januari 2007) ska rapporteras här. |
||||||
|
900 |
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA Artikel 500.2 och 500.3 i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.2 i CRR (dvs. 80 % av den kapitalbas som institutet skulle behöva inneha enligt artikel 92 med beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 och del tre avdelning III kapitel 2 eller 3 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt, i stället för i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 eller del tre avdelning III kapitel 4 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt) ska rapporteras här. |
||||||
|
910 |
Underskott i total kapitalbas när det gäller kapitalbaskrav för Basel I-golvet eller alternativ SA Artiklarna 500.1 b och 500.2 i CRR Denna rad fylls i med:
|
||||||
1.6 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)
1.6.1 Allmänna kommentarer
|
15. |
I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR. |
|
16. |
CA5 har följande struktur:
|
|
17. |
Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060. |
|
18. |
Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR. |
|
19. |
Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om primärkapitaltillskottet inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet. |
1.6.2 C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)
|
20. |
I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR. |
|
21. |
På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2. |
|
22. |
På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR). |
|
23. |
På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag. |
|
24. |
Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5. |
1.6.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Justeringar i kärnprimärkapital |
|
020 |
Justeringar i primärkapitaltillskott |
|
030 |
Justeringar i supplementärkapital |
|
040 |
Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar I kolumn 040 ingår de relevanta belopp som justerar det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 i CRR till följd av övergångsbestämmelser. I de rapporterade beloppen ska hänsyn tas till tillämpningen av bestämmelser i del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 eller del tre avdelning IV i enlighet med artikel 92.4 i CRR. Detta innebär att övergångsbelopp som omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 2 eller 3 bör rapporteras som riskvägda exponeringsbelopp medan övergångsbelopp som omfattas av del tre avdelning IV bör representera kapitalbaskraven multiplicerat med 12,5. Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och justeringarna av det totala riskvägda exponeringsbeloppet har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om det totala riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB, CR EQU IRB, MKR SA TDI, MKR SA EQU eller MKR IM. Dessutom ska dessa effekter rapporteras i kolumn 040 i CA5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter. |
|
050 |
Tillämplig procentandel |
|
060 |
Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser I kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna. |
|
Rader |
|||||
|
010 |
1. 1 Summa justeringar Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar. |
||||
|
020 |
1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483–491 i CRR. Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital. |
||||
|
030 |
1.1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd Artikel 483 i CRR. |
||||
|
040 |
1.1.1.1 Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR. |
||||
|
050 |
1.1.1.2 Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR. |
||||
|
060 |
1.1.2 Instrument som inte är statligt stöd De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2. |
||||
|
070 |
1,2 Minoritetsintressen eller motsvarande Artiklarna 479 och 480 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat primärkapitaltillskott, och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital. |
||||
|
080 |
1.2.1 Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen Artikel 479 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning. |
||||
|
090 |
1.2.2 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod Artiklarna 84 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
091 |
1.2.3 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod Artiklarna 85 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
092 |
1.2.4 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod Artiklarna 87 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
100 |
1,3 Övriga övergångsjusteringar Artiklarna 467–478 och 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar. |
||||
|
110 |
1.3.1 Orealiserade vinster och förluster Artiklarna 467 och 468 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde. |
||||
|
120 |
1.3.1.1 Orealiserade vinster Artikel 468.1 i CRR. |
||||
|
130 |
1.3.1.2 Orealiserade förluster Artikel 467.1 i CRR. |
||||
|
133 |
1.3.1.3 Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39 Artikel 468 i CRR. |
||||
|
136 |
1.3.1.4 Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39 Artikel 467 i CRR. |
||||
|
138 |
1.3.1.5 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artikel 468 i CRR. |
||||
|
140 |
1.3.2 Avdrag Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag. |
||||
|
150 |
1.3.2.1 Förluster för innevarande räkenskapsår Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR. Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande:
|
||||
|
160 |
1.3.2.2 Immateriella tillgångar Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR. |
||||
|
170 |
1.3.2.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36. 1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR. När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 i CRR. |
||||
|
180 |
1.3.2.4 Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 d i CRR. |
||||
|
190 |
1.3.2.5 Förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 e i CRR. |
||||
|
194 |
1.3.2.5.* Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post Artikel 473 i CRR. |
||||
|
198 |
1.3.2.5.** Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post Artikel 473 i CRR. |
||||
|
200 |
1.3.2.6 Egna instrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR. |
||||
|
210 |
1.3.2.6.1 Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument. Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ”direkta” och ”indirekta” innehav. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR. |
||||
|
211 |
1.3.2.6.1** Varav: Direkta innehav Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse. |
||||
|
212 |
1.3.2.6.1* Varav: Indirekta innehav Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse. |
||||
|
220 |
1.3.2.6.2 Egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav. Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna primärkapitaltillskott. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56.1 a i CRR. |
||||
|
221 |
1.3.2.6.2** Varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR). |
||||
|
222 |
1.3.2.6.2* Varav: Indirekta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR). |
||||
|
230 |
1.3.2.6.3 Egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av. Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna supplementärkapitalinstrument. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 a i CRR. |
||||
|
231 |
Varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR). |
||||
|
232 |
Varav: Indirekta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR). |
||||
|
240 |
1.3.2.7 Ömsesidigt korsägande Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav. |
||||
|
250 |
1.3.2.7.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 g i CRR. |
||||
|
260 |
1.3.2.7.1.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 b i CRR. |
||||
|
270 |
1.3.2.7.1.2 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 b i CRR. |
||||
|
280 |
1.3.2.7.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 b i CRR. |
||||
|
290 |
1.3.2.7.2.1 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 475.3 i CRR. |
||||
|
300 |
1.3.2.7.2.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 475.3 i CRR. |
||||
|
310 |
1.3.2.7.3 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 b i CRR. |
||||
|
320 |
1.3.2.7.3.1 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 477.3 i CRR. |
||||
|
330 |
1.3.2.7.3.2 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 477.3 i CRR. |
||||
|
340 |
1.3.2.8 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
||||
|
350 |
1.3.2.8.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 h i CRR. |
||||
|
360 |
1.3.2.8.2 Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 c i CRR. |
||||
|
370 |
1.3.2.8.3 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 c i CRR. |
||||
|
380 |
1.3.2.9 Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 470.2 och 470.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Artikel 470.1 i CRR. |
||||
|
385 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 469.1 c, 478 och 472.5 i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader som överstiger tröskelvärdet på 10 % i artikel 470.2 a i CRR. |
||||
|
390 |
1.3.2.10 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
||||
|
400 |
1.3.2.10.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 i) i CRR. |
||||
|
410 |
1.3.2.10.2 Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 d i CRR. |
||||
|
420 |
1.3.2.10.2 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 d i CRR. |
||||
|
425 |
1.3.2.11 Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter Artikel 471 i CRR. |
||||
|
430 |
1.3.3 Ytterligare filter och avdrag Artikel 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag. I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två. |
||||
|
440 |
1.3.4 Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS 9 Instituten ska rapportera uppgifter som rör övergångsordningen för IFRS 9 i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser. |
||||
1.6.3 C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)
|
25. |
Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR). |
1.6.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs Artikel 484.3–484.5 i CRR. Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser. |
|
020 |
Bas för beräkning av gränsen Artikel 486.2–486.4 i CRR |
|
030 |
Tillämplig procentandel Artikel 486.5 i CRR. |
|
040 |
Gräns Artikel 486.2–486.5 i CRR. |
|
050 |
(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas Artikel 486.2–486.5 i CRR. |
|
060 |
Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas Det belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1. |
|
Rader |
|
|
010 |
1. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG Artikel 484.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
020 |
2. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras Artikel 484.4 i CRR. |
|
030 |
2.1 Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen Artiklarna 484.4 och 489 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
040 |
2,2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen Artikel 489 i CRR. |
|
050 |
2.2.1 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
060 |
2.2.2 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
070 |
2.2.3 Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
080 |
2,3 Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.1 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitaltillskottsinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott. |
|
090 |
3. Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras Artikel 484.5 i CRR. |
|
100 |
3.1 Summa poster utan incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. |
|
110 |
3,2 Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. |
|
120 |
3.2.1 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
130 |
3.2.2 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
140 |
3.2.3 Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
150 |
3,3 Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.2 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas. |
2. SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
2.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
26. |
Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:
|
|
27. |
Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400. |
|
28. |
I de siffror som rapporteras beaktas alla tillämpliga övergångsbestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 som är gäller på respektive rapporteringsdatum. |
2.2 DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ
|
29. |
Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål. |
|
30. |
Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet. |
2.3 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS
|
31. |
Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra. |
|
32. |
I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen. |
|
33. |
Eftersom mallens tredje del avser ”bidrag” ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens. |
|
34. |
Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen. |
|
35. |
Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk. |
|
36. |
En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp. |
|
37. |
Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen). |
2.4 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – Totalsumma (GS Total)
|
Kolumner |
Instruktioner |
|
250–400 |
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Se instruktioner för C 06.02 |
|
410–480 |
KAPITALBUFFERTAR Se instruktioner för C 06.02 |
|
Rader |
Instruktioner |
|
010 |
SUMMA Totalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02. |
2.5 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
|
Kolumner |
Instruktioner |
|
010–060 |
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Denna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR. |
|
010 |
NAMN Namnet på den enhet som omfattas av konsolideringen. |
|
020 |
KOD Denna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen. Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet. |
|
025 |
LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer) LEI står för identifieringskod för juridiska personer (”Legal Entity Identification”) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner. Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org)). Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten. |
|
030 |
INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ) ”JA” ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRR och CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna. I annat fall ska ”NEJ” anges.
Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii) i CRR. För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR. |
|
040 |
UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP) ”SF” ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade. ”SP” ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade. |
|
050 |
LANDKOD Instituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2. |
|
060 |
ANDEL AV INNEHAV (%) Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen. |
|
070–240 |
INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV I avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och delgrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ”JA” i kolumn 030). Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade. De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler. Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretag Värdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR. Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här. |
|
080 |
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ”RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION” i mall CA2 och de belopp för kapitalbaskrav som är lika med eller likvärdiga med de som rapporteras i rad 490 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK” i mall CA2. |
|
090 |
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i mall CA2. |
|
100 |
OPERATIV RISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)” i mall CA2. I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ”YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER” i mall CA2. |
|
110 |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2. |
|
120–240 |
DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller delgruppen har sin verksamhet. |
|
120 |
KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ”KAPITALBAS” i mall CA1. |
|
130 |
VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
140 |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 87.1 b i CRR. |
|
150 |
TOTALT PRIMÄRKAPITAL Artikel 25 i CRR. |
|
160 |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
170 |
TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER Artikel 85.1 b i CRR. |
|
180 |
KÄRNPRIMÄRKAPITAL Artikel 50 i CRR. |
|
190 |
VARAV: MINORITETSINTRESSEN Artikel 81 i CRR. Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
200 |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 84.1 b i CRR. |
|
210 |
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artikel 61 i CRR. |
|
220 |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
230 |
SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR. |
|
240 |
VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
250–400 |
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS |
|
250–290 |
BIDRAG TILL RISKER De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet. |
|
250 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här. |
|
260 |
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen. |
|
270 |
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i den konsoliderade rapporten. |
|
280 |
OPERATIV RISK Vid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk. Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn. |
|
290 |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. |
|
300–400 |
BIDRAG TILL KAPITALBASEN I denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet. Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, kvalificerande primärkapital och / eller kvalificerande kapitalbas. Med beaktande av det tröskelvärde som anges i del II kapitel 2.3 sista stycket ovan, ska kolumnerna 360–400 rapporteras för alla konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen. Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver. De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet. |
|
300–350 |
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras som ”KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS” beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen. |
|
300 |
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 87 i CRR. |
|
310 |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET Artikel 85 i CRR. |
|
320 |
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET Artikel 84 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR. |
|
330 |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET Artikel 86 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål i enlighet med CRR. |
|
340 |
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET Artikel 88 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR. |
|
350 |
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL |
|
360–400 |
KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 18 i CRR. Som ”KONSOLIDERAD KAPITALBAS” rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen. |
|
360 |
KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
370 |
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
|
380 |
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
|
390 |
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT Här rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen. |
|
400 |
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL Här rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget. |
|
410–480 |
KAPITALBUFFERTAR Rapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen i enlighet med bestämmelserna om beräkning av kapitalbuffertkraven för en grupps konsoliderade situation. De rapporterade kapitalbuffertbeloppen representerar därför varje enhets bidrag till gruppkapitalbuffertarna. De rapporterade beloppen ska grunda sig på de nationella införlivandeåtgärderna av direktiv 2013/36/EU (CRD) och på förordning (EU) nr 575/2013 (CRR), inbegripet alla övergångsbestämmelser i dessa akter. |
|
410 |
KOMBINERADE BUFFERTKRAV Artikel 128.6 i CRD. |
|
420 |
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell. |
|
430 |
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT Artiklarna 128.2, 130 och 135–140 i CRD. I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras. |
|
440 |
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR. |
|
450 |
SYSTEMRISKBUFFERT Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras. |
|
470 |
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras. |
|
480 |
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras. |
3. KREDITRISKMALLAR
3.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
38. |
När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids. |
3.1.1 Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt
|
39. |
I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd. |
|
40. |
I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt. |
|
41. |
I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd. |
|
42. |
Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass. |
|
43. |
Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd. |
|
44. |
Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass. |
|
45. |
Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen. |
3.1.2 Rapportering av motpartsrisk
|
46. |
Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret. |
3.2 C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)
3.2.1 Allmänna kommentarer
|
47. |
CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om
|
3.2.2 CR SA-mallens räckvidd
|
48. |
I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven. |
|
49. |
I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat. |
|
50. |
Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:
|
|
51. |
CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:
|
|
52. |
Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass. |
|
53. |
CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar. |
|
54. |
Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:
|
|
55. |
Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR. |
|
56. |
Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ”nationella regeringar eller centralbanker”, ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter”, ”offentliga organ”, ”institut”, ”företag” och ”hushåll” i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom fast egendom”. |
|
57. |
Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 220, totalt sett och i exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ”institut”. |
3.2.3 Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden
|
58. |
För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:
|
|
59. |
Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. |
|
60. |
Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter). |
|
61. |
Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade. |
|
62. |
För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum. |
|
63. |
En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg. |
|
64. |
Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:
|
|
65. |
När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond). |
|
66. |
Sådana kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ”övriga poster”. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ”övriga riskvikter” (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR). |
|
67. |
Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet. |
BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR
|
Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m? |
JA |
Positioner i värdepapperisering |
|
NEJ |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k? |
JA |
Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128) |
|
NEJ |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p? |
JA |
Aktieexponeringar (se även artikel 133) |
|
NEJ |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j? |
JA |
Fallerande exponeringar |
|
NEJ |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o? |
JA |
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag (fonder). Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129) Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. |
|
NEJ |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i? |
JA |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124) |
|
NEJ |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q? |
JA |
Övriga poster |
|
NEJ |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n? |
JA |
Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering |
|
NEJ |
|
|
|
Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Hushållsexponeringar |
||
3.2.4 Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR
3.2.4.1 Exponeringsklassen ”institut”
|
68. |
Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande: |
|
69. |
Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen. |
|
70. |
Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ”får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG”. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass. |
3.2.4.2 Exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”
|
71. |
Exponeringar enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” enligt följande: |
|
72. |
Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” på grund av artikel 129.6 i CRR. |
3.2.4.3 Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fond)
|
73. |
Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR. |
3.2.5 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|||||
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Exponeringsvärdet enligt artikel 111 i CRR utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR: För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR. Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet. Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen. |
||||
|
030 |
(-) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringen Artiklarna 24 och 111 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. |
||||
|
040 |
Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningar Summan av kolumnerna 010 och 030. |
||||
|
050 – 100 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering. Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Följande poster ska rapporteras här:
Se även instruktionerna till punkt 4.1.1. |
||||
|
050 – 060 |
Obetalt kreditriskskydd: justerade värden (Ga) Artikel 235 i CRR. I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd. |
||||
|
050 |
Garantier Artikel 203 i CRR. Obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i CRR som inte är kreditderivat. |
||||
|
060 |
Kreditderivat Artikel 204 i CRR. |
||||
|
070 – 080 |
Förbetalt kreditriskskydd Dessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet. |
||||
|
070 |
Finansiell säkerhet: förenklad metod Artikel 222.1–222.2 i CRR. |
||||
|
080 |
Övrigt förbetalt kreditriskskydd Artikel 232 i CRR. |
||||
|
090 – 100 |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING Artiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas. |
||||
|
110 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Exponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN |
||||
|
120–140 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET – FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD; DEN FULLSTÄNDIGA METODEN FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER Artiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR. |
||||
|
120 |
Volatilitetsjustering av exponeringen Artikel 223.2–223.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He. |
||||
|
130 |
(-) Finansiell säkerhet: justerat värde (Cvam) Artikel 239.2 i CRR. För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C*(1-Hc-Hfx)*(t-t*)/(T-t*). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR. |
||||
|
140 |
(-) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringar Artiklarna 223.1 och 239.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C*[(1-Hc-fx)*(t-t*)/(T-t*)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C*[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C*(1-Hc-Hfx)*[(t-t*)/(T-t*)-1]. |
||||
|
150 |
Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*) Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR. |
||||
|
160 – 190 |
Uppdelning av den fullständigt justerade exponeringen i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktor Artiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR. De siffror som rapporteras ska vara de fullständigt justerade exponeringsvärdena före tillämpning av konverteringsfaktorn. |
||||
|
200 |
Exponeringsvärde Artikel 111 i CRR och del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR. Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR. |
||||
|
210 |
varav: Till följd av motpartsrisk För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR. |
||||
|
215 |
Riskvägt exponeringsbelopp före tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR. |
||||
|
220 |
Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR. |
||||
|
230 |
varav: Med en kreditvärdering av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut Artikel 112 a–d, f, g, l, n, o och q i CRR. |
||||
|
240 |
varav: Med en kreditvärdering som härleds ur staten Artikel 112 b–d, f, g, l och o i CRR. |
||||
|
Rader |
Instruktioner |
|
010 |
Summa exponeringar |
|
015 |
Varav: Fallerade exponeringar Artikel 127 i CRR. Denna rad ska endast rapporteras för exponeringsklasserna ”Poster förknippade med särskilt hög risk” och ”Aktieexponeringar”. Om en exponering antingen förtecknas i artikel 128.2 i CRR eller uppfyller de kriterier som anges i artiklarna 128.3 eller 133 i CRR ska den hänföras till exponeringsklassen ”Poster förknippade med särskilt hög risk” eller ”Aktieexponeringar”. Följaktligen ska ingen annan allokering göras även om exponeringen har fallerat i enlighet med artikel 127 i CRR. |
|
020 |
Varav: Små och medelstora företag Alla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här. |
|
030 |
Varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR. |
|
040 |
Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter Artikel 125 i CRR. Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ”säkrade genom panträtt i fastigheter”. |
|
050 |
Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR. |
|
060 |
Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR. |
|
070–130 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGTYP Det rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk. Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som omfattas av motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk. |
|
070 |
Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030. |
|
080 |
Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen. |
|
090–130 |
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
090 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån, och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR. |
|
100 |
varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR. |
|
110 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080 |
|
120 |
varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR. |
|
130 |
Från avtal om produktövergripande nettning Exponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperisering ska rapporteras på denna rad. |
|
140–280 |
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER RISKVIKTER |
|
140 |
0 % |
|
150 |
2 % Artikel 306.1 i CRR. |
|
160 |
4 % Artikel 305.3 i CRR. |
|
170 |
10 % |
|
180 |
20 % |
|
190 |
35 % |
|
200 |
50 % |
|
210 |
70 % Artikel 232.3 c i CRR. |
|
220 |
75 % |
|
230 |
100 % |
|
240 |
150 % |
|
250 |
250 % Artikel 133.2 i CRR. |
|
260 |
370 % Artikel 471 i CRR. |
|
270 |
1 250 % Artikel 133.2 i CRR. |
|
280 |
Övriga riskvikter Exponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad. För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen. Artikel 113.1–113.5 i CRR. Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ”övriga poster”. Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR. |
|
290–320 |
Memorandumposter Se även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen. |
|
290 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter. |
|
300 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande. |
|
310 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter. |
|
320 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande. |
3.3 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)
3.3.1 CR IRB-mallens räckvidd
|
74. |
CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:
|
|
75. |
Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden). |
|
76. |
Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:
|
|
77. |
För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass:
”JA” ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar. Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB). |
3.3.2 Uppdelning av CR IRB-mallen
|
78. |
CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:
|
3.3.3 C 08.01 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (CR IRB 1)
3.3.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
Instruktioner |
||||
|
010 |
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ”totala exponeringar”). Fallerande exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %. |
||||
|
020 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Instituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer. Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR. Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna. |
||||
|
030 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
040–080 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ”substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering”. |
||||
|
040–050 |
OBETALT KREDITRISKSKYDD Obetalt kreditriskskydd: de värden som avses med definitionen i artikel 4.1.59 i CRR. Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. |
||||
|
040 |
GARANTIER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220. |
||||
|
050 |
KREDITDERIVAT Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220. |
||||
|
060 |
ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras. Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170. |
||||
|
070–080 |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas. |
||||
|
090 |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen. |
||||
|
100, 120 |
varav: Poster utanför balansräkningen Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
||||
|
110 |
EXPONERINGSVÄRDE Här rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR. För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt. På raderna 040–060 (transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ”Varav exponeringsvärden som härrör från motpartsrisk”. |
||||
|
130 |
varav: Till följd av motpartsrisk Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
||||
|
140 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
150–210 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG Metoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande:
|
||||
|
150 |
GARANTIER Se instruktionerna till kolumn 040. |
||||
|
160 |
KREDITDERIVAT Se instruktionerna till kolumn 050. |
||||
|
170 |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Det relevanta värde som används i institutets interna modeller. De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. |
||||
|
180 |
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla de finansiella säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde. |
||||
|
190–210 |
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 199.1–199.8 och 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande: Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla övriga säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. |
||||
|
190 |
FAST EGENDOM Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Uthyrning av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet. |
||||
|
200 |
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Uthyrning av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde. |
||||
|
210 |
FORDRINGAR Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde. |
||||
|
220 |
OMFATTAS AV BEHANDLING AV DUBBLA FALLISSEMANG: OBETALT KREDITRISKSKYDD Garantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ”garantier” och 050 ”kreditderivat”. |
||||
|
230 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Fallerande exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR. Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena. Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen). För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E*, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD* i enlighet med artikel 228.2 i CRR. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ”motpartsriskklass” med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240. |
||||
|
240 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
250 |
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar. Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ”hushåll”. |
||||
|
255 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas. |
||||
|
260 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas. |
||||
|
270 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
280 |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST Förväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. |
||||
|
290 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Här rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna. |
||||
|
300 |
ANTAL GÄLDENÄRER Artikel 172.1 och 172.2 i CRR. För alla exponeringsklasser utom hushåll och de fall som avses i artikel 172.1 e andra meningen i CRR ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats. Inom exponeringsklassen hushåll eller om separata exponeringar mot samma gäldenär hänförs till olika klasser i enlighet med artikel 172.1 e andra meningen i CRR i andra exponeringsklasser ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass. Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter). |
|
Rader |
Instruktioner |
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
015 |
Varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR. |
|
020–060 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP: |
|
020 |
Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030. |
|
030 |
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen. |
|
040–060 |
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
040 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR. Transaktioner för värdepapperisering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060. |
|
050 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060. |
|
060 |
Från avtal om produktövergripande nettning Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
|
070 |
EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: SUMMA För exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR. Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen. |
|
080 |
KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: SUMMA Artikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker. |
|
090–150 |
UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: |
|
120 |
varav: Tillhörande kategori 1 Artikel 153.5 tabell 1 i CRR. |
|
160 |
ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER Artiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR. |
|
170 |
EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad. |
|
180 |
UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVAD FORDRINGAR Utspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR. I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering. |
3.3.4 C 08.02 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (uppdelning per riskklass) (mall CR IRB 2)
|
Kolumn |
Instruktioner |
|
005 |
Riskklass (radidentifierare) Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
|
010–300 |
För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1. |
|
Rad |
Instruktioner |
|
010–001 – 010-NNN |
De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall. |
3.4 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION
|
79. |
Institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 ska lämna uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området Övriga länder. |
|
80. |
Termen ”motpartens säte” avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. CRM-metoder med substitutionseffekt kan alltså ändra allokeringen av en exponering mot ett land. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ”övriga länder” oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig. |
|
81. |
Uppgifter om ”ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer” ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ”exponeringsvärde” och ”riskvägda exponeringsbelopp” ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte. |
3.4.1 C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt schablonmetoden (CR GB 1)
3.4.1.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Samma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen. |
|
020 |
Fallerade exponeringar Ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar, och för fallerade exponeringar som hör till exponeringsklasserna” exponeringar förknippade med särskilt hög risk eller ”aktieexponeringar”. Denna ”memorandumpost” ger ytterligare information om motpartsstrukturen för fallerade exponeringar. Exponeringar som klassificeras som ”fallerade exponeringar” enligt artikel 112 j i CRR ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ”fallerande exponeringar”. Denna uppgift är en ”memorandumpost” och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar”, ”exponeringar som är förenade med särskilt hög risk” eller ”aktieexponeringar” enligt artikel 112 j, k respektive p i CRR. |
|
040 |
Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass. |
|
050 |
Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
055 |
Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
060 |
Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii]. |
|
070 |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerade exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen. |
|
075 |
Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen. |
|
080 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen. |
|
090 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen. |
|
Rader |
|
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker Artikel 112 a i CRR. |
|
020 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Artikel 112 b i CRR. |
|
030 |
Offentliga organ Artikel 112 c i CRR. |
|
040 |
Multilaterala utvecklingsbanker Artikel 112 d i CRR. |
|
050 |
Internationella organisationer Artikel 112 e i CRR. |
|
060 |
Institut Artikel 112 f i CRR. |
|
070 |
Företag Artikel 112 g i CRR. |
|
075 |
Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
080 |
Hushåll Artikel 112 h i CRR. |
|
085 |
Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
090 |
Säkrade genom panträtt fastigheter Artikel 112 i i CRR. |
|
095 |
Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
100 |
Fallerande exponeringar Artikel 112 j i CRR. |
|
110 |
Poster förknippade med särskilt hög risk Artikel 112 k i CRR. |
|
120 |
Säkerställda obligationer Artikel 112 l i CRR. |
|
130 |
Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg Artikel 112 n i CRR. |
|
140 |
Företag för kollektiva investeringar (fond) Artikel 112 o i CRR. |
|
150 |
Aktieexponeringar Artikel 112 p i CRR. |
|
160 |
Övriga exponeringar Artikel 112 q i CRR. |
|
170 |
Summa exponeringar |
3.4.2 C 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt internmetoden (CR GB 2)
3.4.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Samma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen. |
|
030 |
Varav fallerande exponeringar Ursprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
040 |
Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass. |
|
050 |
Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
055 |
Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
060 |
Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii]. |
|
070 |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerade exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen. |
|
080 |
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen. |
|
090 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) Samma definition som för kolumn 230 i CR IRB-mallen. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. |
|
100 |
varav: fallerade exponeringar Exponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
105 |
Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen. |
|
110 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen. |
|
120 |
Varav fallerande exponeringar Riskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
125 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen. |
|
130 |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST Samma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen. |
|
Rader |
|
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker Artikel 147.2 a i CRR. |
|
020 |
Institut Artikel 147.2 b i CRR. |
|
030 |
Företag Alla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR. |
|
042 |
varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier) Artikel 147.8 a i CRR. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. |
|
045 |
varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier Artiklarna 147.8 a och 153.5 i CRR |
|
050 |
varav: Små och medelstora företag Artikel 147.2 c i CRR. |
|
060 |
Hushåll Alla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d. |
|
070 |
Hushåll – säkrade genom fastigheter Exponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
080 |
Små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
090 |
Ej små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
100 |
Hushåll – Kvalificerad rullande exponering Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR. |
|
110 |
Övrigt hushåll De övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100. |
|
120 |
Små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
130 |
Ej små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR. |
|
140 |
Aktier Aktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR. |
|
150 |
Summa exponeringar |
3.4.3 Tabell 09.04 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde (CCB)
3.4.3.1 Allmänna kommentarer
|
82. |
Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av institutets specifika kontracykliska kapitalbuffert. De begärda uppgifterna rör kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR och det geografiska området för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (berörda kreditexponeringar). |
|
83. |
Uppgifterna i mall C 09.04 begärs för totala berörda kreditexponeringar inom alla jurisdiktioner där dessa exponeringar finns och individuellt för var och en av de jurisdiktioner i vilka relevanta kreditexponeringar finns. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje jurisdiktion rapporteras separat. |
|
84. |
Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning. |
|
85. |
För att fastställa det geografiska området fördelas exponeringarna på grundval av direkt gäldenär enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 av den 4 juni 2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar. Metoder för kreditriskreducering ändrar därför inte allokeringen av en exponering till dess geografiska område när det gäller uppgifter som ska rapporteras i denna mall. |
3.4.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Belopp Värdet av berörda kreditexponeringar och tillhörande kapitalbaskrav fastställda i enlighet med anvisningarna för de olika raderna. |
|
020 |
Procent |
|
030 |
Kvalitativ information Denna information ska endast rapporteras för institutets hemviststat (den jurisdiktion som motsvarar dess hemmedlemsstat) och totalt för alla länder. Instituten ska rapportera antingen {y} eller {n} i enlighet med instruktionerna för den aktuella raden. |
|
Rader |
|
||||||||||
|
010–020 |
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. |
||||||||||
|
010 |
Exponeringsvärde enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 111 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 050. |
||||||||||
|
020 |
Exponeringsvärde enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 166 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 060. |
||||||||||
|
030–040 |
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD. |
||||||||||
|
030 |
Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder Summan av långa och korta nettopositioner i enlighet med artikel 327 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR:
|
||||||||||
|
040 |
Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller För berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitlen 2 och 5 i CRR ska summan av följande rapporteras:
|
||||||||||
|
050–060 |
Berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
050 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
060 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
070–110 |
Kapitalbaskrav och vikter |
||||||||||
|
070 |
Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB Summan av raderna 080, 090 och 100. |
||||||||||
|
080 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering i handelslagret ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 100. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR. |
||||||||||
|
090 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR för specifik risk, eller i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR för fallissemangs- och migrationsrisker för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar inom ramen för marknadsrisker är bland annat kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR och kapitalbaskrav för exponeringar mot företag för kollektiva investeringar fastställda i enlighet med artikel 348 i CRR. |
||||||||||
|
100 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. |
||||||||||
|
110 |
Kapitalbaskravsvikter Den vikt som tillämpas på det kontracykliska buffertvärdet i varje land beräknas som en andel av kapitalbaskraven, fastställd enligt följande:
Uppgifter om kapitalbaskravsvikter ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
120–140 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde |
||||||||||
|
120 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet i enlighet med artikel 136, 137, 138 och 139 i CRD. Denna rad ska lämnas tom om inget kontracykliskt buffertvärde har fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som fastställts av den utsedda myndigheten, men som ännu inte är tillämpliga i landet i fråga vid rapporteringsreferensdatum, ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
130 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet i fråga och som fastställts av den utsedda myndigheten i det land där institutet har sitt säte, i enlighet med artiklarna 137, 138, 139,140.1, 140.2 och 140.3 i CRD. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som ännu inte är tillämpliga vid rapporteringsreferensdatum ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som gäller i det land där institutet har sitt säte ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
140 |
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde fastställt i enlighet med artikel 140.1 i CRD. Det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet beräknas som det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns, eller som gäller vid tillämpningen av artikel 140 i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3 i CRD. Det aktuella kontracykliska buffertvärdet rapporteras i [r120; c020; rapporteringsblad per land], eller [r130; c020; rapporteringsblad per land] i tillämpliga fall. Den vikt som gäller för det kontracykliska buffertvärdet i varje land är andelen kapitalbaskrav av de totala kapitalbaskraven, och ska rapporteras i [r110; c020; rapporteringsblad per land]. Uppgifter om det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet ska endast rapporteras totalt för alla länder och inte för varje land separat. |
||||||||||
|
150 – 160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % |
||||||||||
|
150 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar I enlighet med artikel 2.5 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 kan allmänna kreditexponeringar mot utlandet, som tillsammans inte överstiger 2 % av den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen i institutet, fördelas till institutets hemmedlemsstat. Den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen beräknas genom att man undantar allmänna kreditexponeringar lokaliserade i enlighet med artikel 2.5 a och artikel 2.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014. Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell. |
||||||||||
|
160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret I enlighet med artikel 3.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 får institut fördela exponeringar i handelslager till sin hemmedlemsstat om totala exponeringar i handelslagret inte överstiger 2 % av deras totala allmänna kreditexponeringar, exponeringar i handelslager och värdepapperiseringsexponeringar. Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell. |
3.5 C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)
3.5.1 Allmänna kommentarer
|
86. |
CR EQU IRB-mallen är uppdelad i följande två undermallar: CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ”CR EQU IRB” både mallen ”CR EQU IRB 1” och mallen ”CR EQU IRB 2”, beroende på vad som är tillämpligt. |
|
87. |
CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR. |
|
88. |
I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:
|
|
89. |
Fondföretag som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen. |
|
90. |
I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR:
Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)). |
|
91. |
Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:
|
3.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)
|
Kolumner |
|
|
005 |
MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
|
010 |
INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR. PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. ”totala exponeringar”) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkning av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska vikterna för exponeringsvärdet fastställas med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). |
|
020 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER I kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar. I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ”obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper”). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR. |
|
030–040 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET OBETALT KREDITRISKSKYDD GARANTIER KREDITDERIVAT Oavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. |
|
050 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING (-) SUMMA UTFLÖDEN I kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. |
|
060 |
EXPONERINGSVÄRDE Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR). Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR). |
|
070 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR. |
|
080 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP I kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR. Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR). När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR). |
|
090 |
MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUST I kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR. |
|
92. |
I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). |
|
Rader |
|||||
|
CR EQU IRB 1 – rad 020 |
PD/LGD-METOD: SUMMA Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen. |
||||
|
CR EQU IRB 1 – raderna 050–090 |
FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS: På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de begärda uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper. |
||||
|
CR EQU IRB 1 – rad 100 |
METOD MED INTERNA MODELLER Institut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 100. |
||||
|
CR EQU IRB 1 – rad 110 |
AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Institut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera
|
||||
|
CR EQU IRB 2 |
UPPDELNING PER MOTPARTSRISKKLASS AV TOTALA EXPONERINGAR FÖR VILKA PD/LGD-METODEN TILLÄMPAS Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen. Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. |
||||
3.6 C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)
3.6.1 Allmänna kommentarer
|
93. |
I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR. |
|
94. |
I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret. |
|
95. |
Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. |
|
96. |
Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet. |
|
97. |
Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav. |
|
98. |
I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5. |
|
99. |
Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR. För detta används mallarna för kreditrisk (CR SA, CR IRB). |
3.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS I kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser. Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen. |
|
020 |
EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER I kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet. Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020. |
|
030 |
KAPITALBASKRAV I kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR. |
|
040 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK I enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken. |
|
Rader |
|
|
010 |
Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret På rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR). |
|
020 – 060 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag. |
|
070 |
Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret På rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med en tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR). |
|
080 – 120 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag. |
3.7 C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
3.7.1 Allmänna kommentarer
|
100. |
I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare. |
|
101. |
I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR. |
3.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Ett institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen. En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR. |
|
020–040 |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Enligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans. |
|
020 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR. |
|
030 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN: OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR. |
|
040 |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps. |
|
050 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040. |
|
060 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen. |
|
070 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer. Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
080–110 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden). Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
080 |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
090 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
100–110 |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras. |
|
100 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN Artiklarna 222.3, 235.1 och 235.2. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(-) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen. |
|
110 |
SUMMA INFLÖDEN Värdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen. |
|
120 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
130 |
(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR). Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
140 |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
150–180 |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR. Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %,]0 %, 20 %],]20 %, 50 %] och]50 %, 100 %]. |
|
190 |
EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
200 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp. |
|
210 |
OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen. |
|
220–320 |
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT |
|
220–260 |
KREDITVÄRDERADE Positioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR. |
|
270 |
1 250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE) Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR. |
|
280 |
GENOMLYSNING Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). |
|
290 |
GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP Det exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR. Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR. |
|
300 |
GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
310 |
INTERNMETODEN (IAA) Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden. |
|
320 |
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
330 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall. |
|
340 |
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING Eventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn. |
|
350 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare. |
|
360 |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar. |
|
370–380 |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP: FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR. |
|
390 |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner. |
|
102. |
CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar. |
|
103. |
Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information. |
|
Rader |
|
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer. |
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR. |
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR. |
|
040–060 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar. Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060). |
|
070–090 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR. |
|
100 |
FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR. |
|
110 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut. |
|
120–140 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer. |
|
150–170 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
180 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
|
190–210 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer. |
|
220–240 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
250–290 |
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190, 210–270 och kolumnerna 330–340. |
3.8 C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
3.8.1 Allmänna kommentarer
|
104. |
I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden. |
|
105. |
Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare. |
|
106. |
CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret. |
3.8.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR På raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen. Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen. |
|
020–040 |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Artiklarna 249 och 250 i CRR. Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen. |
|
020 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR. |
|
030 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN: OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR. |
|
040 |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps. |
|
050 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040. |
|
060–090 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Se artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden). |
|
060 |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR. I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd eller partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt. Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
070 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR. Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
080–090 |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras. |
|
080 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN Artikel 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
090 |
SUMMA INFLÖDEN Denna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
100 |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
110 |
(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER, JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR). |
|
120 |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR. |
|
130–160 |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges. I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, (0 %, 20 %], (20 %, 50 %] och (50 %, 100 %]. |
|
170 |
EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
180 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp. |
|
190 |
OMFATTAS AV RISKVIKTER |
|
200–320 |
EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG) Artikel 261 i CRR. Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR. |
|
330 |
FORMELBASERAD METOD Den formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR. Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges. |
|
340 |
DEN FORMELBASERADE METODEN: GENOMSNITTLIG RISKVIKT Kreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ”effektiva riskvikt” när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100). När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ”T” ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR. I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras. |
|
350 |
GENOMLYSNING Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen). I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas. Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ”Poster utanför balansräkningen och derivat”. Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350. För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR. |
|
360 |
GENOMLYSNING: GENOMSNITTLIG RISKVIKT Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
370 |
INTERNMETOD I artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP). |
|
380 |
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras. |
|
390 |
(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Institut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen. |
|
400 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Totalt riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall. |
|
410 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING När det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn. |
|
420 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. |
|
430 |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar. Negativa värden ska rapporteras i denna kolumn. |
|
440–450 |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP: FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering). |
|
460 |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner. |
|
107. |
CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar. |
|
108. |
Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information. |
|
Rader |
|
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer. |
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR. |
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR. |
|
040–090 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts. Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR. |
|
100–150 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR. |
|
160 |
FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR. |
|
170 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut. |
|
180–230 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer. |
|
240–290 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
300 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
|
310–360 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
370–420 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
430–540 |
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 (tabell 4) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170, 190–320 och kolumnerna 400–410. |
3.9 C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)
3.9.1 Allmänna kommentarer
|
109. |
I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC och MKR SA CTP) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande gruppen och kapitalbaskraven är beskaffade. |
|
110. |
Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:
|
|
111. |
Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut (2) som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet. |
|
112. |
När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska särskilt rapportera kolumnerna 010–040, 070–110, 160, 190, 290–400; 420–470. |
|
113. |
Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare. |
3.9.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|||||||||||||||||||||
|
005 |
RADNUMMER Detta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
||||||||||||||||||||
|
010 |
INTERN KOD Den interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning. |
||||||||||||||||||||
|
020 |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn) Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
030 |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn) I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras. |
||||||||||||||||||||
|
040 |
TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK) Följande förkortningar rapporteras:
Definitionerna av ”traditionell värdepapperisering” och ”syntetisk värdepapperisering” återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
050 |
KONTOBEHANDLING: STÅR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR KVAR I BALANSRÄKNINGEN ELLER DE ÄR BORTTAGNA FRÅN DEN? Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar:
I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen. Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen. Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn. Alternativet ”P” (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IAS 39.30–35. |
||||||||||||||||||||
|
060 |
SOLVENSBEHANDLING: VILKA VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITIONER OMFATTAS AV KAPITALBASKRAVEN? Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar:
Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR. I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret). Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden. Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller). Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
070 |
VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING? Utifrån de definitioner av ”värdepapperisering” och ”återvärdepapperisering” som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar:
|
||||||||||||||||||||
|
080–100 |
BIBEHÅLLANDE Artiklarna 404–410 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
080 |
TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS För varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR:
|
||||||||||||||||||||
|
090 |
BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET Originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten). Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel. Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse). |
||||||||||||||||||||
|
100 |
UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET? Artikel 405.1 i CRR. Följande förkortningar rapporteras:
Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse). |
||||||||||||||||||||
|
110 |
INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE) Följande förkortningar rapporteras:
Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
120–130 |
GÄLLER INTE PROGRAM FÖR TILLGÅNGSBASERADE CERTIFIKAT (ABCP) På grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130. |
||||||||||||||||||||
|
120 |
URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år) Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ”mm/yyyy” (mån/år). Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
130 |
TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN I denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
140–220 |
VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR I kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen. |
||||||||||||||||||||
|
140 |
TOTALT BELOPP Instituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
150 |
INSTITUTENS ANDEL (%) Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett). Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
160 |
TYP I denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder:
Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer. När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena. |
||||||||||||||||||||
|
170 |
TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD) I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen. Följande förkortningar rapporteras:
Om schablonmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA. Om internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB. Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
180 |
ANTAL EXPONERINGAR Artikel 261.1 i CRR. Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
190 |
LAND Här rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ”OT” (övrigt) rapporteras. |
||||||||||||||||||||
|
200 |
ELGD (%) Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
210 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen. I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
220 |
KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%) I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. kirb definieras i artikel 242.4 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
230–300 |
VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR I dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet. |
||||||||||||||||||||
|
230–250 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge). |
||||||||||||||||||||
|
230 |
PRIORITERADE Alla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge ska tillhöra denna kategori. |
||||||||||||||||||||
|
240 |
MELLANLIGGANDE Se artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
250 |
FÖRSTAFÖRLUST Tranch i första-förlustläge definieras i artikel 242.15 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
260–280 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge). Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen. |
||||||||||||||||||||
|
290 |
FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM Det slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum:
Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges. |
||||||||||||||||||||
|
300 |
RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG Det datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation). Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges. |
||||||||||||||||||||
|
310–400 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER I denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (högt rangordnade, mellanliggande, i första-förlustläge). |
||||||||||||||||||||
|
310–330 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen. |
||||||||||||||||||||
|
340–360 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster utanför balansräkningen. |
||||||||||||||||||||
|
370–400 |
MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360). |
||||||||||||||||||||
|
370 |
DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS) Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS). I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut:
|
||||||||||||||||||||
|
380 |
IRS / CRS Ränteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR. |
||||||||||||||||||||
|
390 |
GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER Likviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden). |
||||||||||||||||||||
|
400 |
ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER) Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR). |
||||||||||||||||||||
|
410 |
FÖRTIDA AMORTERING: TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR I artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen). Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar). I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas. Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB. |
||||||||||||||||||||
|
420 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN Denna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB. I denna kolumn rapporteras ett negativt värde. |
||||||||||||||||||||
|
430 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET |
||||||||||||||||||||
|
440 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET |
||||||||||||||||||||
|
450–510 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET |
||||||||||||||||||||
|
450 |
KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ? Följande förkortningar rapporteras:
|
||||||||||||||||||||
|
460–470 |
NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTA Se kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP. |
||||||||||||||||||||
|
480 |
SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISK Se kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP. |
||||||||||||||||||||
4. MALLAR FÖR OPERATIV RISK
4.1. C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
4.1.1. Allmänna Kommentarer
|
114. |
Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank. |
|
115. |
Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om reviderade uppgifter inte är tillgängliga får instituten använda skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. uppfyller villkoren för särskilda omständigheter under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter. |
|
116. |
Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga. |
|
117. |
I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk. |
|
118. |
Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena. |
|
119. |
Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk. |
4.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–030 |
RELEVANT INDIKATOR Institut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA. Med ”relevant indikator” avses nedan ”summan av posterna” i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR. Om institutets uppgifter om ”relevant indikator” avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år +2). Om det helt saknas historiska uppgifter om ”relevant indikator” får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar. |
|
040–060 |
LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ASA) I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR). För affärsområdet ”storkundsbank” ska även värdepapper utanför handelslagret tas med. |
|
070 |
KAPITALBASKRAV Kapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070. |
|
071 |
SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKER Artikel 92.4 i CRR Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5. |
|
080 |
VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM Artikel 18.1 i CRR (avseende som inkluderas, med den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR) om vilken metod som används för att fördela operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU. |
|
090–120 |
MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD) |
|
090 |
KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING De kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan). |
|
100 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS I kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR). |
|
110 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING Diversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ”perfekt samband”) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ”perfekt samband” mellan riskklasserna). Förhållandet med ”perfekt samband” inträffar i ”utgångsläget”, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ”utgångsläget”, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ”diversifieringskapaciteten” i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %. |
|
120 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA INSURANCE MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING) I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR. |
|
Rader |
|
|
010 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN BASMETODEN (BIA) TILLÄMPAS På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR). |
|
020 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN SCHABLONMETODEN (TSA) ELLER DEN ALTERNATIVA SCHABLONMETODEN (ASA) TILLÄMPAS Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras. |
|
030–100 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN TSA TILLÄMPAS Institut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR. |
|
110–120 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN ASA TILLÄMPAS Institut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank”. Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ”storkundsbank” och ”hushållsbank” såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget. |
|
130 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN INTERNMÄTNINGSMETODER (AMA) TILLÄMPAS Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR). Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA. |
4.2 OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)
4.2.1 Allmänna kommentarer
|
120. |
I mall C 17.01 (OPR DETAILS 1) summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden. I mall C 17.02 (OPR DETAILS 2) ges detaljerad information om de största förlusthändelserna under året. |
|
121. |
Förluster till följd av operativa risker kopplade till kreditrisker och som omfattas av kapitalbaskrav för kreditrisk (kreditrelaterade operativa riskhändelser) beaktas varken i mall C 17.01 eller i mall C 17.02. |
|
122. |
Vid kombinerad användning av olika metoder för beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk enligt artikel 314 i CRR ska ett instituts redovisade förluster och återvinningar rapporteras i C 17.01 och C 17.02, oavsett vilken metod som använts för att beräkna kapitalbaskraven. |
|
123. |
bruttoförlust: en förlust som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – i enlighet med artikel 322.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar ”snabbt återvunna förlusthändelser”, som avses nedan. |
|
124. |
återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter. Återvinningar delas upp i återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring. |
|
125. |
snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR DETAILS. |
|
126. |
Den dag då en förlust eller reserv/provision först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen). |
|
127. |
Förluster som orsakats av en gemensam operativ riskhändelse eller av flera händelser kopplade till en ursprunglig operativ riskhändelse som orsakar händelser eller förluster (huvudhändelsen) slås ihop. De hopslagna händelserna ska betraktas och rapporteras som en händelse och de hänförliga bruttoförlustbeloppen respektive förlustkorrigeringarna ska därför summeras. |
|
128. |
De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret). Både för uppgifter som rapporterats i juni och i december avser ”tidigare rapporteringsreferensperiod” alla rapporteringsreferensperioder till och med den som slutar vid föregående kalenderårs utgång. |
|
129. |
För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b i) i denna förordning ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ”den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat”. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b iii ska bruttonationalprodukten till marknadspris – enligt definitionen i punkt 8.89 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (ESA 2010) och publicerad av Eurostat för det föregående kalenderåret – användas. |
4.2.2 C 17.01: Förluster och återvinningar per affärsområde och händelsetyp det senaste året (OPR DETAILS 1)
4.2.2.1 Allmänna kommentarer
|
130. |
I mall C.17.01 ska uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ”företagsövergripande poster” som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden. |
|
131. |
Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde. |
|
132. |
Raderna visar affärsområdena och inom varje affärsområde, uppgifter om antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbelopp (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, de förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna och de totala återvinningsbeloppen (direkta återvinningar såväl som återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring). |
|
133. |
För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och bruttoförlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10 000, 20 000, 100 000 och 1 000 000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen |
4.2.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–070 |
HÄNDELSETYP Instituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070). Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080. |
|
080 |
SUMMA HÄNDELSETYPER I kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera totalt ”Antal händelser (nya händelser)”, totalt ”Bruttoförlustbelopp (nya händelser)”, totalt ”Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar”, de totala ”förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder”, ”Största enskilda förlust”, ”Summa av de fem största förlusterna”, ”Total direkt återvinning” och ”Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring”. Förutsatt att institutet har fastställt händelsetypen för alla förluster visar kolumn 080 en summering av antalet förlusthändelser, det sammanräknade bruttoförlustbeloppen, de totala återvinningsbeloppen och de totala förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder som rapporteras i kolumnerna 010–070. Den största enskilda förlusten som rapporteras i kolumn 080 är den största enskilda förlusten inom ett affärsområde och identisk med det högsta beloppet av de största enskilda förluster som rapporteras i kolumnerna 010–070, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för alla förluster. Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde. |
|
090–100 |
MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN I kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR. Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090. Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100). |
|
Rader |
|||||
|
010–880 |
AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER Instituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ”företagsövergripande poster” som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbeloppet (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna, totalt direkt återvinningsbelopp och de total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring. För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska det bruttoförlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden. Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka affärsområdet är okänt i kolumn 910–980. |
||||
|
010, 110, 210, 310, 410, 510, 610, 710, 810 |
Antal händelser (nya händelser) Antalet händelser är antalet operativa riskhändelser där bruttoförluster beaktats under rapporteringsreferensperioden. Antalet händelser ska avse nya händelser, dvs. operativa riskhändelser
”Nya händelser” innefattar inte operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under föregående rapporteringsreferensperiod som redan ingår i tidigare tillsynsrapporter. |
||||
|
020, 120, 220, 320, 420, 520, 620, 720, 820 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) Bruttoförlustbeloppet är de förlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar). Alla förluster som avser en enskild händelse som inte beaktats under rapporteringsreferensperioden räknas samman och betraktas som bruttoförlusten för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden. De rapporterade bruttoförlustbeloppet ska avse ”nya händelser” enligt definitionen i raden ovan. För händelser ”som beaktas för första gången” under en föregående rapporteringsreferensperiod som inte ingått i några tidigare tillsynsrapporter ska den totala förlust som ackumulerats fram till rapporteringsreferensdatumet (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) rapporteras som bruttoförlusten på rapporteringsreferensdatumet. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
030, 130, 230, 330, 430, 530, 630, 730, 830 |
Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar är antalet operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under tidigare rapporteringsreferensperioder och som redan ingår i tidigare rapporter för vilka förlustkorrigeringar gjorts under innevarande rapporteringsreferensperiod. Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska summan av dessa förlustkorrigeringar räknas som en värdering under perioden. |
||||
|
040, 140, 240, 340, 440, 540, 640, 740, 840 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsreferensperioder är summan av följande element (positiva eller negativa):
Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska alla dessa förlustkorrigeringsbelopp summeras med beaktande av tecknet för värderingen (positivt eller negativt). Denna summa betraktas som förlustkorrigeringen för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden. Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen rapporterades för ett referensdatum i december (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
050, 150, 250, 350, 450, 550, 650, 750, 850 |
Största enskilda förlust Den största enskilda förlusten är den största av
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
060, 160, 260, 360, 460, 560, 660, 760, 860 |
Summa av de fem största förlusterna Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
070, 170, 270, 370, 470, 570, 670, 770, 870 |
Total direkt återvinning Direkta återvinningar är alla återvinningar som erhållits utom de som omfattas av artikel 323 i CRR enligt vad som rapporteras i raden nedan. Det totala direkta återvinningsbeloppet är summan av alla direkta återvinningar och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder. |
||||
|
080, 180, 280, 380, 480, 580, 680, 780, 880 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring Återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring är de återvinningar som omfattas av artikel 323 i CRR. Den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring är summan av alla återvinningar och andra mekanismer för risköverföring och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsreferensperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder. |
||||
|
910–980 |
SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN För varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget rapporteras. |
||||
|
910–914 |
Antal händelser På rad 910 ska det antal händelser som överstiger det interna tröskelvärdet uppdelade i händelsetyper för affärsområdena sammantaget rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall. På raderna 911–914 ska antalet händelser med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:
|
||||
|
920–924 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är bruttoförlustbeloppet (nya händelser) som rapporteras i rad 920 en summering av bruttoförlustbeloppen för nya händelser för varje affärsområde. På raderna 921–914 ska bruttoförlustbeloppet för varje händelse med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras. |
||||
|
930, 935, 936 |
Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar På rad 930 ska summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering, i enlighet med raderna 030, 130 ..., 830, rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall. Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigering ska delas upp i antalet händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden och antalet händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (alla ska rapporteras med positivt tecken). |
||||
|
940, 945, 946 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder På rad 940 ska summan av förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder per affärsområde (i enlighet med raderna 040, 140 ..., 840) rapporteras. Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är det belopp som rapporteras på rad 940 en summering av de förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder som rapporterats för de olika affärsområdena. Antalet förlustkorrigeringar ska delas upp i beloppet som avser händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden (rad 945, rapporteras som ett positivt tal) och beloppet som avser händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (rad 946, rapporteras som ett negativt tal). Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken på rad 946 i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet. |
||||
|
950 |
Största enskilda förlust Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den största enskilda förlusten den största förlusten över det interna tröskelvärdet för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Dessa siffror kan vara högre än den största enskilda förlust som registrerats inom varje affärsområde, om en händelse berör flera affärsområden. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:
|
||||
|
960 |
Summa av de fem största förlusterna Summan av de fem största bruttoförlusterna för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Detta belopp kan vara högre än den största summa av de fem största förlusterna som registrerats inom varje affärsområde. Denna summa ska rapporteras oavsett antalet förluster. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 i tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och om det har fastställt händelsetyperna för alla förluster ska summan av de fem största kolumnerna, för kolumn 080 vara summan av de fem största förlusterna i hela matrisen, vilket betyder att den inte behöver vara lika med varken det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna” på rad 960 eller det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna i kolumn 080”. |
||||
|
970 |
Total direkt återvinning Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är de totala direkta återvinningarna summan av de direkta återvinningarna för varje affärsområde. |
||||
|
980 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring summan av den totala återvinningen från försäkring och andra mekanismer för risköverföring för varje affärsområde. |
||||
4.2.3 C 17.02: Operativ risk: Detaljerad information om de största förlusthändelserna under det senaste året (OPR DETAILS 2)
4.2.3.1 Allmänna kommentarer
|
134. |
I mall C 17.02 ska uppgifter om enskilda förlusthändelser lämnas (en rad per händelse). |
|
135. |
De uppgifter som rapporteras i mallen ska avse ”nya händelser”, dvs. operativa riskhändelser
|
|
136. |
Endast händelser som leder till bruttoförlustbelopp på minst 100 000 euro ska rapporteras
Med beaktande av detta tröskelvärde ska följande ingå i mallen:
|
4.2.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Händelse-ID Händelse-ID är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Om ett internt ID finns tillgängligt ska instituten ange internt ID. I annat fall ska det ID som rapporteras följa nummerordning 1, 2, 3 osv. |
|
020 |
Redovisningsdatum Den dag då en förlust eller reserv/avsättning först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. |
|
030 |
Datum för inträffande Den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början. |
|
040 |
Datum för upptäckt Den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen. |
|
050 |
Händelsetyp De händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR. |
|
060 |
Bruttoförlust Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan. |
|
070 |
Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan, netto efter direkta återvinningar till följd av förlusthändelser. |
|
080 – 160 |
Bruttoförlust per affärsområde Den bruttoförlust som rapporteras i kolumn 060 ska hänföras till relevant affärsområde i enlighet med artiklarna 317 och 322.3 b i CRR. |
|
170 |
Namn på juridisk person Namnet på den juridiska person enligt kolumn 010 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffar. |
|
180 |
LEI-kod LEI-koden enligt kolumn 025 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffat. |
|
190 |
Affärsenhet Affärsenhet eller företagsdivision inom enheten där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera affärsenheter eller företagsdivisioner påverkas – inträffat. |
|
200 |
Beskrivning En narrativ beskrivning av händelsen, i tillämpliga fall i generella och anonyma ordalag, som minst bör ska innehålla information om själva händelsen och om vad som orsakat händelsen, om detta är känt. |
5. MALLAR FÖR MARKNADSRISKER
|
137. |
Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM). |
|
138. |
Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som emitterat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som emitterat det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR. |
5.1 C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)
5.1.1 Allmänna kommentarer
|
139. |
I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell {325;060} (värdepapperiseringar) respektive cell {330;060} (CTP).. |
|
140. |
Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH, USD och en restmall för alla andra valutor. |
5.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|
|
010–350 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET Positioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod. |
|
011 |
GENERELL RISK: |
|
012 |
Derivat Derivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall. |
|
013 |
Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret. |
|
020–200 |
LÖPTIDSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid. |
|
210–240 |
GENERELL RISK: DURATIONSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3. |
|
250 |
SPECIFIK RISK Summan av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330. Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR. |
|
251–321 |
Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar Summan av de belopp som rapporteras på raderna 260–321. Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ”genomlysning”). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321. Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR: Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid. Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas. |
|
325 |
Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument Det totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI. |
|
330 |
Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI. |
|
350–390 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.2 C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
5.2.1 Allmänna kommentarer
|
141. |
I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden. |
|
142. |
I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM. |
|
143. |
Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1. |
5.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR. |
|
050–060 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
070–520 |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTER Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner. |
|
230–240 och 460–470 |
1 250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
250–260 och 480–490 |
FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser. |
|
270 och 500 |
GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR. |
|
280–290 / 510–520 |
INTERNMETOD Artiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ”investment grade”. |
|
530–540 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Artikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 14.2 i CRR. |
|
550–570 |
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd. |
|
580–600 |
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
610 |
Kapitalbaskravet fastställs till det högsta av följande värden: I enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600). |
|
Rader |
|||||||||||||||||||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut. |
||||||||||||||||||||
|
040, 070 och 100 |
VÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.38 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
020,050, 080 och 110 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
030–050 |
ORIGINATOR Artikel 4.1.41 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
060–080 |
INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut. |
||||||||||||||||||||
|
090–110 |
MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
||||||||||||||||||||
|
120–210 |
UPPDELNING AV DET TOTALA BELOPPET FÖR RISKVÄGDA LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP Artikel 337.4 sista meningen i CRR. Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ”typ”):
Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen. |
||||||||||||||||||||
5.3 C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
5.3.1 Allmänna kommentarer
|
144. |
I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden. |
|
145. |
I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM. |
|
146. |
Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ”Övriga CTP-positioner” är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ”värdepapperisering” och ”kreditderivat på n:te förfall”. |
|
147. |
Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1. |
5.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR. |
|
050–060 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
070–400 |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
160 och 330 |
ÖVRIGA Övriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner. Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt. |
|
170–180 och 360–370 |
1 250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
190–200 och 340–350 |
FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR. |
|
210 / 380 |
GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR. |
|
220–230 och 390–400 |
INTERNMETOD Artikel 259.3–259.4 i CRR. |
|
410–420 |
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
430–440 |
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. SUMMA KAPITALBASKRAV |
|
450 |
KAPITALBASKRAVET FASTSTÄLLS TILL DET HÖGSTA AV FÖLJANDE VÄRDEN: den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440). |
|
Rader |
|||||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut. |
||||||
|
020–040 |
ORIGINATOR Artikel 4.1.13 i CRR. |
||||||
|
050–070 |
INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut. |
||||||
|
080–100 |
MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
||||||
|
030, 060 och 090 |
VÄRDEPAPPERISERING Korrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ”övriga CTP-positioner”. |
||||||
|
110 |
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET När det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här. Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall. |
||||||
|
040, 070, 100 and 120 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER Positionerna i
rapporteras här. |
||||||
5.4 C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)
5.4.1 Allmänna kommentarer
|
148. |
I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden. |
|
149. |
Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. För detta rapporteringskrav ska ”marknad” förstås som ”land” (utom för de länder som ingår i euroområdet, se kommissionens delegerade förordning (EU) nr 525/2014). |
5.4.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). |
|
030–040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad. Positioner i aktieindexterminer enligt artikel 344.4 andra meningen i CRR ska inte tas med i denna kolumn. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|
|
010–130 |
AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET Kapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR. |
|
020–040 |
GENERELL RISK Positioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR. Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk. På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav. |
|
021 |
Derivat Derivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall. |
|
022 |
Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret. |
|
030 |
Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod Brett diversifierade aktieindexterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050. |
|
040 |
Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade Övriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR. |
|
050 |
SPECIFIK RISK Positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR. |
|
090–130 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.2 och 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.5 C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
5.5.1 Allmänna kommentarer
|
150. |
Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder. |
|
151. |
Raderna 100– 480 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR. I dessa memorandumposter ingår alla positioner i rapportvalutan, oavsett i vilken utsträckning de är avsedda för syftena i artikel 354 i CRR. Raderna 130–480 i memorandumposterna i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor. |
5.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
020–030 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras. |
|
040–050 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR. Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt. |
|
060–080 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV Artiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR. |
|
060–070 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA) Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner. Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Icke avstämda positioner i andra valutor än rapportvalutor adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa. |
|
080 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA) Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor. |
|
|
RISKKAPITALKRAV (%) I enlighet med artiklarna 351 och 354. Riskkapitalkraven anges i procent. |
|
090 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR. |
|
100 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|||||||||
|
010 |
SUMMA POSITIONER Alla positioner i andra valutor än rapportvalutor och de positioner i rapportvalutan som beaktas i enlighet med artikel 354 i CRR samt motsvarande kapitalbaskrav enligt artikel 92.3 c i och artikel 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan). |
||||||||
|
020 |
NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTOR Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR. |
||||||||
|
025 |
Nära sammanhängande valutor: varav: rapportvaluta Positioner i rapportvalutan som bidrar till beräkningen av kapitalbaskraven i enlighet med artikel 354 i CRR. |
||||||||
|
030 |
ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor) Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR. Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR:
|
||||||||
|
040 |
GULD Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR. |
||||||||
|
050 – 090 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artiklarna 352.5 och 352.6 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
||||||||
|
100–120 |
Uppdelning av de totala positionerna (inklusive rapportvaluta) per exponeringstyp De totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen. |
||||||||
|
100 |
Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat Här rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120. |
||||||||
|
110 |
Poster utanför balansräkningen Poster som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning. |
||||||||
|
120 |
Derivat Positioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR. |
||||||||
|
130–480 |
MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONER Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor. |
||||||||
5.6 C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
5.6.1 Allmänna kommentarer
|
152. |
I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden. |
5.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
Alla POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.5 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR). |
|
030–040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) I enlighet med artikel 357.4 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|
|
010 |
SUMMA POSITIONER I RÅVAROR Positioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
020–060 |
POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIER Vid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR. |
|
070 |
LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR. |
|
080 |
UTÖKAD LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR. |
|
090 |
FÖRENKLAD METOD Positioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR. |
|
100–140 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 358 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.7 C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
5.7.1 Allmänna kommentarer
|
153. |
Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav. |
|
154. |
Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande. |
5.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
030–040 |
Value at Risk (VaR) Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont. |
|
030 |
Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnittet av Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg) Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR. |
|
040 |
Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1) Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR. |
|
050–060 |
Stressjusterat Value at Risk Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj. |
|
050 |
Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnittet av de stressjusterade Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg) Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR. |
|
060 |
Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1) Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR. |
|
070–080 |
KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
070 |
Genomsnittligt mått under 12 veckor Artikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
080 |
Senaste riskvärde Artikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
090–110 |
ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ |
|
090 |
MINIMIGRÄNS Artikel 364.3 c i CRR. = 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ”alla prisrisker”. |
|
100–110 |
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTT Artikel 364.3 b. |
|
110 |
SENASTE MÅTT Artikel 364.3 a. |
|
120 |
KAPITALBASKRAV De kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR. |
|
130 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
140 |
Antal överskridanden (under de föregående 250 bankdagarna) I enlighet med artikel 366 i CRR. |
|
150–160 |
Multiplikationsfaktor för Value at Risk (mc) och multiplikationsfaktor för stressjusterad Value at Risk (ms) I enlighet med artikel 366 i CRR. |
|
170–180 |
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET De belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd. |
|
Rader |
|
|
010 |
SUMMA POSITIONER Motsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter. |
|
020 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. |
|
030 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
040 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
050 |
AKTIER Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. |
|
060 |
AKTIER – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
070 |
AKTIER – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
080 |
VALUTAKURSRISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR. |
|
090 |
RÅVARURISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR. |
|
100 |
TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISK Marknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall). |
|
110 |
TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISK Den specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall). |
5.8 C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
5.8.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Exponeringsvärde Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR. Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet. |
|
020 |
varav: Varav OTC-derivat Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd. |
|
030 |
varav: SFT Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepapperisering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd. |
|
040 |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR. Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk. |
|
050 |
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
060 |
MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
070 |
SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
080 |
KAPITALBASKRAV Artikel 92.3 d i CRR. Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden. |
|
090 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
|
Memorandumposter |
|
100 |
Antal motparter Artikel 382 i CRR. Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk. Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepapperisering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten. |
|
110 |
varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread Antal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter. |
|
120 |
UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Avsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat |
|
130 |
KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN Artikel 386.1 a i CRR. Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken. |
|
140 |
INDEXERADE KREDITSWAPPAR Artikel 386.1 b i CRR. Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken. |
|
Rader |
|
|
010 |
Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt Summan av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt. |
|
020 |
Enligt avancerad metod Tillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR. |
|
030 |
Enligt standardiserad metod Tillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR. |
|
040 |
Baserad på OEM Belopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR. |
6. C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV)
6.1 Allmänna kommentarer
|
155. |
Informationen som ska användas för mall C33.00 ska omfatta alla exponeringar mot ”Offentlig sektor” enligt punkt 42 b i bilaga V. |
|
156. |
Exponeringar mot ”Offentlig sektor” inbegrips i olika exponeringsklasser i artiklarna 112 och 147 i CRR i enlighet med instruktionerna för hur mallarna C07, C08.01 och C08.02 ska fyllas i. |
|
157. |
Tabell 2 (schablonmetoden) och tabell 3 (internmetoden) i del 3 i bilaga 5 ska användas för fördelning av exponeringsklasser som används för att beräkna kapitalkraven enligt CRR för motpartssektorn ”Offentlig sektor”. |
|
158. |
Information ska rapporteras för de totala aggregerade exponeringarna (dvs. summan av alla länder där banken har exponeringar i statspapper) och för varje land baserat på motpartens hemvist på basis av direkt låntagare. |
|
159. |
Inplaceringen av exponeringar i exponeringsklasser eller jurisdiktioner ska göras utan beaktande av metoder för kreditriskreducering och i synnerhet utan beaktande av substitutionseffekter. För beräkning av exponeringsvärden och riskvägda exponeringsbelopp för varje exponeringsklass och jurisdiktion ingår dock metoder för kreditriskreducering, inbegripet substitutionseffekter. |
|
160. |
Rapporteringen av information om exponeringar mot ”Offentlig sektor” per hemvistjurisdiktion för den direkta motparten om denna inte är hemvistjurisdiktion för det rapporterande institutet, omfattas av tröskelvärdena i artikel 5 b 3 i denna förordning. |
6.2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ”OFFENTLIG SEKTOR”
|
161. |
GOV-mallens tillämpningsområde omfattar direkta exponeringar i eller utanför balasräkningen och direkta derivatexponeringar mot ”Offentlig sektor” i och utanför handelslagret. Dessutom krävs en memorandumpost för indirekta exponeringar i form av kreditderivat som avser offentlig sektors exponeringar. |
|
162. |
En exponering är en direkt exponering om den direkta motparten är en enhet som omfattas av definitionen ”Offentlig sektor”. |
|
163. |
Mallen är uppdelad i två sektioner. Den första bygger på uppdelning av exponering per risk, metod och exponeringsklass medan den andra bygger på uppdelning efter återstående löptid |
6.3 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER
|
Kolumner |
Instruktioner |
|
010–260 |
DIREKTA EXPONERINGAR |
|
010–140 |
EXPONERINGAR I BALANSRÄKNINGEN |
|
010 |
Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 34 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på direktiv 86/635/EEG (Bankredovisningsdirektivet – BAD) enligt punkterna 15–22 i del 1 i bilaga V och förtecknat i kolumnerna 030–120. Justeringar på grund av krav på försiktig värdering ska inte minska det redovisade bruttovärdet av exponeringar i eller utanför handelslagret till verkligt värde. |
|
020 |
Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner) Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 27 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på BAD som definieras i punkterna 15–22 i bilaga V del 1 förtecknat i kolumnerna 030–120, netto av korta positioner. Om institutet har en kort position ska det redovisade värdet, för samma återstående löptid och för samma direkta motpart, nettas mot det redovisade värdet för den direkta positionen. Detta nettobelopp ska anses vara noll om det är ett negativt belopp. Summan av kolumnerna 030–120 minus kolumn 130 ska rapporteras här. Om detta belopp är lägre än noll ska det rapporteras som noll. |
|
030–120 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR DERIVAT PER REDOVISNINGSPORTFÖLJ Det aggregerade redovisade bruttovärdet för finansiella tillgångar som inte är derivat, enligt nedan, som avser exponeringar mot offentlig sektor per redovisningsportfölj enligt tillämplig redovisningsram. |
|
030 |
Finansiella tillgångar som innehas för handel IFRS 7.8 a ii, IFRS 9 bilaga A |
|
040 |
Finansiella tillgångar förenade med handel BAD Artiklarna 32–33, Bilaga V, del 1.16, Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
050 |
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet IFRS 7.8 a ii, IFRS 9.4.1.4 |
|
060 |
Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet IFRS 7.8 a i, IFRS 9.4.1.5 och redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 6 |
|
070 |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet BAD, artikel 362, Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
080 |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat IFRS 7.8 d, IFRS 9.4.1.2A |
|
090 |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8 Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
100 |
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde IFRS 7.8 f, IFRS 9.4.1.2, Bilaga V, del 1.15, |
|
110 |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod BAD, artikel 35, Redovisningsdirektivet artikel 6.1 i och artikel 8.2, Bilaga V, del 1.16, Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
120 |
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat BAD, artikel 37, Redovisningsdirektivet artikel 12.7, Bilaga V, del 1.16, Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
130 |
Korta positioner Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b om den direkta motparten är offentlig sektor enligt definitionen i punkt 1. Korta positioner uppstår när institutet säljer värdepapper som erhållit genom ett omvänt repolån, eller som lånats i en värdepapperslånetransaktion vars direkta motpart är offentlig sektor. Det redovisade värdet är den korta positionens verkliga värde. Korta positioner måste rapporteras per intervall för återstående löptid, enligt raderna 170–230 och per direkta motpart Korta positioner ska sedan användas för att netta positioner med samma återstående löptid och direkta motpart vid beräkning av kolumnerna 030–120. |
|
140 |
varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b) som uppstår när institutet säljer de värdepapper som erhållits genom omvända repolån vars direkta motpart är offentlig sektor som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (kolumnerna 030 eller 040). Korta positioner som uppstått när de sålda värdepappren lånats i en värdepapperslånetransaktion ska inte ingå i denna kolumn. |
|
150 |
Ackumulerad nedskrivning Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080–120. Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 71] |
|
160 |
Ackumulerade nedskrivningar – varav från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080 och090. |
|
170 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060, 070, 080 och 090. [Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 69] |
|
180 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – av vilka från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet. Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060 och 070. |
|
190 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – av vila från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 080 och 090. |
|
200–230 |
DERIVAT Direkta derivatpositioner ska rapporteras i kolumnerna 200–230. När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning. |
|
200–210 |
Derivat med positivt verkligt värde Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett positivt verkligt värde för institutet på rapporteringsdatumet, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande, innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD. Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140). |
|
200 |
Derivat med positivt verkligt värde: Redovisat värde Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på referensdatumet. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument. |
|
210 |
Derivat med positivt verkligt värde: Teoretiskt värde Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på rapporteringsreferensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är positivt för institutet på rapporteringsreferensdatumet. |
|
220–230 |
Derivat med negativt verkligt värde Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett negativt verkligt värde för institutet på rapporteringsreferensdagen, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande eller innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD. Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140). |
|
220 |
Derivat med negativt verkligt värde: Redovisat värde Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på rapporteringsreferensdagen. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument. |
|
230 |
Derivat med negativt verkligt värde: Teoretiskt värde Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på referensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är negativt för institutet. |
|
240–260 |
EXPONERINGAR UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
|
240 |
Nominellt belopp Om den direkta motparten till en post utanför balansräkningen är offentlig sektor, enligt vad som anges i punkt 1, det teoretiska värdet av åtaganden och finansiella garantier som inte räknas som derivat i enlighet med IFRS eller enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (bilaga V, del 2, punkterna 102–119). I enlighet med bilaga punkterna 43 och 44 i del 1 i bilaga V är offentlig sektor en direkt motpart a) i en lämnad finansiell garanti, om det är direkt motpart i det räntebärande instrumentet, och b) i ett låneåtagande eller annat åtagande, om det är den motpart vars kreditrisk bärs av det rapporterade institutet. |
|
250 |
Avsättningar BAD artikel 4 Skulder 6 c, poster utanför balansräkningen, artikel 27.11, artikel 28.8 och artikel 33. IFRS 9.4.2.1 c ii, d ii), 9.5.5.20; IAS 37, IFRS 4, Bilaga V Part 2.11. Avsättningar för alla exponeringar utanför balansräkningen oavsett hur de värderas, förutom dem som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9. Enligt IFRS ska nedskrivningen av ett låneåtagande rapporteras i kolumn 150 om institutet inte separat kan fastställa de förväntade kreditförlusterna från utnyttjade eller outnyttjade belopp av det räntebärande instrumentet. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentet överstiger det redovisade bruttovärdet av instrumentets lånekomponent ska det återstående saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i kolumn 250. |
|
260 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk När det gäller poster utanför balansräkningen som värderas till verkligt värde via resultatet enligt IFRS 9, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk (punkt 110 i del 2 i bilaga V). |
|
270–280 |
Memorandumpost: kreditderivat kopplade till offentliga sektorns exponering Kreditderivat som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier som det rapporterande institutet har ingått med andra motparter än offentlig sektor och vars referensexponering är offentlig sektor, måste rapporteras. Dessa kolumner ska inte rapporteras för exponeringar som delas upp efter risk, metod och exponeringsklass (raderna 020–160). Exponeringarna som rapporteras i sektionen ska inte beaktas vid beräkning av exponeringsvärde och riskvägt belopp (kolumnerna 290 och 300) vilka uteslutande baseras på direkta exponeringar. |
|
270 |
Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett positivt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering. För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella tillgångar på rapportdagen. För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett positivt verkligt värde på rapporteringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas. |
|
280 |
Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett negativt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering. För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella skulder på rapportdagen. För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett negativt verkligt värde på rapporetringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas. |
|
290 |
Exponeringsvärde Exponeringsvärdet för exponeringar som omfattas av kreditriskramen. För exponeringar enligt schablonmetoden se artikel 111 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden se artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR. När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning. |
|
300 |
Riskvägt exponeringsbelopp Riskvägt exponeringsbelopp för exponeringar som omfattas av kreditriskramen. För exponeringar enligt schablonmetoden se artikel 113.1–113.5 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden se artikel 153.1 och 153.3 i CRR. När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning. |
|
Rader |
Instruktioner |
||||||||||||||
|
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER METOD |
|||||||||||||||
|
010 |
Summa exponeringar Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor, enligt punkt 1 |
||||||||||||||
|
020–150 |
Exponeringar enligt kreditriskramen Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del tre avdelnig II i CRR. Exponeringar inom kreditriskramen innefattar exponeringar från verksamhet utanför handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk. Exponeringar i handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk ska rapporteras i raderna 160–260, i tillämpliga fall. Direkta exponeringar mot derivat som är föremål för kapitalkrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–150) och marknadsriskraden (160). Riskvägda exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska dock rapporteras i kreditriskraderna medan riskvägda exponeringar till följd av marknadsrisk för dessa derivat rapporteras i marknadsriskraden. |
||||||||||||||
|
030 |
Schablonmetod Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 2 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk. |
||||||||||||||
|
040 |
Nationella regeringar Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” enligt artiklarna 112 och 114, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
050 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Delstatliga eller självstyrelseorgan och myndigheter” enligt artiklarna 112 och 115, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
060 |
Offentliga organ Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Offentliga organ” enligt artiklarna 112 och 116 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
070 |
Internationella organisationer Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Internationella organisationer” enligt artiklarna 112 och 118 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
080 |
Internmetod för kapitalkrav Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 3 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk. |
||||||||||||||
|
090 |
Nationella regeringar Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar och som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
100 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
110 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
120 |
Offentliga organ [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
130 |
Offentliga organ [Institut] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
140 |
Internationella organisationer [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer och som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
150 |
Internationella organisationer [Institut] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
160 |
Exponeringar enligt marknadsriskramen Marknadsriskexponeringar omfattar positioner för vilka kapitalbaskrav beräknas enligt del tre avdelning IV i CRR. Direkta exponeringar mot derivat som är föremål för kapitalkrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–150) och marknadsriskraden (160). Riskvägda exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska dock rapporteras i kreditriskraderna medan riskvägda exponeringar till följd av marknadsrisk för dessa derivat rapporteras i marknadsriskraden. |
||||||||||||||
|
170–230 |
UPPDELNING AV EXPONERINGAR PER ÅTERSTÅENDE LÖPTID: Återstående löptid ska beräknas i dagar mellan den avtalade förfallodagen och rapporteringsreferensdagen för alla positioner. Exponeringar mot offentlig sektor ska delas upp efter återstående löptid och hänföras till intervall enligt följande:
|
||||||||||||||
(1) De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).
(2) ”Självständiga institut” ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.
BILAGA III
”BILAGA VII
INSTRUKTIONER FÖR RAPPORTERING AV FÖRLUSTER FRÅN UTLÅNING DÄR SÄKERHET STÄLLTS I FORM AV FAST EGENDOM
|
1. |
Denna bilaga innehåller ytterligare instruktioner till de tabeller som ingår i bilaga VI till denna förordning. Denna bilaga kompletterar de instruktioner som ges i form av hänvisningar i tabellerna i bilaga VI. |
|
2. |
Samtliga allmänna instruktioner i del 1 i bilaga II i denna förordning gäller också. |
1. Tillämpningsområde för rapportering
|
3. |
De uppgifter som anges i artikel 101.1 i CRR ska rapporteras av samtliga institut som använder fastigheter för de syften som anges i del tre, avdelning II i CRR. |
|
4. |
Mallen täcker alla nationella marknader mot vilka ett institut/en grupp av institut är exponerad/-e (se artikel 101.1 i CRR). Enligt artikel 101.2 tredje meningen ska uppgifterna rapporteras separat för varje fastighetsmarknad inom unionen. |
2. Definitioner
|
5. |
förlust: ”ekonomisk förlust” enligt definitionen i artikel 5.2 i CRR, inbegripet förluster från leasade tillgångar. Återvinning från andra källor (t.ex. bankgarantier, livförsäkringar med mera) ska inte ingå vid beräkning av förluster från fast egendom. Förluster från en position ska inte nettas mot vinsten från en lyckad återvinning från en annan position. |
|
6. |
Enligt definitionen i artikel 5.2 i CRR ska för exponeringar som säkras av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter beräkningen av ekonomisk förlust utgå från det utestående exponeringsvärdet på rapporteringsdagen och ska minst innefatta: i) avkastning från realiserade säkerheter ii) direkta kostnader (inbegripet räntebetalningar och kostnader för omförhandlingar kopplade till likvidering av säkerheten) samt iii) indirekta kostnader (inbegripet driftskostnader för omförhandlingsenheten). Alla komponenter ska diskonteras till rapportens referensdatum. |
|
7. |
exponeringsvärde: exponeringsvärdet följer de regler som anges i del tre, avdelning II i CRR (se kapitel 2 för institut som använder schablonmetoden och kapitel 3 för institut som använder internmetoden). |
|
8. |
fastighetsvärde: Fastighetsvärdet följer de regler som fastställs i del tre, avdelning II i CRR. |
|
9. |
valutakurseffekt: Rapportvalutan ska användas med den valutakurs som gäller på rapporteringsdagen. Beräkningen av de ekonomiska förlusterna ska dessutom ta hänsyn till valutakurseffekten om exponeringen eller säkerheten uttrycks i en annan valuta. |
3. Geografisk uppdelning
|
10. |
I enlighet med tillämpningsområdet för rapportering ska kreditförluster på fast egendom rapporteras i följande mallar:
|
4. Rapportering av exponeringar och förluster
|
11. |
Exponeringar: Alla exponeringar som behandlas i enlighet med del tre avdelning II i CRR och där säkerheten används för att minska det riskvägda exponeringsbeloppet rapporteras i CR IP-förluster. Detta betyder också att om den kreditriskreducerande effekten av fast egendom endast används för interna syften (dvs. i enlighet med den andra pelaren) eller för stora exponeringar (se del fyra i CRR), får de berörda exponeringarna och förlusterna inte rapporteras. |
|
12. |
Förluster: Det institut som har exponeringen vid rapportperiodens slut ska rapportera förlusterna. Förluster ska rapporteras så snart avsättningar måste bokas enligt redovisningsreglerna. Även estimerade förluster ska rapporteras. Uppgifterna om förluster ska samlas in för varje lån för sig, dvs. summering av enskilda förlustdata från exponeringar där fast egendom utgör säkerhet. |
|
13. |
Referensdatum: Exponeringsvärde vid fallissemang bör användas vid rapportering av förluster.
|
|
14. |
Betydelsen av värderingen av fastigheten: Den senaste värderingen av fastigheten före fallissemangsdatum behövs som referensdatum för rapporteringen av den del av exponeringen som säkrats genom panträtt i fastigheter. Efter fallissemang kan fastigheten omvärderas. Det nya värdet är dock inte relevant för bestämning av den del av exponeringen som ursprungligen (och fullständigt) säkrades av panträtterna i fastigheter. Fastighetens nya värde ska dock beaktas vid rapportering av ekonomiska förluster (ett lägre fastighetsvärde utgör en del av de ekonomiska kostnaderna). Med andra ord ska den senaste värderingen av fastigheten före fallissemangsdatum användas för bedömning av vilken del av förlusten som ska rapporteras i ruta 010 (exponeringsvärden som är fullständigt säkrade), och det omräknade fastighetsvärdet ska användas för det belopp som ska rapporteras (med beräkning av eventuell omförhandling av säkerheter) i rutorna 010 och 030. |
|
15. |
Behandling av försäljning av lån under rapportperioden: Det institut som har exponeringen i slutet av rapportperioden ska rapportera förluster, men endast om fallissemang konstaterats för exponeringen i fråga. |
5. Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
Summa förluster som härrör från lån upp till referensprocentsatsen Artikel 101.1 a och d i CRR. Marknadsvärde och pantlånevärde enligt artikel 4.74 och 4.76 i CRR. I denna kolumn anges summan av alla förluster som härrör från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter, upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad i enlighet med artikel 124.1 i CRR. |
|
020 |
Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet Rapportering av dessa förluster, där värdet av säkerheten har beräknats som pantlånevärde. |
|
030 |
Summa förluster Artikel 101.1 b och e i CRR. Marknadsvärde och pantlånevärde enligt artikel 4.74 och 4.76 i CRR. I denna kolumn summeras de totala förlusterna från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad i enlighet med artikel 124.1 i CRR. |
|
040 |
Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet Rapportering av dessa förluster, där värdet av säkerheten har beräknats som pantlånevärde. |
|
050 |
Summa exponeringar Artikel 101.1 c och f i CRR. Det värde som ska rapporteras är endast den del av exponeringsvärdet som behandlas som fullt ut säkrad av fast egendom, dvs. den del som betraktas som utan säkerhet ska inte ingå i rapporteringen av förluster. Vid fallissemang ska det rapporterade exponeringsvärdet vara lika med exponeringsvärdet direkt innan fallissemang. |
|
Rad |
|
|
010 |
Bostadsfastigheter |
|
020 |
Kommersiella fastigheter |
BILAGA IV
”BILAGA XI
RAPPORTERING AV BRUTTOSOLIDITET
| DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER | 292 |
|
1. |
MALLBENÄMNING OCH ANDRA ANVISNINGAR | 292 |
|
1.1 |
MALLBENÄMNING | 292 |
|
1.2 |
NUMRERING | 293 |
|
1.3 |
FÖRKORTNINGAR | 293 |
|
1.4 |
TECKEN | 293 |
| DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER | 293 |
|
1. |
STRUKTUR OCH FREKVENS | 293 |
|
2. |
FORMLER FÖR BERÄKNING AV BRUTTOSOLIDITETSGRAD | 293 |
|
3. |
TRÖSKELVÄRDEN FÖR DERIVAT | 294 |
|
4. |
C 47.00 – BERÄKNING AV BRUTTOSOLIDITETSGRAD (LRCalc) | 294 |
|
5. |
C 40.00 – ALTERNATIV BEHANDLING AV EXPONERINGSMÅTT (LR1) | 302 |
|
6. |
C 41.00 – POSTER INOM OCH UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN – YTTERLIGARE UPPDELNING AV EXPONERINGAR (LR2) | 311 |
|
7. |
C 42.00 – ALTERNATIV DEFINITION AV KAPITAL (LR3) | 313 |
|
8. |
C 43.00 – ALTERNATIV UPPDELNING AV KOMPONENTER I EXPONERINGSMÅTT FÖR BRUTTOSOLIDITETSGRAD (LR4) | 315 |
|
9. |
C 44.00 – ALLMÄNNA UPPGIFTER (LR5) | 332 |
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1. Mallbenämning och andra anvisningar
1.1 Mallbenämning
|
1. |
Denna bilaga innehåller ytterligare instruktioner till mallarna för bruttosoliditetsgrad (nedan kallad LR) i bilaga X till denna förordning. |
|
2. |
Ramen består totalt av sex olika mallar:
|
|
3. |
För varje mall ges hänvisningar till rättsakter samt utförlig information om mer allmänna rapporteringsaspekter. |
1.2 Numrering
|
4. |
Dokumentet ska följa den benämningssed som anges i punkterna nedan vid hänvisning till mallars kolumner, rader och celler. I valideringsbestämmelserna hänvisas ofta till dessa sifferkoder. |
|
5. |
Följande allmänna beteckningssystem används i anvisningarna: {Mall;Rad;Kolumn}. En asterisk hänvisar till hela raden eller kolumnen. |
|
6. |
Vid valideringar i en mall där endast datapunkter från mallen används avser beteckningen inte en mall: {Rad;Kolumn}. |
|
7. |
Vid rapportering av bruttosoliditet avser ”varav” en post som är en undergrupp till en högre exponeringskategori, medan ”memorandumpost” avser en separat post som inte är en undergrupp till en viss exponeringsklass. Om inte annat anges ska rapportering ske i båda typerna av celler. |
1.3 Förkortningar
|
8. |
I denna bilaga och i de relevanta mallarna används följande begrepp:
|
1.4 Tecken
|
9. |
Alla belopp ska rapporteras som positiva tal. Undantag görs för belopp som rapporteras i {LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010}, {LR3;040;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010}. Det bör därför noteras att {LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010} bara får negativa värden. Det bör även noteras att {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010} och {LR3;040;010} bara får positiva värden, förutom i extrema fall. |
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
1. Struktur och frekvens
|
1. |
Bruttosoliditetsmallen består av två delar. Del A innehåller alla uppgiftsposter som ingår i den bruttosoliditetsberäkning som institut ska lämna in till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 430.1 första stycket i kapitalkravsförordningen. Del B innehåller alla uppgiftsposter som institut ska lämna in i enlighet med artikel 430.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen (dvs. för den rapport som avses i artikel 511 i kapitalkravsförordningen). |
|
2. |
När institut sammanställer uppgifterna enligt denna tekniska genomförandestandard ska de ta hänsyn till behandlingen av förvaltningstillgångar i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen. |
2. Formler för beräkning av bruttosoliditetsgrad
|
3. |
Bruttosoliditetsgraden baseras på ett kapitalmått och ett totalt exponeringsmått, som kan beräknas med hjälp av celler från del A. |
|
4. |
Bruttosoliditetsgrad – fullständigt infasad definition = {LRCalc;310;010} / {LRCalc;290;010}. |
|
5. |
Bruttosoliditetsgrad – övergångsdefinition = {LRCalc;320;010} / {LRCalc;300;010}. |
3. Tröskelvärden för derivat
|
6. |
För att minska rapporteringsbördan för institut med begränsade derivatexponeringar ska följande mått tillämpas för att bedöma den relativa vikten av derivatexponeringar för bruttosoliditetsgradens totala exponering. Institut ska beräkna dessa mått på följande sätt: |
|
7. |
|
|
8. |
Där det totala exponeringsmåttet motsvarar: {LRCalc;290;010}. |
|
9. |
Totalt teoretiskt värde avseende derivat = {LR1; 010;070}. Institut ska alltid rapportera i denna cell. |
|
10. |
Kreditderivatvolym = {LR1;020;070} + {LR1;050;070}. Institut ska alltid rapportera i dessa celler. |
|
11. |
Institut ska rapportera i de celler som avses i punkt 14 under nästa rapporteringsperiod om något av följande villkor uppfylls:
|
|
12. |
Institut för vilka det totala teoretiska värdet avseende derivat enligt definitionen i punkt 9 i överskrider 10 miljarder euro ska rapportera i de celler som avses i punkt 14, även om deras derivatandel inte uppfyller de villkor som anges i punkt 11. |
|
13. |
Institut är skyldiga att rapportera i de celler som avses i punkt 15 om något av följande villkor är uppfyllda:
|
|
14. |
Institut måste rapportera i följande celler i enlighet med punkt 11: {LR1;010;010}, {LR1;010;020}, {LR1;010;050}, {LR1;020;010}, {LR1;020;020}, {LR1;020;050}, {LR1;030;050}, {LR1;030;070}, {LR1;040;050}, {LR1;040;070}, {LR1;050;010}, {LR1;050;020}, {LR1;050;050}, {LR1;060;010}, {LR1;060;020}, {LR1;060;050} och {LR1;060;070}. |
|
15. |
Institut måste rapportera i följande celler i enlighet med punkt 13: {LR1;020;075}, {LR1;050;075} och {LR1;050;085}. |
4. C 47.00 – Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc)
|
16. |
Denna del av rapporteringsmallen innehåller de uppgifter som behövs för att beräkna bruttosoliditetsgraden enligt definitionen i artiklarna 429, 429a och 429b i kapitalkravsförordningen. |
|
17. |
Institut ska rapportera bruttosoliditetsgraden kvartalsvis. Värdet ”på rapporteringsreferensdatumet” för varje kvartal ska vara värdet den sista kalenderdagen i kvartalets tredje månad. |
|
18. |
Institut ska rapportera {010;010} till {030;010}, {060;010}, {090;010}, {110;010} och {150;010} till {190;010} som om de undantag som avses i {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010} och {220;010} inte gällde. |
|
19. |
Institut ska rapportera {010;010} till {240;010} som om de undantag som avses i {250;010} och {260;010} inte gällde. |
|
20. |
Alla belopp som ökar kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen ska rapporteras som positiva belopp. Omvänt ska alla belopp som minskar den totala kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen rapporteras som negativa belopp. Om namnet på en post föregås av ett minustecken (-) förväntas inga positiva belopp rapporteras för den ifrågavarande posten. |
|
|
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
||||||
|
Rad och kolumn |
Exponeringsvärden |
||||||
|
{010;010} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering: Exponering enligt artikel 429.5 och 429.8 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen. Exponering för transaktioner för värdepappersfinansiering beräknad i enlighet med artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera sådana poster i {190;010}. I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{020;010} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg för motpartsrisker Artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen. Tillägget för motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, fastställt i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c. I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {040;010}. |
||||||
|
{030;010} |
Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg enligt artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med artikel 222 i kapitalkravsförordningen med en riskvikt på minst 20 %. I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för vilka tilläggsdelen i bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde fastställs i enlighet med den metod som anges i artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{040;010} |
Motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering för vilka institutet agerar ombud enligt artikel 429b.6 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429b.6 a, 2 och 3 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, där institutet agerar ombud och tillhandahåller en kund eller en motpart en ersättning eller garanti som begränsas till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanter som kunden har lånat och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen, ska endast innefatta det tillägg som fastställs i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska inte inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i denna cell. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {010;010} och {020;010} eller {010;010} och {030;010}. |
||||||
|
{050;010} |
(-) Undantagen central motpartsdel vid exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden Artiklarna 429.11 och 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. När den undantagna centrala motpartsdelen är ett värdepapper ska den inte rapporteras i denna cell, såvida inte det rör sig om ett pantsatt värdepapper som enligt gällande redovisningsregler (dvs. i enlighet med artikel 111.1 första meningen i kapitalkravsförordningen) inkluderas till det fulla värdet. Det belopp som rapporteras i denna cell ska institut även inkludera i {010;010}, {020;010} och {030;010} som om inga undantag gällde samt, om villkoret i den andra halvan av föregående mening uppfylls, i {190;010}. Om en initial marginalsäkerhet ställts av institutet för en undantagen del av en transaktion för värdepappersfinansiering som rapporteras i {190;010} och inte rapporteras i {020;010} eller {030;010}, kan institutet rapportera detta i denna cell. |
||||||
|
{060;010} |
Derivat: Aktuell ersättningskostnad Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297 och 298 i kapitalkravsförordningen. Den aktuella ersättningskostnaden enligt artikel 274.1 i kapitalkravsförordningen för kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, rapporteras inbegripet mottagen variationsmarginal. I enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen kan institut ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{070;010} |
(-) Godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter kvittad mot derivatmarknadsvärde Artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen. Variationsmarginal som erhållits från motparten i kontanter och som kan kvittas mot ersättningskostnadsandelen i derivatexponeringen i enlighet med artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen. Eventuell variationsmarginal som erhållits i kontanter som mottagits för en undantagen central motpartsdel i enlighet med artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen ska inte rapporteras. |
||||||
|
{080;010} |
(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ersättningskostnader) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Ersättningskostnadsandelen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Detta belopp ska rapporteras inbegripet variationsmarginal som erhållits i kontanter för denna del. Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {060;010} som om inga undantag gällde. |
||||||
|
{090;010} |
Derivat: Tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297, 298 och 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till tillägg för den möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med marknadsvärderingsmetoden (artikel 274 i kapitalkravsförordningen för avtal angivna i bilaga II till kapitalkravsförordningen och artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen för kreditderivat) och genom tillämpning av nettningsbestämmelserna i enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen. När institut fastställer exponeringsvärdet för dessa avtal får de ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen. I enlighet med artikel 429a.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen ska institut, när de fastställer den möjliga framtida kreditexponeringen för kreditderivat, tillämpa de principer som fastställs i artikel 299.2 a på alla sina kreditderivat, inte bara på dem som hänförs till handelslagret. I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{100;010} |
(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (möjlig framtida exponering) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Den möjliga framtida exponeringen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {090;010} som om inga undantag gällde. |
||||||
|
{110;010} |
Undantag för derivat: ursprunglig åtagandemetod Artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till exponeringsmåttet för kontrakt som anges i punkterna 1 och 2 i bilaga II till kapitalkravsförordningen, beräknat i enlighet med den ursprungliga åtagandemetod som anges i artikel 275 i kapitalkravsförordningen. Institut som tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte minska exponeringsmåttet med den variationsmarginal som erhållits i kontanter i enlighet med artikel 429a.8 i kapitalkravsförordningen. Institut som inte tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte rapportera i denna cell. I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av marknadsvärderingsmetoden i enlighet med artiklarna 429a.1 och 274 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{120;010} |
(–) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ursprunglig åtagandemetod) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Den undantagna centrala motpartsdelen i handelsexponeringar som clearats av kunden vid tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artikel 275 i kapitalkravsförordningen, under förutsättning att dessa poster uppfyller kraven i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {110;010} som om inga undantag gällde. |
||||||
|
{130;010} |
Begränsat teoretiskt belopp av utfärdade kreditderivat Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen Det begränsade teoretiska beloppet för utfärdade kreditderivat (dvs. där institutet tillhandahåller motparten kreditskydd) enligt artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{140;010} |
(–) Godtagbara förvärvade kreditderivat kvittade mot utfärdade kreditderivat Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen Det begränsade teoretiska beloppet för förvärvade kreditderivat (dvs. där institutet köper kreditskydd från en motpart) för samma referensnamn som de kreditderivat som institutet utfärdar, om den återstående löptiden för det köpta kreditskyddet motsvarar eller är längre än löptiden för det sålda skyddet. Därför ska värdet inte vara större än det värde som ifyllts i 130;010 för varje referensnamn. |
||||||
|
{150;010} |
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 10 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 d och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 d i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 0 % enligt punkt 4 a–c i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 10 % av det nominella värdet). Detta är avtal som institutet villkorslöst kan säga upp när som helst utan föregående avisering eller som i själva verket innebär en automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{160;010} |
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 20 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 c och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 c i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medel- och lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 20 % enligt punkt 3 a och 3 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 20 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{170;010} |
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 50 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 b och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 b i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medelrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 50 % enligt definitionen i schablonmetoden för kreditrisk som anges punkt 2 a och 2 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 50 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering. Med andra ord är konverteringsfaktorn för alla likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 255 i kapitalkravsförordningen 50 % oavsett löptid. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{180;010} |
Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 100 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.10, 111.1 a och 166.9 i kapitalkravsförordningen. Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 a i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av högrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 100 % enligt punkt 1 a–1 k i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 100 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering. När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{190;010} |
Övriga tillgångar Artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen. Alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering (tillgångar som ska rapporteras i denna cell är därmed bland annat bokförda fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter där sådana redovisats enligt gällande redovisningsregler, likvida tillgångar enligt definitionen för likviditetstäckning, fallerade och icke-avvecklade transaktioner). Institut ska basera värderingen på de principer som fastställs i artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom transaktioner för värdepappersfinansiering och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska dessutom redovisa poster som dras av från kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott (t.ex. immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar). |
||||||
|
{200;010} |
Bruttovärdeökning för säkerheter i derivattransaktioner Artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen. Beloppet för den derivatsäkerhet som ställs där den säkerheten minskar tillgångsbeloppet enligt gällande redovisningsregler, enligt artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera initiala marginalsäkerheter för derivattransaktioner med kvalificerad central motpart eller godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter som clearats av kunden, enligt definitionen i artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{210;010} |
(–) Fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter i derivattransaktioner Artikel 429a.3 tredje stycket i kapitalkravsförordningen. Fordringar för variationsmarginal som betalas kontant till motparten i derivattransaktioner om institutet är skyldigt, enligt gällande redovisningsregler, att redovisa dessa fordringar som en tillgång, förutsatt att kraven i artikel 429a.3 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda. Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}. |
||||||
|
{220;010} |
(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (initial marginalsäkerhet) Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen. Andelen (ställd) initial marginalsäkerhet av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}. |
||||||
|
{230;010} |
Justeringar för bokförda försäljningstransaktioner vid transaktioner för värdepappersfinansiering Artikel 429b.5 i kapitalkravsförordningen. Värdet av värdepapper som utlånats i en återköpstransaktion som tagits bort från balansräkningen på grund av en försäljningstransaktion enligt gällande redovisningsregler. |
||||||
|
{240;010} |
(-) Förvaltningstillgångar Artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen. Värdet av förvaltningstillgångar som uppfyller kriterierna i IAS 39 för borttagning från balansräkningen och, i förekommande fall, kriterier för icke-konsolidering enligt IFRS 10, i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen, utan effekter av redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter av redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}. |
||||||
|
{250;010} |
(-) Undantagen koncernintern exponering (individuell nivå) i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen Artiklarna 429.7 och 113.6 i kapitalkravsförordningen. Exponeringar som inte har konsoliderats på tillämplig konsolideringsnivå, som kan behandlas på det sätt som anges i artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande. Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde. |
||||||
|
{260;010} |
(-) Undantagen exponering i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen Artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen. Exponeringar som undantagits i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges däri är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande. Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde. |
||||||
|
{270;010} |
(-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – fullständigt infasad definition Artiklarna 429.4 a och 499.1 a i kapitalkravsförordningen. Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {010;010} till {260;010} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror. |
||||||
|
{280;010} |
(-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – övergångsdefinition Artiklarna 429.4 a och 499.1 b i kapitalkravsförordningen. Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska beakta de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag enligt artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen, utöver hänsyn till undantagen enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i 010;010 till 260;010 eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror. |
||||||
|
{290;010} |
Summa bruttosoliditetsexponering – med en fullständigt infasad definition av primärkapital Institut ska rapportera följande belopp: {LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;270;010}. |
||||||
|
{300;010} |
Summa bruttosoliditetsexponering – med en övergångsdefinition av primärkapital Institut ska rapportera följande belopp: {LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} – {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;280;010}. |
||||||
|
Rad och kolumn |
Kapital |
||||||
|
{310;010} |
Primärkapital – fullständigt infasad definition Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
{320;010} |
Primärkapital – övergångsdefinition Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
Rad och kolumn |
Bruttosoliditetsgrad |
||||||
|
{330;010} |
Bruttosoliditet – med en fullständigt infasad definition av primärkapital Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 4 i del II i denna bilaga. |
||||||
|
{340;010} |
Bruttosoliditet – med en övergångsdefinition av primärkapital Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen. Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 5 i del II i denna bilaga. |
5. C 40.00 – Alternativ behandling av exponeringsmått (LR1)
|
21. |
I denna del av rapporteringen samlas uppgifter in om alternativ behandling av derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och poster utanför balansräkningen. |
|
22. |
Institut ska fastställa ”de redovisade balansräkningsvärdena” i LR1 utifrån gällande redovisningsregler i enlighet med artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Med ”redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering” avses det redovisade balansräkningsvärdet utan hänsyn tagen till några effekter av nettning eller annan kreditriskreducering. |
|
23. |
Med undantag för {250;120} och {260;120} ska institut rapportera LR1 som om de undantag som avses i LRCalc-cellerna {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220;010}, {250;010} och {260;010} inte gällde. |
|
Rad och kolumn |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
|||||||||
|
{010;010} |
Derivat – redovisat balansräkningsvärde Avser summan av {020;010}, {050;010} och {060;010}. |
|||||||||
|
{010;020} |
Derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Avser summan av {020;020}, {050;020} och {060;020}. |
|||||||||
|
{010;050} |
Derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Avser summan av {020;050}, {050;050} och {060;050}. |
|||||||||
|
{010;070} |
Derivat – teoretiskt belopp Avser summan av {020;070}, {050;070} och {060;070}. |
|||||||||
|
{020;010} |
Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen. |
|||||||||
|
{020;020} |
Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). |
|||||||||
|
{020;050} |
Kreditderivat (sålt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Avser summan av {030;050} och {040;050}. |
|||||||||
|
{020;070} |
Kreditderivat (sålt skydd) – teoretiskt belopp Avser summan av cellerna {030;070} och 040;070}. |
|||||||||
|
{020;075} |
Kreditderivat (sålt skydd) – begränsat teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat (sålt skydd) som i {020;070} efter en minskning med eventuella negativa förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det utfärdade kreditderivatet. |
|||||||||
|
{030;050} |
Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering. I denna cell ska institut inte inkludera tillägg för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul. Institut ska i stället inkludera detta i {LR1;040;050}. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{030;070} |
Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{040;050} |
Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{040;070} |
Kreditderivat (sålt skydd) som inte är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul. En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{050;010} |
Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{050;020} |
Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering(dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{050;050} |
Kreditderivat (köpt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart utan nettning eller annan kreditriskreducering. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{050;070} |
Kreditderivat (köpt skydd) – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart. Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret. |
|||||||||
|
{050;075} |
Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska belopp för kreditderivat (köpt skydd) som i {050;050} efter minskning med eventuella positiva förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det köpta kreditderivatet. |
|||||||||
|
{050;085} |
Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp (samma referensnamn) Det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd för samma underliggande referensnamn som för de kreditderivat som utfärdas av det rapporterande institutet. Vid rapportering av detta cellvärde betraktas underliggande referensnamn vara likvärdiga om de åsyftar samma juridiska person och senioritet. Kreditskydd som köpts i en grupp av referensenheter betraktas som likvärdiga om skyddet finansiellt sett motsvarar det skydd som köpts separat för vart och ett av namnen i gruppen. Om ett institut köper kreditskydd i en pool av referensnamn anses kreditskyddet endast vara likvärdigt om det köpta kreditskyddet täcker samtliga delar i den pool avseende vilken kreditskydd har sålts. Med andra ord kan kvittning endast redovisas när gruppen av referensenheter och prioriteringsnivån avseende båda transaktioner är identiska. För varje referensnamn gäller att de teoretiska belopp för köpt kreditskydd som beaktas i denna cell inte får överstiga det belopp som rapporteras i {020;075} och {050;075}. |
|||||||||
|
{060;010} |
Finansiella derivat – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen. |
|||||||||
|
{060;020} |
Finansiella derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). |
|||||||||
|
{060;050} |
Finansiella derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering) Artikel 274 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till den regulatoriska möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, utan nettning eller annan kreditriskreducering. |
|||||||||
|
{060;070} |
Finansiella derivat – teoretiskt belopp I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{070;010} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}. |
|||||||||
|
{070;020} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}. |
|||||||||
|
{070;040} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering Artikel 206 i kapitalkravsförordningen. Institut ska fastställa nettningsmängder för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som omfattas av ett nettningsavtal som uppfyller villkoren i artikel 206 i kapitalkravsförordningen. För varje nettningsmängd ska institut beräkna tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel: CCE = max{(Σi E i – Σi C i); 0} där
Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla nettningsmängder och ange resultatet i denna cell. |
|||||||||
|
{080;010} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}. |
|||||||||
|
{080;020} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter. I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}. |
|||||||||
|
{080;040} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering Artikel 206 i kapitalkravsförordningen. För transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen, ska institut fastställa mängder som inbegriper alla tillgångar i en transaktion (dvs. varje transaktion för värdepappersfinansiering hanteras som en egen mängd) och för varje mängd fastställa tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel: Aktuell motpartsexponering = högst {(E – C); 0} där
Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla mängder ovan och ange resultatet i denna cell. |
|||||||||
|
{090;010} |
Övriga tillgångar – redovisat balansräkningsvärde Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av alla andra tillgångar än de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat, och transaktioner för värdepappersfinansiering. |
|||||||||
|
{090;020} |
Övriga tillgångar – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). |
|||||||||
|
{100;070} |
Poster utanför balansräkningen av lågrisktyp enligt bestämmelserna om riskfyllda tillgångar, varav – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{110;070} |
Rullande hushållsexponeringar, varav – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen vad gäller godtagbara rullande hushållsexponeringar som uppfyller kraven i artikel 154.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. Detta inbegriper alla exponeringar som är riktade mot individer, rullande och förenade med villkorslös uppsägning enligt beskrivningen i artikel 149 b i kapitalkravsförordningen, som totalt sett är begränsade till 100 000 euro per gäldenär. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{120;070} |
Kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av kreditkortsavtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{130;070} |
Icke-rullande avtal som med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. Här hänvisas det till det nominella värdet av andra avtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{140;070} |
Poster utanför balansräkningen av medel- eller lågrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 20 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{150;070} |
Poster utanför balansräkningen av medelrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 50 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{160;070} |
Poster utanför balansräkningen av fullrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde Artikel 111 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 100 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen. |
|||||||||
|
{170;070} |
(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar – nominellt värde Artikel 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. |
|||||||||
|
{180;070} |
(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. |
|||||||||
|
{190;070} |
(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen. I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar. |
|||||||||
|
{210;020} |
Mottagen kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kontant säkerhet som mottagits i derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte rapportera kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell. |
|||||||||
|
{220;020} |
Fordringar avseende kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Institut som enligt gällande redovisningsregler i netto får inbringa fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot motsvarande derivatskuld (negativt verkligt värde) och som väljer att göra detta ska boka av nettningen och ange nettovärdet av likvida medel. |
|||||||||
|
{230;020} |
Värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång enligt tillämplig redovisningsram, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). |
|||||||||
|
{240;020} |
Kontantlånetransaktion i samband med en transaktion för värdepappersfinansiering (kontantfordringar) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av kontanta medel som lånats ut till värdepappersinnehavaren inom ramen för en behörig kontantlånetransaktion (Cash Conduit Lending Transaction, CCLT), utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte ange kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell. En kontantlånetransaktion definieras som en kombination av två transaktioner där ett institut lånar värdepapper av värdepappersinnehavaren och i sin tur lånar ut värdepapper till värdepappersköparen. Institutet får kontant säkerhet från värdepappersköparen och lånar i sin tur ut de mottagna medlen till värdepappersinnehavaren. En behörig kontantlånetransaktion ska uppfylla samtliga följande krav:
|
|||||||||
|
{250;120} |
Exponeringar som kan behandlas enligt artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar enligt kraven som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen och vilka har godkänts enligt artikel 113.6 i samma förordning. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;250;010}. |
|||||||||
|
{260;120} |
Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;260;010}. |
6. C 41.00 – Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar (LR2)
|
24. |
I mall LR2 ges information om ytterligare uppdelade poster för alla exponeringar inom och utanför balansräkningen (1) utanför handelslagret och alla exponeringar i handelslagret som omfattas av motpartsrisker. Uppdelningen har gjorts enligt de riskvikter som tillämpas enligt avsnittet om kreditrisker i kapitalkravsförordningen. Exponeringar beräknas på olika sätt enligt antingen schablonmetoden eller internmetoden. |
|
25. |
När det gäller exponeringar som får stöd genom kreditriskreduceringsmetoder som innebär att motpartens riskviktning ersätts med garantins riskviktning, ska institut hänvisa till riskvikten efter substitutionseffekten. Enligt internmetoden ska institut göra följande beräkning: när det gäller exponeringar (förutom sådana som medför särskilda regulatoriska riskvikter) avseende varje gäldenärsriskklass, får man fram riskvikten genom att dela den riskvägda exponering som erhållits genom riskviktningsformeln eller den formelbaserade metoden (för kreditrisk- respektive värdepappersexponeringar) med exponeringsvärdet, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen. Enligt internmetoden ska de automatiskt klassificerade exponeringarna tas bort från raderna {020;010} till {090;010} och tas med i rad {100;010}. Enligt schablonmetoden ska exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen tas bort från {020;020} till {090;020} och tas med i {100;020}. |
|
26. |
Båda metoderna innebär att institut ska betrakta exponeringar som dragits av från det lagstadgade kapitalet som att de har åsatts en riskvikt på 1 250 %. |
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
|
010 |
Summan av exponeringar inom och utanför balansräkningen utanför handelslagret och exponeringar i handelslagret som är föremål för motpartsrisker (uppdelning enligt riskvikt) Avser summan av {020:*{till {100;*}. |
|
020 |
= 0 % Exponeringar med en riskvikt på 0 %. |
|
030 |
> 0 % och ≤ 12 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 0 % och är lägre än eller lika med 12 %. |
|
040 |
> 12 % och ≤ 20 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 12 % och är lägre än eller lika med 20 %. |
|
050 |
> 20 % och ≤ 50 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 20 % och är lägre än eller lika med 50 %. |
|
060 |
> 50 % och ≤ 75 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 50 % och är lägre än eller lika med 75 %. |
|
070 |
> 75 % och ≤ 100 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 75 % och är lägre än eller lika med 100 %. |
|
080 |
> 100 % och ≤ 425 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 100 % och är lägre än eller lika med 425 %. |
|
090 |
> 425 % och ≤ 1 250 % Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 425 % och är lägre än eller lika med 1 250 %. |
|
100 |
Fallerande exponeringar Enligt schablonmetoden, exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen. Enligt internmetoden utgör alla exponeringar med en sannolikhet för fallissemang på 100 % fallerande exponeringar. |
|
110 |
(memorandumpost) Lågriskposter utanför balansräkningen eller poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % enligt kapitaltäckningsgrad Lågriskposter utanför balansräkningen i enlighet med artikel 111 i kapitalkravsförordningen och poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen. |
|
Kolumn |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
|
010 |
Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt schablonmetoden) Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen med hänsyn tagen till värdejusteringar, alla kreditriskreducerings- och konverteringsfaktorer, enligt beräkningen i del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. |
|
020 |
Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt internmetod) Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen och artikel 230.1 andra stycket första meningen i kapitalkravsförordningen, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen. När det gäller poster utanför balansräkningen ska institut tillämpa de konverteringsfaktorer som definieras i artikel 166.8–166.10 i kapitalkravsförordningen. |
|
030 |
Nominellt värde Exponeringsvärde av poster utanför balansräkningen enligt definitionen i artiklarna 111 och 166 i kapitalkravsförordningen utan tillämpning av konverteringsfaktorer. |
7. C 42.00 – Alternativ definition av kapital (LR3)
|
27. |
Mall LR3 innehåller information om de kapitalmått som krävs för den översyn som föreskrivs i artikel 511 i kapitalkravsförordningen. |
|
Rad och kolumn |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
||||||||
|
{010;010} |
Kärnprimärkapital – fullständigt infasad definition Artikel 50 i kapitalkravsförordningen. Avser kärnprimärkapitalet enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. |
||||||||
|
{020;010} |
Kärnprimärkapital – övergångsdefinition Artikel 50 i kapitalkravsförordningen. Avser kärnprimärkapitalet beräknat enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen och med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. |
||||||||
|
{030;010} |
Total kapitalbas – fullständigt infasad definition Artikel 72 i kapitalkravsförordningen. Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. |
||||||||
|
{040;010} |
Total kapitalbas – övergångsdefinition Artikel 72 i kapitalkravsförordningen. Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. |
||||||||
|
{055;010} |
Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – fullständigt infasad definition Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp. |
||||||||
|
{065;010} |
Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – övergångsdefinition Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp. |
||||||||
|
{075;010} |
Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – fullständigt infasad definition Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp. |
||||||||
|
{085;010} |
Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – övergångsdefinition Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt
beroende på vad som är tillämpligt. Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång. Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp. |
8. C 43.00 – Alternativ uppdelning av komponenter i exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad (LR4)
|
28. |
Institut ska rapportera bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i LR4 efter tillämpning av tillämpliga undantag som avses i följande LRCalc-celler: {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220; 010}, {250;010} och {260;010}. |
|
29. |
För att undvika dubbelräkning ska institut använda ekvationen i följande punkt: |
|
30. |
Institut ska använda följande ekvation enligt punkt 29: [{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010}] = [{LR4;010;010} + {LR4;040;010} + {LR4;050;010} + {LR4;060;010} + {LR4;065;010} + {LR4;070;010} + {LR4;080;010} + {LR4;080;020} + {LR4;090;010} + {LR4;090;020} + {LR4;140;010} + {LR4;140;020} + {LR4;180;010} + {LR4;180;020} + {LR4;190;010} + {LR4;190;020} + {LR4;210;010} + {LR4;210;020} + {LR4;230;010} + {LR4;230;020} + {LR4;280;010} + {LR4;280;020} + {LR4;290;010} + {LR4;290;020}]. |
|
Rad och kolumn |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
|
{010;010} |
Poster utanför balansräkningen, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde beräknat som summan av {LRCalc;150;010}, {LRCalc;160;010}, {LRCalc;170;010} och {LRCalc;180;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen. |
|
{010;020} |
Poster utanför balansräkningen, varav – riskvägda tillgångar Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – enligt schablonmetoden och internmetoden. När det gäller exponeringar enligt schablonmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. När det gäller exponeringar beräknade enligt internmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del 3 avdelning II kapitel 3 i kapitalkravsförordningen. |
|
{020;010} |
Handelsfinansiering, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering. Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner. |
|
{020;020} |
Handelsfinansiering, varav – riskvägda tillgångar Det riskvägda exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner. |
|
{030;010} |
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. |
|
{030;020} |
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar Det riskvägda exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. |
|
{040;010} |
Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering om de omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. |
|
{040;020} |
Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. |
|
{050;010} |
Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. |
|
{050;020} |
Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i derivat beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. |
|
{060;010} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. |
|
{060;020} |
Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i transaktioner för värdepappersfinansiering beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen. |
|
{065;010} |
Exponeringsbelopp till följd av ytterligare behandling av kreditderivat – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Denna cell motsvarar differensen mellan {LRCalc;130;010} och {LRCalc;140;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen. |
|
{070;010} |
Övriga tillgångar i handelslagret – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller poster som ska rapporteras i {LRCalc;190;010}, inklusive poster utanför handelslagret. |
|
{070;020} |
Övriga tillgångar i handelslagret – riskvägda tillgångar Kapitalbaskrav multiplicerat med 12,5 avseende poster som omfattas av del tre avdelning IV i kapitalkravsförordningen. |
|
{080;010} |
Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{080;020} |
Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{080;030} |
Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 129 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{080;040} |
Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{090,010} |
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Avser summan av cellerna från {100;010} till {130;010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{090;020} |
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Avser summan av cellerna från {100;020} till {130;020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{090;030} |
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Avser summan av cellerna från {100,030} till {130,030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{090;040} |
Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Avser summan av cellerna från {100,040} till {130,040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{100;010} |
Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{100;020} |
Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{100;030} |
Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{100;040} |
Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{110;010} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{110;020} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{110;030} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{110;040} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{120;010} |
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{120;020} |
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{120;030} |
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{120;040} |
Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{130;010} |
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{130;020} |
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{130;030} |
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{130;040} |
Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{140;010} |
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Här avses summan av cellerna från {150;010} till {170;010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{140;020} |
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Här avses summan av cellerna från {150;020} till {170;020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{140;030} |
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Här avses summan av cellerna från {150;030} till {170:030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{140;040} |
Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Här avses summan av cellerna från {150;040} till {170;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{150;010} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{150;020} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{150;030} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{150;040} |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{160;010} |
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{160;020} |
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{160;030} |
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{160;040} |
Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{170;010} |
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{170;020} |
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{170;030} |
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{170;040} |
Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{180;010} |
Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{180;020} |
Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{180;030} |
Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{180;040} |
Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{190;010} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom och som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{190;020} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{190;030} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{190;040} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{200;010} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{200;020} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{200;030} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{200;040} |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{210;010} |
Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{210;020} |
Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{210;030} |
Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{210;040} |
Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{220;010} |
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{220;020} |
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{220;030} |
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{220;040} |
Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{230;010} |
Företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Här avses summan av {240,010} och {250,010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{230;020} |
Företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Här avses summan av {240,020} och {250,020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{230;030} |
Företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Här avses summan av {240,030} och {250,030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{230;040} |
Företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Här avses summan av {240,040} och {250,040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{240;010} |
Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{240;020} |
Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{240;030} |
Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{240;040} |
Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{250;010} |
Icke-finansiella företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260;010} och {270;010}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{250;020} |
Icke-finansiella företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260;020} och {270;020}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{250;030} |
Icke-finansiella företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260;030} och {270;030}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{250;040} |
Icke-finansiella företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. Här avses summan av {260;040} och {270;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{260;010} |
Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{260;020} |
Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{260;030} |
Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{260;040} |
Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{270;010} |
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{270;020} |
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i 230;040 och 250;040. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{270;030} |
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{270;040} |
Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i 230;040 och 250;040. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{280;010} |
Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen. |
|
{280;020} |
Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen. |
|
{280;030} |
Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen. |
|
{280;040} |
Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen. |
|
{290;010} |
Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (dvs. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{290;020} |
Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (dvs. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{290;030} |
Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{290;040} |
Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{300;010} |
Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{300;020} |
Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar och som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{300;030} |
Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{300;040} |
Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{310;010} |
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{310;020} |
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{310;030} |
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{310;040} |
Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{320;010} |
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{320;020} |
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{320;030} |
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
|
{320;040} |
Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier. Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar. |
9. C 44.00 – Allmänna uppgifter (LR5)
|
31. |
Här ska ytterligare information anges för att man ska kunna klassificera institutets verksamhet och de regulatoriska alternativ som institutet valt. |
|
Rad och kolumn |
Instruktioner |
||||||||
|
{010;010} |
Institutets företagsstruktur Institutet ska ange sin företagsstruktur med hjälp av följande alternativ:
|
||||||||
|
{020;010} |
Behandling av derivat Institutet ska specificera den regulatoriska behandlingen av derivat utifrån följande kategorier:
|
||||||||
|
{040;010} |
Institutstyp Institutet ska ange sin institutstyp utifrån följande kategorier:
|
(1) Detta inbegriper värdepapperiseringar och aktieexponeringar som omfattas av en kreditrisk.
BILAGA V
”BILAGA XIV
Gemensam datapunktsmodell
Alla uppgiftsposter som anges i bilagorna till denna förordning ska omvandlas till en gemensam datapunktsmodell som utgör grunden för instituts och behöriga myndigheters enhetliga it-system.
Den gemensamma datapunktsmodellen ska uppfylla följande kriterier:
|
a) |
ge en strukturerad avbildning av alla uppgiftsposter som anges i bilagorna I, III, IV, VI, VIII, X, XII och XVI, |
|
b) |
identifiera alla affärsbegrepp som fastställs i bilagorna I till XIII, XVI och XVII, |
|
c) |
tillhandahålla en uppgiftsordlista som fastställer tabellteckningar, ordinatabeteckningar, axelbeteckningar, domänbeteckningar, dimensionsbeteckningar och medlemsbeteckningar, |
|
d) |
tillhandahålla måttstandarder som definierar datapunkters egenskaper eller belopp, |
|
e) |
tillhandahålla datapunktsdefinitioner som uttrycks som en sammansättning av egenskaper som entydigt identifierar det finansiella begreppet, och |
|
f) |
innehålla alla de relevanta tekniska specifikationer som krävs för att utveckla it-rapporteringslösningar som ger enhetliga tillsynsuppgifter. |
BILAGA VI
”BILAGA XV
Valideringsregler
De uppgiftsposter som anges i bilagorna till denna förordning ska omfattas av valideringsregler som garanterar uppgifternas kvalitet och samstämmighet.
Valideringsreglerna ska uppfylla följande kriterier:
|
a) |
definiera de logiska sambanden mellan relevanta datapunkter, |
|
b) |
inkludera filter och förhandsvillkor som definierar en uppsättning uppgifter för vilka valideringsregler är tillämpliga, |
|
c) |
kontrollera att de rapporterade uppgifterna är jämförbara, |
|
d) |
kontrollera att de rapporterade uppgifterna är korrekta, och |
|
e) |
ange förvalda värden som ska tillämpas om de relevanta uppgifterna inte har rapporterats. |
BILAGA VII
”BILAGA XVIII
|
LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMALLAR |
||
|
Mallnummer |
Mallkod |
Mallens/mallgruppens namn |
|
|
|
YTTERLIGARE ÖVERVAKNINGSMALLAR |
|
67 |
C 67.00 |
KONCENTRATION AV FINANSIERING PER MOTPART |
|
68 |
C 68.00 |
KONCENTRATION AV FINANSIERING PER PRODUKTTYP |
|
69 |
C 69.00 |
PRISER FÖR OLIKA FINANSIERINGSTIDER |
|
70 |
C 70.00 |
FÖRLÄNGNING AV FINANSIERING |
C 67.00 – KONCENTRATION AV FINANSIERING PER MOTPART
|
|
Totala och väsentliga valutor |
|
|||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
Koncentration av finansiering per motpart |
||||||||||
|
|
Motpartens namn |
LEI-kod |
Motpartssektor |
Motpartens hemvist |
Produkttyp |
Erhållet belopp |
Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid |
Viktad genomsnittlig återstående löptid |
|||
|
Rad |
ID |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
||
|
010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
020 |
1,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
030 |
1,02 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
040 |
1,03 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
050 |
1,04 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
060 |
1,05 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
070 |
1,06 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
080 |
1,07 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
090 |
1,08 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
100 |
1,09 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
110 |
1,10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
C 68.00 – KONCENTRATION AV FINANSIERING PER PRODUKTTYP
|
|
Totala och väsentliga valutor |
|
|||||
|
|
|||||||
|
Koncentration av finansiering per produkttyp |
|||||||
|
Rad |
ID |
Produktnamn |
Totalt erhållet belopp |
Belopp som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland |
Belopp som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland |
Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid |
Viktad genomsnittlig återstående löptid |
|
|
|
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
|
PRODUKTER SOM SVARAR FÖR MINST 1 % AV DE TOTALA SKULDERNA |
|||||||
|
010 |
1 |
FINANSIERING GENOM INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN |
|
|
|
|
|
|
020 |
1,1 |
varav avistainlåning |
|
|
|
|
|
|
031 |
1,2 |
varav tidsbunden inlåning som inte kan tas ut inom de närmast följande 30 dagarna |
|
|
|
|
|
|
041 |
1,3 |
varav tidsbunden inlåning som kan tas ut inom de närmast följande 30 dagarna |
|
|
|
|
|
|
070 |
1,4 |
Sparkonton |
|
|
|
|
|
|
080 |
1.4.1 |
där uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg |
|
|
|
|
|
|
090 |
1.4.2 |
där uttag måste meddelas mindre än 30 dagar i förväg |
|
|
|
|
|
|
100 |
2 |
KAPITALMARKNADSFINANSIERING |
|
|
|
|
|
|
110 |
2,1 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
120 |
2.1.1 |
varav lån och inlåning från finansiella kunder |
|
|
|
|
|
|
130 |
2.1.2 |
varav lån och inlåning från andra än finansiella kunder |
|
|
|
|
|
|
140 |
2.1.3 |
varav lån och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp |
|
|
|
|
|
|
150 |
2,2 |
Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
160 |
2.2.1 |
varav transaktioner för värdepappersfinansiering |
|
|
|
|
|
|
170 |
2.2.2 |
varav emission av säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
180 |
2.2.3 |
varav emission av tillgångssäkrade värdepapper |
|
|
|
|
|
|
190 |
2.2.4 |
varav lån och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp |
|
|
|
|
|
C 69.00 – PRISER FÖR OLIKA FINANSIERINGSTIDER
|
|
Totala och väsentliga valutor |
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
Priser för olika finansieringstider |
|||||||||||||||||||
|
|
En dag |
En vecka |
En månad |
Tre månader |
Sex månader |
Ett år |
Två år |
Fem år |
Tio år |
|||||||||||
|
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
Spread |
Volym |
|||
|
Rad |
ID |
Post |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
|
010 |
1 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
1,1 |
varav: inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
1,2 |
varav: Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
1,3 |
varav: finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
1,4 |
varav: icke efterställda värdepapper utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
1,5 |
varav: säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
1,6 |
varav: tillgångssäkrade värdepapper inklusive tillgångsbaserade certifikat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 70.00 – FÖRLÄNGNING AV FINANSIERING
|
|
Totala och väsentliga valutor |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Förlängning av finansiering |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
En dag |
> 1 dag ≤ 7 dagar |
> 7 dagar ≤ 14 dagar |
> 14 dagar ≤ 1 månad |
> 1 månad ≤ 3 månader |
> 3 månader ≤ 6 månader |
> 6 månader |
Totalt Netto Kassaflöde |
Genomsnittlig avtalstid (dagar) |
||||||||||||||||||||||||||
|
Förfall till betalning |
Förlängning |
Nya medel |
Netto |
Förfall till betalning |
Förlängning |
Nya medel |
Netto |
Förfall till betalning |
Förlängning |
Nya medel |
Netto |
Förfall till betalning |
Förlängning |
Nya medel |
Netto |
Förfall till betalning |
Förlängning |
Nya medel |
Netto |
Förfall till betalning |
Förlängning |
Nya medel |
Netto |
Förfall till betalning |
Förlängning |
Nya medel |
Netto |
Förfall till betalning Medel Avtalstid |
Avtalstid för finansiering som förlängs |
Nya medel avtalstid |
|||||
|
Rad |
ID |
Dag |
Post |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
|
010 |
1,1 |
1 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
1.1.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
1.1.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
1.1.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
1,2 |
2 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
1.2.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
1.2.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
1.2.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
1,3 |
3 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
1.3.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
1.3.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
1.3.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
1,4 |
4 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
1.4.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
1.4.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
1.4.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
1,5 |
5 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
1.5.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
1.5.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
1.5.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
1,6 |
6 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
1.6.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
1.6.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
1.6.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
1,7 |
7 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
1.7.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
1.7.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
1.7.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
1,8 |
8 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
1.8.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
1.8.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
1.8.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
1,9 |
9 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 |
1.9.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
1.9.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
1.9.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
1,10 |
10 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
1.10.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
1.10.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
1.10.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410 |
1,11 |
11 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420 |
1.11.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
430 |
1.11.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
1.11.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
1,12 |
12 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
1.12.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
1.12.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
480 |
1.12.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
490 |
1,13 |
13 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
1.13.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
510 |
1.13.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
520 |
1.13.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
530 |
1,14 |
14 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
540 |
1.14.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
550 |
1.14.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
560 |
1.14.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
570 |
1,15 |
15 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
580 |
1.15.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
590 |
1.15.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
1.15.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
610 |
1,16 |
16 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
620 |
1.16.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
630 |
1.16.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
640 |
1.16.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
650 |
1,17 |
17 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
660 |
1.17.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
670 |
1.17.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
680 |
1.17.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
690 |
1,18 |
18 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
1.18.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
710 |
1.18.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
720 |
1.18.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
730 |
1,19 |
19 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
740 |
1.19.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
750 |
1.19.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
760 |
1.19.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
770 |
1,20 |
20 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
780 |
1.20.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
790 |
1.20.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
1.20.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
810 |
1,21 |
21 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
820 |
1.21.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
830 |
1.21.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
840 |
1.21.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
850 |
1,22 |
22 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
860 |
1.22.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
870 |
1.22.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
880 |
1.22.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
890 |
1,23 |
23 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
900 |
1.23.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
910 |
1.23.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
920 |
1.23.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
930 |
1,24 |
24 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
940 |
1.24.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
950 |
1.24.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
960 |
1.24.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
970 |
1,25 |
25 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
980 |
1.25.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
990 |
1.25.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
1.25.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1010 |
1,26 |
26 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1020 |
1.26.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1030 |
1.26.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1040 |
1.26.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1050 |
1,27 |
27 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1060 |
1.27.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1070 |
1.27.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1080 |
1.27.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1090 |
1,28 |
28 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1100 |
1.28.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1110 |
1.28.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1120 |
1.28.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1130 |
1,29 |
29 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1140 |
1.29.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1150 |
1.29.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1160 |
1.29.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1170 |
1,30 |
30 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1180 |
1.30.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1190 |
1.30.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1200 |
1.30.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1210 |
1,31 |
31 |
Total finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1220 |
1.31.1 |
Inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1230 |
1.31.2 |
Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1240 |
1.31.3 |
Finansiering mot säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA VIII
”BILAGA XIX
INSTRUKTIONER FÖR ATT FYLLA I MALLEN FÖR DE YTTERLIGARE ÖVERVAKNINGSVERKTYGEN I BILAGA XVIII
1. Ytterligare övervakningsverktyg
1.1 Allmänt
|
1. |
För att göra det möjligt att övervaka instituts likviditetsrisker som inte omfattas av rapporterna om likviditetstäckning och stabil finansiering ska institut fylla i mallen i bilaga XVIII i enlighet med instruktionerna i den här bilagan. |
|
2. |
Total finansiering omfattar alla finansiella skulder utom derivat och korta positioner. |
|
3. |
Finansiering med obestämd löptid, inklusive avistainlåning, ska betraktas som finansiering med löptid över natten. |
|
4. |
Den ursprungliga löptiden ska utgöra tiden mellan upplåningens originering och förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII. Det betyder att om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII kan den ursprungliga löptiden för en upplåningspost vara kortare än den tid som har förflutit sedan upplåningen originerades. |
|
5. |
Den återstående löptiden är tiden mellan rapporteringsperiodens utgång och upplåningens förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII. |
|
6. |
Vid beräkning av ursprunglig eller återstående viktad genomsnittlig löptid ska inlåning med löptid över natten anses ha en dags löptid. |
|
7. |
Beräkningen av ursprunglig och återstående löptid ska, om det handlar om upplåning med en uppsägningstid för båda parter eller klausul om förtida uttag för institutets motpart, utgå från uttag vid tidigast möjliga datum. |
|
8. |
För skulder med obegränsad löptid ska, utom om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII, det antas en ursprunglig och återstående löptid på 20 år. |
|
9. |
För att beräkna tröskelvärdet enligt rapporteringsmallarna C 67.00 och C 68.00 fördelat på väsentlig valuta ska institut använda ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i alla valutor. |
1.2 Koncentration av finansiering per motpart (C 67.00)
|
1. |
För att göra det möjligt att samla in information om koncentrationen i de rapporterande institutens finansiering, fördelat på motpart, i mall C 67.00 ska instituten följa instruktionerna i detta avsnitt. |
|
2. |
Institut ska rapportera de tio största motparterna eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt artikel 4.39 i förordning (EU) nr 575/2013, om finansieringen från varje motpart eller grupp av grupper med inbördes anknytning överstiger ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i delposterna i avsnitt 1 av mallen. Den motpart som rapporteras i post 1.01 ska vara den som svarar för det största finansieringsbelopp som på rapporteringsdatumet mottagits från en motpart eller grupp av kunder med inbördes anknytning över tröskelvärdet på 1 %. Post 1.02 ska vara den näst största över tröskelvärdet på 1 % osv. |
|
3. |
Om en motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som svarar för det största finansieringsbeloppet. |
|
4. |
Institut ska rapportera summan av all återstående finansiering i avsnitt 2. |
|
5. |
Summorna i avsnitt 1 och 2 ska motsvara ett instituts totala skulder enligt balansräkningen i det tillämpliga regelverket för finansiell rapportering (Finrep). |
|
6. |
För varje motpart ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080. |
|
7. |
Om finansiering har erhållits genom fler än en produkttyp ska den rapporterade produkten vara den där den största delen av finansieringen erhölls. Identifiering av innehavare av värdepapper får ske enligt bästa förmåga. Om institutet har uppgifter om värdepappersinnehavaren i egenskap av depåbank ska det beakta detta belopp vid rapporteringen av motpartskoncentration. Om det inte finns tillgängliga uppgifter om värdepappersinnehavaren behöver motsvarande belopp inte rapporteras. |
|
8. |
Instruktioner för särskilda kolumner:
|
1.3 Koncentration av finansiering per produkttyp (C 68.00)
|
1. |
Den här mallen används för insamling av uppgifter om det rapporterande institutets koncentration av finansiering per produkttyp, fördelat på de typer av finansiering som anges i följande instruktioner om olika rader:
|
|
2. |
I den här mallen ska instituten rapportera den totala finansieringen i varje produktkategori som överstiger 1 % av de totala skulderna. |
|
3. |
För varje produkttyp ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080. |
|
4. |
Tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna ska användas för att fastställa produkttyper från vilka finansiering har erhållits enligt följande:
|
|
5. |
Siffrorna som rapporteras i raderna 1. ”Inlåning från allmänheten”, 2.1 ”Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet”, 2.2 ”Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet” kan inkludera mer övergripande produkttyper än ”varav”-posterna. |
|
6. |
Instruktioner för särskilda kolumner:
|
1.4 Priser för olika finansieringstider (C 69.00)
|
1. |
Institut ska rapportera informationen i mall C 69.00 om transaktionsvolym och priser som de betalat för finansiering under rapporteringsperioden som kvarstår efter rapporteringsperioden slut i följande ursprungliga löptider:
|
|
2. |
Vid fastställandet av den erhållna finansieringens löptider ska instituten bortse ifrån perioden mellan affärsdag och likviddag, det vill säga att en tremånadersskuld som ska regleras om två veckor ska rapporteras som en skuld med tre månaders löptid (kolumnerna 070 och 080). |
|
3. |
Den spread som rapporteras i den vänstra kolumnen för varje tidsintervall ska vara antingen
|
|
4. |
Spreadar ska rapporteras i punkter med ett negativt tecken om den nya finansieringen är billigare än enligt relevant referensränta. De ska beräknas på viktad genomsnittsbasis. |
|
5. |
Vid beräkningen av genomsnittlig spread att betala för flera emissioner/inlåning/utlåning ska instituten beräkna den totala kostnaden i emissionsvalutan utan hänsyn till eventuella valutaswappar, men ta med eventuella över- eller underkurser och avgifter som ska betalas eller erhållas, så att löptiden för en teoretisk eller faktisk ränteswapp motsvarar skuldens löptid. Spreaden ska vara skuldräntan minus swappräntan. |
|
6. |
Den erhållna finansieringen för de finansieringskategorier som anges i kolumnen ”Post” ska rapporteras i kolumnen ”Volym” för tillämpligt tidsintervall. |
|
7. |
I kolumnen ”Volym” ska institut ange det bokförda beloppet av den nya finansiering som har erhållits i lämpligt tidsintervall utifrån den ursprungliga löptiden. |
|
8. |
I likhet med alla poster, även för åtaganden utanför balansräkningen, ska institut bara rapportera poster inom balansräkningen. Ett åtagande utanför balansräkningen gentemot institutet ska bara rapporteras i C 69.00 när det har utnyttjats. I samband med utnyttjande ska den volym och spread som ska rapporteras vara det utnyttjade beloppet och gällande spread i slutet av rapporteringsperioden. Om institutet inte kan välja att förlänga utnyttjandet ska den faktiska löptiden för utnyttjandet rapporteras. Om institutet redan har utnyttjat faciliteten i slutet av föregående rapporteringsperiod och det därefter ökar utnyttjandet av faciliteten ska bara det ytterligare belopp som har utnyttjats rapporteras. |
|
9. |
Inlåning från allmänheten ska utgöra inlåning enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61. |
|
10. |
För finansiering som har förlängts under rapporteringsperioden och ännu är utestående vid rapporteringsperiodens slut ska genomsnittet av spreadar vid denna tidpunkt (dvs. vid rapporteringsperiodens slut) rapporteras. När det gäller C 69.00 ska finansiering som har förlängts och finns kvar vid rapporteringsperiodens slut betraktas som ny finansiering. |
|
11. |
Till skillnad från resten av avsnitt 1.4 ska volym och spread avseende avistainlåning bara rapporteras om insättaren inte hade avistainlåning under föregående rapproteringsperiod eller inlåningsbeloppet har ökat jämfört med föregående referensdatum, i vilket fall ökningen ska behandlas som ny finansiering. Med spread avses spreaden vid rapporteringsperiodens slut. |
|
12. |
Om det inte finns något att rapportera, ska celler som avser spreadar lämnas tomma. |
|
13. |
Instruktioner för särskilda rader:
|
1.5 Förlängning av finansiering (C 70.00)
|
1. |
Den här mallen används för insamling av uppgifter om finansieringsvolymer som löper ut och ny finansiering som erhålls, dvs. ”förlängning av finansiering” på dagsbasis under den månad som föregår rapporteringsdatumet. |
|
2. |
Institut ska rapportera i kalenderdagar sin finansiering som förfaller i alla följande tidsintervall i enlighet med ursprunglig löptid:
|
|
3. |
För varje tidsintervall som anges i punkt 2 ska det belopp som förfaller rapporteras i den vänstra kolumnen, de belopp som förlängs rapporteras i kolumnen ”Förlängning”, ny finansiering rapporteras i kolumnen ”Ny finansiering” och nettoskillnaden mellan dels ny finansiering, dels förlängd finansiering minus finansiering som förfaller ska rapporteras i den högra kolumnen. |
|
4. |
De totala nettokassaflödena ska rapporteras i kolumn 290 och vara lika med summan av alla ”nettokolumner”, dvs. 040, 080, 120, 160, 200, 240 och 280). |
|
5. |
Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förfaller ska rapporteras i kolumn 300. |
|
6. |
Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förlängts ska rapporteras i kolumn 310. |
|
7. |
Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för ny finansiering ska rapporteras i kolumn 320. |
|
8. |
Beloppet under ”Förfaller” ska omfatta alla skulder som långivaren enligt avtal hade rätt att ta ut eller som förföll den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken. |
|
9. |
Beloppet under ”Förlängning” ska omfatta det belopp som förfaller enligt definitionen i punkterna 2 och 3 som finns kvar hos institutet den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken. Om finansieringens löptid har förändrats till följd av förlängningen ska det belopp som har förlängts rapporteras i ett tidsintervall baserat på den nya löptiden. |
|
10. |
Beloppet under ”Ny finansiering” ska omfatta faktiska inflöden eller finansiering på den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken. |
|
11. |
Nettobeloppet ska betraktas som en förändring i finansieringen inom ett visst ”ursprunglig löptids”-intervall på den relevanta dagen i rapporteringsperioden och beräknas genom att kolumnen ”Netto” fylls i med ny finansiering plus förlängd finansiering minus finansiering som förfaller. |
|
12. |
Instruktioner för särskilda kolumner:
|
BILAGA IX
”BILAGA XX
RAPPORTERING AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET
|
LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMALLAR |
||
|
Mallnummer |
Mallkod |
Mallens/mallgruppens namn |
|
|
|
MALLAR FÖR KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET |
|
71 |
C 71.00 |
KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET PER EMITTENT |
C 71.00 – KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET PER EMITTENT
|
|
Totala och väsentliga valutor |
|
||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
Koncentration av likviditetstäckningskapacitet per emittent |
|||||||||||
|
|
Emittent |
LEI-kod |
Emittentens sektor |
Emittentens hemvist |
Produkttyp |
Valuta |
Kreditkvalitetssteg |
Marknadsvärde/nominellt värde |
Värde på säkerheter som är godtagbara enligt centralbanken |
|||
|
Rad |
ID |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
||
|
010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
020 |
1,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
030 |
1,02 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
040 |
1,03 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
050 |
1,04 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
060 |
1,05 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
070 |
1,06 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
080 |
1,07 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
090 |
1,08 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
100 |
1,09 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
110 |
1,10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
BILAGA X
”BILAGA XXI
Instruktioner för ifyllande av mallen för koncentration av likviditetstäckningskapacitet (C 71.00) I bilaga XX
Koncentration av likviditetstäckningskapacitet per emittent/motpart (C 71.00)
|
1. |
För att göra det möjligt att genom mall C 71.00 samla in uppgifter om de rapporterande institutens koncentration av likviditetstäckningskapacitet fördelat på de tio största tillgångsinnehaven eller likviditetslimiterna som institutet har beviljats i detta syfte ska instituten följa instruktionerna i denna bilaga. |
|
2. |
Om en emittent eller motpart hänförs till mer än en produkttyp, en valuta eller ett kreditkvalitetssteg ska det totala beloppet rapporteras. Den produkttyp, den valuta eller det kreditkvalitetssteg som ska rapporteras ska vara den/det som är relevant för den största andelen av koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet. |
|
3. |
Likviditetstäckningskapaciteten i C 71.00 ska vara densamma som i C 66.00 förutom att de tillgångar som rapporteras som likviditetstäckningskapacitet i C 71.00 inte ska vara intecknade utan tillgängliga för institutet att omvandla till likvida medel på rapporteringsreferensdatumet. |
|
4. |
Vid beräkning av koncentrationer i rapporteringsmall C 71.00 fördelat på väsentlig valuta ska instituten använda koncentrationer i alla valutor. |
|
5. |
När en emittent eller motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som har den större koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet. |
|
6. |
Med undantag för rad 120 ska koncentrationer av likviditetstäckningskapacitet hos en centralbank som emittent eller motpart inte rapporteras i denna mall.
|
BILAGA XI
”BILAGA XXII
LÖPTIDSMETODRAPPORTERING ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT
|
MALLAR ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT |
||
|
Mallnummer |
Mallkod |
Mallens/mallgruppens namn |
|
|
|
LÖPTIDSMETODMALL |
|
66 |
C 66.00 |
LÖPTIDSMETODMALL |
C 66.00 – LÖPTIDSMETOD
|
|
Totala och väsentliga valutor |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
Kod |
ID |
Post |
Löptider för avtalsenliga flöden |
|||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
|||
|
010-380 |
1 |
UTFLÖDEN |
|
1 dag |
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar |
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar |
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar |
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar |
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar |
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar |
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor |
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor |
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar |
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor |
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader |
Mer än 2 månader och upp till 3 månader |
Mer än 3 månader och upp till 4 månader |
Mer än 4 månader och upp till 5 månader |
Mer än 5 månader och upp till 6 månader |
Mer än 6 månader och upp till 9 månader |
Mer än 9 månader och upp till 12 månader |
Mer än 12 månader och upp till 2 år |
Mer än 2 år och upp till 5 år |
Mer än 5 år |
|
010 |
1.1 |
Skulder till följd av emitterade värdepapper (om de inte behandlas som inlåning från allmänheten) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
1.1.1 |
icke säkerställda obligationer som förfallit |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
1.1.2 |
reglerade säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
1.1.3 |
värdepapperiseringar som förfallit |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
1.1.4 |
övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
1.2 |
Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, säkrade genom: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
1.2.1 |
Nivå 1 omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
1.2.1.1 |
Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
1.2.1.1.1 |
Nivå 1 centralbank |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
1.2.1.1.2 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
1.2.1.1.3 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
1.2.1.1.4 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
1.2.1.2 |
Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
1.2.2 |
Nivå 2A omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
1.2.2.1 |
Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
1.2.2.2 |
Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
1.2.2.3 |
Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
1.2.3 |
Nivå 2B omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
1.2.3.1 |
Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
1.2.3.2 |
Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
1.2.3.3 |
Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
1.2.3.4 |
Nivå 2B aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
1.2.3.5 |
Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
1.2.4 |
övriga omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
1.2.5 |
övriga tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
1.3 |
Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning (exklusive inlåning som mottagits som säkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
1.3.1 |
stabil inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
1.3.2 |
övrig inlåning från allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
1.3.3 |
operativ inlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
1.3.4 |
icke-operativ inlåning från kreditinstitut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
1.3.5 |
icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
1.3.6 |
icke-operativ inlåning från centralbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
1.3.7 |
icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 |
1.3.8 |
icke-operativ inlåning från andra motparter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
1.4 |
Valutaswappar som förfaller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
1.5 |
Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
1.6 |
Övriga utflöden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
1.7 |
Summa utflöden |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
390-720 |
2 |
INFLÖDEN |
|
1 dag |
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar |
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar |
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar |
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar |
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar |
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar |
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor |
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor |
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar |
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor |
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader |
Mer än 2 månader och upp till 3 månader |
Mer än 3 månader och upp till 4 månader |
Mer än 4 månader och upp till 5 månader |
Mer än 5 månader och upp till 6 månader |
Mer än 6 månader och upp till 9 månader |
Mer än 9 månader och upp till 12 månader |
Mer än 12 månader och upp till 2 år |
Mer än 2 år och upp till 5 år |
Mer än 5 år |
|
390 |
2.1 |
Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, säkrade genom: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
2.1.1 |
Nivå 1 omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410 |
2.1.1.1 |
Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420 |
2.1.1.1.1 |
Nivå 1 centralbank |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
430 |
2.1.1.1.2 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
2.1.1.1.3 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
2.1.1.1.4 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
2.1.1.2 |
Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
2.1.2 |
Nivå 2A omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
480 |
2.1.2.1 |
Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
490 |
2.1.2.2 |
Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
2.1.2.3 |
Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
510 |
2.1.3 |
Nivå 2B omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
520 |
2.1.3.1 |
Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
530 |
2.1.3.2 |
Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
540 |
2.1.3.3 |
Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
550 |
2.1.3.4 |
Nivå 2B aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
560 |
2.1.3.5 |
Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
570 |
2.1.4 |
övriga omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
580 |
2.1.5 |
övriga tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
590 |
2.2 |
Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
2.2.1 |
allmänheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
610 |
2.2.2 |
icke-finansiella företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
620 |
2.2.3 |
kreditinstitut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
630 |
2.2.4 |
andra finansiella kunder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
640 |
2.2.5 |
centralbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
650 |
2.2.6 |
andra motparter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
660 |
2.3 |
Valutaswappar som förfaller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
670 |
2.4 |
Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
680 |
2.5 |
Värdepapper i den egna portföljen som förfaller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
690 |
2.6 |
Övriga inflöden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
2.7 |
Summa inflöden |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
710 |
2.8 |
Nettounderskott |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
720 |
2.9 |
Ackumulerat nettounderskott |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
730-1080 |
3 |
LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET |
Ingående stock |
1 dag |
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar |
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar |
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar |
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar |
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar |
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar |
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor |
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor |
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar |
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor |
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader |
Mer än 2 månader och upp till 3 månader |
Mer än 3 månader och upp till 4 månader |
Mer än 4 månader och upp till 5 månader |
Mer än 5 månader och upp till 6 månader |
Mer än 6 månader och upp till 9 månader |
Mer än 9 månader och upp till 12 månader |
Mer än 12 månader och upp till 2 år |
Mer än 2 år och upp till 5 år |
Mer än 5 år |
|
730 |
3.1 |
sedlar och mynt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
740 |
3.2 |
uttagbara centralbanksreserver |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
750 |
3.3 |
Nivå 1 omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
760 |
3.3.1 |
Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
770 |
3.3.1.1 |
Nivå 1 centralbank |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
780 |
3.3.1.2 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
790 |
3.3.1.3 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
3.3.1.4 |
Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
810 |
3.3.2 |
Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
820 |
3.4 |
Nivå 2A omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
830 |
3.4.1 |
Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
840 |
3.4.3 |
Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
850 |
3.4.4 |
Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
860 |
3.5 |
Nivå 2B omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
870 |
3.5.1 |
Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
880 |
3.5.2 |
Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
890 |
3.5.3 |
Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
900 |
3.5.4 |
Nivå 2B aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
910 |
3.5.5 |
Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
920 |
3.6 |
övriga omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
930 |
3.6.1 |
nationell regering (kreditkvalitetssteg 1). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
940 |
3.6.2 |
nationell regering (kreditkvalitetssteg 2 och 3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
950 |
3.6.3 |
aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
960 |
3.6.4 |
säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
970 |
3.6.5 |
tillgångssäkrade värdepapper |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
980 |
3.6.6 |
övriga omsättbara tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
990 |
3.7 |
ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
3.8 |
outnyttjade beviljade faciliteter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1010 |
3.8.1 |
Nivå 1 faciliteter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1020 |
3.8.2 |
Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1030 |
3.8.3 |
Nivå 2B faciliteter som omfattas av ett institutionellt skyddssystem |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1040 |
3.8.4 |
övriga faciliteter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1050 |
3.8.4.1 |
från motparter inom samma företagsgrupp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1060 |
3.8.4.2 |
från andra motparter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1070 |
3.9 |
Nettoförändring av likviditetstäckningskapaciteten |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1080 |
3.10 |
Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
1090-1130 |
4 |
VILLKORADE UTFLÖDEN |
|
1 dag |
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar |
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar |
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar |
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar |
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar |
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar |
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor |
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor |
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar |
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor |
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader |
Mer än 2 månader och upp till 3 månader |
Mer än 3 månader och upp till 4 månader |
Mer än 4 månader och upp till 5 månader |
Mer än 5 månader och upp till 6 månader |
Mer än 6 månader och upp till 9 månader |
Mer än 9 månader och upp till 12 månader |
Mer än 12 månader och upp till 2 år |
Mer än 2 år och upp till 5 år |
Mer än 5 år |
|
1090 |
4.1 |
Utflöden från beviljade faciliteter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1100 |
4.1.1 |
Beviljade kreditfaciliteter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1110 |
4.1.1.1 |
av mottagaren betraktad som nivå 2B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1120 |
4.1.1.2 |
övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1130 |
4.1.2 |
Likviditetsfaciliteter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1140 |
4.2 |
Utflöden till följd av nedgraderingar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1150-1290 |
MEMORANDUMPOSTER |
Ingående stock |
1 dag |
Mer än 1 dag och upp till 2 dagar |
Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar |
Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar |
Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar |
Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar |
Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar |
Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor |
Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor |
Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar |
Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor |
Mer än 5 veckor och upp till 2 månader |
Mer än 2 månader och upp till 3 månader |
Mer än 3 månader och upp till 4 månader |
Mer än 4 månader och upp till 5 månader |
Mer än 5 månader och upp till 6 månader |
Mer än 6 månader och upp till 9 månader |
Mer än 9 månader och upp till 12 månader |
Mer än 12 månader och upp till 2 år |
Mer än 2 år och upp till 5 år |
Mer än 5 år |
|
|
1200 |
10 |
Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1210 |
11 |
Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1220 |
12 |
Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1230 |
13 |
Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1240 |
14 |
Ej högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1270 |
17 |
Beteendemässiga utflöden från inlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1280 |
18 |
Beteendemässiga inflöden från lån och förskott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1290 |
19 |
Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA XII
”BILAGA XXIII
INSTRUKTIONER FÖR IFYLLANDE AV LÖPTIDSMALLEN I BILAGA XXII
| DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER | 411 |
| DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER | 412 |
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
|
1. |
Institut ska följa instruktionerna i denna bilaga för att visa löptidsobalansen i sin verksamhet i mallen i bilaga XXII (”löptidsmetod”). |
|
2. |
Löptidsmetodsmallen ska omfatta avtalsenliga flöden och villkorade utflöden. Avtalsenliga flöden som till följd av rättsligt bindande avtal och återstående löptid på rapporteringsdatumet ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i dessa avtal. |
|
3. |
Institut ska inte räkna inflöden två gånger. |
|
4. |
I kolumnen ”ingående stock” anges stocken av poster på rapporteringsdatumet. |
|
5. |
Endast de tomma vita cellerna i mallen i bilaga XXII ska fyllas i. |
|
6. |
Under ”Utflöden och inflöden” i löptidsmetodmallen anges framtida avtalsenliga kassaflöden från samtliga poster inom och utanför balansräkningen. Endast ut- och inflöden enligt avtal som var giltiga på rapporteringsdatumet ska rapporteras. |
|
7. |
Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen anges stocken av icke intecknade tillgångar eller andra finansieringskällor som institutet rättsligt och i praktiken har tillgång till på rapporteringsdatumet för att täcka potentiella avtalsunderskott. Endast ut- och inflöden enligt befintliga avtal på rapporteringsdatumet ska rapporteras. |
|
8. |
Kassautflöden och inflöden rapporteras på bruttobasis med positivt tecken under ”utflöden” respektive ”inflöden”. Skulder och fordringar rapporteras under ”utflöden” respektive ”inflöden”. |
|
9. |
Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen rapporteras ut- och inflöden på nettobasis med positivt tecken för inflöden och negativt tecken för utflöden. För kassaflöden anges de belopp som ska betalas. Värdepappersflöden rapporteras till det aktuella marknadsvärdet. När det gäller flöden från kredit- och likviditetslimiter rapporteras tillgängliga belopp enligt avtal. |
|
10. |
Avtalsenliga flöden anges i de tjugotvå tidsintervallen i enlighet med deras återstående löptid, där dagar ska avse kalenderdagar. |
|
11. |
Alla avtalsenliga flöden ska rapporteras, inklusive alla väsentliga kassaflöden från icke-finansiell verksamhet, såsom skatter, bonusar, utdelningar och hyror. |
|
12. |
För att se till att institut gör en försiktig beräkning av avtalsenliga löptider för flöden måste de beakta följande:
|
|
13. |
Ränteutflöden och ränteinflöden från alla instrument inom och utanför balansräkningen ska inkluderas i alla relevanta poster under ”utflöden” och ”inflöden”. |
|
14. |
För valutaswappar som förfaller ska det nominella värdet hos valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaterminer och icke avvecklade valutaspotavtal anges i tillämpliga tidsintervall i mallen. |
|
15. |
Kassaflöden från ej avvecklade transaktioner ska under den korta period som föregår avveckling rapporteras i lämpliga rader och tidsintervall. |
|
16. |
För poster där institutet inte har någon verksamhet, t.ex. om det inte har en viss kategori inlåning, ska cellen lämnas tom. |
|
17. |
Poster som förfallit till betalning och poster där institutet har anledning att förvänta sig betalningsunderlåtenhet ska inte rapporteras. |
|
18. |
Om den säkerhet som ställs återpantsätts i en transaktion som förfaller efter den transaktion i vilken institutet mottog säkerheten ska ett utflöde av värdepapper motsvarande det verkliga värdet av den mottagna säkerheten rapporteras under ”Likviditetstäckningskapacitet” i den relevanta gruppen utifrån förfallodagen för den transaktion som ledde till att säkerheten ställdes. |
|
19. |
Koncerninterna poster ska inte påverka rapporteringen på gruppnivå. |
DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
||||||||||||
|
010 till 380 |
1 UTFLÖDEN Det totala kassautflödet ska rapporteras i följande underkategorier: |
||||||||||||
|
010 |
1.1 Skulder till följd av emitterade värdepapper Kassautflöde knutet till räntebärande värdepapper emitterade av det rapporterande institutet, det vill säga egna emissioner. |
||||||||||||
|
020 |
1.1.1 icke säkerställda obligationer som förfallit Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är icke säkerställda skuldinstrument som det rapporterande institutet har emitterat till tredje parter. |
||||||||||||
|
030 |
1.1.2 reglerade säkerställda obligationer Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är obligationer som uppfyller villkoren för behandling enligt artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG. |
||||||||||||
|
040 |
1.1.3 värdepapperiseringar som förfallit Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är värdepapperiseringstransaktioner med tredje parter, i enlighet med artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013. |
||||||||||||
|
050 |
1.1.4 övriga Kassautflöde knutet till andra emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 än de som rapporteras i ovannämnda underkategorier. |
||||||||||||
|
060 |
1.2 Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i: Summan av alla kassautflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013. Anm. Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ”Likviditetstäckningskapacitet”. |
||||||||||||
|
070 |
1.2.1 Nivå 1 omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
080 |
1.2.1.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer. |
||||||||||||
|
090 |
1.2.1.1.1 Nivå 1 centralbank Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker. |
||||||||||||
|
100 |
1.2.1.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
110 |
1.2.1.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
120 |
1.2.1.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
130 |
1.2.1.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar. |
||||||||||||
|
140 |
1.2.2 Nivå 2A omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
150 |
1.2.2.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
160 |
1.2.2.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
170 |
1.2.2.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar. |
||||||||||||
|
180 |
1.2.3 Nivå 2B omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
190 |
1.2.3.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm. I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar. |
||||||||||||
|
200 |
1.2.3.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i säkerställda obligationer. |
||||||||||||
|
210 |
1.2.3.3 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i företagsobligationer. |
||||||||||||
|
220 |
1.2.3.4 Nivå 2B aktier Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i aktier. |
||||||||||||
|
230 |
1.2.3.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5) Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.3.1–1.2.3.4. |
||||||||||||
|
240 |
1.2.4 övriga omsättbara tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1, 1.2.2 eller 1.2.3. |
||||||||||||
|
250 |
1.2.5 övriga tillgångar Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1 eller 1.2.2. 1.2.3 eller 1.2.4. |
||||||||||||
|
260 |
1.3 Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning exklusive inlåning som mottagits som säkerhet Kassautflöde till följd av all mottagen inlåning med undantag för utflöde som rapporteras i post 1.2 och inlåning som mottas som säkerhet. Kassautflöde till följd av derivattransaktioner ska rapporteras i post 1.4 eller 1.5. Inlåning ska rapporteras enligt tidigaste möjliga förfallodag enligt avtal. Inlåning som kan tas ut direkt utan uppsägning (”avistainlåning”) eller inlåning utan avtalad löptid ska rapporteras i intervallet ”över natten”. |
||||||||||||
|
270 |
1.3.1 stabil inlåning från allmänheten Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 och artikel 24 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3. |
||||||||||||
|
280 |
1.3.2 övrig inlåning från allmänheten Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.1. |
||||||||||||
|
290 |
1.3.3 operativ inlåning Det kassautflöde till följd av operativ inlåning i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3. |
||||||||||||
|
300 |
1.3.4 icke-operativ inlåning från kreditinstitut Det kassautflöde till följd av inlåning från kreditinstitut som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.3. |
||||||||||||
|
310 |
1.3.5 icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder Det kassautflöde till följd av inlåning från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i posterna 1.3.3 och 1.3.4. |
||||||||||||
|
320 |
1.3.6 icke-operativ inlåning från centralbanker Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från centralbanker. |
||||||||||||
|
330 |
1.3.7 icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från icke-finansiella bolag. |
||||||||||||
|
340 |
1.3.8 icke-operativ inlåning från andra motparter Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 till följd av inlåning som inte rapporteras i posterna 1.3.1–1.3.7. |
||||||||||||
|
350 |
1.4 Valutaswappar som förfaller Totalt kassautflöde till följd av att valutaswapptransaktioner förfaller, t.ex. genom utbyte av kapitalbelopp när kontraktet löper ut. |
||||||||||||
|
360 |
1.5 Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4 Total kassautflöde till följd av derivatskulder enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för utflöden till följd av valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 1.4. Totalbeloppet ska visa avvecklingsbelopp inklusive ej avvecklade marginalsäkerheter på rapporteringsdatumet. Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande:
|
||||||||||||
|
370 |
1.6 Övriga utflöden Alla andra kassautflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 eller 1.5. Villkorade utflöden ska inte rapporteras här. |
||||||||||||
|
380 |
1.7 Summa utflöden Summan av de utflöden som rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 1.6. |
||||||||||||
|
390 till 700 |
|
||||||||||||
|
390 |
2.1 Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i: Summan av alla kassainflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013. Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ”Likviditetstäckningskapacitet”. |
||||||||||||
|
400 |
2.1.1 Nivå 1 omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
410 |
2.1.1.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer. |
||||||||||||
|
420 |
2.1.1.1.1 Nivå 1 centralbank Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker. |
||||||||||||
|
430 |
2.1.1.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
440 |
2.1.1.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
450 |
2.1.1.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
460 |
2.1.1.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar. |
||||||||||||
|
470 |
2.1.2 Nivå 2A omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
480 |
2.1.2.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
490 |
2.1.2.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
500 |
2.1.2.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 ska alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar. |
||||||||||||
|
510 |
2.1.3 Nivå 2B omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
520 |
2.1.3.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). |
||||||||||||
|
530 |
2.1.3.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i säkerställda obligationer. |
||||||||||||
|
540 |
2.1.3.3 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) Det kassaflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i företagsobligationer. |
||||||||||||
|
550 |
2.1.3.4 Nivå 2B aktier Den del av det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 som avser aktier. |
||||||||||||
|
560 |
2.1.3.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5) Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.3 och som är nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.3.1–2.1.3.4. |
||||||||||||
|
570 |
2.1.4 övriga omsättbara tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2 eller 2.1.3. |
||||||||||||
|
580 |
2.1.5 övriga tillgångar Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3 eller 2.1.4. |
||||||||||||
|
590 |
2.2 Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats: Kassainflöde från lån och förskott. Kassainflödet ska rapporteras för det senaste återbetalningsdatumet enligt avtalet. För rullande avtal ska det befintliga lånet antas förnyas och eventuella tillgodohavanden behandlas som beviljade faciliteter. |
||||||||||||
|
600 |
2.2.1 allmänheten Det kassainflöde från fysiska personer eller små och medelstora företag i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2. |
||||||||||||
|
610 |
2.2.2 icke-finansiella företag Det kassainflöde från icke-finansiella företag som rapporteras i post 2.2. |
||||||||||||
|
620 |
2.2.3 kreditinstitut Det kassainflöde från kreditinstitut som rapporteras i post 2.2. |
||||||||||||
|
630 |
2.2.4 andra finansiella kunder Det kassainflöde från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2, med undantag för det som rapporteras i post 2.2.3. |
||||||||||||
|
640 |
2.2.5 centralbanker Det kassainflöde från centralbanker som rapporteras i post 2.2. |
||||||||||||
|
650 |
2.2.6 andra motparter Det kassainflöde från andra motparter än de i 2.2.1–2.2.5 som rapporteras i post 2.2. |
||||||||||||
|
660 |
2.3 Valutaswappar som förfaller Totala avtalsenliga kassainflöden knutna till valutaswapptransaktioner, t.ex. utväxling av kapitalbelopp när avtalet löper ut. Det nominella värdet av valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaspotavtal och valutaterminer anges i tillämpliga tidsintervall i mallen. |
||||||||||||
|
670 |
2.4 Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3 Totala avtalsenliga kassainflöden från derivatfordringar enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för inflöden knutna till valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 2.3. Totalbeloppet ska inkludera avvecklingsbelopp inklusive oreglerade marginalsäkerhetskrav på rapporteringsdatumet. Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande:
|
||||||||||||
|
680 |
2.5 Värdepapper i den egna portföljen som förfaller Inflöden som avser återbetalning av kapitalbeloppet för egna investeringar i obligationer, rapporterade efter återstående avtalade löptid. Denna post ska inkludera kassainflöde från värdepapper som förfaller som rapporteras under ”likviditetstäckningskapacitet”. När ett värdepapper förfaller ska detta därför rapporteras som ett värdepappersutflöde under ”likviditetstäckningskapacitet” och följaktligen som ett inflöde här. |
||||||||||||
|
690 |
2.6 Övriga inflöden Alla andra kassainflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4 eller 2.5. Villkorade inflöden ska inte rapporteras här. |
||||||||||||
|
700 |
2.7 Summa inflöden Summan av inflöden som rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 2.5 och 2.6. |
||||||||||||
|
710 |
2.8 Nettoavtalsunderskott De totala inflöden som rapporteras i post 2.7 minus de totala utflöden som rapporteras i post 1.7. |
||||||||||||
|
720 |
2.9 Ackumulerat nettoavtalsunderskott Det ackumulerade nettoavtalsunderskottet från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns. |
||||||||||||
|
730–1080 |
3 LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen ska lämnas information om institutets innehav av tillgångar med olika grader av likviditet, bl.a. omsättbara tillgångar och tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker, samt om faciliteter som beviljats institutet enligt avtal. Rapportering på gruppnivå av tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker ska ske enligt de regler för sådan godtagbarhet som är tillämpliga på varje konsoliderat institut i den jurisdiktion där institutet är registrerat. Om likviditetstäckningskapaciteten avser omsättbara tillgångar ska institut rapportera omsättbara tillgångar som handlas på stora, djupa och aktiva repo- eller kontantmarknader som kännetecknas av en låg koncentrationsgrad. Tillgångar som rapporteras i kolumnerna om likviditetstäckningskapacitet ska endast inkludera ej intecknade tillgångar som institutet när som helst kan omvandla till kontanter för att täcka avtalsunderskottet mellan kassainflöde och kassautflöde under perioden. Definitionen av intecknade tillgångar i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 ska gälla. Tillgångarna får inte användas som kreditförstärkningar i strukturerade transaktioner eller för att täcka driftskostnader (t.ex. hyror och löner) och ska endast förvaltas i syfte att användas som reservkapital. Tillgångar som institutet har mottagit som säkerhet i samband med omvända repor och transaktioner för värdepappersfinansiering kan anses ingå i likviditetstäckningskapaciteten om de hålls av institutet, inte har återpantsatts samt rättsligt och avtalsenligt är tillgängliga för institutet. För att undvika dubbel rapportering ska, om institutet rapporterar tillgångar som redan ställts som säkerhet i post 3.1–3.7, dessa faciliteteters relaterade kapacitet inte rapporteras i post 3.8. Institut ska rapportera tillgångar som ingående stock i kolumn 010 om de överensstämmer med beskrivningen på en rad och är tillgängliga på rapporteringsdatumet. Kolumnerna 020–220 ska innehålla avtalsenliga flöden i likviditetstäckningskapaciteten. Om ett institut har gjort en repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen föras upp på nytt som ett värdepappersinflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassautflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassautflödesintervall i post 1.2. Om ett institut har gjort en omvänd repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen redovisas på nytt som ett värdepappersutflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassainflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassainflödesintervall i post 2.1. Likviditetsswappar ska rapporteras som avtalsenliga in- och utflöden av värdepapper i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet i den löptidsintervall inom vilken dessa swappar förfaller. Förändringar av avtalsenligt tillgängliga kredit- och likviditetslimiter som rapporteras i post 3.8 ska rapporteras som ett flöde i relevant tidsintervall. Om institutet har inlåning över natten hos en centralbank ska inlåningsbeloppet vidare rapporteras som ingående stock i post 3.2 och som kassautflöde i löptidsintervallet ”över natten” för denna post. Det kassainflöde som uppstår ska på motsvarande sätt rapporteras i post 2.2.5. Värdepapper i likviditetsreserven som förfaller ska rapporteras utifrån avtalsenlig löptid. Ett värdepapper som förfaller ska tas bort från den tillgångskategori den ursprungligen rapporterades i (dvs. behandlas som ett utflöde av värdepapper) och det kassainflöde som uppstår ska rapporteras i post 2.5. Alla värdepappersvärden ska rapporteras till aktuella marknadsvärden i relevanta intervall. I post 3.8 ska endast tillgängliga belopp enligt avtal rapporteras. För att undvika dubbel rapportering ska kassainflöden inte redovisas i posterna 3.1 eller 3.2 i delen om likviditetstäckningskapacitet. Posterna i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet ska rapporteras i följande underkategorier: |
||||||||||||
|
730 |
3.1 Sedlar och mynt Kontanta medel i form av sedlar och mynt, totalt. |
||||||||||||
|
740 |
3.2 Uttagbara centralbanksreserver Totala reserver hos centralbanker enligt artikel 10.1 b iii i förordning (EU) 2015/61 som kan tas ut med högst en dags varsel. Värdepapper som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker ska inte rapporteras här. |
||||||||||||
|
750 |
3.3 Nivå 1 omsättbara tillgångar Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
760 |
3.3.1 Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer Det belopp som rapporteras i post 3.3 och inte avser säkerställda obligationer. |
||||||||||||
|
770 |
3.3.1.1 Nivå 1 centralbank Det belopp som rapporteras i post 3.3.1 och som representerar fordringar på eller som garanteras av centralbanker. |
||||||||||||
|
780 |
3.3.1.2 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
790 |
3.3.1.3 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3) Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
800 |
3.3.1.4 Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+) Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller lägre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
810 |
3.3.2 Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.3 och avser säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar. |
||||||||||||
|
820 |
3.4 Nivå 2A omsättbara tillgångar Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
830 |
3.4.1 Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
840 |
3.4.2 Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
850 |
3.4.3 Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2) Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar. |
||||||||||||
|
860 |
3.5 Nivå 2B omsättbara tillgångar Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61. Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar. |
||||||||||||
|
870 |
3.5.1 Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och som avser tillgångssäkradevärdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm. I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar. |
||||||||||||
|
880 |
3.5.2 Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser säkerställda obligationer. |
||||||||||||
|
890 |
3.5.3 Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser företagsobligationer. |
||||||||||||
|
900 |
3.5.4 Nivå 2B aktier Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser aktier. |
||||||||||||
|
910 |
3.5.5 Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5) Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.5.1–3.5.4, |
||||||||||||
|
920 |
3.6 Andra omsättbara tillgångar Marknadsvärdet för andra omsättbara tillgångar än de som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5. Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen. |
||||||||||||
|
930 |
3.6.1 nationell regering (kreditkvalitetssteg 1) Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
940 |
3.6.2 nationell regering (kreditkvalitetssteg 2–3) Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut. |
||||||||||||
|
950 |
3.6.3 aktier Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser aktier. |
||||||||||||
|
960 |
3.6.4 säkerställda obligationer Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser säkerställda obligationer. |
||||||||||||
|
970 |
3.6.5 tillgångssäkrade värdepapper (ABS) Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser tillgångssäkrade värdepapper (ABS). |
||||||||||||
|
980 |
3.6.6 övriga omsättbara tillgångar Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser andra omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.6.1–3.6.5. |
||||||||||||
|
990 |
3.7 ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet Bokfört värde av ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå. För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 (1) som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt. Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen. |
||||||||||||
|
1000 |
3.8 Outnyttjade beviljade faciliteter Totala outnyttjade faciliteter som det rapporterande institutet har beviljats. Häri ingår faciliteter som enligt avtal inte kan sägas upp. Institut ska rapportera ett reducerat belopp om behovet av säkerheter för utnyttjande av dessa faciliteter överstiger tillgången till säkerheter. För att undvika dubbel rapportering ska faciliteter, om det rapporterande institutet redan har ställt tillgångar som säkerhet, för en outnyttjad kreditfacilitet och redan har rapporterat tillgångarna i posterna 3.1–3.7, inte rapporteras i post 3.8. Detsamma gäller fall där det rapporterande institutet kan behöva ställa tillgångar som säkerhet för utnyttjande såsom rapporteras i detta fält. |
||||||||||||
|
1010 |
3.8.1 Nivå 1-faciliteter Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser en centralbanks kreditfacilitet i enlighet med artikel 19.1 b i förordning (EU) 2015/61. |
||||||||||||
|
1020 |
3.8.2 Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2015/61. |
||||||||||||
|
1030 |
3.8.3 Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61. |
||||||||||||
|
1040 |
3.8.4 andra faciliteter Det belopp som rapporteras i post 3.8 utom det belopp som rapporteras i 3.8.1–3.8.3. |
||||||||||||
|
1050 |
3.8.4.1 från motparter inom samma företagsgrupp Det belopp som rapporterats i post 3.8. 4 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) 575/2013. |
||||||||||||
|
1060 |
3.8.4.2 från andra motparter Det belopp som rapporteras i post 3.8.4 utom det belopp som rapporteras i 3.8.4.1. |
||||||||||||
|
1070 |
3.9 Nettoförändring av likviditetstäckningskapacitet Nettoförändring av exponeringar mot posterna 3.2, 3.3, 3.4 och 3.5, 3.6, 3.7 och 3.8, dvs. centralbanker, värdepappersflöden och beviljade kreditlimiter, inom ett visst tidsintervall ska rapporteras. |
||||||||||||
|
1080 |
3.10 Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet Den ackumulerade likviditetstäckningskapaciteten från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns. |
||||||||||||
|
1090–1140 |
4 VILLKORADE UTFLÖDEN Under ”Villkorade utflöden” i löptidsmetodmallen ska information lämnas om sådana utflöden. |
||||||||||||
|
1090 |
4.1 Utflöden från beviljade faciliteter Kassautflöden från beviljade faciliteter. Institut ska rapportera det maximala belopp som kan utnyttjas under en viss tidsperiod som ett utflöde. För rullande kreditfaciliteter ska bara det belopp som överstiger det befintliga lånet rapporteras. |
||||||||||||
|
1010 |
4.1.1 Beviljade kreditfaciliteter Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från beviljade kreditfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61. |
||||||||||||
|
1110 |
4.1.1.1 av mottagaren betraktat som nivå 2B Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 och betraktas som likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61. |
||||||||||||
|
1120 |
4.1.1.2 övrigt Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 utom det belopp som rapporteras i 4.1.1.1. |
||||||||||||
|
1130 |
4.1.2 Likviditetsfaciliteter Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61. |
||||||||||||
|
1140 |
4.2 Utflöden till följd av nedgraderingar Här ska institut rapportera effekten av en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet som motsvarar en sänkning av dess externa kreditvärdering med minst tre steg. Positiva belopp utgör villkorade utflöden och negativa belopp en reducering av den ursprungliga skulden. Om effekten av nedgraderingen är förtida inlösen av utestående skulder ska de berörda skulderna rapporteras med negativt tecken i ett tidsintervall där de rapporteras i post 1 och samtidigt med positivt tecken i ett tidsintervall när skulden förfaller, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet. Om effekten av nedgraderingen är ett krav på marginalsäkerhet ska marknadsvärdet på den säkerhet som krävs rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när kravet börjar gälla, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet. Om effekten av nedgraderingen är en förändring återpantsättningsrättigheterna för de värdepapper som motparterna ställt som säkerhet ska marknadsvärdet för de berörda värdepappren rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när värdepappren upphör att vara tillgängliga för det rapporterande institutet, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet. |
||||||||||||
|
1150–1290 |
5 MEMORANDUMPOSTER |
||||||||||||
|
1200 |
10 Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor) Summan av utflöden i 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013. |
||||||||||||
|
1210 |
11 Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller) Summan av inflöden i 2.1, 2.2, 2.4 och 2.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013. |
||||||||||||
|
1220 |
12 Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem Summan av inflöden i 2.5 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013. |
||||||||||||
|
1230 |
13 Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet Det belopp som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5 som avser tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå. För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt. |
||||||||||||
|
1240 |
14 Icke-högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet Summan av:
För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt. |
||||||||||||
|
1270 |
17 Beteendemässiga utflöden från inlåning Det belopp som rapporteras i post 1.3 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”. Omfördelningen ska avspegla inlåningens ”trögrörlighet”///. Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och ska därför inte inkludera information om nya affärsverksamheter. Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i. |
||||||||||||
|
1280 |
18 Beteendemässiga inflöden från lån och förskott Det belopp som rapporteras i post 2.2 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”. Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter. Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i. |
||||||||||||
|
1290 |
19 Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter Det belopp som rapporteras i post 4.1 omfördelat till tidsintervall utifrån det beteendemässiga utnyttjande och därav följande likviditetsbehov under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”. Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter. Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i. |
(1) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32015R0233S