6.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 321/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2114

av den 9 november 2017

om ändring av förordning (EU) nr 680/2014 vad gäller mallar och instruktioner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 99.5 fjärde stycket, artikel 101.4 tredje stycket, artikel 415.3 fjärde stycket och artikel 430.2 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (2) anges formerna för hur institut ska rapportera information som är relevant för deras efterlevnad av förordning (EU) nr 575/2013. Eftersom den rättsliga ram som inrättats genom förordning (EU) nr 575/2013 ersätts och ändras i sina icke-väsentliga delar genom att ytterligare sekundärlagstiftning successivt antas – i detta fall genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (3) – bör även genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 uppdateras för att återspegla dessa bestämmelser och för att förtydliga de instruktioner och definitioner som instituten använder sig av i sin tillsynsrapportering, inbegripet vad gäller en löptidsmetod som gör att löptidsobalanser i institutens balansräkningar kan avspeglas i rapporteringen.

(2)

Genomförandeförordning (EU) 680/2014 behöver ändras så att felaktiga referenser och formateringsinkonsekvenser som har upptäckts i samband med tillämpningen av förordningen korrigeras.

(3)

Det behövs också ändringar av genomförandeförordning (EU) 680/2014 för att återspegla behöriga myndigheters förmåga att effektivt kunna bedöma institutens riskprofil och för att ge en bild av de risker som finanssektorn är exponerad för, något som kräver ändringar i rapporteringskraven avseende operativ risk, kreditrisk och när det gäller instituts exponering i statspapper.

(4)

För att ge institut och behöriga myndigheter tillräcklig tid att genomföra de ändringar som anges i denna förordning, bör den tillämpas från och med den 1 mars 2018.

(5)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till kommissionen.

(6)

Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen baseras på, gjort en kostnads-nyttoanalys samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4).

(7)

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 5 b ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.

Information om väsentliga förluster till följd av operativa riskhändelser på följande sätt:

a)

Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.

b)

Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, och som uppfyller minst ett av följande kriterier, ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med och instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II:

i)

Förhållandet mellan enskilda instituts balansomslutning och summan av alla enskilda instituts balansomslutningar i respektive medlemsstat är minst 1 %, där summan av alla balansomslutningar bygger på siffrorna vid räkenskapsårets utgång för det år som föregick året före referensdatumet för rapportering.

ii)

Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger 30 miljarder euro.

iii)

Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger både 5 miljarder euro och 20 % av BNP för den medlemsstat där institutet är etablerat.

iv)

Institutet är ett av de tre största instituten i en medlemsstat, mätt som det sammanlagda värdet av dess tillgångar.

v)

Institutet är moderföretag till dotterföretag som själva är kreditinstitut som är etablerade i minst två andra medlemsstater än den medlemsstat där moderföretaget är auktoriserat och där båda följande villkor uppfylls:

Värdet av institutets konsoliderade totala tillgångar överstiger 5 miljarder euro.

Mer än 20 % av antingen institutets konsoliderade totala tillgångar, enligt mall 1.1 i bilaga III eller IV beroende på vad som är tillämpligt, eller institutets konsoliderade totala skulder, enligt mall 1.2 i bilaga III eller IV beroende på vad som är tillämpligt, hänför sig till verksamhet med motparter som är etablerade i en annan medlemsstat än den medlemsstat där moderföretaget är auktoriserat.

c)

Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, och som inte uppfyller något av kriterierna i led b, ska rapportera den information som avses i leden i och ii nedan i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II:

i)

Den information som avses för kolumn 080 i mall 17.01 i bilaga I för följande rader:

Antal händelser (nya händelser) (rad 910).

Bruttoförlustbelopp (nya händelser) (rad 920).

Antal händelser som är föremål för förlustjusteringar (rad 930).

Förlustjusteringar som avser tidigare rapporteringsperioder (rad 940).

Största enskilda förlust (rad 950).

Summan av de fem största förlusterna (rad 960).

Total direkt återvinning (utom försäkring och andra mekanismer för risköverföring) (rad 970).

Total direkt återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring (rad 980).

ii)

Informationen enligt specifikationerna i mall 17.02 i bilaga I.

d)

De institut som avses i led c få rapportera all den information som anges i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.

e)

Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, och som uppfyller minst ett av villkoren i led b ii–v ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.

f)

Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, och som inte uppfyller något av kriterierna i led b ii–v, får rapportera den information som avses i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.

g)

Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”.

2.

I artikel 5 b ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.

Information om exponering i statspapper på följande sätt:

a)

Instituten ska rapportera den information som anges i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II om det aggregerade redovisade värdet av finansiella tillgångar från motpartssektorn ”Offentlig sektor” är minst 1 % av summan av det totala redovisade värdet för ”Räntebärande värdepapper samt lån och förskott”. Vid fastställande av dessa redovisade värden ska instituten tillämpa definitionerna i mallarna 4.1–4.4.1 i bilaga III eller mallarna 4.1–4.4.1 och 4.6–4.10 i bilaga IV, beroende på vad som är tillämpligt.

b)

Institut som uppfyller kriteriet i led a och där det värde som rapporterats för nationella exponeringar av finansiella tillgångar som inte är derivat enligt rad 010, kolumn 010 i mall 33 i bilaga I är mindre än 90 % av det rapporterade värdet av nationella och internationella exponeringar för samma uppgiftspost, ska rapportera den information som anges i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II, på aggregerad totalnivå och för varje enskilt land som de är exponerade mot.

c)

Institut som uppfyller kriteriet i led a men inte kriteriet i punkt b ska rapportera informationen i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II med aggregerade exponeringar både på total och nationell nivå.

d)

Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”.

3.

I artikel 16b.1 ska följande led läggas till som led c:

”c)

De uppgifter som anges i bilaga XXII i enlighet med instruktionerna i bilaga XXIII.”.

4.

I artikel 16b.2 ska led a ersättas med följande:

”a)

Institutet ingår inte i någon grupp bestående av kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansinstitut med dotterbolag eller moderinstitut etablerade i andra jurisdiktioner än institutets registreringsland.”.

5.

Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

6.

Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

7.

Bilaga VII ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

8.

Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.

9.

Bilaga XIV ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.

10.

Bilaga XV ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.

11.

Bilaga XVIII ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.

12.

Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen.

13.

Bilaga XX ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen.

14.

Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen.

15.

En ny bilaga XXII, vars text finns i bilaga XI till den här förordningen, ska läggas till.

16.

En ny bilaga XXIII, vars text finns i bilaga XII till den här förordningen, ska läggas till.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 mars 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)   EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).


BILAGA I

”BILAGA I

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

COREP-MALLAR

Mallnr

Mallkod

Mallens/mallgruppens namn

Förkortning

 

 

Kapitalkrav

CA

1

C 01.00

KAPITALBAS

CA1

2

C 02.00

KAPITALBASKRAV

CA2

3

C 03.00

KAPITALRELATIONER

CA3

4

C 04.00

MEMORANDUMPOSTER:

CA4

 

 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

CA5

5,1

C 05.01

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

CA5.1

5,2

C 05.02

INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD

CA5.2

 

 

Solvens på gruppnivå

GS

6,1

C 06.01

SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTAL

GS total

6,2

C 06.02

SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG

GS

 

 

Kreditrisk

CR

7

C 07.00

KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: SCHABLONMETOD FÖR KAPITALKRAV

CR SA

 

 

KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV

CR IRB

8,1

C 08.01

KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV

CR IRB 1

8,2

C 08.02

KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (uppdelning per riskklass)

CR IRB 2

 

 

GEOGRAFISK UPPDELNING

CR GB

9,1

C 09.01

Tabell 9.1 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt schablonmetoden)

CR GB 1

9,2

C 09.02

Tabell 9.2 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt internmetoden)

CR GB 2

9,4

C 09.04

Tabell 9.4 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde

CCB

 

 

KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV

CR EQU IRB

10,1

C 10.01

KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV

CR EQU IRB 1

10,2

C 10.02

KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS UPPDELNING PER MOTPARTSRISKKLASS AV TOTALA EXPONERINGAR FÖR VILKA PD/LGD-METODEN TILLÄMPAS

CR EQU IRB 2

11

C 11.00

AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

CR SETT

12

C 12.00

KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV

CR SEC SA

13

C 13.00

KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV

CR SEC IRB

14

C 14.00

DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING

CR SEC Details

 

 

Operativ risk

OPR

16

C 16.00

OPERATIV RISK

OPR

17

C 17.00

OPERATIV RISK: BRUTTOFÖRLUSTER PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET

OPR Details

 

 

Marknadsrisk

MKR

18

C 18.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT

MKR SA TDI

19

C 19.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING

MKR SA SEC

20

C 20.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ

MKR SA CTP

21

C 21.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER

MKR SA EQU

22

C 22.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK

MKR SA FX

23

C 23.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR

MKR SA COM

24

C 24.00

MARKNADSRISK INTERNA MODELLER

MKR IM

25

C 25.00

KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK

CVA

33

C 33.00

OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND

GOV


C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

Rad

ID

Post

Belopp

010

1

KAPITALBAS

 

015

1.1

PRIMÄRKAPITAL

 

020

1.1.1

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

 

030

1.1.1.1

Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital

 

040

1.1.1.1.1

Fullt betalda kapitalinstrument

 

045

1.1.1.1.1*

Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigeter i nödsituationer

 

050

1.1.1.1.2*

Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

 

060

1.1.1.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

070

1.1.1.1.4

(-) Egna kärnprimärkapitalinstrument

 

080

1.1.1.1.4.1

(-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

090

1.1.1.1.4.2

(-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

091

1.1.1.1.4.3

(-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

092

1.1.1.1.5

(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument

 

130

1.1.1.2

Balanserade vinstmedel

 

140

1.1.1.2.1

Balanserade vinstmedel föregående år

 

150

1.1.1.2.2

Vinst eller förlust som godtas

 

160

1.1.1.2.2.1

Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

 

170

1.1.1.2.2.2

(-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsöverskottet

 

180

1.1.1.3

Ackumulerat annat totalresultat

 

200

1.1.1.4

Övriga reserver

 

210

1.1.1.5

Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse

 

220

1.1.1.6

Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

230

1.1.1.7

Minoritetsintressen som betraktas i kärnprimärkapitalet

 

240

1.1.1.8

Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen

 

250

1.1.1.9

Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler

 

260

1.1.1.9.1

(-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar

 

270

1.1.1.9.2

Reserv som härrör från säkring av kassaflöden

 

280

1.1.1.9.3

Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde

 

285

1.1.1.9.4

Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

 

290

1.1.1.9.5

(-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering

 

300

1.1.1.10

(-) Goodwill

 

310

1.1.1.10.1

(-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång

 

320

1.1.1.10.2

(-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav

 

330

1.1.1.10.3

Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill

 

340

1.1.1.11

(-) Övriga immateriella tillgångar

 

350

1.1.1.11.1

(-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder

 

360

1.1.1.11.2

Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar

 

370

1.1.1.12

(-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder

 

380

1.1.1.13

(-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster

 

390

1.1.1.14

(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

 

400

1.1.1.14.1

(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

 

410

1.1.1.14.2

Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner

 

420

1.1.1.14.3

Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja

 

430

1.1.1.15

(-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

 

440

1.1.1.16

(-) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger primärkapital för kapitaltäckningsändamål

 

450

1.1.1.17

(-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

460

1.1.1.18

(-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

470

1.1.1.19

(-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

471

1.1.1.20

(-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och alternativt kan tillämpa riskvikten 1 250 %

 

472

1.1.1.21

(-) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

480

1.1.1.22

(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

490

1.1.1.23

(-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader

 

500

1.1.1.24

(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

 

510

1.1.1.25

(-) Belopp som överskrider tröskelvärdet 17,65 %

 

520

1.1.1.26

Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital

 

524

1.1.1.27

(-) Övriga avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

 

529

1.1.1.28

Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt

 

530

1.1.2

PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

 

540

1.1.2.1

Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott (tier 1)

 

550

1.1.2.1.1

Fullt betalda kapitalinstrument

 

560

1.1.2.1.2*

Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

 

570

1.1.2.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

580

1.1.2.1.4

(-) Egna primärkapitalinstrument

 

590

1.1.2.1.4.1

(-) Direkta innehav av primärkapitalinstrument

 

620

1.1.2.1.4.2

(-) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument

 

621

1.1.2.1.4.3

(-) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument

 

622

1.1.2.1.5

(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott

 

660

1.1.2.2

Övergångsjusteringar på grund av primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

670

1.1.2.3

Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapital

 

680

1.1.2.4

Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapital

 

690

1.1.2.5

(-) Ömsesidigt korsägande av primärkapital

 

700

1.1.2.6

(-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

710

1.1.2.7

(-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

720

1.1.2.8

(-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital

 

730

1.1.2.9

Övriga övergångsjusteringar av primärkapital

 

740

1.1.2.10

Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet)

 

744

1.1.2.11

(-) Övriga avdrag från primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

 

748

1.1.2.12

Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt

 

750

1.2

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

 

760

1.2.1

Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital

 

770

1.2.1.1

Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån

 

780

1.2.1.2*

Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån

 

790

1.2.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

800

1.2.1.4

(-) Egna supplementärkapitalinstrument

 

810

1.2.1.4.1

(-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument

 

840

1.2.1.4.2

(-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument

 

841

1.2.1.4.3

(-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument

 

842

1.2.1.5

(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument

 

880

1.2.2

Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument och efterställda lån för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

890

1.2.3

Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital

 

900

1.2.4

Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital

 

910

1.2.5

Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)

 

920

1.2.6

Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)

 

930

1.2.7

(-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

 

940

1.2.8

(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

950

1.2.9

(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

960

1.2.10

Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital

 

970

1.2.11

Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapital)

 

974

1.2.12

(-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

 

978

1.2.13

Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt

 


C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

Rader

Post

Beteckning

Belopp

010

1

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

020

1*

Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR

 

030

1**

Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i CRR

 

040

1.1

RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSKREDITRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION

 

050

1.1.1

Schablonmetoden

 

060

1.1.1.1

Exponeringsklasser enligt schablonmetoden förutom positioner i värdepapperisering

 

070

1.1.1.1.01

Nationella regeringar eller centralbanker

 

080

1.1.1.1.02

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter

 

090

1.1.1.1.03

Offentliga organ

 

100

1.1.1.1.04

Multilaterala utvecklingsbanker

 

110

1.1.1.1.05

Internationella organisationer

 

120

1.1.1.1.06

Institut

 

130

1.1.1.1.07

Företag

 

140

1.1.1.1.08

Hushåll

 

150

1.1.1.1.09

Säkrade genom panträtt i fastigheter

 

160

1.1.1.1.10

Fallerande exponeringar

 

170

1.1.1.1.11

Poster som är förenade med särskilt hög risk

 

180

1.1.1.1.12

Säkerställda obligationer

 

190

1.1.1.1.13

Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg

 

200

1.1.1.1.14

Företag för kollektiva investeringar (fond)

 

210

1.1.1.1.15

Aktier

 

211

1.1.1.1.16

Övriga poster

 

220

1.1.1.2

Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)

 

230

1.1.1.2*

Varav: återvärdepapperisering

 

240

1.1.2

Internmetoden (IRB)

 

250

1.1.2.1

Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer

 

260

1.1.2.1.01

Nationella regeringar och centralbanker

 

270

1.1.2.1.02

Institut

 

280

1.1.2.1.03

Företag – små och medelstora företag

 

290

1.1.2.1.04

Företag – specialutlåning

 

300

1.1.2.1.05

Företag – övriga

 

310

1.1.2.2

Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer

 

320

1.1.2.2.01

Nationella regeringar och centralbanker

 

330

1.1.2.2.02

Institut

 

340

1.1.2.2.03

Företag – små och medelstora företag

 

350

1.1.2.2.04

Företag – specialutlåning

 

360

1.1.2.2.05

Företag – övriga

 

370

1.1.2.2.06

Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)

 

380

1.1.2.2.07

Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)

 

390

1.1.2.2.08

Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar

 

400

1.1.2.2.09

Hushåll – övriga små och medelstora företag

 

410

1.1.2.2.10

Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag

 

420

1.1.2.3

Aktieexponeringar (internmetod)

 

430

1.1.2.4

Positioner i värdepapperisering (internmetod)

 

440

1.1.2.4*

Varav: återvärdepapperisering

 

450

1.1.2.5

Övriga motpartslösa tillgångar

 

460

1.1.3

Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond

 

490

1.2

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKER

 

500

1.2.1

Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret

 

510

1.2.2

Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret

 

520

1.3

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK

 

530

1.3.1

Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt schablonmetoder (SA)

 

540

1.3.1.1

Omsatta skuldinstrument

 

550

1.3.1.2

Aktier

 

555

1.3.1.3

Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)

 

556

1.3.1.3*

Memorandumpost: Fonder som enbart investerat i omsatta skuldinstrument

 

557

1.3.1.3**

Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i egenkapitalinstrument eller i blandade instrument

 

560

1.3.1.4

Utländsk valuta

 

570

1.3.1.5

Råvaror

 

580

1.3.2

Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt interna metoder (IM)

 

590

1.4

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)

 

600

1.4.1

Operativ risk, basmetod (BIA)

 

610

1.4.2

Operativ risk, schablonmetod (STA)/alternativa schablonmetoder (ASA)

 

620

1.4.3

Operativ risk enligt internmätningsmetoder (AMA)

 

630

1.5

YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER

 

640

1.6

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

 

650

1.6.1

Avancerad metod

 

660

1.6.2

Schablonmetoden

 

670

1.6.3

Ursprungligt åtagandemetoden

 

680

1.7

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET

 

690

1.8

ÖVRIGA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP

 

710

1.8.2

Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458

 

720

1.8.2*

Varav: kapitalkrav för stora exponeringar

 

730

1.8.2**

Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

 

740

1.8.2***

Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn

 

750

1.8.3

Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459

 

760

1.8.4

Varav: Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR.

 


C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

Rad

ID

Post

Belopp

010

1

Kärnprimärkapitalrelation

 

020

2

Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital

 

030

3

Primärkapitalrelation

 

040

4

Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital

 

050

5

Summa kapitalrelationer

 

060

6

Överskott(+)/underskott(-) i sammanlagt kapital

 

Memorandumposter: Kapitalrelationer på grund av justeringar enligt pelare II Kapitalrelationer på grund av justeringar enligt pelare II

070

7

Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

 

080

8

Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

 

090

9

Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

 

100

10

Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

 

110

11

Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II

 

120

12

Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

 


C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

Rad

ID

Post

Kolumn

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

010

010

1

Summa uppskjutna skattefordringar

 

020

1.1

Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet

 

030

1.2

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

040

1.3

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

050

2

Summa uppskjutna skatteskulder

 

060

2.1

Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

 

070

2.2

Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

 

080

2.2.1

Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

090

2.2.2

Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

093

2A

För mycket inbetald skatt och förlustavdrag

 

096

2B

Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 %

 

097

2C

Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 %

 

Kreditriskjusteringar och förväntade förluster

100

3

Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)

 

110

3.1

Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet

 

120

3.1.1

Allmänna kreditriskjusteringar

 

130

3.1.2

Specifika kreditriskjusteringar

 

131

3.1.3

Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen

 

140

3.2

Summa förväntade förluster som får inkluderas

 

145

4

Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod)

 

150

4.1

Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt

 

155

4.2

Summa förväntade förluster som får inkluderas

 

160

5

Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

170

6

Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

180

7

Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

Tröskelvärden för avdrag från kärnprimärkapital

190

8

Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

200

9

Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet

 

210

10

Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet

 

225

11,1

Godtagbart för kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn

 

226

11,2

Godtagbart kapital för stora exponeringar

 

Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

230

12

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

240

12.1

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

250

12.1.1

Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

260

12.1.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

270

12.2

Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

280

12.2.1

Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

290

12.2.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

291

12.3

Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

292

12.3.1

Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

293

12.3.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

300

13

Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

310

13.1

Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

320

13.1.1

Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

330

13.1.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

340

13.2

Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

350

13.2.1

Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

360

13.2.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

361

13.3

Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

362

13.3.1

Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

363

13.3.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

370

14

Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

380

14.1

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

390

14.1.1

Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

400

14.1.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

410

14.2

Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

420

14.2.1

Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

430

14.2.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

431

14.3

Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

432

14.3.1

Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

433

14.3.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

440

15

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

450

15.1

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

460

15.1.1

Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

470

15.1.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

480

15.2

Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

490

15.2.1

Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

500

15.2.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

501

15.3

Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

502

15.3.1

Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

503

15.3.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

510

16

Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

520

16.1

Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

530

16.1.1

Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

540

16.1.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

550

16.2

Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

560

16.2.1

Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

570

16.2.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

571

16.3

Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

572

16.3.1

Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

573

16.3.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

580

17

Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

590

17.1

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

600

17.1.1

Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

610

17.1.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

620

17.2

Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

630

17.2.1

Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

640

17.2.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

641

17.3

Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

642

17.3.1

Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

643

17.3.2

(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

Totala riskvägda exponeringsbelopp för innehav som inte har dragits av från motsvarande kapitalkategori:

650

18

Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital

 

660

19

Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets primärkapital

 

670

20

Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital

 

Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen

680

21

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

690

22

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

700

23

Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

710

24

Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

720

25

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

730

26

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

Kapitalbuffertar

740

27

Kombinerade buffertkrav

 

750

 

Kapitalkonserveringsbuffert

 

760

 

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

 

770

 

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

 

780

 

Systemriskbuffert

 

800

 

Buffert för globalt systemviktigt institut

 

810

 

Buffert för andra systemviktiga institut

 

Krav enligt pelare II

820

28

Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

 

Ytterligare information för värdepappersföretag

830

29

Startkapital

 

840

30

Kapitalbas baserad på fasta omkostnader

 

Ytterligare information för beräkning av rapporteringströsklar

850

31

Icke-nationella ursprungliga exponeringar

 

860

32

Totala ursprungliga exponeringar

 

Basel I-golvet

870

 

Justeringar av total kapitalbas

 

880

 

Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet

 

890

 

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet

 

900

 

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA

 

910

 

Underskott i totalt kapital när det gäller minimikapitalbaskrav för Basel I-golvet

 


C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)

 

Justeringar i kärnprimärkapital

Justeringar i primärkapital

Justeringar i supplementärkapital

Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar

Memorandumposter

Tillämplig procentandel

Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser

Kod

ID

Post

010

020

030

040

050

060

010

1

SUMMA JUSTERINGAR

 

 

 

 

 

 

020

1.1

INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS

länk till {CA1;r220}

länk till {CA1;r660}

länk till {CA1;r880}

 

 

 

030

1.1.1

Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd

 

 

 

 

 

 

040

1.1.1.1

Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG

 

 

 

 

 

 

050

1.1.1.2

Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram

 

 

 

 

 

 

060

1.1.2

Instrument som inte är statligt stöd

länk till {CA5.2;r010;c060}

länk till {CA5.2;r020;c060}

länk till {CA5.2;r090;c060}

 

 

 

070

1.2

MINORITETSINTRESSEN OCH MOTSVARANDE

länk till {CA1;r240}

länk till {CA1;r680}

länk till {CA1;r900}

 

 

 

080

1.2.1

Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen

 

 

 

 

 

 

090

1.2.2

Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod

 

 

 

 

 

 

091

1.2.3

Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod

 

 

 

 

 

 

092

1.2.4

Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod

 

 

 

 

 

 

100

1.3

Andra övergångsjusteringar

länk till {CA1;r520}

länk till {CA1;r730}

länk till {CA1;r960}

 

 

 

110

1.3.1

Orealiserade vinster och förluster

 

 

 

 

 

 

120

1.3.1.1

Orealiserade vinster

 

 

 

 

 

 

130

1.3.1.2

Orealiserade förluster

 

 

 

 

 

 

133

1.3.1.3.

Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

 

 

 

 

 

 

136

1.3.1.4.

Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

 

 

 

 

 

 

138

1.3.1.5.

Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

 

 

 

 

 

 

140

1.3.2

Avdrag

 

 

 

 

 

 

150

1.3.2.1

Förluster för innevarande räkenskapsår

 

 

 

 

 

 

160

1.3.2.2

Immateriella tillgångar

 

 

 

 

 

 

170

1.3.2.3

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

 

 

 

 

 

180

1.3.2.4

Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)

 

 

 

 

 

 

190

1.3.2.5

Förmånsbestämda pensionsplaner

 

 

 

 

 

 

194

1.3.2.5*

Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post

 

 

 

 

 

 

198

1.3.2.5**

Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post

 

 

 

 

 

 

200

1.3.2.6

Egna instrument

 

 

 

 

 

 

210

1.3.2.6.1

Egna kärnprimärkapitalinstrument

 

 

 

 

 

 

211

1.3.2.6.1**

Varav: Direkta innehav

 

 

 

 

 

 

212

1.3.2.6.1*

Varav: Indirekta innehav

 

 

 

 

 

 

220

1.3.2.6.2

Egna primärkapitalinstrument

 

 

 

 

 

 

221

1.3.2.6.2**

Varav: Direkta innehav

 

 

 

 

 

 

222

1.3.2.6.2*

Varav: Indirekta innehav

 

 

 

 

 

 

230

1.3.2.6.3

Egna supplementärkapitalinstrument

 

 

 

 

 

 

231

1.3.2.6.3*

Varav: Direkta innehav

 

 

 

 

 

 

232

1.3.2.6.3**

Varav: Indirekta innehav

 

 

 

 

 

 

240

1.3.2.7

Ömsesidigt korsägande

 

 

 

 

 

 

250

1.3.2.7.1

Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

 

 

 

 

 

 

260

1.3.2.7.1.1

Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

270

1.3.2.7.1.2

Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

280

1.3.2.7.2

Ömsesidigt korsägande av primärkapital

 

 

 

 

 

 

290

1.3.2.7.2.1

Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

300

1.3.2.7.2.2

Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

310

1.3.2.7.3

Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

 

 

 

 

 

 

320

1.3.2.7.3.1

Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

330

1.3.2.7.3.2

Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

340

1.3.2.8

Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

350

1.3.2.8.1

Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

360

1.3.2.8.2

Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

370

1.3.2.8.3

Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

380

1.3.2.9

Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

385

1.3.2.9a

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

 

 

 

 

 

390

1.3.2.10

Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

400

1.3.2.10.1

Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

410

1.3.2.10.2

Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

420

1.3.2.10.3

Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

425

1.3.2.11

Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter

 

 

 

 

 

 

430

1.3.3

Ytterligare filter och avdrag

 

 

 

 

 

 

440

1.3.4

Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS9

 

 

 

 

 

 


C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)

CA 5.2

Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som inte är statligt stöd

Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs

Bas för beräkning av gränsen

Tillämplig procentandel

Gräns

(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas

Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas

Kod

ID

Post

010

020

030

040

050

060

010

1.

Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG

 

 

 

 

 

länk till {CA5.1;r060;c010)

020

2.

Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras

 

 

 

 

 

länk till {CA5.1;r060;c020)

030

2.1

Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

040

2.2.

Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

050

2.2.1

Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

060

2.2.2

Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

070

2.2.3

Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

080

2.3

Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

 

 

 

 

 

 

090

3

Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras

 

 

 

 

 

länk till {CA5.1;r060;c030)

100

3.1

Summa poster utan incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

110

3.2

Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

120

3.2.1

Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

130

3.2.2

Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

140

3.2.3

Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

150

3.3

Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

 

 

 

 

 

 


C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS)

 

INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

KAPITALBUFFERTAR

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KOMBINERADE BUFFERTKRAV

 

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET

 

KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET

MEMORANDUMPOST:

GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL

VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL

VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT

VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL

KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT

INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT

KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

SYSTEMRISKBUFFERT

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

470

480

010

TOTAL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN

INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV

INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

KAPITALBUFFERTAR

NAMN

KOD

Identifieringskod för juridiska personer

INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA / NEJ)

UPPGIFTERNAS OMFATTNING: SOLO FULLSTÄNDIGT KONSOLIDERADE (SF), SOLO DELVIS KONSOLIDERADE (SP)

LANDKOD

ANDEL AV INNEHAV (%)

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

KAPITALBAS

 

 

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KOMBINERADE BUFFERTKRAV

 

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

 

TOTALT PRIMÄRKAPITAL

 

 

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

 

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET

 

KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET

MEMORANDUMPOST:

GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL

VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL

VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT

VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL

KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT

INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT

KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

SYSTEMRISKBUFFERT

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT

 

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

 

PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

 

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET

VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS

VARAV: KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL

TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

VARAV: MINORITETSINTRESSEN

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL

010

020

025

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

470

480

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)

Exponeringsklass (schablonmetod)

 

 

 

 

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR AVSEENDE DEN URSPRUNGLIGA EXPONERINGEN

EXPONERING NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET:

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)

UPPDELNING AV DEN FULLSTÄNDIGT JUSTERADE EXPONERINGEN I POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

EXPONERINGSVÄRDE

 

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

 

OBETALT KREDITRISKSKYDD:JUSTERADE VÄRDEN (Ga) JUSTERADE VÄRDEN (Ga)

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

VOLATILITETSJUSTERING AV EXPONERINGEN

(-) FINANSIELL SÄKERHET: JUSTERAT VÄRDE (Cvam)

0 %

20 %

50 %

100 %

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING AV ETT UTSETT EXTERNT KREDITVÄRDERINGSINSTITUT

VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING SOM HÄRRÖR FRÅN STATEN

(-) GARANTIER

(-) KREDITDERIVAT

(-) FINANSIELL SÄKERHET: FÖRENKLAD METOD

(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

 

(-) VARAV: VOLATILITETS- OCH LÖPTIDSJUSTERINGAR

010

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

215

220

230

240

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

015

varav: Fallerade exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IBR 1)

Exponeringsklass (internmetod):

 

 

Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:

 

 

 

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

 

EXPONERINGSVÄRDE

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

MEMORANDUMPOSTER:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

OBETALT KREDITRISKSKYDD

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

ANTAL GÄLDENÄRER

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

(-) GARANTIER

(-) KREDITDERIVAT

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

GARANTIER

KREDITDERIVAT

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

FAST EGENDOM

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER

FORDRINGAR

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

255

260

270

280

290

300

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

 

 

015

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

090

RISKVIKT: 0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav tillhörande kategori 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

90 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

115 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV: UPPDELNING PER RISKKLASS (CR IRB 2)

Exponeringsklass (internmetod):

 

 

Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:

 

 

RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

 

EXPONERINGSVÄRDE

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

MEMORANDUMPOSTER:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

OBETALT KREDITRISKSKYDD

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

ANTAL GÄLDENÄRER

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

(-) GARANTIER

(-) KREDITDERIVAT

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

GARANTIER

KREDITDERIVAT

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

FAST EGENDOM

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER

FORDRINGAR

005

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

255

260

270

280

290

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1)

Land:

 

 

 

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

Fallerade exponeringar

Observerade nya fallissemang för perioden

Allmänna kreditriskjusteringar

Specifika kreditriskjusteringar

Varav nedskrivningar

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

EXPONERINGSVÄRDE

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

010

020

040

050

055

060

070

075

080

090

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Offentliga organ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Multilaterala utvecklingsbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Internationella organisationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Institut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

075

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

085

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Säkrade genom panträtt i fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

095

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Fallerande exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Poster förknippade med särskilt hög risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Företag för kollektiva investeringar (fond)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Aktieexponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Övriga exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2)

Land:

 

 

 

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

Varav: fallerade exponeringar

Observerade nya fallissemang för perioden

Allmänna kreditriskjusteringar

Specifika kreditriskjusteringar

Varav nedskrivningar

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

Varav: fallerade exponeringar

EXPONERINGSVÄRDE

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Varav: fallerade exponeringar

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

010

030

040

050

055

060

070

080

090

100

105

110

120

125

130

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Institut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

042

Varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

045

Varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Säkerhet i fastighet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Kvalificerad rullande exponering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Övrigt hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB)

Land:

 

 

 

 

Belopp

Procent

Kvalitativ information

010

020

030

Berörda kreditexponeringar – kreditrisk

 

010

Exponeringsvärde enligt schablonmetoden

 

 

 

020

Exponeringsvärde enligt internmetoden

 

 

 

Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk

 

030

Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder

 

 

 

040

Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller

 

 

 

Berörda kreditexponeringar – värdepapperisering

 

050

Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden

 

 

 

060

Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden

 

 

 

Kapitalbaskrav och vikter

 

070

Sammanlagda fastställda kapitalbaskrav för CCB

 

 

 

080

Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk

 

 

 

090

Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk

 

 

 

100

Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret

 

 

 

110

Kapitalbaskravsvikter

 

 

 

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde

 

120

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten

 

 

 

130

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte

 

 

 

140

Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde

 

 

 

Användning av tröskelvärdet på 2 %

 

150

Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar

 

 

 

160

Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret

 

 

 


C 10.01 – KREDITRISK: KAPITAL – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU 1)

 

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM

URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

EXPONERINGSVÄRDE

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOST:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%):

(-) GARANTIER

(-) KREDITDERIVAT

(-) SUMMA UTFLÖDEN

010

020

030

040

050

060

070

080

090

010

SUMMA AKTIEEXPONERINGAR (INTERNMETOD)

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

020

PD/LGD-METOD: SUMMA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:

070

RISKVIKT: 190 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

290 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

370 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

METOD MED INTERNA MODELLER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS(CR EQU IRB 2) INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

RISKKLASS

(RADIDENTIFIERARE)

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM

URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

EXPONERINGSVÄRDE

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOST:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%):

(-) GARANTIER

(-) KREDITDERIVAT

(-) SUMMA UTFLÖDEN

005

010

020

030

040

050

060

070

080

090

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)

 

EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS

EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER

KAPITALBASKRAV

SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK

010

020

030

040

010

Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

 

 

 

 

030

Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

 

 

 

 

040

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

 

 

 

 

050

Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

 

 

 

 

060

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

 

 

 

 

070

Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret

 

 

 

Cell länkad till CA

080

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

 

 

 

 

090

Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

 

 

 

 

100

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

 

 

 

 

110

Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

 

 

 

 

120

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

 

 

 

 


C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

 

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDE-PAPPERISERADE EXPONERINGAR

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

EXPONERING NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

EXPONERINGSVÄRDE

 

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOST:

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD

URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga)

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

0 %

> 0 % och ≤ 20 %

> 20 % och ≤ 50 %

> 50 % och ≤ 100 %

(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN

OMFATTAS AV RISKVIKTER

KREDITVÄRDERADE

(KREDITKVALITETSSTEG)

1 250 %

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN

CQS 1

CQS 2

CQS 3

CQS 4

ALLA ÖVRIGA CQS

ICKE KREDITVÄRDERADE

 

VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP

VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

FÖRTIDA AMORTERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:

250

CQS 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

CQS 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

CQS 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

CQS 4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 13.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

 

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KREDITKONVERTERINGSFAKTOR

EXPONERINGSVÄRDE

 

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOST:

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD

URSPRUNGLIG ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD JUSTERADE VÄRDEN (Ga)

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

0 %

> 0 % och ≤ 20 %

> 20 % och ≤ 50 %

> 50 % och ≤ 100 %

(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN

OMFATTAS AV RISKVIKTER

EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETOD

(KREDITKVALITETSSTEG)

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN

CQS 1 & S/T CQS 1

CQS 2

CQS 3

CQS 4 & S/T CQS 2

CQS 5

CQS 6

CQS 7 & S/T CQS 3

CQS 8

CQS 9

CQS 10

CQS 11

ALLA ÖVRIGA CQS

ICKE KREDITVÄRDERADE

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

460

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

FÖRTIDA AMORTERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

390

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:

430

CQS 1 & S/T CQS 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

CQS 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

CQS 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

CQS 4 & S/T CQS 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

CQS 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

CQS 6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

490

CQS 7 & S/T CQS 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

CQS 8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

CQS 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

CQS 10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

CQS 11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC Details)

RADNUMMER

INTERN KOD

IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING

IDENTIFIERINGS-KOD FÖR ORIGINATOR

TYP AV VÄRDEPAPPERISERING:

(TRADITIONELL/ SYNTETISK)

KONTOBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller avförs från balansräkningen

SOLVENSBEHANDLING: Positioner i värdepapperisering som omfattas av kapitalbaskrav?

VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING?

BIBEHÅLLANDE

INSTITUTETS ROLL:

(ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)

ICKE-ABCP-PROGRAM

 

VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING

(-) AVDRAGET EXPONERINGSVÄRDE FRÅN KAPITALBASEN

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET

TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS

BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET

UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET?

URSPRUNGSTIDPUNKT

(mm/åååå)

TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN

TOTALT BELOPP

INSTITUTENS ANDEL (%):

TYP

TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)

ANTAL EXPONERINGAR

LAND

ELGD (%)

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%)

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

LÖPTID

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

FÖRTIDA AMORTERING

KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONHANDELSPORTFÖLJ?

NETTOPOSITIONER

SUMMA KAPITALBASKRAV (SCHABLONMETOD)

PRIORITERADE

MELLANLIGGANDE

FÖRSTAFÖRLUST

PRIORITERADE

MELLANLIGGANDE

FÖRSTAFÖRLUST

FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM

RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

DIREKTA KREDITSUBSTITUT

IRS / CRS

GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER

ÖVRIGT (inklusive icke-godtagbara likviditetsfaciliteter)

TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR

PRIORITERADE

MELLANLIGGANDE

FÖRSTAFÖRLUST

PRIORITERADE

MELLANLIGGANDE

FÖRSTAFÖRLUST

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

LÅNGA

KORTA

SPECIFIK RISK

005

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

460

470

480

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

BANKVERKSAMHET

RELEVANT INDIKATOR

LÅN OCH FÖRSKOTT

(VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD)

KAPITALBAS KRAV

Summa exponeringsbelopp för operativa risker

MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)

ÅR-3

ÅR-2

FÖRRA ÅRET

ÅR-3

ÅR-2

FÖRRA ÅRET

VARAV:

PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM

KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV ATT FÖRVÄNTADE FÖRLUSTER FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)

010

020

030

040

050

060

070

O71

080

090

100

110

120

010

1.

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV BASMETODEN (BIA)

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

 

 

 

 

 

020

2.

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV SCHABLONMETOD (TSA)/ALTERNATIV SCHABLONMETOD

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

 

 

 

 

 

 

OMFATTAS AV SCHABLONMETOD:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

FÖRETAGSFINANSIERING (CF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING (TS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

PRIVATKUNDSMÄKLERI (RBr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

STORKUNDSBANK (CB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

HUSHÅLLSBANK (RB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM (PS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

ADMINISTRATIONSUPPDRAG (AS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

KAPITALFÖRVALTNING (AM)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

STORKUNDSBANK (CB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

HUSHÅLLSBANK (RB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

3.

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV AVANCERADE MÄTMETODER (AMA)

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

 

 

 

 

 


C 17.01 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1)

FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN

HÄNDELSETYP

SUMMA HÄNDELSETYPER

MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN

INTERNA BEDRÄGERIER

EXTERNA BEDRÄGERIER

ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSMILJÖ

KUNDER, PRODUKTER OCH AFFÄRSPRAXIS

SKADOR PÅ MATERIELLA TILLGÅNGAR

AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHET OCH SYSTEMFEL

UTFÖRANDE, LEVERANS OCH PROCESSTYRNING

LÄGST

HÖGST

Rad

 

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

FÖRETAGSFINANSIERING [CF]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING [TS]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

PRIVATKUNDSMÄKLERI [RBr]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

STORKUNDSBANK [CB]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

HUSHÅLLS-BANK [RB]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM [PS]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

550

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

560

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

570

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

580

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

610

ADMINISTRATIONS- UPPDRAG [AS]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

620

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

630

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

640

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

650

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

660

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

670

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

680

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

710

KAPITALFÖRVALTNING [AM]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

720

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

730

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

740

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

750

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

760

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

770

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

780

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

810

FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER [CI]

Antal händelser (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

820

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

830

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

840

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

850

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

860

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

870

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

880

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

910

SUMMA AFFÄRS-OMRÅDEN

Antal händelser (nya händelser) Varav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

911

kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

912

kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

913

kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

914

kopplade till förluster ≥ 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

920

Totalt förlustbelopp (nya händelser). Varav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

921

kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

922

kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

923

kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

924

kopplade till förluster ≥ 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

930

Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar Varav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

935

Varav: antal händelser med positiva förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

936

Varav: antal händelser med negativa förlustkorrigeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

940

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

945

Varav: positiva förlustkorrigeringsbelopp (+)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

946

Varav: negativa förlustkorrigeringsbelopp (–)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

950

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

960

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

970

Total direkt återvinning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

980

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 17.02 – OPERATIV RISK: STORA FÖRLUSTHÄNDELSER

 

Händelse-ID

Redovisningsdatum

Datum för inträffande

Datum för upptäckt

Händelsetyp

Bruttoförlust

Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar

BRUTTOFÖRLUST PER AFFÄRSOMRÅDE

Namn på juridisk person

LEI-kod

Affärsenhet

Beskrivning

Företagsfinansiering [CF]

Handel och finansförvaltning [TS]

Privatkundsmäkleri [RBr]

Storkundsbank [TS]

Hushålls-bank [RB]

Clearing- och betalningssystem [PS]

Administrations-uppdrag [AS]

Kapitalförvaltning [AM]

Företagsövergripande poster [CI]

Rad

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)

Valuta:

 

 

 

 

POSITIONER

KAPITALBASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

010

020

030

040

050

060

070

010

OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

011

Generell risk

 

 

 

 

 

 

 

012

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

013

Övriga tillgångar och skulder

 

 

 

 

 

 

 

020

Löptidsgrundad metod

 

 

 

 

 

 

 

030

Zon 1

 

 

 

 

 

 

 

040

0 ≤ 1 månad

 

 

 

 

 

 

 

050

> 1 ≤ 3 månader

 

 

 

 

 

 

 

060

> 3 ≤ 6 månader

 

 

 

 

 

 

 

070

> 6 ≤ 12 månader

 

 

 

 

 

 

 

080

Zon 2

 

 

 

 

 

 

 

090

> 1 ≤ 2 (1,9 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

100

> 2 ≤ 3 (> 1,9 ≤ 2,8 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

110

> 3 ≤ 4 (> 2,8 ≤ 3,6 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

120

Zon 3

 

 

 

 

 

 

 

130

> 4 ≤ 5 (> 3,6 ≤ 4,3 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

140

> 5 ≤ 7 (> 4,3 ≤ 5,7 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

150

> 7 ≤ 10 (> 5,7 ≤ 7,3 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

160

> 10 ≤ 15 (> 7,3 ≤ 9,3 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

170

> 15 ≤ 20 (> 9,3 ≤ 10,6 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

180

> 20 (> 10,6 ≤ 12,0 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

190

(> 12,0 ≤ 20,0 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

200

(> 20 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

210

Durationsbaserad metod

 

 

 

 

 

 

 

220

Zon 1

 

 

 

 

 

 

 

230

Zon 2

 

 

 

 

 

 

 

240

Zon 3

 

 

 

 

 

 

 

250

Specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

251

Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar

 

 

 

 

 

 

 

260

Räntebärande värdepapper i den första kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

270

Räntebärande värdepapper i den andra kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

280

Med en återstående löptid på ≤ 6 månader

 

 

 

 

 

 

 

290

Med en återstående löptid på > 6 månader och ≤ 24 månader

 

 

 

 

 

 

 

300

Med en återstående löptid på > 24 månader

 

 

 

 

 

 

 

310

Räntebärande värdepapper i den tredje kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

320

Räntebärande värdepapper i den fjärde kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

321

Kreditvärderade kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget

 

 

 

 

 

 

 

325

Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument

 

 

 

 

 

 

 

330

Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen

 

 

 

 

 

 

 

350

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

360

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

370

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

380

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

390

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 


C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

 

ALLA POSITIONER

(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN

NETTOPOSITIONER

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

SUMMA KAPITALBASKRAV

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

LÅNGA

KORTA

(-) LÅNGA

(-) KORTA

LÅNGA

KORTA

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

150 %

200 %

225 %

250 %

300 %

350 %

425 %

500 %

650 %

750 %

850 %

KREDITVÄRDERADE

ICKE KREDITVÄRDERADE

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

150 %

200 %

225 %

250 %

300 %

350 %

425 %

500 %

650 %

750 %

850 %

KREDITVÄRDERADE

ICKE KREDITVÄRDERADE

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER

VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER

VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER

VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER

SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER

VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER

VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER

SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

460

470

480

490

500

510

520

530

540

550

560

570

580

590

600

610

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkade till MKR SA TDI {325:060}

020

Varav: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP:

120

1.

Panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

2.

Panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

3.

Kreditkortsfordringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

4.

Leasing

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

5.

Lån till företag eller små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

6.

Konsumentlån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

7.

Kundfordringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

8.

Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

9.

Säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

10.

Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

 

ALLA POSITIONER

(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN

NETTOPOSITIONER

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

SUMMA KAPITAL-BASKRAV

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

LÅNGA

KORTA

(-) LÅNGA

(-) KORTA

LÅNGA

KORTA

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

250 %

350 %

425 %

650 %

Övrigt

KREDITVÄRDERADE

ICKE KREDITVÄRDERADE

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

250 %

350 %

425 %

650 %

Övrigt

KREDITVÄRDERADE

ICKE KREDITVÄRDERADE

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER

VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER

VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER

VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkade till MKR SA TDI {330:060}

 

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING:

020

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET

110

KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

Nationell marknad:

 

 

 

 

POSITIONER

KAPITALBASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

010

020

030

040

050

060

070

010

AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Generell risk

 

 

 

 

 

 

 

021

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

022

Övriga tillgångar och skulder

 

 

 

 

 

 

 

030

Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod

 

 

 

 

 

 

 

040

Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade

 

 

 

 

 

 

 

050

Specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

090

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

100

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

110

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

120

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

130

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 


C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)

 

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

(Inklusive omfördelning av icke avstämda positioner i valutor som omfattas av särskild behandling för avstämda positioner)

KAPITALBASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

AVSTÄMDA

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

SUMMA POSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Nära sammanhängande valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

025

Varav: rapportvaluta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Alla övriga valutor (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Guld

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV TOTALA POSITIONER (INKLUSIVE RAPPORTVALUTA) PER EXPONERINGSTYP

100

Övriga tillgångar och skulder som inte är poster utanför balansräkningen och derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Poster utanför balansräkningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Memorandumposter: VALUTAPOSITIONER

130

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Lek

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Argentinsk peso

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Australisk dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Brasiliansk real

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Bulgarisk lev

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Kanadensisk dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Tjeckisk koruna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Dansk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Egyptiskt pund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Pund sterling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Forint

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Yen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

Litauisk litas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Denar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

Mexikansk peso

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Zloty

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Rumänsk leu

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Rysk rubel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

Serbisk dinar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Svensk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

Schweizisk franc

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

Turkisk lira

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

Hryvnia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

US-dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

390

Isländsk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

Norsk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

Hongkong Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

New Taiwan Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

New Zealand Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

Singapore Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

Won

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

Yuan Renminbi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

Kroatisk kuna

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

 

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

KAPITALBASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

010

020

030

040

050

060

070

010

SUMMA POSITIONER I RÅVAROR

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Ädelmetaller (utom guld)

 

 

 

 

 

 

 

030

Basmetaller

 

 

 

 

 

 

 

040

Jordbruksprodukter

 

 

 

 

 

 

 

050

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

060

Varav energiprodukter (olja, gas)

 

 

 

 

 

 

 

070

Löptidsmetod

 

 

 

 

 

 

 

080

Utökad löptidsmetod

 

 

 

 

 

 

 

090

Förenklad metod: Alla positioner

 

 

 

 

 

 

 

100

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

110

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

120

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

130

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

140

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 


C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

 

Value at Risk (VaR)

STRESSJUSTERAD VaR

KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER

ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ

KAPITALBASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar

VaR-multiplikationsfaktor (mc)

SVaR-multiplikationsfaktor (ms)

ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET

ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET

MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)

FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)

MULTIPLIKATIONSFAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)

Senast tillgängliga (SVaRt-1)

GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR

SENASTE MÅTT

MINIMIGRÄNS

GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR

SENASTE MÅTT

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

010

SUMMA POSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

 

 

 

 

Memorandumposter: UPPDELNING AV MARKNADSRISK

020

Omsatta räntebärande instrument

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Omsatta räntebärande instrument – generell risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Omsatta räntebärande instrument – specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Aktier – generell risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Aktier – specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Valutarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Råvarurisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Totalt belopp för generell risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Totalt belopp för specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

 

EXPONERINGSVÄRDE

Value at Risk (VaR)

STRESSJUSTERAD VaR

KAPITALBASKRAV

SUMMA RISK-EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOSTER

TEORETISKA BELOPP FÖR SÄKRING AV KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK

 

Varav: OTC-derivat

Varav: SFT

MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)

FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)

MULTIPLIKATIONSFAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)

Senast tillgängliga (SVaRt-1)

Antal motparter

Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread

UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN

INDEXERADE KREDITSWAPPAR

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

010

Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r640;c010}

 

 

 

 

 

020

Enligt avancerad metod

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r650;c010}

 

 

 

 

 

030

Enligt standardiserad metod

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r660;c010}

 

 

 

 

 

040

Ursprungligt åtagandemetoden

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r670;c010}

 

 

 

 

 


C 33.00 OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND (GOV)

Land:

 

 

 

 

Direkta exponeringar

Memorandumpost: kreditderivat kopplade till offentliga sektorns exponering

Exponeringsvärde

Riskvägt exponeringsbelopp

Exponeringar i balansräkningen

Ackumulerad nedskrivning

 

Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

 

Derivat

Exponeringar utanför balansräkningen

Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat

Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner)

Finansiella tillgångar som inte är derivat per redovisningsportfölj

Korta positioner

 

Derivat med positivt verkligt värde

Derivat med negativt verkligt värde

Nominellt belopp

Avsättningar

Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde

Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde

Finansiella tillgångar som innehas för handel

Finansiella tillgångar förenade med handel

Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod

Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat

Varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel

Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

Varav: från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet.

Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

Redovisat värde

Teoretiskt värde

Redovisat värde

Teoretiskt värde

 

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

010

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISK, METOD OCH EXPONERINGSKLASS:

020

Exponeringar enligt kreditriskramen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Schablonmetod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Nationella regeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Offentliga organ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Internationella organisationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Internmetod för kapitalkrav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Nationella regeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Offentliga organ [Nationella regeringar]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Offentliga organ [Institut]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Internationella organisationer [Nationella regeringar]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Internationella organisationer [Institut]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Exponeringar enligt marknadsriskramen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

170

[ 0 – 3M [

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

[ 3M – 1Å [

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

[ 1Å – 2Å [

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

[ 2Å – 3Å [

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

[ 3Å – 5Å [

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

[ 5Å – 10Å [

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

[10ÅR – mer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


BILAGA II

”BILAGA II

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 140

1.

STRUKTUR OCH PRAXIS 140

1.1

STRUKTUR 140

1.2

NUMRERINGSSYSTEM 140

1.3

TECKENSYSTEM 140
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 140

1.

KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) 140

1.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 140

1.2

C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) 141

1.2.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 141

1.3

C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) 155

1.3.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 155

1.4

C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) 161

1.4.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 161

1.5

C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) 162

1.5.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 162

1.6

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) 177

1.6.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 177

1.6.2

C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) 177

1.6.2.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 177

1.6.3

C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) 185

1.6.3.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 185

2.

SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 187

2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 187

2.2

DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ 188

2.3

UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS 188

2.4

C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL) 188

2.5

C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 189

3.

KREDITRISKMALLAR 195

3.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 195

3.1.1

RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT 195

3.1.2

RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK 196

3.2

C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) 196

3.2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 196

3.2.2

CR SA-MALLENS RÄCKVIDD 196

3.2.3

INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN 197

3.2.4

FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR 200

3.2.4.1

EXPONERINGSKLASSEN ”INSTITUT” 200

3.2.4.2

EXPONERINGSKLASSEN ”SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER” 200

3.2.4.3

EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND) 201

3.2.5

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 201

3.3

KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) 207

3.3.1

CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD 207

3.3.2

UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN 208

3.3.3

C 08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) 209

3.3.3.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 209

3.3.4

C 08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) 216

3.4

KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION 217

3.4.1

C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) 217

3.4.1.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 217

3.4.2

C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) 219

3.4.2.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 219

3.4.3

TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) 222

3.4.3.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 222

3.4.3.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 222

3.5

C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 225

3.5.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 225

3.5.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 226

3.6

C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT) 229

3.6.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 229

3.6.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 230

3.7

C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) 231

3.7.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 231

3.7.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 231

3.8

C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) 237

3.8.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 237

3.8.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 238

3.9

C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) 244

3.9.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 244

3.9.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 245

4.

MALLAR FÖR OPERATIV RISK 253

4.1.

C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) 253

4.1.1.

ALLMÄNNA KOMMENTARER 253

4.1.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 254

4.2

OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) 256

4.2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 256

4.2.2

C 17.01: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1) 257

4.2.2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 257

4.2.2.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 257

4.2.3

C 17.02: OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM DE STÖRSTA FÖRLUSTHÄNDELSERNA UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 2) 262

4.2.3.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 262

4.2.3.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 263

5.

MALLAR FÖR MARKNADSRISKER 263

5.1

C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) 264

5.1.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 264

5.1.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 264

5.2

C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) 266

5.2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 266

5.2.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 266

5.3

C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) 268

5.3.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 268

5.3.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 269

5.4

C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) 270

5.4.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 270

5.4.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 271

5.5

C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) 272

5.5.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 272

5.5.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 272

5.6

C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) 274

5.6.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 274

5.6.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 275

5.7

C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) 275

5.7.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 275

5.7.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 276

5.8

C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) 278

5.8.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 278

6.

C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV) 280

6.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER 280

6.2

TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ”OFFENTLIG SEKTOR” 280

6.3

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 280

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   STRUKTUR OCH PRAXIS

1.1   STRUKTUR

1.

Ramen består av följande fem grupper av mallar:

a)

Kapitaltäckning, en översikt över lagstadgat kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp.

b)

Solvens på gruppnivå, en översikt över hur solvenskraven uppfylls av samtliga enskilda enheter som ingår i konsolideringen av den rapporterande enheten.

c)

Kreditrisk (inbegripet motpartsrisk, utspädningsrisk och avvecklingsrisk).

d)

Marknadsrisk (inbegripet positionsrisk i handelslager, valutakursrisk, råvarurisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk).

e)

Operativ risk.

2.

För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler.

3.

Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven.

1.2   NUMRERINGSSYSTEM

4.

I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna.

5.

Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn}

6.

Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn}

7.

Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}.

8.

En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den.

1.3   TECKENSYSTEM

9.

Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (-) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1.   KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)

1.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

10.

Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:

a)

I mall CA1 rapporteras institutens kapitalbas, uppdelad i de poster som ligger till grund för beloppet. Kapitalbasen beräknas med hänsyn till den sammantagna effekten av övergångsbestämmelserna för varje typ av kapital.

b)

I mall CA2 summeras de totala riskvägda exponeringsbeloppen (i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR)).

c)

Mall CA3 innehåller de kvoter för vilka en lägstanivå föreskrivs i CRR och vissa andra uppgifter i samband med detta.

d)

Mall CA4 innehåller de memorandumposter som behövs för att beräkna posterna i CA1 samt information avseende de kapitalbuffertar som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet (nedan kallat CRD).

e)

I mall CA5 rapporteras de uppgifter som behövs för att beräkna övergångsbestämmelsernas effekt på kapitalbasen. CA5 kommer att avskaffas när övergångsbestämmelserna upphör att gälla.

11.

Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

12.

Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och primärkapitaltillskott (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2).

13.

Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:

a)

Posterna i CA1 beräknas i allmänhet utan avdrag för övergångsjusteringar. Detta innebär att beloppen i CA1-posterna beräknas enligt de slutgiltiga bestämmelserna (dvs. som om det inte fanns några övergångsbestämmelser), med undantag för poster som summerar effekten av övergångsbestämmelserna. För varje typ av kapital (dvs. CET1, AT1 och T2) finns tre olika poster, och i dessa ingår alla justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

b)

Övergångsbestämmelserna kan även påverka bortfall av primärkapitaltillskott (AT1) och supplementärkapital (T2) (dvs. AT1 eller T2 utöver det avdrag som regleras i artiklarna 36.1 j respektive 56 e i CRR). Effekten av övergångsbestämmelserna kan därmed avspeglas indirekt i de poster som uppvisar sådana bortfall.

c)

Mall CA5 används endast för rapportering av övergångsbestämmelserna.

14.

Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.

a)

Mallarna CA1, CA2 och CA5 innehåller enbart uppgifter inom ramen för första pelaren.

b)

Uppgifterna i mall CA3 ska visa hur extra krav inom andra pelaren påverkar kapitalrelationen på aggregerad nivå. En grupp är inriktad på beloppens inverkan på relationerna, medan det andra blocket är inriktat på själva relationen. Ingen av de båda grupperna av kapitalrelationer har någon ytterligare anknytning till mall CA1, CA2 eller CA5.

c)

Mall CA4 innehåller en cell som avser extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren. Denna cell har ingen koppling via valideringsreglerna till kapitalrelationerna i mall CA3 utan avspeglar artikel 104.2 i CRD, där man uttryckligen nämner möjligheten att besluta om extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren.

1.2   C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

1.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1.   Kapitalbas

Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRR

Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital.

015

1.1   Primärkapital

Artikel 25 i CRR.

Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott.

020

1.1.1   Kärnprimärkapital

Artikel 50 i CRR.

030

1.1.1.1   Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital

Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR.

040

1.1.1.1.1   Fullt betalda kapitalinstrument

Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR.

Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderas

Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda.

045

1.1.1.1.1*   varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigeter i nödsituationer

Artikel 31 i CRR.

Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda.

050

1.1.1.1.2*   Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

Artikel 28.1 b, l och m i CRR.

Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

060

1.1.1.1.3   Överkurs vid aktieemission

Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR.

Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.

070

1.1.1.1.4   (-) Egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.

Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR.

Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.

Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.

Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5.

080

1.1.1.1.4.1   (-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.

Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR.

090

1.1.1.1.4.2   (-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR.

091

1.1.1.1.4.3   (-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR.

092

1.1.1.1.5   (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.

Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ”egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse”.

130

1.1.1.2   Balanserade vinstmedel

Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR.

I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott.

140

1.1.1.2.1   Balanserade vinstmedel föregående år

Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRR

I artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ”balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar”.

150

1.1.1.2.2   Vinst eller förlust som godtas

Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR.

Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda.

Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.

160

1.1.1.2.2.1   Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR.

Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen.

170

1.1.1.2.2.2   (-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat

Artikel 26.2 i CRR

Denna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet.

Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar).

Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna.

180

1.1.1.3   Ackumulerat annat totalresultat

Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014.

200

1.1.1.4   Övriga reserver

Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR.

Övriga reserver definieras i CRR som ”reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel”.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

210

1.1.1.5   Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse

Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR.

Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ”reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse”.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

220

1.1.1.6   Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR.

Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

230

1.1.1.7   Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital

Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR.

Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.

240

1.1.1.8   Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen

Artiklarna 479 och 480 i CRR.

Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

250

1.1.1.9   Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler

Artiklarna 32–35 i CRR.

260

1.1.1.9.1   (-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar

Artikel 32.1 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard.

Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen.

270

1.1.1.9.2   Reserv som härrör från säkring av kassaflöden

Artikel 33.1 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

280

1.1.1.9.3   Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde

Artikel 33.1 b i CRR.

Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen.

Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.

285

1.1.1.9.4   Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen.

Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.

290

1.1.1.9.5   (-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering

Artiklarna 34 och 105 i CRR.

Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR.

300

1.1.1.10   (–) Goodwill

Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR.

310

1.1.1.10.1   (-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång

Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR.

Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen.

320

1.1.1.10.2   (-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav

Artikel 37 b och 43 i CRR.

330

1.1.1.10.3   Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill

Artikel 37 a i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

340

1.1.1.11   (-) Övriga immateriella tillgångar

Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR.

Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.

350

1.1.1.11.1   (-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder

Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR.

Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.

Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill.

360

1.1.1.11.2   Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar

Artikel 37 a i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

370

1.1.1.12   (-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder

Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.

380

1.1.1.13   (-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster

Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR.

Det belopp som rapporteras ”ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster” (artikel 40 i CRR).

390

1.1.1.14   (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR.

400

1.1.1.14.1   (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR.

Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ”tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan”.

Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat).

410

1.1.1.14.2   Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

420

1.1.1.14.3   Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja

Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR.

I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.

De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven.

430

1.1.1.15   (-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR.

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.

Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet.

440

1.1.1.16   (-) Avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet

Artikel 36.1 j i CRR.

Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital”. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet.

450

1.1.1.17   (-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR.

Kvalificerat innehav definieras som ”direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag”.

I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

460

1.1.1.18   (-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR.

Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1 250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.

470

1.1.1.19   (-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR.

Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1 250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.

471

1.1.1.20   (-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR.

Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR.

I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

472

1.1.1.21   (-) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR.

I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

480

1.1.1.22   (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27 och 36.1 h i CRR. Artiklarna 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet.

Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3).

490

1.1.1.23   (-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader

Artikel 36.1 c. Artiklarna 38 och 48.1 a i CRR.

Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR.

500

1.1.1.24   (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–49.3 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR.

Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3).

510

1.1.1.25   (-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 %

Artikel 48.1 i CRR.

Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR.

520

1.1.1.26   Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital

Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR.

Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

524

1.1.1.27   (-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR

Artikel 3 i CRR.

529

1.1.1.28   Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524.

Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

530

1.1.2   PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

Artikel 61 i CRR.

540

1.1.2.1   Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott

Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR.

550

1.1.2.1.1   Fullt betalda kapitalinstrument

Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

560

1.1.2.1.2 (*)   Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

Artikel 52.1 c, e och f i CRR.

Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

570

1.1.2.1.3   Överkurs vid aktieemission

Artikel 51 b i CRR.

Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.

580

1.1.2.1.4   (-) Egna primärkapitaltillskottsinstrument

Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.

Egna primärkapitaltillskottsinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR.

Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.

Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.

Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5.

590

1.1.2.1.4.1   (-) Direkta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument

Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.

Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

620

1.1.2.1.4.2   (-) Indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument

Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR.

621

1.1.2.1.4.3   (-) Syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument

Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.

622

1.1.2.1.5   (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskottsinstrument

Artiklarna 56 a och 57 i CRR.

I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ”egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”.

660

1.1.2.2   Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR.

Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som primärkapitaltillskott enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

670

1.1.2.3   Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapitaltillskott

Artiklarna 83, 85 och 86 i CRR.

Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott.

Kvalificerande primärkapitaltillskott emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas.

680

1.1.2.4   Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapitaltillskottet

Artikel 480 i CRR.

Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

690

1.1.2.5   (-) Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott

Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR.

Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.

Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitaltillskottet.

700

1.1.2.6   (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från primärkapitaltillskottet.

710

1.1.2.7   (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR.

Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.

720

1.1.2.8   (-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital

Artikel 56 e i CRR.

Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”avdrag från supplementärkapital som överstiger institutets supplementärkapital” (dras av i primärkapitaltillskott).

730

1.1.2.9   Övriga övergångsjusteringar av primärkapitaltillskott

Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR.

Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

740

1.1.2.10   Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till primärkapitaltillskott (avdrag i kärnprimärkapitalet)

Artikel 36.1 j i CRR.

Primärkapitaltillskott kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från primärkapitaltillskottet är större än primärkapitaltillskottet plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska primärkapitaltillskottet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger primärkapitaltillskottet ska dras av från kärnprimärkapitalet.

Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal.

744

1.1.2.11   (-) Övriga avdrag från primärkapitaltillskott på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

748

1.1.2.12   Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av primärkapitaltillskottet respektive ett avdrag från en del av primärkapitaltillskottet inte kan hänföras till någon av raderna 530–744.

Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

750

1.2   SUPPLEMENTÄRKAPITAL

Artikel 71 i CRR.

760

1.2.1   Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital

Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR.

770

1.2.1.1   Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån

Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

780

1.2.1.2 (*)   Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån

Artikel 63 c, e och f och artikel 64 i CRR.

Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

790

1.2.1.3   Överkurs vid aktieemission

Artiklarna 62 b och 65 i CRR.

Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.

800

1.2.1.4   (-) Egna supplementärkapitalinstrument

Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR.

Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR.

Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.

Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.

Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5.

810

1.2.1.4.1   (-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR.

Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

840

1.2.1.4.2   (-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR.

841

1.2.1.4.3   (-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR.

842

1.2.1.5   (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 66 a och 67 i CRR.

I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ”egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”.

880

1.2.2   Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR.

Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

890

1.2.3   Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital

Artiklarna 83, 87 och 88 i CRR.

Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet.

Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR).

900

1.2.4   Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital

Artikel 480 i CRR.

Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

910

1.2.5   Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)

Artikel 62 d i CRR.

För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital.

920

1.2.6   Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)

Artikel 62 c i CRR.

För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital.

930

1.2.7   (-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR.

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.

Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen.

940

1.2.8   (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet.

950

1.2.9   (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR.

Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.

960

1.2.10   Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital

Artiklarna 476–478 och 481 i CRR.

Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5.

970

1.2.11   Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet)

Artikel 56 e i CRR.

Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från primärkapitaltillskottet.

Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal.

974

1.2.12   (-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

978

1.2.13   Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974.

Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

1.3   C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

1.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1.   TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.

020

1*   varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR

För värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och 98 i CRR.

030

1**   Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i kapitaltäckningsförordningen

För värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och 97 i CRR.

040

1.1   RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION

Artikel 92.3 a och f i CRR.

050

1.1.1   Schablonmetoden (SA)

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA).

060

1.1.1.1   Exponeringsklasser förutom positioner i värdepapperisering

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner.

070

1.1.1.1.01   Nationella regeringar eller centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

080

1.1.1.1.02   Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

090

1.1.1.1.03   Offentliga organ

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

100

1.1.1.1.04   Multilaterala utvecklingsbanker

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

110

1.1.1.1.05   Internationella organisationer

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

120

1.1.1.1.06   Institut

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

130

1.1.1.1.07   Företag

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

140

1.1.1.1.08   Hushåll

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

150

1.1.1.1.09   Säkrade genom panträtt fastigheter

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

160

1.1.1.1.10   Fallerande exponeringar

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

170

1.1.1.1.11   Poster som är förenade med särskilt hög risk

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

180

1.1.1.1.12   Säkerställda obligationer

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

190

1.1.1.1.13   Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

200

1.1.1.1.14   Företag för kollektiva investeringar (fond)

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

210

1.1.1.1.15   Aktier

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

211

1.1.1.1.16   Övriga poster

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

220

1.1.1.2   Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).

230

1.1.1.2.*   varav: återvärdepapperisering

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).

240

1.1.2   Internmetoden

250

1.1.2.1   Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer

Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).

260

1.1.2.1.01   Nationella regeringar eller centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

270

1.1.2.1.02   Institut

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

280

1.1.2.1.03   Företag – små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

290

1.1.2.1.04   Företag – specialutlåning

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

300

1.1.2.1.05   Företag – andra

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

310

1.1.2.2   Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).

320

1.1.2.2.01   Nationella regeringar eller centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

330

1.1.2.2.02   Institut

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

340

1.1.2.2.03   Företag – små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

350

1.1.2.2.04   Företag – specialutlåning

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

360

1.1.2.2.05   Företag – andra

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

370

1.1.2.2.06   Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

380

1.1.2.2.07   Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

390

1.1.2.2.08   Hushåll – Kvalificerad rullande exponering

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

400

1.1.2.2.09   ) Hushåll – övriga små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

410

1.1.2.2.10   Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

420

1.1.2.3   Aktier (internmetod)

Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB).

430

1.1.2.4   Positioner i värdepapperisering (internmetod)

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).

440

1.1.2.4*   varav: återvärdepapperisering

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).

450

1.1.2.5   Övriga motpartslösa tillgångar

Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR.

460

1.1.3   Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond

Artiklarna 307–309 i CRR.

490

1.2   TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR.

500

1.2.1   Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret

Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).

510

1.2.2   Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret

Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).

520

1.3   TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK

Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR

530

1.3.1   Riskvägt exponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA)

540

1.3.1.1   Omsatta skuldinstrument

Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI).

550

1.3.1.2   Aktier

Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU).

555

1.3.1.3   Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)

Artiklarna 348.1, 350.3 c och 364.2 a i CRR

Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i företag för kollektiva investeringar om kapitalbaskrav beräknas enligt artikel 348.1 i CRR, antingen direkt eller som en följd av det tak som anges i artikel 350.3 c i CRR. Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner.

Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 första meningen i CRR ska det rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga, multiplicerat med 12,5.

Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering, multiplicerat med 12,5 i båda fallen.

556

1.3.1.3.*   Memorandumpost: Fonder som enbart investerat i omsatta skuldinstrument

Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna uteslutande investeras i instrument som är föremål för ränterisker.

557

1.3.1.3.**   Fonder som enbart investerats i egenkapitalinstrument eller i blandade instrument

Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna investeras antingen uteslutande i instrument som är föremål för aktierisk eller i blandade instrument eller om beståndsdelarna i fonden är okända.

560

1.3.1.4   Utländsk valuta

Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX).

570

1.3.1.5   Råvaror

Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM).

580

1.3.2   Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk enligt interna metoder (IM)

Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

590

1.4   TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)

Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR.

För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll.

600

1.4.1   Operativ risk, basmetod (BIA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

610

1.4.2   Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

620

1.4.3   Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

630

1.5   YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER

Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR.

Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR.

Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5.

Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt:

Om det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR ska det rapporterade beloppet vara noll.

Om det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR ska det rapporterade beloppet utgöras av differensen av det förstnämnda beloppet och det sistnämnda beloppet.

640

1.6   TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

650

1.6.1   Avancerad metod

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

660

1.6.2   Schablonmetod

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

670

1.6.3   Baserad på OEM

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

680

1.7   TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET

Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR.

690

1.8   ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7.

Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande:

De strängare tillsynskrav som införs av kommissionen i enlighet med artiklarna 458 och 459 i CRR.

Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR.

Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall.

710

1.8.2   varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458

Artikel 458 i CRR.

720

1.8.2*   varav: Kapitalkrav för stora exponeringar

Artikel 458 i CRR.

730

1.8.2**   varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Artikel 458 i CRR.

740

1.8.2***   varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn

Artikel 458 i CRR.

750

1.8.3   varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459

Artikel 459 i CRR.

760

1.8.4   varav: Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grund av artikel 3 i CRR

Artikel 3 i CRR.

Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras. Det ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras).

1.4   C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

1.4.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rader

010

1.   Kärnprimärkapitalrelation

Artikel 92.2 a i CRR.

Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

020

2.   Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.

030

3.   Primärkapitalrelation

Artikel 92.2 b i CRR.

Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

040

4.   Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.

050

5.   Summa kapitalrelationer

Artikel 92.2 c i CRR.

Summan av kapitalrelationerna är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

060

6.   Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten.

070

Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

Artikel 92.2 a i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om kärnprimärkapitalrelationen påverkas av ett beslut av en behörig myndighet.

080

Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD

Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för kärnprimärkapitalrelationen.

Kärnprimärkapitalrelationsmålet speglar minimikravet i artikel 92.1 a i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav).

090

Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

Artikel 92.2 b i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om primärkapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.

100

Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för primärkapitalrelationen.

Primärkapitalrelationsmålet speglar minimikravet i artikel 92.1 b i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav).

110

Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II

Artikel 92.2 c i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om den totala kapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.

120

Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för den totala kapitalrelationen.

Summan av kapitalrelationsmålen speglar minimikravet i artikel 92.1 c i CRR och det krav som införs i enlighet med artikel 104.2 i CRD, men inkluderar inte andra krav (t.ex. kapitalbuffertkrav).

1.5   C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

1.5.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rader

010

1.   Summa uppskjutna skattefordringar

Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.

020

1.1   Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 39.2 i CRR.

Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt.

030

1.2   Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet).

040

1.3   Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artikel 36.1 c. Artiklarna 38 och 48.1 a i CRR.

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR.

050

2.   Summa uppskjutna skatteskulder

Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.

060

2.1   Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR.

Artikel 38.3 och 38.4 i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2.

070

2.2   Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 38 i CRR.

080

2.2.1   Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.

090

2.2.2   Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.

093

2A   För mycket inbetald skatt och förlustavdrag

Artikel 39.1 i CRR

Det belopp av för mycket inbetald skatt och förlustavdrag som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 39.1 i CRR, Det rapporterade beloppet ska vara beloppet före tillämpning av riskvikter.

096

2B   Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 %

Artikel 48.4 i CRR

Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader som inte dras av i enlighet med artikel 48.1 i CRR men som åsätts en riskvikt på 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, med beaktande av effekten av artikel 470 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter.

097

2C   Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 %

Artiklarna 469.1 d, 470, 472.5 och 478 i CRR

Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader som inte dras av i enlighet med artiklarna 469.1 d och 470 i CRR men som åsätts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 472.5 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter.

100

3.   Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)

Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

110

3.1   Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

120

3.1.1   Allmänna kreditriskjusteringar

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

130

3.1.2   Specifika kreditriskjusteringar

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

131

3.1.3   Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen

Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

140

3,2   Summa förväntade förluster som får inkluderas

Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med icke fallerade exponeringar som ska rapporteras.

145

4.   Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod)

Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

150

4.1   Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

155

4,2   Summa förväntade förluster som får inkluderas

Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras.

160

5.   Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 d i CRR.

För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden.

Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.

170

6.   Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 c i CRR.

Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket.

Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter.

180

7.   Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 c i CRR.

Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen.

Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.

190

8.   Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artikel 46.1 a i CRR.

Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.

200

9.   Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet

Artikel 48.1 a och b i CRR.

Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader.

Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.

210

10.   Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet

Artikel 48.1 i CRR.

Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt:

Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av det slutliga kärnprimärkapitalet, dvs. kärnprimärkapitalet beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

225

11.1   Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn

Artikel 4.1.71 a.

226

11,2   Godtagbart kapital för stora exponeringar

Artikel 4.1.71 b.

230

12.   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 44–46 och 49 i CRR.

240

12.1   Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i CRR.

250

12.1.1   Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR.

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,

b)

de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, om

c)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.

260

12.1.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 45 i CRR.

Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

270

12,2   Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

280

12.2.1   Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.

290

12.2.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR

Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

291

12.3.1   Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

292

12.3.2   Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

293

12.3.3   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR

300

13.   Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 58–60 i CRR.

310

13.1   Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR.

320

13.1.1   Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58 och 60.2 i CRR.

Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, om

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.

330

13.1.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 59 i CRR.

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

340

13.2   Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

350

13.2.1   Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.

360

13.2.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

361

13,3   Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

362

13.3.1   Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

363

13.3.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR

370

14.   Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 68–70 i CRR.

380

14.1   Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR.

390

14.1.1   Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68 och 70.2 i CRR.

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, om

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.

400

14.1.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 69 i CRR.

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

410

14,2   Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

420

14.2.1   Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.

430

14.2.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

431

14,3   Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

432

14.3.1   Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

433

14.3.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR

440

15.   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

450

15.1   Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

460

15.1.1   Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,

b)

de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, om

c)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.

470

15.1.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 45 i CRR.

Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

480

15,2   Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

490

15.2.1   Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.

500

15.2.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR

Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

501

15.3   Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

502

15.3.1   Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

503

15.3.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR

510

16.   Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 58 och 59 i CRR.

520

16.1   Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58 och 59 i CRR.

530

16.1.1   Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 58 i CRR.

Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 56 d), om

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.

540

16.1.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 59 i CRR.

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

550

16.2   Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

560

16.2.1   Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.

570

16.2.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR.

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

571

16.3   Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

572

16.3.1   Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

573

16.3.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR

580

17.   Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 68 och 69 i CRR.

590

17.1   Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68 och 69 i CRR.

600

17.1.1   Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 68 i CRR.

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 66 d), om

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.

610

17.1.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 69 i CRR.

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

620

17.2   Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

630

17.2.1   Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.

640

17.2.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR.

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

641

17.3   Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

642

17.3.1   Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

643

17.3.2   (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR

650

18.   Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital

Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR

660

19.   Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital

Artikel 60.4 i CRR.

670

20.   Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital

Artikel 70.4 i CRR.

680

21.   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1.

690

22.   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1.

700

23.   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1.

710

24.   Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1.

720

25.   Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1.

730

26.   Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1.

740

27.   Kombinerade buffertkrav

Artikel 128.6 i CRD.

750

Kapitalkonserveringsbuffert

Artiklarna 128.1 och 129 i CRD.

I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.

760

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

Artikel 458.2 d iv i CRR.

I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.

Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.

770

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

Artiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD.

Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.

780

Systemriskbuffert

Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD.

Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.

800

Buffert för globalt systemviktigt institut

Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.

Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.

810

Buffert för andra systemviktiga institut

Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.

Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet.

820

28.   Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD.

Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell.

830

29.   Startkapital

Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR.

840

30.   Kapitalbas baserad på fasta omkostnader

Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR.

850

31.   Icke-nationella ursprungliga exponeringar

Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.

En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.

860

32.   Totala ursprungliga exponeringar

Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.

En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.

870

Justeringar av total kapitalbas

Artikel 500.4 i CRR

Skillnaden mellan det belopp som rapporteras under 880 och den totala kapitalbasen i enlighet med CRR rapporteras här.

Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i.

880

Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet

Artikel 500.4 i CRR

Total kapitalbas i enlighet med CRR anpassad enligt kraven i artikel 500.4 i CRR (dvs. anpassad för att fullständigt avspegla skillnaderna mellan beräkningen av kapitalbasen enligt direktiven 93/6/EEG och 2000/12/EG enligt deras lydelse före den 1 januari 2007 och beräkningen av kapitalbasen enligt CRR till följd av att förväntade och oväntade förluster behandlas separat enligt del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) rapporteras här.

Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i.

890

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet

Artikel 500.1 b i CRR

Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.1 b i CRR (dvs. 80 % av det totala minsta kapitalbasbelopp som institutet skulle ha varit skyldigt att ha enligt artikel 4 i direktiv 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, enligt den lydelse som dessa direktiv hade före januari 2007) ska rapporteras här.

900

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA

Artikel 500.2 och 500.3 i CRR

Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.2 i CRR (dvs. 80 % av den kapitalbas som institutet skulle behöva inneha enligt artikel 92 med beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 och del tre avdelning III kapitel 2 eller 3 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt, i stället för i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 eller del tre avdelning III kapitel 4 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt) ska rapporteras här.

910

Underskott i total kapitalbas när det gäller kapitalbaskrav för Basel I-golvet eller alternativ SA

Artiklarna 500.1 b och 500.2 i CRR

Denna rad fylls i med:

om artikel 500.1 b i CRR tillämpas och rad 880 < rad 890: skillnaden mellan rad 890 och rad 880

eller om artikel 500.2 i CRR tillämpas och rad 010 i C 01.00 < rad 900 i C 04.00: skillnaden mellan rad 900 i C 04.00 och rad 010 i C 01.00

1.6   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)

1.6.1   Allmänna kommentarer

15.

I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR.

16.

CA5 har följande struktur:

a)

I mall 5.1 summeras de totala justeringar som behövs i kapitalbasens olika delar (rapporteras i CA1 i enlighet med de slutgiltiga bestämmelserna) till följd av att övergångsbestämmelserna tillämpas. Posterna i denna tabell redovisas som ”justeringar” av de olika delarna av kapitalet i CA1 för att effekterna av övergångsbestämmelserna ska avspeglas i kapitalbasens olika delar.

b)

I mall 5.2 tillhandahålls ytterligare detaljer om beräkningen av de instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd.

17.

Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060.

18.

Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR.

19.

Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om primärkapitaltillskottet inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet.

1.6.2   C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)

20.

I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR.

21.

På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2.

22.

På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR).

23.

På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag.

24.

Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5.

1.6.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

Justeringar i kärnprimärkapital

020

Justeringar i primärkapitaltillskott

030

Justeringar i supplementärkapital

040

Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar

I kolumn 040 ingår de relevanta belopp som justerar det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 i CRR till följd av övergångsbestämmelser. I de rapporterade beloppen ska hänsyn tas till tillämpningen av bestämmelser i del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 eller del tre avdelning IV i enlighet med artikel 92.4 i CRR. Detta innebär att övergångsbelopp som omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 2 eller 3 bör rapporteras som riskvägda exponeringsbelopp medan övergångsbelopp som omfattas av del tre avdelning IV bör representera kapitalbaskraven multiplicerat med 12,5.

Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och justeringarna av det totala riskvägda exponeringsbeloppet har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om det totala riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB, CR EQU IRB, MKR SA TDI, MKR SA EQU eller MKR IM. Dessutom ska dessa effekter rapporteras i kolumn 040 i CA5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter.

050

Tillämplig procentandel

060

Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser

I kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna.


Rader

010

1.   1 Summa justeringar

Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.

020

1.1   Instrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artiklarna 483–491 i CRR.

Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital.

030

1.1.1   Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd

Artikel 483 i CRR.

040

1.1.1.1   Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG

Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR.

050

1.1.1.2   Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram

Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR.

060

1.1.2   Instrument som inte är statligt stöd

De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2.

070

1,2   Minoritetsintressen eller motsvarande

Artiklarna 479 och 480 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat primärkapitaltillskott, och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital.

080

1.2.1   Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen

Artikel 479 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning.

090

1.2.2   Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod

Artiklarna 84 och 480 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

091

1.2.3   Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod

Artiklarna 85 och 480 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

092

1.2.4   Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod

Artiklarna 87 och 480 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

100

1,3   Övriga övergångsjusteringar

Artiklarna 467–478 och 481 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.

110

1.3.1   Orealiserade vinster och förluster

Artiklarna 467 och 468 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde.

120

1.3.1.1   Orealiserade vinster

Artikel 468.1 i CRR.

130

1.3.1.2   Orealiserade förluster

Artikel 467.1 i CRR.

133

1.3.1.3   Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

Artikel 468 i CRR.

136

1.3.1.4   Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

Artikel 467 i CRR.

138

1.3.1.5   Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

Artikel 468 i CRR.

140

1.3.2   Avdrag

Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag.

150

1.3.2.1   Förluster för innevarande räkenskapsår

Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.

Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande:

Om den totala delårsnettoförlusten är ”väsentlig” ska hela restvärdet dras av från primärkapitalet.

Om den totala delårsnettoförlusten inte är ”väsentlig” ska inget restvärde dras av.

160

1.3.2.2   Immateriella tillgångar

Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR.

170

1.3.2.3   Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36. 1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR.

När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 i CRR.

180

1.3.2.4   Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)

Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 d i CRR.

190

1.3.2.5   Förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 e i CRR.

194

1.3.2.5.*   Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post

Artikel 473 i CRR.

198

1.3.2.5.**   Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post

Artikel 473 i CRR.

200

1.3.2.6   Egna instrument

Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR.

210

1.3.2.6.1   Egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument.

Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ”direkta” och ”indirekta” innehav.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR.

211

1.3.2.6.1**   Varav: Direkta innehav

Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse.

212

1.3.2.6.1*   Varav: Indirekta innehav

Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse.

220

1.3.2.6.2   Egna primärkapitaltillskottsinstrument

Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav.

Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna primärkapitaltillskott.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56.1 a i CRR.

221

1.3.2.6.2**   Varav: Direkta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR).

222

1.3.2.6.2*   Varav: Indirekta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR).

230

1.3.2.6.3   Egna supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av.

Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna supplementärkapitalinstrument.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 a i CRR.

231

Varav: Direkta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR).

232

Varav: Indirekta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR).

240

1.3.2.7   Ömsesidigt korsägande

Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav.

250

1.3.2.7.1   Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.

260

1.3.2.7.1.1   Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.

270

1.3.2.7.1.2   Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.

280

1.3.2.7.2   Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 b i CRR.

290

1.3.2.7.2.1   Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 475.3 i CRR.

300

1.3.2.7.2.2   Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 475.3 i CRR.

310

1.3.2.7.3   Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 b i CRR.

320

1.3.2.7.3.1   Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 477.3 i CRR.

330

1.3.2.7.3.2   Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde i enlighet med artikel 477.3 i CRR.

340

1.3.2.8   Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

350

1.3.2.8.1   Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 h i CRR.

360

1.3.2.8.2   Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 c i CRR.

370

1.3.2.8.3   Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 c i CRR.

380

1.3.2.9   Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 470.2 och 470.3 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Artikel 470.1 i CRR.

385

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 469.1 c, 478 och 472.5 i CRR.

Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader som överstiger tröskelvärdet på 10 % i artikel 470.2 a i CRR.

390

1.3.2.10   Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

400

1.3.2.10.1   Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 i) i CRR.

410

1.3.2.10.2   Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 d i CRR.

420

1.3.2.10.2   Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 d i CRR.

425

1.3.2.11   Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter

Artikel 471 i CRR.

430

1.3.3   Ytterligare filter och avdrag

Artikel 481 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag.

I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två.

440

1.3.4   Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS 9

Instituten ska rapportera uppgifter som rör övergångsordningen för IFRS 9 i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser.

1.6.3   C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)

25.

Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR).

1.6.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs

Artikel 484.3–484.5 i CRR.

Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser.

020

Bas för beräkning av gränsen

Artikel 486.2–486.4 i CRR

030

Tillämplig procentandel

Artikel 486.5 i CRR.

040

Gräns

Artikel 486.2–486.5 i CRR.

050

(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas

Artikel 486.2–486.5 i CRR.

060

Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas

Det belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1.


Rader

010

1.   Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG

Artikel 484.3 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

020

2.   Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras

Artikel 484.4 i CRR.

030

2.1   Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen

Artiklarna 484.4 och 489 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

040

2,2   Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen

Artikel 489 i CRR.

050

2.2.1   Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

060

2.2.2   Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

070

2.2.3   Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

080

2,3   Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artikel 487.1 i CRR.

De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitaltillskottsinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott.

090

3.   Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras

Artikel 484.5 i CRR.

100

3.1   Summa poster utan incitament till återlösen

Artikel 490 i CRR.

110

3,2   Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen

Artikel 490 i CRR.

120

3.2.1   Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

130

3.2.2   Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

140

3.2.3   Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

150

3,3   Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artikel 487.2 i CRR.

De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas.

2.   SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

2.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

26.

Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:

a)

Enheter som omfattas av konsolideringen.

b)

Detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

c)

Uppgifter om hur enskilda enheter bidrar till gruppens solvens.

d)

Uppgifter om kapitalbuffertar.

27.

Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400.

28.

I de siffror som rapporteras beaktas alla tillämpliga övergångsbestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 som är gäller på respektive rapporteringsdatum.

2.2   DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

29.

Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål.

30.

Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet.

2.3   UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS

31.

Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra.

32.

I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen.

33.

Eftersom mallens tredje del avser ”bidrag” ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

34.

Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen.

35.

Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk.

36.

En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp.

37.

Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen).

2.4   C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – Totalsumma (GS Total)

Kolumner

Instruktioner

250–400

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN

Se instruktioner för C 06.02

410–480

KAPITALBUFFERTAR

Se instruktioner för C 06.02


Rader

Instruktioner

010

SUMMA

Totalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02.

2.5   C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

Kolumner

Instruktioner

010–060

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN

Denna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR.

010

NAMN

Namnet på den enhet som omfattas av konsolideringen.

020

KOD

Denna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen.

Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen.

Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet.

025

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)

LEI står för identifieringskod för juridiska personer (”Legal Entity Identification”) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner.

Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org)).

Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten.

030

INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ)

”JA” ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRR och CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna.

I annat fall ska ”NEJ” anges.

Image 1
Minoritetsintressen:

Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii) i CRR.

För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR.

040

UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP)

”SF” ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade.

”SP” ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade.

050

LANDKOD

Instituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2.

060

ANDEL AV INNEHAV (%)

Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen.

070–240

INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV

I avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och delgrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ”JA” i kolumn 030).

Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade.

De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler.

Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretag

Värdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR.

Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Summan av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här.

080

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ”RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION” i mall CA2 och de belopp för kapitalbaskrav som är lika med eller likvärdiga med de som rapporteras i rad 490 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK” i mall CA2.

090

POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i mall CA2.

100

OPERATIV RISK

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)” i mall CA2.

I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ”YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER” i mall CA2.

110

ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2.

120–240

DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller delgruppen har sin verksamhet.

120

KAPITALBAS

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ”KAPITALBAS” i mall CA1.

130

VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS

Artikel 82 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.

Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

140

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER

Artikel 87.1 b i CRR.

150

TOTALT PRIMÄRKAPITAL

Artikel 25 i CRR.

160

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL

Artikel 82 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.

Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

170

TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

Artikel 85.1 b i CRR.

180

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

Artikel 50 i CRR.

190

VARAV: MINORITETSINTRESSEN

Artikel 81 i CRR.

Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå.

Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

200

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER

Artikel 84.1 b i CRR.

210

PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

Artikel 61 i CRR.

220

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

Artiklarna 82 och 83 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå.

Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

230

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

Artikel 71 i CRR.

240

VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL

Artiklarna 82 och 83 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå.

Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

250–400

INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

250–290

BIDRAG TILL RISKER

De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.

250

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Summan av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här.

260

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

Det belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen.

270

POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK

Riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i den konsoliderade rapporten.

280

OPERATIV RISK

Vid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk.

Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn.

290

ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan.

300–400

BIDRAG TILL KAPITALBASEN

I denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet.

Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, kvalificerande primärkapital och / eller kvalificerande kapitalbas. Med beaktande av det tröskelvärde som anges i del II kapitel 2.3 sista stycket ovan, ska kolumnerna 360–400 rapporteras för alla konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen.

Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver.

De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.

300–350

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS

Det belopp som ska rapporteras som ”KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS” beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen.

300

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS

Artikel 87 i CRR.

310

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET

Artikel 85 i CRR.

320

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET

Artikel 84 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR.

330

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET

Artikel 86 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål i enlighet med CRR.

340

KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET

Artikel 88 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR.

350

MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL

360–400

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

Artikel 18 i CRR.

Som ”KONSOLIDERAD KAPITALBAS” rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen.

360

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

370

VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL

380

VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT

390

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT

Här rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen.

400

VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL

Här rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget.

410–480

KAPITALBUFFERTAR

Rapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen i enlighet med bestämmelserna om beräkning av kapitalbuffertkraven för en grupps konsoliderade situation. De rapporterade kapitalbuffertbeloppen representerar därför varje enhets bidrag till gruppkapitalbuffertarna. De rapporterade beloppen ska grunda sig på de nationella införlivandeåtgärderna av direktiv 2013/36/EU (CRD) och på förordning (EU) nr 575/2013 (CRR), inbegripet alla övergångsbestämmelser i dessa akter.

410

KOMBINERADE BUFFERTKRAV

Artikel 128.6 i CRD.

420

KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT

Artiklarna 128.1 och 129 i CRD.

I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.

430

INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT

Artiklarna 128.2, 130 och 135–140 i CRD.

I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras.

440

KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

Artikel 458.2 d iv i CRR.

I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.

450

SYSTEMRISKBUFFERT

Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD.

I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras.

470

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.

I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras.

480

BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT

Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.

I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras.

3.   KREDITRISKMALLAR

3.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

38.

När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids.

3.1.1   Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt

39.

I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd.

40.

I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.

41.

I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd.

42.

Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass.

43.

Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd.

44.

Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass.

45.

Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen.

3.1.2   Rapportering av motpartsrisk

46.

Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret.

3.2   C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)

3.2.1   Allmänna kommentarer

47.

CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om

a)

hur exponeringsvärden tilldelas med hänsyn till de olika exponeringsslagen, riskvikterna och exponeringsklasserna, samt

b)

vilka olika typer av kreditriskreduceringsmetoder som används för att minska riskerna.

3.2.2   CR SA-mallens räckvidd

48.

I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven.

49.

I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat.

50.

Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:

a)

Exponeringar som tillhör exponeringsklassen ”poster som avser positioner i värdepapperisering” i enlighet med artikel 112 m i CRR. Dessa ska rapporteras i CR SEC-mallarna.

b)

Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

51.

CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

a)

Kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 (schablonmetoden) i CRR utanför handelslagret, inbegripet motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR utanför handelslagret.

b)

Motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR i handelslagret.

c)

Avvecklingsrisk som härrör från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR med avseende på hela affärsverksamheten.

52.

Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass.

53.

CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar.

54.

Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:

a)

Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 112 a i CRR).

b)

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter (artikel 112 b i CRR).

c)

Offentliga organ (artikel 112 c i CRR).

d)

Institut (artikel 112 f i CRR).

e)

Företag (artikel 112 g i CRR).

f)

Hushåll (artikel 112 h i CRR).

55.

Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR.

56.

Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ”nationella regeringar eller centralbanker”, ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter”, ”offentliga organ”, ”institut”, ”företag” och ”hushåll” i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom fast egendom”.

57.

Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 220, totalt sett och i exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ”institut”.

3.2.3   Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden

58.

För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:

a)

I första steget ska den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer placeras i motsvarande (ursprungliga) exponeringsklass som anges i artikel 112 i CRR, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom den valda exponeringsklassen.

b)

I ett andra steg får exponeringarna omplaceras till andra exponeringsklasser på grund av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekter på exponeringen (t.ex. garantier, kreditderivat och den förenklade metoden för finansiella säkerheter) via inflöden och utflöden.

59.

Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass.

60.

Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter).

61.

Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade.

62.

För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum.

63.

En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg.

64.

Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:

1.

Positioner i värdepapperisering.

2.

Poster förknippade med särskilt hög risk.

3.

Aktieexponeringar

4.

Fallerande exponeringar.

5.

Exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag (fonder)/ Exponeringar i form av säkerställda obligationer (uppdelade exponeringsklasser).

6.

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom.

7.

Övriga poster.

8.

Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering.

9.

Alla övriga exponeringsklasser (uppdelade exponeringsklasser), som innefattar exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Exponeringar mot offentliga organ. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker. Exponeringar mot internationella organisationer. Exponeringar mot institut. Exponeringar mot företag och hushåll.

65.

När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond).

66.

Sådana kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ”övriga poster”. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ”övriga riskvikter” (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR).

67.

Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet.

BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR

Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m?

JA

Image 2

Positioner i värdepapperisering

NEJ

Image 3

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k?

JA

Image 4

Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128)

NEJ

Image 5

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p?

JA

Image 6

Aktieexponeringar (se även artikel 133)

NEJ

Image 7

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j?

JA

Image 8

Fallerande exponeringar

NEJ

Image 9

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o?

JA

Image 10

Exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag (fonder).

Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129)

Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.

NEJ

Image 11

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i?

JA

Image 12

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124)

NEJ

Image 13

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q?

JA

Image 14

Övriga poster

NEJ

Image 15

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n?

JA

Image 16

Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering

NEJ

Image 17

 

 

Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker

Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Exponeringar mot offentliga organ

Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker

Exponeringar mot internationella organisationer

Exponeringar mot institut

Exponeringar mot företag

Hushållsexponeringar

3.2.4   Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR

3.2.4.1   Exponeringsklassen ”institut”

68.

Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande:

69.

Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen.

70.

Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ”får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG”. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass.

3.2.4.2   Exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”

71.

Exponeringar enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” enligt följande:

72.

Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” på grund av artikel 129.6 i CRR.

3.2.4.3   Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fond)

73.

Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR.

3.2.5   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Exponeringsvärdet enligt artikel 111 i CRR utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR:

För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.

Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR.

Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet.

Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen.

030

(-) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringen

Artiklarna 24 och 111 i CRR.

Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten.

040

Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningar

Summan av kolumnerna 010 och 030.

050 – 100

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering.

Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.

Följande poster ska rapporteras här:

Säkerheter som inkluderas enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter.

Godtagbart obetalt kreditriskskydd.

Se även instruktionerna till punkt 4.1.1.

050 – 060

Obetalt kreditriskskydd: justerade värden (Ga)

Artikel 235 i CRR.

I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd.

050

Garantier

Artikel 203 i CRR.

Obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i CRR som inte är kreditderivat.

060

Kreditderivat

Artikel 204 i CRR.

070 – 080

Förbetalt kreditriskskydd

Dessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer).

Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet.

070

Finansiell säkerhet: förenklad metod

Artikel 222.1–222.2 i CRR.

080

Övrigt förbetalt kreditriskskydd

Artikel 232 i CRR.

090 – 100

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

Artiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR.

Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd.

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras.

Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.

110

ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

Exponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

120–140

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET – FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD; DEN FULLSTÄNDIGA METODEN FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER

Artiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR).

Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet.

Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR.

120

Volatilitetsjustering av exponeringen

Artikel 223.2–223.3 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He.

130

(-) Finansiell säkerhet: justerat värde (Cvam)

Artikel 239.2 i CRR.

För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR.

Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C*(1-Hc-Hfx)*(t-t*)/(T-t*). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR.

140

(-) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringar

Artiklarna 223.1 och 239.2 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C*[(1-Hc-fx)*(t-t*)/(T-t*)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C*[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C*(1-Hc-Hfx)*[(t-t*)/(T-t*)-1].

150

Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*)

Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR.

160 – 190

Uppdelning av den fullständigt justerade exponeringen i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktor

Artiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR.

De siffror som rapporteras ska vara de fullständigt justerade exponeringsvärdena före tillämpning av konverteringsfaktorn.

200

Exponeringsvärde

Artikel 111 i CRR och del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR.

Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR.

210

varav: Till följd av motpartsrisk

För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR.

215

Riskvägt exponeringsbelopp före tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag

Artikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.

220

Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företag

Artikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.

230

varav: Med en kreditvärdering av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut

Artikel 112 a–d, f, g, l, n, o och q i CRR.

240

varav: Med en kreditvärdering som härleds ur staten

Artikel 112 b–d, f, g, l och o i CRR.


Rader

Instruktioner

010

Summa exponeringar

015

Varav: Fallerade exponeringar

Artikel 127 i CRR.

Denna rad ska endast rapporteras för exponeringsklasserna ”Poster förknippade med särskilt hög risk” och ”Aktieexponeringar”.

Om en exponering antingen förtecknas i artikel 128.2 i CRR eller uppfyller de kriterier som anges i artiklarna 128.3 eller 133 i CRR ska den hänföras till exponeringsklassen ”Poster förknippade med särskilt hög risk” eller ”Aktieexponeringar”. Följaktligen ska ingen annan allokering göras även om exponeringen har fallerat i enlighet med artikel 127 i CRR.

020

Varav: Små och medelstora företag

Alla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här.

030

Varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.

040

Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter

Artikel 125 i CRR.

Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ”säkrade genom panträtt i fastigheter”.

050

Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR.

060

Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR.

070–130

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGTYP

Det rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.

Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som omfattas av motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.

Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.

Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.

090–130

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån, och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.

100

varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart

Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.

Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR.

Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR.

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080

120

varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart

Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.

Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.

130

Från avtal om produktövergripande nettning

Exponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperisering ska rapporteras på denna rad.

140–280

UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER RISKVIKTER

140

0 %

150

2 %

Artikel 306.1 i CRR.

160

4 %

Artikel 305.3 i CRR.

170

10 %

180

20 %

190

35 %

200

50 %

210

70 %

Artikel 232.3 c i CRR.

220

75 %

230

100 %

240

150 %

250

250 %

Artikel 133.2 i CRR.

260

370 %

Artikel 471 i CRR.

270

1 250 %

Artikel 133.2 i CRR.

280

Övriga riskvikter

Exponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad.

För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen.

Artikel 113.1–113.5 i CRR.

Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ”övriga poster”.

Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR.

290–320

Memorandumposter

Se även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen.

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

Artikel 112 i i CRR.

Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter.

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

Artikel 112 j i CRR.

Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande.

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

Artikel 112 i i CRR.

Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter.

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

Artikel 112 j i CRR.

Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande.

3.3   KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)

3.3.1   CR IRB-mallens räckvidd

74.

CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

i)

Kreditrisk utanför handelslagret, inbegripet

motpartsrisk utanför handelslagret, och

utspädningsrisk för förvärvade fordringar.

ii)

Motpartsrisk i handelslagret.

iii)

Transaktioner utan samtidig prestation i samband med all affärsverksamhet.

75.

Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden).

76.

Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:

i)

Aktieexponeringar, som rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

ii)

Värdepapperiseringspositioner, som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB och/eller de detaljerade CR SEC-mallarna.

iii)

”Övriga motpartslösa tillgångar”, som rapporteras i enlighet med artikel 147.2 g i CRR. Denna exponeringsklass måste alltid åsättas riskvikten 100 % utom för kassabehållning, likvärdiga poster och exponeringar som restvärden av leasade tillgångar i enlighet med artikel 156 i CRR. De riskvägda exponeringsbeloppen för denna exponeringsklass rapporteras direkt i CA-mallen.

iv)

Risker i samband med kreditvärdighetsjustering, som rapporteras i mallen för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA).

I CR IRB-mallen behöver exponeringar som beräknats enligt internmetoden inte delas upp geografiskt efter motpartens säte. Denna uppdelning rapporteras i CR GB-mallen.

77.

För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass:

”NEJ” = om man använder tillsynsmyndighetens skattning av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (grundläggande internmetod).

”JA” = om man använder egna skattningar av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (avancerad internmetod).

”JA” ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar.

Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB).

3.3.2   Uppdelning av CR IRB-mallen

78.

CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:

1)

Totala exponeringar

(Mallen för total kreditrisk ska rapporteras vid tillämpning av den grundläggande internmetoden och separat vid tillämpning av den avancerade internmetoden.)

2)

Nationella regeringar eller centralbanker

Artikel 147.2 a i CRR.

3)

Institut

Artikel 147.2 b i CRR.

4.1)

Små och medelstora företag.

(artikel 147.2 c i CRR)

4,2)

Företag – specialutlåning.

(artikel 147.8 i CRR)

4,3)

Företag – övrigt.

(alla de exponeringar mot företag i enlighet med artikel 147.2 c som inte rapporteras enligt 4.1 och 4.2)

5.1)

Hushåll – säkrade genom små och medelstora företags fasta egendom.

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.3 i CRR och som är säkrade genom fast egendom)

5,2)

Hushåll – säkrade genom större företags fasta egendom.

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d i CRR och som är säkrade genom fast egendom men som inte rapporteras enligt led 5.1)

5,3)

Hushåll – Kvalificerad rullande exponering

Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.

5,4)

Hushåll – övriga små och medelstora företag

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.1 och 5.3)

5,5)

Övriga hushållsexponeringar mot större företag.

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.2 och 5.3)

3.3.3   C 08.01 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (CR IRB 1)

3.3.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

Instruktioner

010

INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110).

Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.

Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas.

I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.

Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser.

Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ”totala exponeringar”). Fallerande exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %.

020

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Instituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer.

Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR.

Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna.

030

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Uppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

040–080

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ”substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering”.

040–050

OBETALT KREDITRISKSKYDD

Obetalt kreditriskskydd: de värden som avses med definitionen i artikel 4.1.59 i CRR.

Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.

040

GARANTIER

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.

Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150.

När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.

050

KREDITDERIVAT

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.

Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160.

När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.

060

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras.

Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170.

070–080

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen.

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras.

Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.

090

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

Den exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen.

100, 120

varav: Poster utanför balansräkningen

Se instruktionerna till CR SA-mallen.

110

EXPONERINGSVÄRDE

Här rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR.

För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt.

På raderna 040–060 (transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ”Varav exponeringsvärden som härrör från motpartsrisk”.

130

varav: Till följd av motpartsrisk

Se instruktionerna till CR SA-mallen.

140

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Uppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

150–210

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

Metoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner.

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande:

För obetalt kreditriskskydd för exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker, institut och företag: Artikel 161.3 i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 164.2 i CRR.

För förbetalt kreditriskskydd ska LGD-skattningarna ta hänsyn till säkerhet i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.

150

GARANTIER

Se instruktionerna till kolumn 040.

160

KREDITDERIVAT

Se instruktionerna till kolumn 050.

170

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Det relevanta värde som används i institutets interna modeller.

De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR.

180

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET

För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet.

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla de finansiella säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde.

190–210

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 199.1–199.8 och 229 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande: Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla övriga säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.

190

FAST EGENDOM

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Uthyrning av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet.

200

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Uthyrning av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.

210

FORDRINGAR

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.

220

OMFATTAS AV BEHANDLING AV DUBBLA FALLISSEMANG: OBETALT KREDITRISKSKYDD

Garantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ”garantier” och 050 ”kreditderivat”.

230

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.

Fallerande exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR.

Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena.

Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen).

För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E*, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD* i enlighet med artikel 228.2 i CRR.

Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ”motpartsriskklass” med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2.

Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.

Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet.

Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240.

240

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

250

EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)

Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar.

Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ”hushåll”.

255

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.

Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas.

260

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.

Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas.

270

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Uppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

280

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

Förväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.

290

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Här rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna.

300

ANTAL GÄLDENÄRER

Artikel 172.1 och 172.2 i CRR.

För alla exponeringsklasser utom hushåll och de fall som avses i artikel 172.1 e andra meningen i CRR ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats.

Inom exponeringsklassen hushåll eller om separata exponeringar mot samma gäldenär hänförs till olika klasser i enlighet med artikel 172.1 e andra meningen i CRR i andra exponeringsklasser ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass.

Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter).


Rader

Instruktioner

010

SUMMA EXPONERINGAR

015

Varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.

020–060

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.

Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.

Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.

040–060

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.

Transaktioner för värdepapperisering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.

060

Från avtal om produktövergripande nettning

Se instruktionerna till CR SA-mallen.

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: SUMMA

För exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR.

För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR.

Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass.

Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.

Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen.

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: SUMMA

Artikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker.

090–150

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

120

varav: Tillhörande kategori 1

Artikel 153.5 tabell 1 i CRR.

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

Artiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR.

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

Exponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad.

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVAD FORDRINGAR

Utspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR.

I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering.

3.3.4   C 08.02 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (uppdelning per riskklass) (mall CR IRB 2)

Kolumn

Instruktioner

005

Riskklass (radidentifierare)

Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010–300

För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1.


Rad

Instruktioner

010–001 – 010-NNN

De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall.

3.4   KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION

79.

Institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 ska lämna uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området Övriga länder.

80.

Termen ”motpartens säte” avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. CRM-metoder med substitutionseffekt kan alltså ändra allokeringen av en exponering mot ett land. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ”övriga länder” oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig.

81.

Uppgifter om ”ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer” ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ”exponeringsvärde” och ”riskvägda exponeringsbelopp” ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte.

3.4.1   C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt schablonmetoden (CR GB 1)

3.4.1.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Samma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen.

020

Fallerade exponeringar

Ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar, och för fallerade exponeringar som hör till exponeringsklasserna” exponeringar förknippade med särskilt hög risk eller ”aktieexponeringar”.

Denna ”memorandumpost” ger ytterligare information om motpartsstrukturen för fallerade exponeringar. Exponeringar som klassificeras som ”fallerade exponeringar” enligt artikel 112 j i CRR ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ”fallerande exponeringar”.

Denna uppgift är en ”memorandumpost” och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar”, ”exponeringar som är förenade med särskilt hög risk” eller ”aktieexponeringar” enligt artikel 112 j, k respektive p i CRR.

040

Observerade nya fallissemang för perioden

Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.

050

Allmänna kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

055

Specifika kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

060

Nedskrivningar

Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].

070

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerade exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.

075

Exponeringsvärde

Samma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen.

080

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen.

090

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen.


Rader

010

Nationella regeringar eller centralbanker

Artikel 112 a i CRR.

020

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Artikel 112 b i CRR.

030

Offentliga organ

Artikel 112 c i CRR.

040

Multilaterala utvecklingsbanker

Artikel 112 d i CRR.

050

Internationella organisationer

Artikel 112 e i CRR.

060

Institut

Artikel 112 f i CRR.

070

Företag

Artikel 112 g i CRR.

075

Varav: Små och medelstora företag

Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

080

Hushåll

Artikel 112 h i CRR.

085

Varav: Små och medelstora företag

Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

090

Säkrade genom panträtt fastigheter

Artikel 112 i i CRR.

095

Varav: Små och medelstora företag

Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

100

Fallerande exponeringar

Artikel 112 j i CRR.

110

Poster förknippade med särskilt hög risk

Artikel 112 k i CRR.

120

Säkerställda obligationer

Artikel 112 l i CRR.

130

Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg

Artikel 112 n i CRR.

140

Företag för kollektiva investeringar (fond)

Artikel 112 o i CRR.

150

Aktieexponeringar

Artikel 112 p i CRR.

160

Övriga exponeringar

Artikel 112 q i CRR.

170

Summa exponeringar

3.4.2   C 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt internmetoden (CR GB 2)

3.4.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

 

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Samma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen.

030

Varav fallerande exponeringar

Ursprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.

040

Observerade nya fallissemang för perioden

Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.

050

Allmänna kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

055

Specifika kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

060

Nedskrivningar

Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].

070

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerade exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.

080

INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen.

090

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

Samma definition som för kolumn 230 i CR IRB-mallen. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas.

Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

100

varav: fallerade exponeringar

Exponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.

105

Exponeringsvärde

Samma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen.

110

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen.

120

Varav fallerande exponeringar

Riskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.

125

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen.

130

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

Samma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen.


Rader

 

010

Nationella regeringar eller centralbanker

Artikel 147.2 a i CRR.

020

Institut

Artikel 147.2 b i CRR.

030

Företag

Alla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR.

042

varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier)

Artikel 147.8 a i CRR.

Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

045

varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier

Artiklarna 147.8 a och 153.5 i CRR

050

varav: Små och medelstora företag

Artikel 147.2 c i CRR.

060

Hushåll

Alla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d.

070

Hushåll – säkrade genom fastigheter

Exponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

080

Små och medelstora företag

Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

090

Ej små och medelstora företag

Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

100

Hushåll – Kvalificerad rullande exponering

Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.

110

Övrigt hushåll

De övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100.

120

Små och medelstora företag

Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

130

Ej små och medelstora företag

Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR.

140

Aktier

Aktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR.

150

Summa exponeringar

3.4.3   Tabell 09.04 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde (CCB)

3.4.3.1   Allmänna kommentarer

82.

Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av institutets specifika kontracykliska kapitalbuffert. De begärda uppgifterna rör kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR och det geografiska området för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (berörda kreditexponeringar).

83.

Uppgifterna i mall C 09.04 begärs för totala berörda kreditexponeringar inom alla jurisdiktioner där dessa exponeringar finns och individuellt för var och en av de jurisdiktioner i vilka relevanta kreditexponeringar finns. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje jurisdiktion rapporteras separat.

84.

Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning.

85.

För att fastställa det geografiska området fördelas exponeringarna på grundval av direkt gäldenär enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 av den 4 juni 2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar. Metoder för kreditriskreducering ändrar därför inte allokeringen av en exponering till dess geografiska område när det gäller uppgifter som ska rapporteras i denna mall.

3.4.3.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

 

010

Belopp

Värdet av berörda kreditexponeringar och tillhörande kapitalbaskrav fastställda i enlighet med anvisningarna för de olika raderna.

020

Procent

030

Kvalitativ information

Denna information ska endast rapporteras för institutets hemviststat (den jurisdiktion som motsvarar dess hemmedlemsstat) och totalt för alla länder.

Instituten ska rapportera antingen {y} eller {n} i enlighet med instruktionerna för den aktuella raden.


Rader

 

010–020

Berörda kreditexponeringar – kreditrisk

Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD.

010

Exponeringsvärde enligt schablonmetoden

Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 111 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD.

Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 050.

020

Exponeringsvärde enligt internmetoden

Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 166 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD.

Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 060.

030–040

Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk

Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD.

030

Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder

Summan av långa och korta nettopositioner i enlighet med artikel 327 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR:

Exponeringar mot skuldinstrument förutom värdepapperisering,

exponeringar mot positioner i värdepapperisering i handelslagret,

exponeringar mot korrelationshandelsportföljer,

exponeringar mot aktierelaterade värdepapper, och

exponeringar mot fonder om kapitalkraven beräknas i enlighet med artikel 348 i CRR.

040

Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller

För berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitlen 2 och 5 i CRR ska summan av följande rapporteras:

Verkligt värde av andra positioner än derivat som utgör berörda kreditexponeringar enligt artikel 140.4 b i CRD, fastställt i enlighet med artikel 104 i CRR.

Nominellt värde av derivat som utgör berörda kreditexponeringar enligt artikel 140.4 b i CRD

050–060

Berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret

Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.

050

Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden

Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.

060

Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden

Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD.

070–110

Kapitalbaskrav och vikter

070

Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB

Summan av raderna 080, 090 och 100.

080

Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk

Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD, för landet i fråga.

Kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering i handelslagret ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 100.

Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR.

090

Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk

Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR för specifik risk, eller i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR för fallissemangs- och migrationsrisker för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD, för landet i fråga.

Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar inom ramen för marknadsrisker är bland annat kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR och kapitalbaskrav för exponeringar mot företag för kollektiva investeringar fastställda i enlighet med artikel 348 i CRR.

100

Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret

Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD, för landet i fråga.

Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR.

110

Kapitalbaskravsvikter

Den vikt som tillämpas på det kontracykliska buffertvärdet i varje land beräknas som en andel av kapitalbaskraven, fastställd enligt följande:

1.

Täljare: De totala kapitalbaskrav som avser de berörda kreditexponeringarna i landet i fråga [R070; c010; rapporteringsblad per land].

2.

Nämnare: De totala kapitalbaskrav som avser alla kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten i enlighet med artikel 140.4 i CRD [r070; c010; totalt]

Uppgifter om kapitalbaskravsvikter ska inte rapporteras totalt för alla länder.

120–140

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde

120

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet i enlighet med artikel 136, 137, 138 och 139 i CRD.

Denna rad ska lämnas tom om inget kontracykliskt buffertvärde har fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet.

Kontracykliska kapitalbuffertvärden som fastställts av den utsedda myndigheten, men som ännu inte är tillämpliga i landet i fråga vid rapporteringsreferensdatum, ska inte rapporteras.

Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten ska inte rapporteras totalt för alla länder.

130

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte

Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet i fråga och som fastställts av den utsedda myndigheten i det land där institutet har sitt säte, i enlighet med artiklarna 137, 138, 139,140.1, 140.2 och 140.3 i CRD. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som ännu inte är tillämpliga vid rapporteringsreferensdatum ska inte rapporteras.

Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som gäller i det land där institutet har sitt säte ska inte rapporteras totalt för alla länder.

140

Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde

Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde fastställt i enlighet med artikel 140.1 i CRD.

Det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet beräknas som det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns, eller som gäller vid tillämpningen av artikel 140 i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3 i CRD. Det aktuella kontracykliska buffertvärdet rapporteras i [r120; c020; rapporteringsblad per land], eller [r130; c020; rapporteringsblad per land] i tillämpliga fall.

Den vikt som gäller för det kontracykliska buffertvärdet i varje land är andelen kapitalbaskrav av de totala kapitalbaskraven, och ska rapporteras i [r110; c020; rapporteringsblad per land].

Uppgifter om det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet ska endast rapporteras totalt för alla länder och inte för varje land separat.

150 – 160

Användning av tröskelvärdet på 2 %

150

Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar

I enlighet med artikel 2.5 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 kan allmänna kreditexponeringar mot utlandet, som tillsammans inte överstiger 2 % av den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen i institutet, fördelas till institutets hemmedlemsstat. Den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen beräknas genom att man undantar allmänna kreditexponeringar lokaliserade i enlighet med artikel 2.5 a och artikel 2.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014.

Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder.

Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell.

160

Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret

I enlighet med artikel 3.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 får institut fördela exponeringar i handelslager till sin hemmedlemsstat om totala exponeringar i handelslagret inte överstiger 2 % av deras totala allmänna kreditexponeringar, exponeringar i handelslager och värdepapperiseringsexponeringar.

Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder.

Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell.

3.5   C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)

3.5.1   Allmänna kommentarer

86.

CR EQU IRB-mallen är uppdelad i följande två undermallar: CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ”CR EQU IRB” både mallen ”CR EQU IRB 1” och mallen ”CR EQU IRB 2”, beroende på vad som är tillämpligt.

87.

CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR.

88.

I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:

a)

Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd återstående fordran på emittentens tillgångar eller intäkter.

b)

Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

89.

Fondföretag som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

90.

I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR:

Den förenklade riskviktmetoden.

PD/LGD-metoden.

Internmetoden.

Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)).

91.

Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:

Aktieexponeringar i handelslagret (i det fall instituten inte är undantagna från beräkning av kapitalbaskrav för positioner i handelslagret i enlighet med artikel 94 i CRR).

Aktieexponeringar som är föremål för partiell användning av schablonmetoden (artikel 150 i CRR), bl.a.

aktieexponeringar för vilka äldre regler får tillämpas i enlighet med artikel 495.1 i CRR,

aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåtaganden åsätts riskvikten 0 % enligt schablonmetoden, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 % kan tillämpas (artikel 150.1 g i CRR),

aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstiftningsprogram för främjande av särskilda sektorer av näringslivet som i betydande grad subventionerar institutets investering och som är förenade med någon form av offentlig tillsyn och begränsningar av investeringarna i värdepapper (artikel 150.1 h i CRR),

aktieexponeringar mot anknutna företag i enlighet med behandlingen av ”övriga motpartslösa tillgångar” (i enlighet med artikel 155.1 i CRR), och

aktiefordringar som har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artiklarna 46 och 48 i CRR.

3.5.2   Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)

Kolumner

005

MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)

Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR.

PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.

När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. ”totala exponeringar”) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkning av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska vikterna för exponeringsvärdet fastställas med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060).

020

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

I kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar.

I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ”obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper”).

Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR.

030–040

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

OBETALT KREDITRISKSKYDD

GARANTIER

KREDITDERIVAT

Oavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

050

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

(-) SUMMA UTFLÖDEN

I kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

060

EXPONERINGSVÄRDE

Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR).

Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR).

070

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR.

080

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

I kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR.

Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR).

När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR).

090

MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUST

I kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR.

92.

I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk).

Rader

CR EQU IRB 1 – rad 020

PD/LGD-METOD: SUMMA

Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen.

CR EQU IRB 1 – raderna 050–090

FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:

På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de begärda uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper.

CR EQU IRB 1 – rad 100

METOD MED INTERNA MODELLER

Institut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 100.

CR EQU IRB 1 – rad 110

AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

Institut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera

riskvägda exponeringsbelopp för sådana aktiepositioner i enheter i den finansiella sektorn som behandlas i enlighet med artikel 48.4 i CRR, och

aktiepositioner med riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR.

CR EQU IRB 2

UPPDELNING PER MOTPARTSRISKKLASS AV TOTALA EXPONERINGAR FÖR VILKA PD/LGD-METODEN TILLÄMPAS

Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen.

Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta.

3.6   C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)

3.6.1   Allmänna kommentarer

93.

I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR.

94.

I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret.

95.

Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR.

96.

Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet.

97.

Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav.

98.

I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5.

99.

Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR. För detta används mallarna för kreditrisk (CR SA, CR IRB).

3.6.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS

I kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser.

Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen.

020

EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER

I kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet.

Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020.

030

KAPITALBASKRAV

I kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR.

040

SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK

I enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken.


Rader

010

Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret

På rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).

På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.

På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.

På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).

020 – 060

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.

Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.

070

Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret

På rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).

På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.

På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.

På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med en tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).

080 – 120

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.

Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.

3.7   C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

3.7.1   Allmänna kommentarer

100.

I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

101.

I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR.

3.7.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

Ett institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen.

En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR.

020–040

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

Enligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans.

020

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)

Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.

030

(-) SUMMA UTFLÖDEN: OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).

Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.

040

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD

För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.

Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.

050

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.

De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.

Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR.

I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.

060

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.

070

ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen.

080–110

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

Artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).

Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

080

(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)

Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR.

Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

090

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR.

Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet.

Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

100–110

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.

100

(-) SUMMA UTFLÖDEN

Artiklarna 222.3, 235.1 och 235.2.

Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(-) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen.

110

SUMMA INFLÖDEN

Värdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen.

120

ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen.

130

(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM)

Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).

Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen.

140

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen.

150–180

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR.

Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen.

De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %,]0 %, 20 %],]20 %, 50 %] och]50 %, 100 %].

190

EXPONERINGSVÄRDE

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen.

200

(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN

I enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

210

OMFATTAS AV RISKVIKTER

Exponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen.

220–320

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT

220–260

KREDITVÄRDERADE

Positioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR.

Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR.

270

1 250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE)

Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR.

280

GENOMLYSNING

Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR.

Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).

290

GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP

Det exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR.

Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR.

300

GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

310

INTERNMETODEN (IAA)

Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden.

320

IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

330

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall.

340

VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING

Eventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn.

350

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare.

360

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER

För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.

370–380

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP: FÖRE TAKET/EFTER TAKET

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR.

390

MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER

Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

102.

CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

103.

Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.

Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.

040–060

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Enligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar.

Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060).

070–090

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.

Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.

För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.

För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.

Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR.

100

FÖRTIDA AMORTERING

Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.

110

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.

CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.

120–140

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.

150–170

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.

180

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

190–210

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.

220–240

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.

250–290

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE

På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.

Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190, 210–270 och kolumnerna 330–340.

3.8   C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

3.8.1   Allmänna kommentarer

104.

I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden.

105.

Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

106.

CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret.

3.8.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

På raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen.

Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen.

020–040

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

Artiklarna 249 och 250 i CRR.

Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen.

020

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)

Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.

030

(-) SUMMA UTFLÖDEN: OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).

Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.

040

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD

För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.

Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.

050

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.

De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.

Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR.

I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.

060–090

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

Se artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).

060

(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)

Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR.

I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd eller partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.

Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen.

070

(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR.

Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen.

080–090

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.

080

(-) SUMMA UTFLÖDEN

Artikel 236 i CRR.

Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen.

090

SUMMA INFLÖDEN

Denna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen.

100

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen.

110

(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER, JUSTERAT VÄRDE (CVAM)

Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).

120

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*)

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.

130–160

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges.

I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR.

De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, (0 %, 20 %], (20 %, 50 %] och (50 %, 100 %].

170

EXPONERINGSVÄRDE

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen.

180

(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN

I enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

190

OMFATTAS AV RISKVIKTER

200–320

EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG)

Artikel 261 i CRR.

Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering.

Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

330

FORMELBASERAD METOD

Den formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR.

Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges.

340

DEN FORMELBASERADE METODEN: GENOMSNITTLIG RISKVIKT

Kreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ”effektiva riskvikt” när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100).

När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ”T” ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR.

I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.

350

GENOMLYSNING

Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen).

I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas.

Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ”Poster utanför balansräkningen och derivat”.

Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350.

För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR.

360

GENOMLYSNING: GENOMSNITTLIG RISKVIKT

Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

370

INTERNMETOD

I artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP).

380

IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT

I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.

390

(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Institut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR.

Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.

400

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Totalt riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall.

410

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING

När det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn.

420

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR.

430

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER

För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.

Negativa värden ska rapporteras i denna kolumn.

440–450

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP: FÖRE TAKET/EFTER TAKET

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering).

460

MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER

Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

107.

CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

108.

Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.

Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.

040–090

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Enligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts.

Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

100–150

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.

De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.

För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.

För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.

Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

160

FÖRTIDA AMORTERING

Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.

170

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.

CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.

180–230

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer.

240–290

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

300

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

310–360

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

370–420

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

430–540

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE

På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 (tabell 4) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.

Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170, 190–320 och kolumnerna 400–410.

3.9   C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)

3.9.1   Allmänna kommentarer

109.

I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC och MKR SA CTP) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande gruppen och kapitalbaskraven är beskaffade.

110.

Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:

a.

Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkar i, om det innehar minst en position i värdepapperiseringen. Det innebär att oavsett om det har funnits en betydande risköverföring eller inte ska instituten rapportera information om alla positioner som de innehar (såväl utanför som inom handelslagret). De positioner som innehas inbegriper de positioner som behålls på grund av artikel 405 i CRR.

b.

Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkat i under rapporteringsåret (1), om det inte innehar någon position.

c.

Värdepapperiseringar vars yttersta underliggande tillgång är finansiella skuldförpliktelser som ursprungligen emitterats av det rapporterande institutet och (delvis) förvärvats av ett specialföretag för värdepapperiseringar. Denna underliggande tillgång skulle kunna inkludera säkerställda obligationer eller andra skuldförpliktelser och ska identifieras som sådan i kolumn 160.

d.

Positioner som innehas i värdepapperiseringar där det rapporterande institutet varken är originator eller medverkande institut (dvs. investerare och ursprungliga långivare).

111.

Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut (2) som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet.

112.

När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska särskilt rapportera kolumnerna 010–040, 070–110, 160, 190, 290–400; 420–470.

113.

Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare.

3.9.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

005

RADNUMMER

Detta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010

INTERN KOD

Den interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning.

020

IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn)

Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn.

030

IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn)

I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn.

Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras.

040

TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK)

Följande förkortningar rapporteras:

”T” för traditionell.

”S” för syntetisk.

Definitionerna av ”traditionell värdepapperisering” och ”syntetisk värdepapperisering” återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR.

050

KONTOBEHANDLING: STÅR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR KVAR I BALANSRÄKNINGEN ELLER DE ÄR BORTTAGNA FRÅN DEN?

Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar:

”K” om de beaktas fullständigt.

”P” om de är delvis borttagna.

”R” om de är helt och hållet borttagna.

”N” – ej tillämpligt.

I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen.

Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen.

Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.

Alternativet ”P” (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IAS 39.30–35.

060

SOLVENSBEHANDLING: VILKA VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITIONER OMFATTAS AV KAPITALBASKRAVEN?

Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar:

”N” för poster som inte omfattas av kapitalbaskraven.

”B” för poster utanför handelslagret.

”T” för poster i handelslagret.

”A” för poster delvis inom och delvis utanför handelslagret.

Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR.

I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret).

Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden.

Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller).

Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.

070

VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING?

Utifrån de definitioner av ”värdepapperisering” och ”återvärdepapperisering” som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar:

”S” för värdepapperisering.

”R” för återvärdepapperisering.

080–100

BIBEHÅLLANDE

Artiklarna 404–410 i CRR.

080

TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS

För varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR:

 

A – Vertikal andel (värdepapperiseringspositioner): ”bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av varje tranch som sålts eller överförts till investerarna”.

 

V – Vertikal andel (värdepapperiserade exponeringar): bibehållande av minst 5 % av kreditrisken för var och en av de värdepapperiserade exponeringarna, om den bibehållna kreditrisken avseende sådana värdepapperiserade exponeringar alltid likställs med eller efterställs den kreditrisk som har värdepapperiserats för samma exponeringar.

 

B-Rullande exponeringar: ”bibehållande av originatorns andel på minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna”.

 

C – Inom balansräkningen: ”bibehållande av slumpvis utvalda exponeringar som motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna, vilka annars skulle ha värdepapperiserats i den aktuella transaktionen, förutsatt att antalet potentiella värdepapperiserade exponeringar ursprungligen inte understiger 100”.

 

D – Förstaförlustläge: ”bibehållande av den tranch som är i första-förlustläge och vid behov andra trancher med samma eller högre riskprofil än de som överförts eller sålts till investerare, vilka inte har kortare löptid än de som överförts eller sålts till investerare, så att bibehållandet totalt motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna”.

 

E – Undantagna: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar som avses med bestämmelserna i artikel 405.3 i CRR.

 

N – Ej tillämpligt: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar för vilka bestämmelserna i artikel 404 i CRR är relevanta.

 

U – Föremål för överträdelse eller okänt: Denna kod ska rapporteras om man vid rapporteringen är osäker på vilken typ av bibehållande det gäller, eller om någon bestämmelse har överträtts.

090

BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET

Originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten).

Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel.

Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).

100

UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET?

Artikel 405.1 i CRR.

Följande förkortningar rapporteras:

 

Y = ja.

 

N = nej.

Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).

110

INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)

Följande förkortningar rapporteras:

”O” för originator.

”S” för medverkande institut.

”L” för ursprunglig långivare.

”I” för investerare.

Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR.

120–130

GÄLLER INTE PROGRAM FÖR TILLGÅNGSBASERADE CERTIFIKAT (ABCP)

På grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130.

120

URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år)

Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ”mm/yyyy” (mån/år).

Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

130

TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN

I denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten.

Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

140–220

VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

I kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen.

140

TOTALT BELOPP

Instituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

150

INSTITUTENS ANDEL (%)

Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett).

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

160

TYP

I denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder:

 

1 – Panträtter i bostadsfastigheter.

 

2 – Panträtter i kommersiella fastigheter.

 

3 – Kreditkortsfordringar.

 

4 – Leasing.

 

5 – Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag).

 

6 – Konsumentkrediter.

 

7 – Handelsfordringar.

 

8 – Övriga tillgångar.

 

9 – Säkerställda obligationer.

 

10 – Övriga skulder.

Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer.

När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena.

170

TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)

I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen.

Följande förkortningar rapporteras:

”S” för schablonmetoden.

”I” för internmetoden.

”M” för en kombination av de båda metoderna (SA/IRB).

Om schablonmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA.

Om internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB.

Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

180

ANTAL EXPONERINGAR

Artikel 261.1 i CRR.

Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar.

Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn.

190

LAND

Här rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ”OT” (övrigt) rapporteras.

200

ELGD (%)

Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR.

Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

210

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen.

I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

220

KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%)

I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. kirb definieras i artikel 242.4 i CRR.

Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

230–300

VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR

I dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid.

Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet.

230–250

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).

230

PRIORITERADE

Alla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge ska tillhöra denna kategori.

240

MELLANLIGGANDE

Se artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR.

250

FÖRSTAFÖRLUST

Tranch i första-förlustläge definieras i artikel 242.15 i CRR.

260–280

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).

Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.

290

FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM

Det slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum:

i)

det tidigaste datum då en städoption (definieras i artikel 242.2 i CRR) kan utnyttjas med hänsyn till löptiden för underliggande exponering(ar) och till förväntad förbetalningsgrad eller till potentiella omförhandlingar avseende dessa exponeringar.

ii)

det tidigaste datum då originatorn kan utnyttja någon annan städoption som ingår i avtalsbestämmelserna om värdepapperisering och som leda till att värdepapperiseringen löstes in helt och hållet.

Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.

300

RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG

Det datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation).

Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.

310–400

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

I denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (högt rangordnade, mellanliggande, i första-förlustläge).

310–330

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.

340–360

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster utanför balansräkningen.

370–400

MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

I denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360).

370

DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS)

Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS).

I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut:

Garantier knutna till kreditgivning.

Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut.

380

IRS / CRS

Ränteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR.

390

GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER

Likviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden).

400

ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER)

Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR).

410

FÖRTIDA AMORTERING: TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR

I artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen).

Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar).

I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas.

Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB.

420

(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN

Denna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB.

I denna kolumn rapporteras ett negativt värde.

430

SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET

I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.

Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET

440

SUMMA EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKET

I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.

Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET

450–510

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET

450

KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ?

Följande förkortningar rapporteras:

 

C – korrelationshandelsportfölj (CTP).

 

N – ej korrelationshandelsportfölj.

460–470

NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTA

Se kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP.

480

SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISK

Se kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP.

4.   MALLAR FÖR OPERATIV RISK

4.1.   C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

4.1.1.   Allmänna Kommentarer

114.

Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank.

115.

Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om reviderade uppgifter inte är tillgängliga får instituten använda skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. uppfyller villkoren för särskilda omständigheter under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter.

116.

Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga.

117.

I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk.

118.

Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena.

119.

Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk.

4.1.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–030

RELEVANT INDIKATOR

Institut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.

Med ”relevant indikator” avses nedan ”summan av posterna” i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR.

Om institutets uppgifter om ”relevant indikator” avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år +2).

Om det helt saknas historiska uppgifter om ”relevant indikator” får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar.

040–060

LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ASA)

I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR).

För affärsområdet ”storkundsbank” ska även värdepapper utanför handelslagret tas med.

070

KAPITALBASKRAV

Kapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070.

071

SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKER

Artikel 92.4 i CRR Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5.

080

VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM

Artikel 18.1 i CRR (avseende som inkluderas, med den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR) om vilken metod som används för att fördela operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

090–120

MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)

090

KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING

De kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan).

100

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS

I kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR).

110

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING

Diversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ”perfekt samband”) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ”perfekt samband” mellan riskklasserna). Förhållandet med ”perfekt samband” inträffar i ”utgångsläget”, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ”utgångsläget”, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ”diversifieringskapaciteten” i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %.

120

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA INSURANCE MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)

I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR.


Rader

010

BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN BASMETODEN (BIA) TILLÄMPAS

På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR).

020

BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN SCHABLONMETODEN (TSA) ELLER DEN ALTERNATIVA SCHABLONMETODEN (ASA) TILLÄMPAS

Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras.

030–100

BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN TSA TILLÄMPAS

Institut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR.

110–120

BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN ASA TILLÄMPAS

Institut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank”.

Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ”storkundsbank” och ”hushållsbank” såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget.

130

BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN INTERNMÄTNINGSMETODER (AMA) TILLÄMPAS

Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR).

Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.

4.2   OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)

4.2.1   Allmänna kommentarer

120.

I mall C 17.01 (OPR DETAILS 1) summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden. I mall C 17.02 (OPR DETAILS 2) ges detaljerad information om de största förlusthändelserna under året.

121.

Förluster till följd av operativa risker kopplade till kreditrisker och som omfattas av kapitalbaskrav för kreditrisk (kreditrelaterade operativa riskhändelser) beaktas varken i mall C 17.01 eller i mall C 17.02.

122.

Vid kombinerad användning av olika metoder för beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk enligt artikel 314 i CRR ska ett instituts redovisade förluster och återvinningar rapporteras i C 17.01 och C 17.02, oavsett vilken metod som använts för att beräkna kapitalbaskraven.

123.

bruttoförlust: en förlust som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – i enlighet med artikel 322.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar ”snabbt återvunna förlusthändelser”, som avses nedan.

124.

återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter. Återvinningar delas upp i återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring.

125.

snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR DETAILS.

126.

Den dag då en förlust eller reserv/provision först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen).

127.

Förluster som orsakats av en gemensam operativ riskhändelse eller av flera händelser kopplade till en ursprunglig operativ riskhändelse som orsakar händelser eller förluster (huvudhändelsen) slås ihop. De hopslagna händelserna ska betraktas och rapporteras som en händelse och de hänförliga bruttoförlustbeloppen respektive förlustkorrigeringarna ska därför summeras.

128.

De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret). Både för uppgifter som rapporterats i juni och i december avser ”tidigare rapporteringsreferensperiod” alla rapporteringsreferensperioder till och med den som slutar vid föregående kalenderårs utgång.

129.

För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b i) i denna förordning ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ”den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat”. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b iii ska bruttonationalprodukten till marknadspris – enligt definitionen i punkt 8.89 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (ESA 2010) och publicerad av Eurostat för det föregående kalenderåret – användas.

4.2.2   C 17.01: Förluster och återvinningar per affärsområde och händelsetyp det senaste året (OPR DETAILS 1)

4.2.2.1   Allmänna kommentarer

130.

I mall C.17.01 ska uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ”företagsövergripande poster” som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden.

131.

Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde.

132.

Raderna visar affärsområdena och inom varje affärsområde, uppgifter om antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbelopp (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, de förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna och de totala återvinningsbeloppen (direkta återvinningar såväl som återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring).

133.

För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och bruttoförlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10 000, 20 000, 100 000 och 1 000 000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen

4.2.2.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–070

HÄNDELSETYP

Instituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070).

Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080.

080

SUMMA HÄNDELSETYPER

I kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera totalt ”Antal händelser (nya händelser)”, totalt ”Bruttoförlustbelopp (nya händelser)”, totalt ”Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar”, de totala ”förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder”, ”Största enskilda förlust”, ”Summa av de fem största förlusterna”, ”Total direkt återvinning” och ”Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring”.

Förutsatt att institutet har fastställt händelsetypen för alla förluster visar kolumn 080 en summering av antalet förlusthändelser, det sammanräknade bruttoförlustbeloppen, de totala återvinningsbeloppen och de totala förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder som rapporteras i kolumnerna 010–070.

Den största enskilda förlusten som rapporteras i kolumn 080 är den största enskilda förlusten inom ett affärsområde och identisk med det högsta beloppet av de största enskilda förluster som rapporteras i kolumnerna 010–070, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för alla förluster.

Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde.

090–100

MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN

I kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR.

Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090.

Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100).


Rader

010–880

AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER

Instituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ”företagsövergripande poster” som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbeloppet (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna, totalt direkt återvinningsbelopp och de total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring.

För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska det bruttoförlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden.

Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka affärsområdet är okänt i kolumn 910–980.

010, 110, 210, 310, 410, 510, 610, 710, 810

Antal händelser (nya händelser)

Antalet händelser är antalet operativa riskhändelser där bruttoförluster beaktats under rapporteringsreferensperioden.

Antalet händelser ska avse nya händelser, dvs. operativa riskhändelser

i)

”som beaktas för första gången” inom rapporteringsreferensperioden, eller

ii)

”som beaktas för första gången” under föregående rapporteringsreferensperiod, om händelsen inte ingått i någon tidigare tillsynsrapport, exempelvis på grund av att den fastställts som en operativ riskhändelse först under innevarande rapporteringsreferensperiod eller på grund av att de ackumulerade förlusterna hänförliga till händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) överstiger tröskelvärdet för intern uppgiftsinsamling först under innevarande rapporteringsreferensperiod.

”Nya händelser” innefattar inte operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under föregående rapporteringsreferensperiod som redan ingår i tidigare tillsynsrapporter.

020, 120, 220, 320, 420, 520, 620, 720, 820

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

Bruttoförlustbeloppet är de förlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar). Alla förluster som avser en enskild händelse som inte beaktats under rapporteringsreferensperioden räknas samman och betraktas som bruttoförlusten för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden.

De rapporterade bruttoförlustbeloppet ska avse ”nya händelser” enligt definitionen i raden ovan. För händelser ”som beaktas för första gången” under en föregående rapporteringsreferensperiod som inte ingått i några tidigare tillsynsrapporter ska den totala förlust som ackumulerats fram till rapporteringsreferensdatumet (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) rapporteras som bruttoförlusten på rapporteringsreferensdatumet.

I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.

030, 130, 230, 330, 430, 530, 630, 730, 830

Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar

Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar är antalet operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under tidigare rapporteringsreferensperioder och som redan ingår i tidigare rapporter för vilka förlustkorrigeringar gjorts under innevarande rapporteringsreferensperiod.

Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska summan av dessa förlustkorrigeringar räknas som en värdering under perioden.

040, 140, 240, 340, 440, 540, 640, 740, 840

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsreferensperioder är summan av följande element (positiva eller negativa):

i)

De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av positiva förlustkorrigeringar under rapporteringsperioden (t.ex. ökade avsättningar, sammanhörande förlusthändelser, ytterligare avveckling) för operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” och rapporterats under tidigare rapporteringsreferensperioder.

ii)

De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av negativa förlustkorrigeringar som gjorts under rapporteringsperioden (t.ex. till följd av minskad provision) för operativa riskhändelser ”som beaktas för första gången” under tidigare rapporteringsreferensperioder.

Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska alla dessa förlustkorrigeringsbelopp summeras med beaktande av tecknet för värderingen (positivt eller negativt). Denna summa betraktas som förlustkorrigeringen för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden.

Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen rapporterades för ett referensdatum i december (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet.

I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.

050, 150, 250, 350, 450, 550, 650, 750, 850

Största enskilda förlust

Den största enskilda förlusten är den största av

i)

det största bruttoförlustbeloppet som avser en händelse som rapporterats för första gången inom rapporteringsreferensperioden och

ii)

det största positiva förlustkorrigeringsbelopp (definieras ovan) som avser en händelse som rapporteras för första gången under en tidigare rapporteringsreferensperiod.

I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.

060, 160, 260, 360, 460, 560, 660, 760, 860

Summa av de fem största förlusterna

Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland

i)

bruttoförlustbeloppet för händelser som rapporterats för första gången inom rapporteringsreferensperioden och

ii)

de positiva förlustkorrigeringsbeloppen (definieras för raderna 040, 140 ..., 840 ovan) som avser händelser som rapporteras för första gången under en tidigare rapporteringsreferensperiod. Det belopp som kan kvalificeras som ett av de fem största är själva förlustkorrigeringsbeloppet, inte den totala förlusten som härrör från respektive händelse före eller efter förlustkorrigeringen.

I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning.

070, 170, 270, 370, 470, 570, 670, 770, 870

Total direkt återvinning

Direkta återvinningar är alla återvinningar som erhållits utom de som omfattas av artikel 323 i CRR enligt vad som rapporteras i raden nedan.

Det totala direkta återvinningsbeloppet är summan av alla direkta återvinningar och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder.

080, 180, 280, 380, 480, 580, 680, 780, 880

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

Återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring är de återvinningar som omfattas av artikel 323 i CRR.

Den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring är summan av alla återvinningar och andra mekanismer för risköverföring och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsreferensperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder.

910–980

SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN

För varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget rapporteras.

910–914

Antal händelser

På rad 910 ska det antal händelser som överstiger det interna tröskelvärdet uppdelade i händelsetyper för affärsområdena sammantaget rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall.

På raderna 911–914 ska antalet händelser med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras.

Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:

Det totala antalet händelser som rapporteras i raderna 910–914 är lika med den horisontella summeringen av antalet händelser på motsvarande rad, förutsatt att man i dessa siffror redan behandlar de händelser som berör flera affärsområden som en händelse.

Siffran som rapporteras i kolumn 080; rad 910 behöver inte vara lika med den vertikala summeringen av antalet händelser som anges i kolumn 080, eftersom en händelse kan beröra flera affärsområden samtidigt.

920–924

Bruttoförlustbelopp (nya händelser)

Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är bruttoförlustbeloppet (nya händelser) som rapporteras i rad 920 en summering av bruttoförlustbeloppen för nya händelser för varje affärsområde.

På raderna 921–914 ska bruttoförlustbeloppet för varje händelse med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras.

930, 935, 936

Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar

På rad 930 ska summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering, i enlighet med raderna 030, 130 ..., 830, rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall.

Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigering ska delas upp i antalet händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden och antalet händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (alla ska rapporteras med positivt tecken).

940, 945, 946

Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder

På rad 940 ska summan av förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder per affärsområde (i enlighet med raderna 040, 140 ..., 840) rapporteras. Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är det belopp som rapporteras på rad 940 en summering av de förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder som rapporterats för de olika affärsområdena.

Antalet förlustkorrigeringar ska delas upp i beloppet som avser händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden (rad 945, rapporteras som ett positivt tal) och beloppet som avser händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (rad 946, rapporteras som ett negativt tal). Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken på rad 946 i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet.

950

Största enskilda förlust

Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den största enskilda förlusten den största förlusten över det interna tröskelvärdet för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Dessa siffror kan vara högre än den största enskilda förlust som registrerats inom varje affärsområde, om en händelse berör flera affärsområden.

Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:

Den största enskilda förlusten som rapporteras ska vara lika med det högsta av de värden som rapporteras i kolumnerna 010–070 på denna rad.

Om händelser påverkar olika affärsområden kan det rapporterade beloppet i {r950, c080} vara högre än beloppet av den största enskilda förlusten per affärsområde som rapporterats på andra rader i kolumn 080.

960

Summa av de fem största förlusterna

Summan av de fem största bruttoförlusterna för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Detta belopp kan vara högre än den största summa av de fem största förlusterna som registrerats inom varje affärsområde. Denna summa ska rapporteras oavsett antalet förluster.

Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 i tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och om det har fastställt händelsetyperna för alla förluster ska summan av de fem största kolumnerna, för kolumn 080 vara summan av de fem största förlusterna i hela matrisen, vilket betyder att den inte behöver vara lika med varken det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna” på rad 960 eller det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna i kolumn 080”.

970

Total direkt återvinning

Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är de totala direkta återvinningarna summan av de direkta återvinningarna för varje affärsområde.

980

Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring

Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ”företagsövergripande poster”, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring summan av den totala återvinningen från försäkring och andra mekanismer för risköverföring för varje affärsområde.

4.2.3   C 17.02: Operativ risk: Detaljerad information om de största förlusthändelserna under det senaste året (OPR DETAILS 2)

4.2.3.1   Allmänna kommentarer

134.

I mall C 17.02 ska uppgifter om enskilda förlusthändelser lämnas (en rad per händelse).

135.

De uppgifter som rapporteras i mallen ska avse ”nya händelser”, dvs. operativa riskhändelser

a)

”som beaktas för första gången” inom rapporteringsreferensperioden, eller

b)

”som beaktas för första gången” under föregående rapporteringsreferensperiod, om händelsen inte ingått i någon tidigare tillsynsrapport, exempelvis på grund av att den fastställts som en operativ riskhändelse först under innevarande rapporteringsreferensperiod eller på grund av att de ackumulerade förlusterna hänförliga till händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus / minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) överstiger tröskelvärdet för intern uppgiftsinsamling först under innevarande rapporteringsreferensperiod.

136.

Endast händelser som leder till bruttoförlustbelopp på minst 100 000 euro ska rapporteras

Med beaktande av detta tröskelvärde ska följande ingå i mallen:

a)

Den största händelsen inom varje händelsetyp, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för förluster.

b)

Minst tio av de största resterande händelserna, med eller utan fastställd händelsetyp, per bruttoförlustbelopp.

c)

Händelserna ska rangordnas efter bruttoförlustbelopp.

d)

En händelse får endast beaktas en gång.

4.2.3.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

Händelse-ID

Händelse-ID är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen.

Om ett internt ID finns tillgängligt ska instituten ange internt ID. I annat fall ska det ID som rapporteras följa nummerordning 1, 2, 3 osv.

020

Redovisningsdatum

Den dag då en förlust eller reserv/avsättning först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker.

030

Datum för inträffande

Den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början.

040

Datum för upptäckt

Den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen.

050

Händelsetyp

De händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR.

060

Bruttoförlust

Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan.

070

Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar

Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan, netto efter direkta återvinningar till följd av förlusthändelser.

080 – 160

Bruttoförlust per affärsområde

Den bruttoförlust som rapporteras i kolumn 060 ska hänföras till relevant affärsområde i enlighet med artiklarna 317 och 322.3 b i CRR.

170

Namn på juridisk person

Namnet på den juridiska person enligt kolumn 010 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffar.

180

LEI-kod

LEI-koden enligt kolumn 025 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffat.

190

Affärsenhet

Affärsenhet eller företagsdivision inom enheten där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera affärsenheter eller företagsdivisioner påverkas – inträffat.

200

Beskrivning

En narrativ beskrivning av händelsen, i tillämpliga fall i generella och anonyma ordalag, som minst bör ska innehålla information om själva händelsen och om vad som orsakat händelsen, om detta är känt.

5.   MALLAR FÖR MARKNADSRISKER

137.

Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

138.

Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som emitterat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som emitterat det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR.

5.1   C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)

5.1.1   Allmänna kommentarer

139.

I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell {325;060} (värdepapperiseringar) respektive cell {330;060} (CTP)..

140.

Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH, USD och en restmall för alla andra valutor.

5.1.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

060

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010–350

OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET

Positioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod.

011

GENERELL RISK:

012

Derivat

Derivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall.

013

Övriga tillgångar och skulder

Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret.

020–200

LÖPTIDSBASERAD METOD

Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid.

210–240

GENERELL RISK: DURATIONSBASERAD METOD

Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3.

250

SPECIFIK RISK

Summan av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330.

Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR.

251–321

Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar

Summan av de belopp som rapporteras på raderna 260–321.

Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ”genomlysning”). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321.

Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR:

Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid.

Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas.

325

Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument

Det totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI.

330

Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen

De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI.

350–390

YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artikel 329.3 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.2   C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

5.2.1   Allmänna kommentarer

141.

I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden.

142.

I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

143.

Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.2.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)

Artikel 258 i CRR.

050–060

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

070–520

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTER

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner.

230–240 och 460–470

1 250 %

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

250–260 och 480–490

FORMELBASERAD METOD

Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.

Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser.

270 och 500

GENOMLYSNING

SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).

Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.

280–290 / 510–520

INTERNMETOD

Artiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR.

Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ”investment grade”.

530–540

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Artikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 14.2 i CRR.

550–570

FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER

Artikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.

580–600

EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER

Artikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

610

Kapitalbaskravet fastställs till det högsta av följande värden:

I enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600).


Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.

040, 070 och 100

VÄRDEPAPPERISERING

Artikel 4.1.38 i CRR.

020,050, 080 och 110

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

Artikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR.

030–050

ORIGINATOR

Artikel 4.1.41 i CRR.

060–080

INVESTERARE

Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.

090–110

MEDVERKANDE INSTITUT

Artikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

120–210

UPPDELNING AV DET TOTALA BELOPPET FÖR RISKVÄGDA LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP

Artikel 337.4 sista meningen i CRR.

Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ”typ”):

1–Panträtt i bostadsfastigheter.

2–Panträtt i kommersiella fastigheter.

3–Kreditkortsfordringar.

4–Leasing.

5–Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag).

6–Konsumentlån.

7–Kundfordringar.

8–Övriga tillgångar.

9–Säkerställda obligationer.

10–Övriga skulder.

Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen.

5.3   C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

5.3.1   Allmänna kommentarer

144.

I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden.

145.

I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

146.

Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ”Övriga CTP-positioner” är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ”värdepapperisering” och ”kreditderivat på n:te förfall”.

147.

Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.3.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)

Artikel 258 i CRR.

050–060

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

070–400

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

160 och 330

ÖVRIGA

Övriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner.

Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt.

170–180 och 360–370

1 250 %

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

190–200 och 340–350

FORMELBASERAD METOD

Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.

210 / 380

GENOMLYSNING

SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).

Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.

220–230 och 390–400

INTERNMETOD

Artikel 259.3–259.4 i CRR.

410–420

FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER

Artikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

430–440

EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER

Artikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. SUMMA KAPITALBASKRAV

450

KAPITALBASKRAVET FASTSTÄLLS TILL DET HÖGSTA AV FÖLJANDE VÄRDEN:

den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440).


Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Det totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.

020–040

ORIGINATOR

Artikel 4.1.13 i CRR.

050–070

INVESTERARE

Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.

080–100

MEDVERKANDE INSTITUT

Artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

030, 060 och 090

VÄRDEPAPPERISERING

Korrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR.

Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ”övriga CTP-positioner”.

110

KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET

När det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här.

Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall.

040, 070, 100 and 120

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

Positionerna i

derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner,

CTP-positioner som är säkrade genom kreditderivat i enlighet med artikel 346 i CRR, och

övriga positioner som uppfyller kriterierna i artikel 338.3 i CRR.

rapporteras här.

5.4   C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

5.4.1   Allmänna kommentarer

148.

I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden.

149.

Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. För detta rapporteringskrav ska ”marknad” förstås som ”land” (utom för de länder som ingår i euroområdet, se kommissionens delegerade förordning (EU) nr 525/2014).

5.4.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR).

030–040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad. Positioner i aktieindexterminer enligt artikel 344.4 andra meningen i CRR ska inte tas med i denna kolumn.

060

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010–130

AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET

Kapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.

020–040

GENERELL RISK

Positioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.

Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk.

På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav.

021

Derivat

Derivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall.

022

Övriga tillgångar och skulder

Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret.

030

Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod

Brett diversifierade aktieindexterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050.

040

Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade

Övriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR.

050

SPECIFIK RISK

Positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR.

090–130

YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artikel 329.2 och 329.3 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.5   C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)

5.5.1   Allmänna kommentarer

150.

Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder.

151.

Raderna 100– 480 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR. I dessa memorandumposter ingår alla positioner i rapportvalutan, oavsett i vilken utsträckning de är avsedda för syftena i artikel 354 i CRR. Raderna 130–480 i memorandumposterna i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.5.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

020–030

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras.

040–050

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR.

Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt.

060–080

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

Artiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR.

060–070

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA)

Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner.

Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.

Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.

Icke avstämda positioner i andra valutor än rapportvalutor adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa.

080

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA)

Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor.

 

RISKKAPITALKRAV (%)

I enlighet med artiklarna 351 och 354. Riskkapitalkraven anges i procent.

090

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR.

100

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010

SUMMA POSITIONER

Alla positioner i andra valutor än rapportvalutor och de positioner i rapportvalutan som beaktas i enlighet med artikel 354 i CRR samt motsvarande kapitalbaskrav enligt artikel 92.3 c i och artikel 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan).

020

NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTOR

Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR.

025

Nära sammanhängande valutor: varav: rapportvaluta

Positioner i rapportvalutan som bidrar till beräkningen av kapitalbaskraven i enlighet med artikel 354 i CRR.

030

ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)

Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.

Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR:

 

För fonder som behandlas som separata valutor kan kapitalbaskraven beräknas enligt någon av följande två metoder:

1.

Den modifierade guldmetoden tillämpas om inriktningen på fondens investeringar inte är känd (en sådan fond ska adderas till institutets totala nettoposition i valuta).

2.

Om inriktningen på fondens investeringar är känd ska fonden adderas till den totala öppna valutapositionen (lång eller kort, beroende på fondens inriktning).

 

Sådana fonder ska rapporteras i enlighet med respektive beräkning av kapitalbaskraven.

040

GULD

Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.

050 – 090

YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artiklarna 352.5 och 352.6 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

100–120

Uppdelning av de totala positionerna (inklusive rapportvaluta) per exponeringstyp

De totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen.

100

Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat

Här rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120.

110

Poster utanför balansräkningen

Poster som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning.

120

Derivat

Positioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR.

130–480

MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONER

Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.6   C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

5.6.1   Allmänna kommentarer

152.

I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden.

5.6.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

Alla POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.5 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR).

030–040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

I enlighet med artikel 357.4 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

060

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010

SUMMA POSITIONER I RÅVAROR

Positioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

020–060

POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIER

Vid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR.

070

LÖPTIDSMETOD

Positioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR.

080

UTÖKAD LÖPTIDSMETOD

Positioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR.

090

FÖRENKLAD METOD

Positioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR.

100–140

YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artikel 358 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.7   C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

5.7.1   Allmänna kommentarer

153.

Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav.

154.

Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande.

5.7.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

030–040

Value at Risk (VaR)

Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont.

030

Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnittet av Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg)

Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR.

040

Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1)

Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR.

050–060

Stressjusterat Value at Risk

Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj.

050

Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnittet av de stressjusterade Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg)

Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR.

060

Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1)

Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR.

070–080

KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER

Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

070

Genomsnittligt mått under 12 veckor

Artikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

080

Senaste riskvärde

Artikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

090–110

ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ

090

MINIMIGRÄNS

Artikel 364.3 c i CRR.

= 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ”alla prisrisker”.

100–110

GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTT

Artikel 364.3 b.

110

SENASTE MÅTT

Artikel 364.3 a.

120

KAPITALBASKRAV

De kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR.

130

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

140

Antal överskridanden (under de föregående 250 bankdagarna)

I enlighet med artikel 366 i CRR.

150–160

Multiplikationsfaktor för Value at Risk (mc) och multiplikationsfaktor för stressjusterad Value at Risk (ms)

I enlighet med artikel 366 i CRR.

170–180

ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET

De belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.


Rader

010

SUMMA POSITIONER

Motsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter.

020

OMSATTA SKULDINSTRUMENT

Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

030

OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISK

Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

040

OMSATTA SKULDINSTRUMENT – SPECIFIK RISK

Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

050

AKTIER

Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

060

AKTIER – GENERELL RISK

Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

070

AKTIER – SPECIFIK RISK

Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

080

VALUTAKURSRISK

Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.

090

RÅVARURISK

Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.

100

TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISK

Marknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).

110

TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISK

Den specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).

5.8   C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

5.8.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

Exponeringsvärde

Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR.

Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet.

020

varav: Varav OTC-derivat

Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR.

Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd.

030

varav: SFT

Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR.

Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepapperisering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd.

040

MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)

Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR.

Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk.

050

FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)

Se instruktionerna till kolumn 040.

060

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)

Se instruktionerna till kolumn 040.

070

SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1)

Se instruktionerna till kolumn 040.

080

KAPITALBASKRAV

Artikel 92.3 d i CRR.

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden.

090

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR.

Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

 

Memorandumposter

100

Antal motparter

Artikel 382 i CRR.

Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk.

Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepapperisering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten.

110

varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread

Antal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter.

120

UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

Avsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat

130

KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN

Artikel 386.1 a i CRR.

Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.

140

INDEXERADE KREDITSWAPPAR

Artikel 386.1 b i CRR.

Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.


Rader

010

Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt

Summan av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt.

020

Enligt avancerad metod

Tillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR.

030

Enligt standardiserad metod

Tillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR.

040

Baserad på OEM

Belopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR.

6.   C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV)

6.1   Allmänna kommentarer

155.

Informationen som ska användas för mall C33.00 ska omfatta alla exponeringar mot ”Offentlig sektor” enligt punkt 42 b i bilaga V.

156.

Exponeringar mot ”Offentlig sektor” inbegrips i olika exponeringsklasser i artiklarna 112 och 147 i CRR i enlighet med instruktionerna för hur mallarna C07, C08.01 och C08.02 ska fyllas i.

157.

Tabell 2 (schablonmetoden) och tabell 3 (internmetoden) i del 3 i bilaga 5 ska användas för fördelning av exponeringsklasser som används för att beräkna kapitalkraven enligt CRR för motpartssektorn ”Offentlig sektor”.

158.

Information ska rapporteras för de totala aggregerade exponeringarna (dvs. summan av alla länder där banken har exponeringar i statspapper) och för varje land baserat på motpartens hemvist på basis av direkt låntagare.

159.

Inplaceringen av exponeringar i exponeringsklasser eller jurisdiktioner ska göras utan beaktande av metoder för kreditriskreducering och i synnerhet utan beaktande av substitutionseffekter. För beräkning av exponeringsvärden och riskvägda exponeringsbelopp för varje exponeringsklass och jurisdiktion ingår dock metoder för kreditriskreducering, inbegripet substitutionseffekter.

160.

Rapporteringen av information om exponeringar mot ”Offentlig sektor” per hemvistjurisdiktion för den direkta motparten om denna inte är hemvistjurisdiktion för det rapporterande institutet, omfattas av tröskelvärdena i artikel 5 b 3 i denna förordning.

6.2   TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ”OFFENTLIG SEKTOR”

161.

GOV-mallens tillämpningsområde omfattar direkta exponeringar i eller utanför balasräkningen och direkta derivatexponeringar mot ”Offentlig sektor” i och utanför handelslagret. Dessutom krävs en memorandumpost för indirekta exponeringar i form av kreditderivat som avser offentlig sektors exponeringar.

162.

En exponering är en direkt exponering om den direkta motparten är en enhet som omfattas av definitionen ”Offentlig sektor”.

163.

Mallen är uppdelad i två sektioner. Den första bygger på uppdelning av exponering per risk, metod och exponeringsklass medan den andra bygger på uppdelning efter återstående löptid

6.3   INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

Kolumner

Instruktioner

010–260

DIREKTA EXPONERINGAR

010–140

EXPONERINGAR I BALANSRÄKNINGEN

010

Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat

Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 34 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på direktiv 86/635/EEG (Bankredovisningsdirektivet – BAD) enligt punkterna 15–22 i del 1 i bilaga V och förtecknat i kolumnerna 030–120.

Justeringar på grund av krav på försiktig värdering ska inte minska det redovisade bruttovärdet av exponeringar i eller utanför handelslagret till verkligt värde.

020

Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner)

Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 27 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på BAD som definieras i punkterna 15–22 i bilaga V del 1 förtecknat i kolumnerna 030–120, netto av korta positioner.

Om institutet har en kort position ska det redovisade värdet, för samma återstående löptid och för samma direkta motpart, nettas mot det redovisade värdet för den direkta positionen. Detta nettobelopp ska anses vara noll om det är ett negativt belopp.

Summan av kolumnerna 030–120 minus kolumn 130 ska rapporteras här. Om detta belopp är lägre än noll ska det rapporteras som noll.

030–120

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR DERIVAT PER REDOVISNINGSPORTFÖLJ

Det aggregerade redovisade bruttovärdet för finansiella tillgångar som inte är derivat, enligt nedan, som avser exponeringar mot offentlig sektor per redovisningsportfölj enligt tillämplig redovisningsram.

030

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.8 a ii, IFRS 9 bilaga A

040

Finansiella tillgångar förenade med handel

BAD Artiklarna 32–33, Bilaga V, del 1.16, Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a

Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.

050

Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a ii, IFRS 9.4.1.4

060

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IFRS 9.4.1.5 och redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 6

070

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet

BAD, artikel 362, Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a

Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.

080

Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat

IFRS 7.8 d, IFRS 9.4.1.2A

090

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8

Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.

100

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde

IFRS 7.8 f, IFRS 9.4.1.2, Bilaga V, del 1.15,

110

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod

BAD, artikel 35, Redovisningsdirektivet artikel 6.1 i och artikel 8.2, Bilaga V, del 1.16,

Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.

120

Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat

BAD, artikel 37, Redovisningsdirektivet artikel 12.7, Bilaga V, del 1.16,

Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed.

130

Korta positioner

Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b om den direkta motparten är offentlig sektor enligt definitionen i punkt 1.

Korta positioner uppstår när institutet säljer värdepapper som erhållit genom ett omvänt repolån, eller som lånats i en värdepapperslånetransaktion vars direkta motpart är offentlig sektor.

Det redovisade värdet är den korta positionens verkliga värde.

Korta positioner måste rapporteras per intervall för återstående löptid, enligt raderna 170–230 och per direkta motpart Korta positioner ska sedan användas för att netta positioner med samma återstående löptid och direkta motpart vid beräkning av kolumnerna 030–120.

140

varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel

Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b) som uppstår när institutet säljer de värdepapper som erhållits genom omvända repolån vars direkta motpart är offentlig sektor som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (kolumnerna 030 eller 040).

Korta positioner som uppstått när de sålda värdepappren lånats i en värdepapperslånetransaktion ska inte ingå i denna kolumn.

150

Ackumulerad nedskrivning

Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080–120. Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 71]

160

Ackumulerade nedskrivningar – varav från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080 och090.

170

Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060, 070, 080 och 090. [Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 69]

180

Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – av vilka från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet.

Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060 och 070.

190

Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – av vila från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 080 och 090.

200–230

DERIVAT

Direkta derivatpositioner ska rapporteras i kolumnerna 200–230.

När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.

200–210

Derivat med positivt verkligt värde

Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett positivt verkligt värde för institutet på rapporteringsdatumet, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande, innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD.

Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140).

200

Derivat med positivt verkligt värde: Redovisat värde

Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på referensdatumet.

Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument.

210

Derivat med positivt verkligt värde: Teoretiskt värde

Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på rapporteringsreferensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är positivt för institutet på rapporteringsreferensdatumet.

220–230

Derivat med negativt verkligt värde

Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett negativt verkligt värde för institutet på rapporteringsreferensdagen, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande eller innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD.

Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140).

220

Derivat med negativt verkligt värde: Redovisat värde

Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på rapporteringsreferensdagen.

Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument.

230

Derivat med negativt verkligt värde: Teoretiskt värde

Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på referensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är negativt för institutet.

240–260

EXPONERINGAR UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

240

Nominellt belopp

Om den direkta motparten till en post utanför balansräkningen är offentlig sektor, enligt vad som anges i punkt 1, det teoretiska värdet av åtaganden och finansiella garantier som inte räknas som derivat i enlighet med IFRS eller enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (bilaga V, del 2, punkterna 102–119).

I enlighet med bilaga punkterna 43 och 44 i del 1 i bilaga V är offentlig sektor en direkt motpart a) i en lämnad finansiell garanti, om det är direkt motpart i det räntebärande instrumentet, och b) i ett låneåtagande eller annat åtagande, om det är den motpart vars kreditrisk bärs av det rapporterade institutet.

250

Avsättningar

BAD artikel 4 Skulder 6 c, poster utanför balansräkningen, artikel 27.11, artikel 28.8 och artikel 33. IFRS 9.4.2.1 c ii, d ii), 9.5.5.20; IAS 37, IFRS 4, Bilaga V Part 2.11.

Avsättningar för alla exponeringar utanför balansräkningen oavsett hur de värderas, förutom dem som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9.

Enligt IFRS ska nedskrivningen av ett låneåtagande rapporteras i kolumn 150 om institutet inte separat kan fastställa de förväntade kreditförlusterna från utnyttjade eller outnyttjade belopp av det räntebärande instrumentet. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentet överstiger det redovisade bruttovärdet av instrumentets lånekomponent ska det återstående saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i kolumn 250.

260

Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

När det gäller poster utanför balansräkningen som värderas till verkligt värde via resultatet enligt IFRS 9, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk (punkt 110 i del 2 i bilaga V).

270–280

Memorandumpost: kreditderivat kopplade till offentliga sektorns exponering

Kreditderivat som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier som det rapporterande institutet har ingått med andra motparter än offentlig sektor och vars referensexponering är offentlig sektor, måste rapporteras.

Dessa kolumner ska inte rapporteras för exponeringar som delas upp efter risk, metod och exponeringsklass (raderna 020–160).

Exponeringarna som rapporteras i sektionen ska inte beaktas vid beräkning av exponeringsvärde och riskvägt belopp (kolumnerna 290 och 300) vilka uteslutande baseras på direkta exponeringar.

270

Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde

Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett positivt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering.

För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella tillgångar på rapportdagen.

För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett positivt verkligt värde på rapporteringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas.

280

Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde

Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett negativt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering.

För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella skulder på rapportdagen.

För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett negativt verkligt värde på rapporetringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas.

290

Exponeringsvärde

Exponeringsvärdet för exponeringar som omfattas av kreditriskramen.

För exponeringar enligt schablonmetoden se artikel 111 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden se artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR.

När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.

300

Riskvägt exponeringsbelopp

Riskvägt exponeringsbelopp för exponeringar som omfattas av kreditriskramen.

För exponeringar enligt schablonmetoden se artikel 113.1–113.5 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden se artikel 153.1 och 153.3 i CRR.

När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning.


Rader

Instruktioner

UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER METOD

010

Summa exponeringar

Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor, enligt punkt 1

020–150

Exponeringar enligt kreditriskramen

Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del tre avdelnig II i CRR. Exponeringar inom kreditriskramen innefattar exponeringar från verksamhet utanför handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk. Exponeringar i handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk ska rapporteras i raderna 160–260, i tillämpliga fall.

Direkta exponeringar mot derivat som är föremål för kapitalkrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–150) och marknadsriskraden (160). Riskvägda exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska dock rapporteras i kreditriskraderna medan riskvägda exponeringar till följd av marknadsrisk för dessa derivat rapporteras i marknadsriskraden.

030

Schablonmetod

Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 2 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk.

040

Nationella regeringar

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” enligt artiklarna 112 och 114, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

050

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Delstatliga eller självstyrelseorgan och myndigheter” enligt artiklarna 112 och 115, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

060

Offentliga organ

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Offentliga organ” enligt artiklarna 112 och 116 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

070

Internationella organisationer

Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ”Internationella organisationer” enligt artiklarna 112 och 118 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

080

Internmetod för kapitalkrav

Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 3 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk.

090

Nationella regeringar

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar och som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

100

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar och centralbanker]

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

110

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut]

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

120

Offentliga organ [Nationella regeringar och centralbanker]

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

130

Offentliga organ [Institut]

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

140

Internationella organisationer [Nationella regeringar och centralbanker]

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer och som hänförs till exponeringsklassen ”Nationella regeringar eller centralbanker” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

150

Internationella organisationer [Institut]

Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer som hänförs till exponeringsklassen ”Institut” i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla.

160

Exponeringar enligt marknadsriskramen

Marknadsriskexponeringar omfattar positioner för vilka kapitalbaskrav beräknas enligt del tre avdelning IV i CRR.

Direkta exponeringar mot derivat som är föremål för kapitalkrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–150) och marknadsriskraden (160). Riskvägda exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska dock rapporteras i kreditriskraderna medan riskvägda exponeringar till följd av marknadsrisk för dessa derivat rapporteras i marknadsriskraden.

170–230

UPPDELNING AV EXPONERINGAR PER ÅTERSTÅENDE LÖPTID:

Återstående löptid ska beräknas i dagar mellan den avtalade förfallodagen och rapporteringsreferensdagen för alla positioner.

Exponeringar mot offentlig sektor ska delas upp efter återstående löptid och hänföras till intervall enligt följande:

[03M [: Mindre än 90 dagar

[3M1Å [: Minst 90 dagar och mindre än 365 dagar

[1Å – 2Å [: Minst 365 dagar och mindre än 730 dagar

[2Å – 3Å [: Minst 730 dagar och mindre än 1 095 dagar

[3Å – 5Å [: Minst 1 095 dagar och mindre än 1 825 dagar

[5Å – 10Å [: Minst 1 825 dagar och mindre än 3 650 dagar

[10Å – mer: 3 650 dagar eller mer


(1)  De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).

(2)   ”Självständiga institut” ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.


BILAGA III

”BILAGA VII

INSTRUKTIONER FÖR RAPPORTERING AV FÖRLUSTER FRÅN UTLÅNING DÄR SÄKERHET STÄLLTS I FORM AV FAST EGENDOM

1.

Denna bilaga innehåller ytterligare instruktioner till de tabeller som ingår i bilaga VI till denna förordning. Denna bilaga kompletterar de instruktioner som ges i form av hänvisningar i tabellerna i bilaga VI.

2.

Samtliga allmänna instruktioner i del 1 i bilaga II i denna förordning gäller också.

1.   Tillämpningsområde för rapportering

3.

De uppgifter som anges i artikel 101.1 i CRR ska rapporteras av samtliga institut som använder fastigheter för de syften som anges i del tre, avdelning II i CRR.

4.

Mallen täcker alla nationella marknader mot vilka ett institut/en grupp av institut är exponerad/-e (se artikel 101.1 i CRR). Enligt artikel 101.2 tredje meningen ska uppgifterna rapporteras separat för varje fastighetsmarknad inom unionen.

2.   Definitioner

5.

förlust: ”ekonomisk förlust” enligt definitionen i artikel 5.2 i CRR, inbegripet förluster från leasade tillgångar. Återvinning från andra källor (t.ex. bankgarantier, livförsäkringar med mera) ska inte ingå vid beräkning av förluster från fast egendom. Förluster från en position ska inte nettas mot vinsten från en lyckad återvinning från en annan position.

6.

Enligt definitionen i artikel 5.2 i CRR ska för exponeringar som säkras av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter beräkningen av ekonomisk förlust utgå från det utestående exponeringsvärdet på rapporteringsdagen och ska minst innefatta: i) avkastning från realiserade säkerheter ii) direkta kostnader (inbegripet räntebetalningar och kostnader för omförhandlingar kopplade till likvidering av säkerheten) samt iii) indirekta kostnader (inbegripet driftskostnader för omförhandlingsenheten). Alla komponenter ska diskonteras till rapportens referensdatum.

7.

exponeringsvärde: exponeringsvärdet följer de regler som anges i del tre, avdelning II i CRR (se kapitel 2 för institut som använder schablonmetoden och kapitel 3 för institut som använder internmetoden).

8.

fastighetsvärde: Fastighetsvärdet följer de regler som fastställs i del tre, avdelning II i CRR.

9.

valutakurseffekt: Rapportvalutan ska användas med den valutakurs som gäller på rapporteringsdagen. Beräkningen av de ekonomiska förlusterna ska dessutom ta hänsyn till valutakurseffekten om exponeringen eller säkerheten uttrycks i en annan valuta.

3.   Geografisk uppdelning

10.

I enlighet med tillämpningsområdet för rapportering ska kreditförluster på fast egendom rapporteras i följande mallar:

a)

En totalmall.

b)

En mall för varje nationell marknad inom unionen mot vilken institutet är exponerat.

c)

En mall där uppgifter för samtliga nationella marknader utanför unionen mot vilka institutet är exponerat sammanräknas.

4.   Rapportering av exponeringar och förluster

11.

Exponeringar: Alla exponeringar som behandlas i enlighet med del tre avdelning II i CRR och där säkerheten används för att minska det riskvägda exponeringsbeloppet rapporteras i CR IP-förluster. Detta betyder också att om den kreditriskreducerande effekten av fast egendom endast används för interna syften (dvs. i enlighet med den andra pelaren) eller för stora exponeringar (se del fyra i CRR), får de berörda exponeringarna och förlusterna inte rapporteras.

12.

Förluster: Det institut som har exponeringen vid rapportperiodens slut ska rapportera förlusterna. Förluster ska rapporteras så snart avsättningar måste bokas enligt redovisningsreglerna. Även estimerade förluster ska rapporteras. Uppgifterna om förluster ska samlas in för varje lån för sig, dvs. summering av enskilda förlustdata från exponeringar där fast egendom utgör säkerhet.

13.

Referensdatum: Exponeringsvärde vid fallissemang bör användas vid rapportering av förluster.

a)

Förluster för alla fallissemang avseende lån där fastigheter använts som säkerhet och som inträffar under respektive rapportperiod ska rapporteras och oavsett av om omförhandling avslutats under perioden eller inte. Uppgifter om förluster som rapporteras per den 30 juni ska avse perioden 1 januari – 30 juni och uppgifter om förlust som rapporteras per den 31 december ska avse hela kalenderåret. Eftersom tiden mellan fallissemang och realisation av förlusten kan vara lång, ska förlustestimat (vilket inbegriper ej avslutade omförhandlingar) rapporteras om omförhandlingen inte har avslutats under rapportperioden.

b)

Tre scenarier finns för fallissemang som inträffar under rapportperioden: i) ett fallerat lån kan omstruktureras så att det inte längre behöver behandlas som fallerat (ingen förlust noteras), ii) alla säkerheter har realiserats (avslutad omförhandling, verklig förlust känd), eller ii) ej avslutad omförhandling (förlustestimat ska användas). Rapportering av förluster ska endast omfatta förluster från scenario ii) realisering av säkerheter (faktiska förluster) och scenario iii) ej avslutad omförhandling (uppskattade förluster).

c)

Eftersom endast de förluster ska rapporteras som avser exponeringar som fallerat under rapportperioden, kommer förändringar av förluster från exponeringar som fallerat under tidigare rapportperioder inte att visas i rapporten. Avkastning från realisering av säkerheter under en senare rapporterperiod eller lägre realiserade kostnader än vad som tidigare beräknats ska alltså inte rapporteras.

14.

Betydelsen av värderingen av fastigheten: Den senaste värderingen av fastigheten före fallissemangsdatum behövs som referensdatum för rapporteringen av den del av exponeringen som säkrats genom panträtt i fastigheter. Efter fallissemang kan fastigheten omvärderas. Det nya värdet är dock inte relevant för bestämning av den del av exponeringen som ursprungligen (och fullständigt) säkrades av panträtterna i fastigheter. Fastighetens nya värde ska dock beaktas vid rapportering av ekonomiska förluster (ett lägre fastighetsvärde utgör en del av de ekonomiska kostnaderna). Med andra ord ska den senaste värderingen av fastigheten före fallissemangsdatum användas för bedömning av vilken del av förlusten som ska rapporteras i ruta 010 (exponeringsvärden som är fullständigt säkrade), och det omräknade fastighetsvärdet ska användas för det belopp som ska rapporteras (med beräkning av eventuell omförhandling av säkerheter) i rutorna 010 och 030.

15.

Behandling av försäljning av lån under rapportperioden: Det institut som har exponeringen i slutet av rapportperioden ska rapportera förluster, men endast om fallissemang konstaterats för exponeringen i fråga.

5.   Instruktioner för specifika positioner

Kolumn

010

Summa förluster som härrör från lån upp till referensprocentsatsen

Artikel 101.1 a och d i CRR.

Marknadsvärde och pantlånevärde enligt artikel 4.74 och 4.76 i CRR.

I denna kolumn anges summan av alla förluster som härrör från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter, upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad i enlighet med artikel 124.1 i CRR.

020

Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet

Rapportering av dessa förluster, där värdet av säkerheten har beräknats som pantlånevärde.

030

Summa förluster

Artikel 101.1 b och e i CRR.

Marknadsvärde och pantlånevärde enligt artikel 4.74 och 4.76 i CRR.

I denna kolumn summeras de totala förlusterna från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad i enlighet med artikel 124.1 i CRR.

040

Varav: Fast egendom värderad enligt pantlånevärdet

Rapportering av dessa förluster, där värdet av säkerheten har beräknats som pantlånevärde.

050

Summa exponeringar

Artikel 101.1 c och f i CRR.

Det värde som ska rapporteras är endast den del av exponeringsvärdet som behandlas som fullt ut säkrad av fast egendom, dvs. den del som betraktas som utan säkerhet ska inte ingå i rapporteringen av förluster.

Vid fallissemang ska det rapporterade exponeringsvärdet vara lika med exponeringsvärdet direkt innan fallissemang.


Rad

010

Bostadsfastigheter

020

Kommersiella fastigheter


BILAGA IV

”BILAGA XI

RAPPORTERING AV BRUTTOSOLIDITET

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 292

1.

MALLBENÄMNING OCH ANDRA ANVISNINGAR 292

1.1

MALLBENÄMNING 292

1.2

NUMRERING 293

1.3

FÖRKORTNINGAR 293

1.4

TECKEN 293
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 293

1.

STRUKTUR OCH FREKVENS 293

2.

FORMLER FÖR BERÄKNING AV BRUTTOSOLIDITETSGRAD 293

3.

TRÖSKELVÄRDEN FÖR DERIVAT 294

4.

C 47.00 – BERÄKNING AV BRUTTOSOLIDITETSGRAD (LRCalc) 294

5.

C 40.00 – ALTERNATIV BEHANDLING AV EXPONERINGSMÅTT (LR1) 302

6.

C 41.00 – POSTER INOM OCH UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN – YTTERLIGARE UPPDELNING AV EXPONERINGAR (LR2) 311

7.

C 42.00 – ALTERNATIV DEFINITION AV KAPITAL (LR3) 313

8.

C 43.00 – ALTERNATIV UPPDELNING AV KOMPONENTER I EXPONERINGSMÅTT FÖR BRUTTOSOLIDITETSGRAD (LR4) 315

9.

C 44.00 – ALLMÄNNA UPPGIFTER (LR5) 332

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   Mallbenämning och andra anvisningar

1.1   Mallbenämning

1.

Denna bilaga innehåller ytterligare instruktioner till mallarna för bruttosoliditetsgrad (nedan kallad LR) i bilaga X till denna förordning.

2.

Ramen består totalt av sex olika mallar:

C47.00: Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc): Beräkning av bruttosoliditetsgrad.

C40.00: Mall 1 för bruttosoliditetsgrad (LR1): Alternativ behandling av exponeringsmått.

C41.00: Mall 2 för bruttosoliditetsgrad (LR2): Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar.

C42.00: Mall 3 för bruttosoliditetsgrad (LR3): Alternativ definition av kapital.

C43.00: Mall 4 för bruttosoliditetsgrad (LR4): Uppdelning av komponenter i exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad.

C44.00: Mall 5 för bruttosoliditetsgrad (LR5): Allmänna uppgifter.

3.

För varje mall ges hänvisningar till rättsakter samt utförlig information om mer allmänna rapporteringsaspekter.

1.2   Numrering

4.

Dokumentet ska följa den benämningssed som anges i punkterna nedan vid hänvisning till mallars kolumner, rader och celler. I valideringsbestämmelserna hänvisas ofta till dessa sifferkoder.

5.

Följande allmänna beteckningssystem används i anvisningarna: {Mall;Rad;Kolumn}. En asterisk hänvisar till hela raden eller kolumnen.

6.

Vid valideringar i en mall där endast datapunkter från mallen används avser beteckningen inte en mall: {Rad;Kolumn}.

7.

Vid rapportering av bruttosoliditet avser ”varav” en post som är en undergrupp till en högre exponeringskategori, medan ”memorandumpost” avser en separat post som inte är en undergrupp till en viss exponeringsklass. Om inte annat anges ska rapportering ske i båda typerna av celler.

1.3   Förkortningar

8.

I denna bilaga och i de relevanta mallarna används följande begrepp:

a.

CRR = kapitalkravsförordningen, dvs. förordning (EU) nr 575/2013.

b.

SFT = transaktioner för värdepappersfinansiering, dvs. ”repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner” enligt förordning (EU) nr 575/2013.

c.

CRM = kreditriskreducering.

1.4   Tecken

9.

Alla belopp ska rapporteras som positiva tal. Undantag görs för belopp som rapporteras i {LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010}, {LR3;040;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010}. Det bör därför noteras att {LRCalc;050;010}, {LRCalc;070;010}, {LRCalc;080;010}, {LRCalc;100;010}, {LRCalc;120;010}, {LRCalc;140;010}, {LRCalc;210;010}, {LRCalc;220;010}, {LRCalc;240;010}, {LRCalc;250;010}, {LRCalc;260;010}, {LRCalc;270;010}, {LRCalc;280;010}, {LR3;055;010}, {LR3;065;010}, {LR3;075;010} och {LR3;085;010} bara får negativa värden. Det bör även noteras att {LRCalc;310;010}, {LRCalc;320;010}, {LRCalc;330;010}, {LRCalc;340;010}, {LR3;010;010}, {LR3;020;010}, {LR3;030;010} och {LR3;040;010} bara får positiva värden, förutom i extrema fall.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1.   Struktur och frekvens

1.

Bruttosoliditetsmallen består av två delar. Del A innehåller alla uppgiftsposter som ingår i den bruttosoliditetsberäkning som institut ska lämna in till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 430.1 första stycket i kapitalkravsförordningen. Del B innehåller alla uppgiftsposter som institut ska lämna in i enlighet med artikel 430.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen (dvs. för den rapport som avses i artikel 511 i kapitalkravsförordningen).

2.

När institut sammanställer uppgifterna enligt denna tekniska genomförandestandard ska de ta hänsyn till behandlingen av förvaltningstillgångar i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen.

2.   Formler för beräkning av bruttosoliditetsgrad

3.

Bruttosoliditetsgraden baseras på ett kapitalmått och ett totalt exponeringsmått, som kan beräknas med hjälp av celler från del A.

4.

Bruttosoliditetsgrad – fullständigt infasad definition = {LRCalc;310;010} / {LRCalc;290;010}.

5.

Bruttosoliditetsgrad – övergångsdefinition = {LRCalc;320;010} / {LRCalc;300;010}.

3.   Tröskelvärden för derivat

6.

För att minska rapporteringsbördan för institut med begränsade derivatexponeringar ska följande mått tillämpas för att bedöma den relativa vikten av derivatexponeringar för bruttosoliditetsgradens totala exponering. Institut ska beräkna dessa mått på följande sätt:

7.

Formula
.

8.

Där det totala exponeringsmåttet motsvarar: {LRCalc;290;010}.

9.

Totalt teoretiskt värde avseende derivat = {LR1; 010;070}. Institut ska alltid rapportera i denna cell.

10.

Kreditderivatvolym = {LR1;020;070} + {LR1;050;070}. Institut ska alltid rapportera i dessa celler.

11.

Institut ska rapportera i de celler som avses i punkt 14 under nästa rapporteringsperiod om något av följande villkor uppfylls:

Derivatandelen i punkt 7 överstiger 1,5 % på två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.

Derivatandelen i punkt 7 överstiger 2,0 %.

12.

Institut för vilka det totala teoretiska värdet avseende derivat enligt definitionen i punkt 9 i överskrider 10 miljarder euro ska rapportera i de celler som avses i punkt 14, även om deras derivatandel inte uppfyller de villkor som anges i punkt 11.

13.

Institut är skyldiga att rapportera i de celler som avses i punkt 15 om något av följande villkor är uppfyllda:

Den kreditderivatvolym som avses i punkt 10 överstiger 300 miljoner euro vid två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.

Den kreditderivatvolym som avses i punkt 10 överstiger 500 miljoner euro.

14.

Institut måste rapportera i följande celler i enlighet med punkt 11: {LR1;010;010}, {LR1;010;020}, {LR1;010;050}, {LR1;020;010}, {LR1;020;020}, {LR1;020;050}, {LR1;030;050}, {LR1;030;070}, {LR1;040;050}, {LR1;040;070}, {LR1;050;010}, {LR1;050;020}, {LR1;050;050}, {LR1;060;010}, {LR1;060;020}, {LR1;060;050} och {LR1;060;070}.

15.

Institut måste rapportera i följande celler i enlighet med punkt 13: {LR1;020;075}, {LR1;050;075} och {LR1;050;085}.

4.   C 47.00 – Beräkning av bruttosoliditetsgrad (LRCalc)

16.

Denna del av rapporteringsmallen innehåller de uppgifter som behövs för att beräkna bruttosoliditetsgraden enligt definitionen i artiklarna 429, 429a och 429b i kapitalkravsförordningen.

17.

Institut ska rapportera bruttosoliditetsgraden kvartalsvis. Värdet ”på rapporteringsreferensdatumet” för varje kvartal ska vara värdet den sista kalenderdagen i kvartalets tredje månad.

18.

Institut ska rapportera {010;010} till {030;010}, {060;010}, {090;010}, {110;010} och {150;010} till {190;010} som om de undantag som avses i {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010} och {220;010} inte gällde.

19.

Institut ska rapportera {010;010} till {240;010} som om de undantag som avses i {250;010} och {260;010} inte gällde.

20.

Alla belopp som ökar kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen ska rapporteras som positiva belopp. Omvänt ska alla belopp som minskar den totala kapitalbasen eller bruttosoliditetsexponeringen rapporteras som negativa belopp. Om namnet på en post föregås av ett minustecken (-) förväntas inga positiva belopp rapporteras för den ifrågavarande posten.

 

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

Rad och kolumn

Exponeringsvärden

{010;010}

Transaktioner för värdepappersfinansiering: Exponering enligt artikel 429.5 och 429.8 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen.

Exponering för transaktioner för värdepappersfinansiering beräknad i enlighet med artiklarna 429.5 d och 429.8 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c.

I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera sådana poster i {190;010}.

I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen.

{020;010}

Transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg för motpartsrisker

Artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen.

Tillägget för motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, fastställt i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c.

I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för värdepappersfinansiering där institutet agerar ombud och ger en kompensation eller garanti till en kund eller motpart som är begränsad till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanta medel som kunden har lånat ut, och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {040;010}.

{030;010}

Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Tillägg enligt artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429b.4 och 222 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med artikel 222 i kapitalkravsförordningen med en riskvikt på minst 20 %.

I denna cell ska institut inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera transaktioner för vilka tilläggsdelen i bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde fastställs i enlighet med den metod som anges i artikel 429b.1 i kapitalkravsförordningen.

{040;010}

Motpartsrisker vid transaktioner för värdepappersfinansiering för vilka institutet agerar ombud enligt artikel 429b.6 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429b.6 a, 2 och 3 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, där institutet agerar ombud och tillhandahåller en kund eller en motpart en ersättning eller garanti som begränsas till skillnaden mellan värdet på det värdepapper eller de kontanter som kunden har lånat och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt i enlighet med artikel 429b.6 a i kapitalkravsförordningen, ska endast innefatta det tillägg som fastställs i enlighet med artikel 429b.2 eller 429b.3 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska inte inkludera transaktioner i enlighet med artikel 429b.6 c i denna cell. Institut ska i stället inkludera sådana poster i {010;010} och {020;010} eller {010;010} och {030;010}.

{050;010}

(-) Undantagen central motpartsdel vid exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden

Artiklarna 429.11 och 306.1 c i kapitalkravsförordningen.

Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.

När den undantagna centrala motpartsdelen är ett värdepapper ska den inte rapporteras i denna cell, såvida inte det rör sig om ett pantsatt värdepapper som enligt gällande redovisningsregler (dvs. i enlighet med artikel 111.1 första meningen i kapitalkravsförordningen) inkluderas till det fulla värdet.

Det belopp som rapporteras i denna cell ska institut även inkludera i {010;010}, {020;010} och {030;010} som om inga undantag gällde samt, om villkoret i den andra halvan av föregående mening uppfylls, i {190;010}.

Om en initial marginalsäkerhet ställts av institutet för en undantagen del av en transaktion för värdepappersfinansiering som rapporteras i {190;010} och inte rapporteras i {020;010} eller {030;010}, kan institutet rapportera detta i denna cell.

{060;010}

Derivat: Aktuell ersättningskostnad

Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297 och 298 i kapitalkravsförordningen.

Den aktuella ersättningskostnaden enligt artikel 274.1 i kapitalkravsförordningen för kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, rapporteras inbegripet mottagen variationsmarginal.

I enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen kan institut ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen.

{070;010}

(-) Godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter kvittad mot derivatmarknadsvärde

Artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen.

Variationsmarginal som erhållits från motparten i kontanter och som kan kvittas mot ersättningskostnadsandelen i derivatexponeringen i enlighet med artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen.

Eventuell variationsmarginal som erhållits i kontanter som mottagits för en undantagen central motpartsdel i enlighet med artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen ska inte rapporteras.

{080;010}

(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ersättningskostnader)

Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.

Ersättningskostnadsandelen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen. Detta belopp ska rapporteras inbegripet variationsmarginal som erhållits i kontanter för denna del.

Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {060;010} som om inga undantag gällde.

{090;010}

Derivat: Tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden

Artiklarna 429a, 274, 295, 296, 297, 298 och 299.2 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till tillägg för den möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen och kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknat i enlighet med marknadsvärderingsmetoden (artikel 274 i kapitalkravsförordningen för avtal angivna i bilaga II till kapitalkravsförordningen och artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen för kreditderivat) och genom tillämpning av nettningsbestämmelserna i enlighet med artikel 429a.1 i kapitalkravsförordningen. När institut fastställer exponeringsvärdet för dessa avtal får de ta hänsyn till effekterna av avtal om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295 i kapitalkravsförordningen. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Institut får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c i kapitalkravsförordningen och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c i kapitalkravsförordningen.

I enlighet med artikel 429a.1 andra stycket i kapitalkravsförordningen ska institut, när de fastställer den möjliga framtida kreditexponeringen för kreditderivat, tillämpa de principer som fastställs i artikel 299.2 a på alla sina kreditderivat, inte bara på dem som hänförs till handelslagret.

I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen.

{100;010}

(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (möjlig framtida exponering)

Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.

Den möjliga framtida exponeringen av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {090;010} som om inga undantag gällde.

{110;010}

Undantag för derivat: ursprunglig åtagandemetod

Artiklarna 429a.8 och 275 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till exponeringsmåttet för kontrakt som anges i punkterna 1 och 2 i bilaga II till kapitalkravsförordningen, beräknat i enlighet med den ursprungliga åtagandemetod som anges i artikel 275 i kapitalkravsförordningen.

Institut som tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte minska exponeringsmåttet med den variationsmarginal som erhållits i kontanter i enlighet med artikel 429a.8 i kapitalkravsförordningen.

Institut som inte tillämpar en ursprunglig åtagandemetod ska inte rapportera i denna cell.

I denna cell ska institut inte inkludera kontrakt som beräknas genom tillämpning av marknadsvärderingsmetoden i enlighet med artiklarna 429a.1 och 274 i kapitalkravsförordningen.

{120;010}

(–) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (ursprunglig åtagandemetod)

Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.

Den undantagna centrala motpartsdelen i handelsexponeringar som clearats av kunden vid tillämpning av en ursprunglig åtagandemetod i enlighet med artikel 275 i kapitalkravsförordningen, under förutsättning att dessa poster uppfyller kraven i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska inkludera beloppet som rapporteras i denna cell även i {110;010} som om inga undantag gällde.

{130;010}

Begränsat teoretiskt belopp av utfärdade kreditderivat

Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen

Det begränsade teoretiska beloppet för utfärdade kreditderivat (dvs. där institutet tillhandahåller motparten kreditskydd) enligt artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen.

{140;010}

(–) Godtagbara förvärvade kreditderivat kvittade mot utfärdade kreditderivat

Artikel 429a.5–7 i kapitalkravsförordningen

Det begränsade teoretiska beloppet för förvärvade kreditderivat (dvs. där institutet köper kreditskydd från en motpart) för samma referensnamn som de kreditderivat som institutet utfärdar, om den återstående löptiden för det köpta kreditskyddet motsvarar eller är längre än löptiden för det sålda skyddet. Därför ska värdet inte vara större än det värde som ifyllts i 130;010 för varje referensnamn.

{150;010}

Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 10 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429.10, 111.1 d och 166.9 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 d i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 0 % enligt punkt 4 a–c i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 10 % av det nominella värdet). Detta är avtal som institutet villkorslöst kan säga upp när som helst utan föregående avisering eller som i själva verket innebär en automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras. Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{160;010}

Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 20 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429.10, 111.1 c och 166.9 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 c i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medel- och lågrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 20 % enligt punkt 3 a och 3 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 20 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{170;010}

Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 50 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429.10, 111.1 b och 166.9 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 b i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av medelrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 50 % enligt definitionen i schablonmetoden för kreditrisk som anges punkt 2 a och 2 b i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 50 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering. Med andra ord är konverteringsfaktorn för alla likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 255 i kapitalkravsförordningen 50 % oavsett löptid.

När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{180;010}

Poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 100 % i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429.10, 111.1 a och 166.9 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringsvärdet, i enlighet med artiklarna 429.10 och 111.1 a i kapitalkravsförordningen, av poster utanför balansräkningen av högrisktyp som skulle tilldelas en konverteringsfaktor på 100 % enligt punkt 1 a–1 k i bilaga I till kapitalkravsförordningen (exponeringsvärdet ska i detta sammanhang utgöra 100 % av det nominella värdet). Det nominella värdet ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

Denna cell innefattar likviditetsfaciliteter och andra åtaganden om värdepapperisering.

När ett avtal avser utvidgning av ett annat avtal, ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna som förknippas med det enskilda avtalet användas i enlighet med artikel 166.9 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{190;010}

Övriga tillgångar

Artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen.

Alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering (tillgångar som ska rapporteras i denna cell är därmed bland annat bokförda fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter där sådana redovisats enligt gällande redovisningsregler, likvida tillgångar enligt definitionen för likviditetstäckning, fallerade och icke-avvecklade transaktioner). Institut ska basera värderingen på de principer som fastställs i artikel 429.5 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom transaktioner för värdepappersfinansiering och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska dessutom redovisa poster som dras av från kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott (t.ex. immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar).

{200;010}

Bruttovärdeökning för säkerheter i derivattransaktioner

Artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen.

Beloppet för den derivatsäkerhet som ställs där den säkerheten minskar tillgångsbeloppet enligt gällande redovisningsregler, enligt artikel 429a.2 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera initiala marginalsäkerheter för derivattransaktioner med kvalificerad central motpart eller godtagbar variationsmarginal som erhållits i kontanter som clearats av kunden, enligt definitionen i artikel 429a.3 i kapitalkravsförordningen.

{210;010}

(–) Fordringar för variationsmarginal som erhållits i kontanter i derivattransaktioner

Artikel 429a.3 tredje stycket i kapitalkravsförordningen.

Fordringar för variationsmarginal som betalas kontant till motparten i derivattransaktioner om institutet är skyldigt, enligt gällande redovisningsregler, att redovisa dessa fordringar som en tillgång, förutsatt att kraven i artikel 429a.3 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda.

Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}.

{220;010}

(-) Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden (initial marginalsäkerhet)

Artikel 429.11 i kapitalkravsförordningen.

Andelen (ställd) initial marginalsäkerhet av undantagna handelsexponeringar mot en kvalificerad central motpart från derivattransaktioner som clearats av kunden, förutsatt att dessa poster uppfyller kraven som fastställs i artikel 306.1 c i kapitalkravsförordningen.

Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}.

{230;010}

Justeringar för bokförda försäljningstransaktioner vid transaktioner för värdepappersfinansiering

Artikel 429b.5 i kapitalkravsförordningen.

Värdet av värdepapper som utlånats i en återköpstransaktion som tagits bort från balansräkningen på grund av en försäljningstransaktion enligt gällande redovisningsregler.

{240;010}

(-) Förvaltningstillgångar

Artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen.

Värdet av förvaltningstillgångar som uppfyller kriterierna i IAS 39 för borttagning från balansräkningen och, i förekommande fall, kriterier för icke-konsolidering enligt IFRS 10, i enlighet med artikel 429.13 i kapitalkravsförordningen, utan effekter av redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter av redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

Det rapporterade beloppet ska också tas med i de övriga tillgångar som rapporteras i {190;010}.

{250;010}

(-) Undantagen koncernintern exponering (individuell nivå) i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen

Artiklarna 429.7 och 113.6 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringar som inte har konsoliderats på tillämplig konsolideringsnivå, som kan behandlas på det sätt som anges i artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande.

Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde.

{260;010}

(-) Undantagen exponering i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen

Artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen.

Exponeringar som undantagits i enlighet med artikel 429.14 i kapitalkravsförordningen, förutsatt att samtliga villkor som anges däri är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har gett sitt godkännande.

Det rapporterade beloppet ska också tas med i tillämpliga celler ovan som om inga undantag gällde.

{270;010}

(-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – fullständigt infasad definition

Artiklarna 429.4 a och 499.1 a i kapitalkravsförordningen.

Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt

artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen,

beroende på vad som är tillämpligt.

Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {010;010} till {260;010} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.

Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror.

{280;010}

(-) Avdraget tillgångsbelopp – primärkapital – övergångsdefinition

Artiklarna 429.4 a och 499.1 b i kapitalkravsförordningen.

Detta innefattar samtliga justeringar som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt

artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen,

beroende på vad som är tillämpligt.

Institut ska beakta de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag enligt artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen, utöver hänsyn till undantagen enligt del tio avdelning I kapitlen 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i 010;010 till 260;010 eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.

Eftersom dessa belopp redan har dragits av från kapitalmåttet, minskar de bruttosoliditetsexponeringen och rapporteras därför som negativa siffror.

{290;010}

Summa bruttosoliditetsexponering – med en fullständigt infasad definition av primärkapital

Institut ska rapportera följande belopp:

{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;270;010}.

{300;010}

Summa bruttosoliditetsexponering – med en övergångsdefinition av primärkapital

Institut ska rapportera följande belopp:

{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} – {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010} + {LRCalc;280;010}.

Rad och kolumn

Kapital

{310;010}

Primärkapital – fullständigt infasad definition

Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.

Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.

{320;010}

Primärkapital – övergångsdefinition

Artiklarna 429.3 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.

Avser primärkapitalet beräknat i enlighet med artikel 25 i kapitalkravsförordningen, med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio avdelning I kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.

Rad och kolumn

Bruttosoliditetsgrad

{330;010}

Bruttosoliditet – med en fullständigt infasad definition av primärkapital

Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.

Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 4 i del II i denna bilaga.

{340;010}

Bruttosoliditet – med en övergångsdefinition av primärkapital

Artiklarna 429.2 och 499.1 i kapitalkravsförordningen.

Avser bruttosoliditetsgraden beräknad enligt punkt 5 i del II i denna bilaga.

5.   C 40.00 – Alternativ behandling av exponeringsmått (LR1)

21.

I denna del av rapporteringen samlas uppgifter in om alternativ behandling av derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och poster utanför balansräkningen.

22.

Institut ska fastställa ”de redovisade balansräkningsvärdena” i LR1 utifrån gällande redovisningsregler i enlighet med artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen. Med ”redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering” avses det redovisade balansräkningsvärdet utan hänsyn tagen till några effekter av nettning eller annan kreditriskreducering.

23.

Med undantag för {250;120} och {260;120} ska institut rapportera LR1 som om de undantag som avses i LRCalc-cellerna {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220;010}, {250;010} och {260;010} inte gällde.

Rad och kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

{010;010}

Derivat – redovisat balansräkningsvärde

Avser summan av {020;010}, {050;010} och {060;010}.

{010;020}

Derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Avser summan av {020;020}, {050;020} och {060;020}.

{010;050}

Derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)

Avser summan av {020;050}, {050;050} och {060;050}.

{010;070}

Derivat – teoretiskt belopp

Avser summan av {020;070}, {050;070} och {060;070}.

{020;010}

Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat balansräkningsvärde

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen.

{020;020}

Kreditderivat (sålt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

{020;050}

Kreditderivat (sålt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)

Avser summan av {030;050} och {040;050}.

{020;070}

Kreditderivat (sålt skydd) – teoretiskt belopp

Avser summan av cellerna {030;070} och 040;070}.

{020;075}

Kreditderivat (sålt skydd) – begränsat teoretiskt belopp

I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat (sålt skydd) som i {020;070} efter en minskning med eventuella negativa förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det utfärdade kreditderivatet.

{030;050}

Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)

Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering. I denna cell ska institut inte inkludera tillägg för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul. Institut ska i stället inkludera detta i {LR1;040;050}.

En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{030;070}

Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp

I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som omfattas av en slutavräkningsklausul.

En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{040;050}

Kreditderivat (sålt skydd) som är föremål för en slutavräkningsklausul – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)

Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul utan nettning eller annan kreditriskreducering.

En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{040;070}

Kreditderivat (sålt skydd) som inte är föremål för en slutavräkningsklausul – teoretiskt belopp

I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet säljer kreditskydd till en motpart som inte omfattas av en slutavräkningsklausul.

En slutavräkningsklausul ska definieras som en klausul som ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för kontraktet i händelse av ett obestånd, exempelvis om motparten skulle gå i konkurs eller bli insolvent.

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{050;010}

Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat balansräkningsvärde

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet ska redovisas som en tillgång i balansräkningen.

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{050;020}

Kreditderivat (köpt skydd) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart och kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering(dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{050;050}

Kreditderivat (köpt skydd) – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)

Artikel 299.2 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till den möjliga framtida exponeringen av kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart utan nettning eller annan kreditriskreducering.

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{050;070}

Kreditderivat (köpt skydd) – teoretiskt belopp

I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd från en motpart.

Institut ska ta hänsyn till alla kreditderivat och inte bara de som överförts till handelslagret.

{050;075}

Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp

I denna cell hänvisas det till det teoretiska belopp för kreditderivat (köpt skydd) som i {050;050} efter minskning med eventuella positiva förändringar i verkliga värden som har medräknats i primärkapitalet med hänsyn till det köpta kreditderivatet.

{050;085}

Kreditderivat (köpt skydd) – begränsat teoretiskt belopp (samma referensnamn)

Det teoretiska beloppet för kreditderivat om institutet köper kreditskydd för samma underliggande referensnamn som för de kreditderivat som utfärdas av det rapporterande institutet.

Vid rapportering av detta cellvärde betraktas underliggande referensnamn vara likvärdiga om de åsyftar samma juridiska person och senioritet.

Kreditskydd som köpts i en grupp av referensenheter betraktas som likvärdiga om skyddet finansiellt sett motsvarar det skydd som köpts separat för vart och ett av namnen i gruppen.

Om ett institut köper kreditskydd i en pool av referensnamn anses kreditskyddet endast vara likvärdigt om det köpta kreditskyddet täcker samtliga delar i den pool avseende vilken kreditskydd har sålts. Med andra ord kan kvittning endast redovisas när gruppen av referensenheter och prioriteringsnivån avseende båda transaktioner är identiska.

För varje referensnamn gäller att de teoretiska belopp för köpt kreditskydd som beaktas i denna cell inte får överstiga det belopp som rapporteras i {020;075} och {050;075}.

{060;010}

Finansiella derivat – redovisat balansräkningsvärde

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen.

{060;020}

Finansiella derivat – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

{060;050}

Finansiella derivat – tillägg enligt marknadsvärderingsmetoden (utan nettning eller annan kreditriskreducering)

Artikel 274 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till den regulatoriska möjliga framtida exponeringen av kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, utan nettning eller annan kreditriskreducering.

{060;070}

Finansiella derivat – teoretiskt belopp

I denna cell hänvisas det till det teoretiska beloppet för sådana kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen.

{070;010}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde

Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}.

{070;020}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Artiklarna 4.1.77 och 206 i kapitalkravsförordningen

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende tillsyn, redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter.

I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}.

{070;040}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering

Artikel 206 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska fastställa nettningsmängder för transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som omfattas av ett nettningsavtal som uppfyller villkoren i artikel 206 i kapitalkravsförordningen. För varje nettningsmängd ska institut beräkna tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel:

CCE = max{(Σi E i – Σi C i); 0}

där

i

=

varje transaktion i nettningsmängden.

Ei

=

för transaktion i, värdet Ei enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.

Ci

=

för transaktion i, värdet Ci enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla nettningsmängder och ange resultatet i denna cell.

{080;010}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – redovisat balansräkningsvärde

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet av transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som en tillgång i balansräkningen.

I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;010}.

{080;020}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ramavtal om nettning – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen om kontraktet redovisas som tillgångar i balansräkningen, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Om försäljningsredovisning görs av en transaktioner för värdepappersfinansiering enligt gällande redovisningsregler ska institut dessutom ändra alla försäljningsrelaterade bokföringsposter.

I denna cell ska institut inte inkludera mottagna kontanter eller värdepapper som lämnas till en motpart genom ovannämnda transaktioner och som tas med i balansräkningen (dvs. redovisningskraven för borttagning uppfylls inte). Institut ska i stället inkludera detta i {090;020}.

{080;040}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett ramavtal om nettning – tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering

Artikel 206 i kapitalkravsförordningen.

För transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, som inte omfattas av ett godtagbart ramavtal om nettning enligt artikel 206 i kapitalkravsförordningen, ska institut fastställa mängder som inbegriper alla tillgångar i en transaktion (dvs. varje transaktion för värdepappersfinansiering hanteras som en egen mängd) och för varje mängd fastställa tillägget för aktuell motpartsexponering enligt följande formel:

Aktuell motpartsexponering = högst {(E – C); 0}

där

E

=

, värdet Ei enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.

C

=

, värdet Ci enligt definitionen i artikel 220.3 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska sammanställa formelns beräkningsresultat för alla mängder ovan och ange resultatet i denna cell.

{090;010}

Övriga tillgångar – redovisat balansräkningsvärde

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av alla andra tillgångar än de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat, och transaktioner för värdepappersfinansiering.

{090;020}

Övriga tillgångar – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Artikel 4.1.77 i kapitalkravsförordningen.

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för alla andra tillgångar än kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

{100;070}

Poster utanför balansräkningen av lågrisktyp enligt bestämmelserna om riskfyllda tillgångar, varav – nominellt värde

Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{110;070}

Rullande hushållsexponeringar, varav – nominellt värde

Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen vad gäller godtagbara rullande hushållsexponeringar som uppfyller kraven i artikel 154.4 a–c i kapitalkravsförordningen. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

Detta inbegriper alla exponeringar som är riktade mot individer, rullande och förenade med villkorslös uppsägning enligt beskrivningen i artikel 149 b i kapitalkravsförordningen, som totalt sett är begränsade till 100 000 euro per gäldenär.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{120;070}

Kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde

Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av kreditkortsavtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{130;070}

Icke-rullande avtal som med villkorslös uppsägning – nominellt värde

Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.

Här hänvisas det till det nominella värdet av andra avtal som villkorslöst kan sägas upp när som helst av institutet utan förvarning och som skulle få en konverteringsfaktor på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

I denna cell ska institut inte inkludera kreditavtal som i själva verket innebär automatisk uppsägning om låntagarens kreditvärdighet försämras.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{140;070}

Poster utanför balansräkningen av medel- eller lågrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde

Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 20 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{150;070}

Poster utanför balansräkningen av medelrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde

Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 50 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{160;070}

Poster utanför balansräkningen av fullrisktyp enligt bestämmelserna om räntekänsliga tillgångar – nominellt värde

Artikel 111 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av poster utanför balansräkningen som skulle få en konverteringsfaktor på 100 % enligt schablonmetoden för kreditrisker. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

I denna cell ska institut inte inkludera de kontrakt som anges i bilaga II till kapitalkravsförordningen, kreditderivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med artikel 429.10 i kapitalkravsförordningen.

{170;070}

(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar – nominellt värde

Artikel 154.4 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende rullande hushållsexponeringar. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

{180;070}

(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde

Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende kreditkortsavtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

{190;070}

(memorandumpost) Utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning – nominellt värde

Artiklarna 111 och 154.4 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell hänvisas det till det nominella värdet av utnyttjade belopp avseende icke-rullande avtal med villkorslös uppsägning. Detta värde ska inte minskas med specifika kreditriskjusteringar.

{210;020}

Mottagen kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för kontant säkerhet som mottagits i derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte rapportera kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell.

{220;020}

Fordringar avseende kontant säkerhet i derivattransaktioner – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot derivattransaktioner, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller annan kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras). Institut som enligt gällande redovisningsregler i netto får inbringa fordringar avseende kontant säkerhet som bokförts mot motsvarande derivatskuld (negativt verkligt värde) och som väljer att göra detta ska boka av nettningen och ange nettovärdet av likvida medel.

{230;020}

Värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler för värdepapper som mottagits i en transaktion för värdepappersfinansiering och som redovisas som en tillgång enligt tillämplig redovisningsram, utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

{240;020}

Kontantlånetransaktion i samband med en transaktion för värdepappersfinansiering (kontantfordringar) – redovisat värde utan nettning eller annan kreditriskreducering

Det redovisade balansräkningsvärdet enligt gällande redovisningsregler av kontanta medel som lånats ut till värdepappersinnehavaren inom ramen för en behörig kontantlånetransaktion (Cash Conduit Lending Transaction, CCLT), utan effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller andra effekter av kreditriskreducering (dvs. eventuella effekter avseende redovisningsrelaterad nettning eller kreditriskreducering som har påverkat det redovisade värdet ska återföras).

I denna cell definieras kontanter som det totala kontanta beloppet inklusive mynt och sedlar. Samlad inlåning hos centralbanker ska inkluderas om denna kan tas ut under perioder av stress. Institut ska inte ange kontanta medel som är insatta hos andra institut i denna cell.

En kontantlånetransaktion definieras som en kombination av två transaktioner där ett institut lånar värdepapper av värdepappersinnehavaren och i sin tur lånar ut värdepapper till värdepappersköparen. Institutet får kontant säkerhet från värdepappersköparen och lånar i sin tur ut de mottagna medlen till värdepappersinnehavaren. En behörig kontantlånetransaktion ska uppfylla samtliga följande krav:

a)

Båda de enskilda transaktioner som ingår i kontantlånetransaktionen ska ske på samma affärsdag eller, när det gäller internationella transaktioner, närliggande affärsdagar.

b)

Där det inte finns någon specificerad löptid för transaktionerna ska institutet ha den lagliga rätten att sälja ut någon del av kontantlånetransaktionen, dvs. båda transaktionerna, när som helst och utan förvarning.

c)

Där det finns en specificerad löptid för transaktionerna ska inte kontantlånetransaktionen orsaka löptidsobalanser för institutet, och institutet ska ha den lagliga rätten att sälja ut någon del av kontantlånetransaktionen, dvs. båda transaktionerna, när som helst och utan förvarning.

d)

Detta ska inte ge upphov till någon ytterligare exponering.

{250;120}

Exponeringar som kan behandlas enligt artikel 113.6 i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering

Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar enligt kraven som anges i artikel 113.6 a–e i kapitalkravsförordningen och vilka har godkänts enligt artikel 113.6 i samma förordning. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;250;010}.

{260;120}

Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen – hypotetisk undantagen bruttosoliditetsexponering

Totalbeloppet av bruttosoliditetsexponering som skulle vara undantaget om behöriga myndigheter i största möjliga mån skulle bevilja tillstånd att undanta exponeringar som uppfyller kraven i artikel 429.14 a–c i kapitalkravsförordningen. Om den behöriga myndigheten redan beviljar tillstånd i största möjliga mån motsvarar värdet i denna cell värdet i {LRCalc;260;010}.

6.   C 41.00 – Poster inom och utanför balansräkningen – ytterligare uppdelning av exponeringar (LR2)

24.

I mall LR2 ges information om ytterligare uppdelade poster för alla exponeringar inom och utanför balansräkningen (1) utanför handelslagret och alla exponeringar i handelslagret som omfattas av motpartsrisker. Uppdelningen har gjorts enligt de riskvikter som tillämpas enligt avsnittet om kreditrisker i kapitalkravsförordningen. Exponeringar beräknas på olika sätt enligt antingen schablonmetoden eller internmetoden.

25.

När det gäller exponeringar som får stöd genom kreditriskreduceringsmetoder som innebär att motpartens riskviktning ersätts med garantins riskviktning, ska institut hänvisa till riskvikten efter substitutionseffekten. Enligt internmetoden ska institut göra följande beräkning: när det gäller exponeringar (förutom sådana som medför särskilda regulatoriska riskvikter) avseende varje gäldenärsriskklass, får man fram riskvikten genom att dela den riskvägda exponering som erhållits genom riskviktningsformeln eller den formelbaserade metoden (för kreditrisk- respektive värdepappersexponeringar) med exponeringsvärdet, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen. Enligt internmetoden ska de automatiskt klassificerade exponeringarna tas bort från raderna {020;010} till {090;010} och tas med i rad {100;010}. Enligt schablonmetoden ska exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen tas bort från {020;020} till {090;020} och tas med i {100;020}.

26.

Båda metoderna innebär att institut ska betrakta exponeringar som dragits av från det lagstadgade kapitalet som att de har åsatts en riskvikt på 1 250 %.

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Summan av exponeringar inom och utanför balansräkningen utanför handelslagret och exponeringar i handelslagret som är föremål för motpartsrisker (uppdelning enligt riskvikt)

Avser summan av {020:*{till {100;*}.

020

= 0 %

Exponeringar med en riskvikt på 0 %.

030

> 0 % och ≤ 12 %

Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 0 % och är lägre än eller lika med 12 %.

040

> 12 % och ≤ 20 %

Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 12 % och är lägre än eller lika med 20 %.

050

> 20 % och ≤ 50 %

Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 20 % och är lägre än eller lika med 50 %.

060

> 50 % och ≤ 75 %

Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 50 % och är lägre än eller lika med 75 %.

070

> 75 % och ≤ 100 %

Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 75 % och är lägre än eller lika med 100 %.

080

> 100 % och ≤ 425 %

Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 100 % och är lägre än eller lika med 425 %.

090

> 425 % och ≤ 1 250 %

Exponeringar med en riskvikt som ingår i en rad riskvikter som överstiger 425 % och är lägre än eller lika med 1 250 %.

100

Fallerande exponeringar

Enligt schablonmetoden, exponeringar som omfattas av artikel 112 j i kapitalkravsförordningen.

Enligt internmetoden utgör alla exponeringar med en sannolikhet för fallissemang på 100 % fallerande exponeringar.

110

(memorandumpost) Lågriskposter utanför balansräkningen eller poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % enligt kapitaltäckningsgrad

Lågriskposter utanför balansräkningen i enlighet med artikel 111 i kapitalkravsförordningen och poster utanför balansräkningen med en konverteringsfaktor på 0 % i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen.

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt schablonmetoden)

Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen med hänsyn tagen till värdejusteringar, alla kreditriskreducerings- och konverteringsfaktorer, enligt beräkningen i del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen.

020

Exponeringar inom och utanför balansräkningen (exponeringar enligt internmetod)

Exponeringsvärden inom och utanför balansräkningen i enlighet med artikel 166 i kapitalkravsförordningen och artikel 230.1 andra stycket första meningen i kapitalkravsförordningen, med hänsyn tagen till in- och utflöden på grund av kreditriskreduceringsmetoder med substitutionseffekt på exponeringen.

När det gäller poster utanför balansräkningen ska institut tillämpa de konverteringsfaktorer som definieras i artikel 166.8–166.10 i kapitalkravsförordningen.

030

Nominellt värde

Exponeringsvärde av poster utanför balansräkningen enligt definitionen i artiklarna 111 och 166 i kapitalkravsförordningen utan tillämpning av konverteringsfaktorer.

7.   C 42.00 – Alternativ definition av kapital (LR3)

27.

Mall LR3 innehåller information om de kapitalmått som krävs för den översyn som föreskrivs i artikel 511 i kapitalkravsförordningen.

Rad och kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

{010;010}

Kärnprimärkapital – fullständigt infasad definition

Artikel 50 i kapitalkravsförordningen.

Avser kärnprimärkapitalet enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.

{020;010}

Kärnprimärkapital – övergångsdefinition

Artikel 50 i kapitalkravsförordningen.

Avser kärnprimärkapitalet beräknat enligt definitionen i artikel 50 i kapitalkravsförordningen och med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.

{030;010}

Total kapitalbas – fullständigt infasad definition

Artikel 72 i kapitalkravsförordningen.

Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen, utan hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.

{040;010}

Total kapitalbas – övergångsdefinition

Artikel 72 i kapitalkravsförordningen.

Avser kapitalbasen enligt definitionen i artikel 72 i kapitalkravsförordningen med hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen.

{055;010}

Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – fullständigt infasad definition

Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt

artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen,

beroende på vad som är tillämpligt.

Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.

Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.

{065;010}

Avdraget tillgångsbelopp – från kärnprimärkapitalposter – övergångsdefinition

Omfattar regulatoriska justeringar av kärnprimärkapitalposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt

artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen,

beroende på vad som är tillämpligt.

Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.

Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.

{075;010}

Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – fullständigt infasad definition

Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt

artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 66–70 i kapitalkravsförordningen,

beroende på vad som är tillämpligt.

Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen men inte ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.

Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.

{085;010}

Avdraget tillgångsbelopp – från kapitalbasposter – övergångsdefinition

Omfattar regulatoriska justeringar av kapitalbasposter som ändrar värdet på en tillgång och som krävs enligt

artiklarna 32–35 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 36–47 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 56–60 i kapitalkravsförordningen, eller

artiklarna 66–70 i kapitalkravsförordningen,

beroende på vad som är tillämpligt.

Institut ska ta hänsyn till de undantag, alternativ och avståenden från sådana avdrag som fastställs i artiklarna 48, 49 och 79 i kapitalkravsförordningen och även ta hänsyn till det undantag som fastställs i del tio kapitel 1 och 2 i kapitalkravsförordningen. För att undvika dubbelräkning ska institut varken rapportera de justeringar som redan tillämpats enligt artikel 111 i kapitalkravsförordningen när de beräknar exponeringsvärdet i {LRCalc;10;10} till {LRCalc;260;10} eller rapportera justeringar som inte drar av värdet på en specifik tillgång.

Eftersom dessa justeringar minskar den totala kapitalbasen ska de rapporteras som negativa belopp.

8.   C 43.00 – Alternativ uppdelning av komponenter i exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad (LR4)

28.

Institut ska rapportera bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i LR4 efter tillämpning av tillämpliga undantag som avses i följande LRCalc-celler: {050;010}, {080;010}, {100;010}, {120;010}, {220; 010}, {250;010} och {260;010}.

29.

För att undvika dubbelräkning ska institut använda ekvationen i följande punkt:

30.

Institut ska använda följande ekvation enligt punkt 29: [{LRCalc;010;010} + {LRCalc;020;010} + {LRCalc;030;010} + {LRCalc;040;010} + {LRCalc;050;010} + {LRCalc;060;010} + {LRCalc;070;010} + {LRCalc;080;010} + {LRCalc;090;010} + {LRCalc;100;010} + {LRCalc;110;010} + {LRCalc;120;010} + {LRCalc;130;010} + {LRCalc;140;010} + {LRCalc;150;010} + {LRCalc;160;010} + {LRCalc;170;010} + {LRCalc;180;010} + {LRCalc;190;010} + {LRCalc;200;010} + {LRCalc;210;010} + {LRCalc;220;010} + {LRCalc;230;010} + {LRCalc;240;010} + {LRCalc;250;010} + {LRCalc;260;010}] = [{LR4;010;010} + {LR4;040;010} + {LR4;050;010} + {LR4;060;010} + {LR4;065;010} + {LR4;070;010} + {LR4;080;010} + {LR4;080;020} + {LR4;090;010} + {LR4;090;020} + {LR4;140;010} + {LR4;140;020} + {LR4;180;010} + {LR4;180;020} + {LR4;190;010} + {LR4;190;020} + {LR4;210;010} + {LR4;210;020} + {LR4;230;010} + {LR4;230;020} + {LR4;280;010} + {LR4;280;020} + {LR4;290;010} + {LR4;290;020}].

Rad och kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

{010;010}

Poster utanför balansräkningen, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde beräknat som summan av {LRCalc;150;010}, {LRCalc;160;010}, {LRCalc;170;010} och {LRCalc;180;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen.

{010;020}

Poster utanför balansräkningen, varav – riskvägda tillgångar

Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – enligt schablonmetoden och internmetoden. När det gäller exponeringar enligt schablonmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. När det gäller exponeringar beräknade enligt internmetoden ska institut fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del 3 avdelning II kapitel 3 i kapitalkravsförordningen.

{020;010}

Handelsfinansiering, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering. Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner.

{020;020}

Handelsfinansiering, varav – riskvägda tillgångar

Det riskvägda exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering Vid rapportering i LR4 ska poster utanför balansräkningen i fråga om handelsfinansiering avse utfärdade och bekräftade import- och exportremburser som är kortfristiga och självlikviderade samt liknande transaktioner.

{030;010}

Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde i fråga om poster utanför balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem.

När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.

{030;020}

Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar

Det riskvägda exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen – med undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering och derivat – avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem.

När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.

{040;010}

Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering om de omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.

{040;020}

Derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom ramen för ett avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar

De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.

{050;010}

Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller derivat som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.

{050;020}

Derivat som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar

De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i derivat beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.

{060;010}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av ett avtal om produktövergripande nettning enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.

{060;020}

Transaktioner för värdepappersfinansiering som inte omfattas av något avtal om produktövergripande nettning – riskvägda tillgångar

De riskvägda exponeringsbeloppen för kredit- och motpartsrisk i transaktioner för värdepappersfinansiering beräknade enligt del tre avdelning II i kapitalkravsförordningen, inbegripet sådana utanför balansräkningen, om de inte omfattas av ett produktövergripande nettningsavtal enligt definitionen i artikel 272.25 i kapitalkravsförordningen.

{065;010}

Exponeringsbelopp till följd av ytterligare behandling av kreditderivat – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Denna cell motsvarar differensen mellan {LRCalc;130;010} och {LRCalc;140;010}, exklusive respektive koncerninterna exponeringar (individuell nivå) som är undantagna i enlighet med artikel 429.7 i kapitalkravsförordningen.

{070;010}

Övriga tillgångar i handelslagret – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller poster som ska rapporteras i {LRCalc;190;010}, inklusive poster utanför handelslagret.

{070;020}

Övriga tillgångar i handelslagret – riskvägda tillgångar

Kapitalbaskrav multiplicerat med 12,5 avseende poster som omfattas av del tre avdelning IV i kapitalkravsförordningen.

{080;010}

Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{080;020}

Säkerställda obligationer – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{080;030}

Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 129 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{080;040}

Säkerställda obligationer – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161.1 d i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{090,010}

Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Avser summan av cellerna från {100;010} till {130;010}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{090;020}

Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Avser summan av cellerna från {100;020} till {130;020}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{090;030}

Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Avser summan av cellerna från {100,030} till {130,030}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{090;040}

Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Avser summan av cellerna från {100,040} till {130,040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{100;010}

Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{100;020}

Nationella regeringar och centralbanker – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{100;030}

Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 114 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{100;040}

Nationella regeringar och centralbanker – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker enligt definitionen i artikel 147.2 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{110;010}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{110;020}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde när det gäller tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{110;030}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och 115.4 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{110;040}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{120;010}

Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{120;020}

Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{120;030}

Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 117.2 och 118 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{120;040}

Multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer som omfattas av artiklarna 147.3 b och c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{130;010}

Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{130;020}

Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{130;030}

Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.4 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{130;040}

Offentliga organ som behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 147.3 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{140;010}

Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Här avses summan av cellerna från {150;010} till {170;010}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{140;020}

Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Här avses summan av cellerna från {150;020} till {170;020}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{140;030}

Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Här avses summan av cellerna från {150;030} till {170:030}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{140;040}

Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Här avses summan av cellerna från {150;040} till {170;040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{150;010}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar i enlighet med artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{150;020}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{150;030}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 115.1, 115.3 och 115.5 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{150;040}

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som inte behandlas som nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{160;010}

Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{160;020}

Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{160;030}

Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som omfattas av artikel 117.1 och 117.3 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{160;040}

Multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{170;010}

Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{170;020}

Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{170;030}

Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som omfattas av artikel 116.1, 116.2, 116.3 och 116.5 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{170;040}

Offentliga organ som inte behandlas som nationella regeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar och som omfattas av artikel 147.4 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{180;010}

Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{180;020}

Institut – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{180;030}

Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artiklarna 119–121 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{180;040}

Institut – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot institut som omfattas av artikel 147.2 b i kapitalkravsförordningen och som inte utgör exponeringar i form av säkerställda obligationer enligt artikel 161 d i kapitalkravsförordningen och som inte omfattas av artikel 147.4 a–c i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{190;010}

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom och som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{190;020}

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{190;030}

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom som omfattas av artikel 124 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{190;040}

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{200;010}

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{200;020}

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{200;030}

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighet som omfattas av artikel 125 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{200;040}

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastighet – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c eller exponeringar mot hushåll enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna är säkrade genom panträtt i bostadsfastighet i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{210;010}

Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{210;020}

Hushållsexponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{210;030}

Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{210;040}

Hushållsexponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{220;010}

Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{220;020}

Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{220;030}

Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar mot små och medelstora företag som omfattas av artikel 123 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{220;040}

Hushållsexponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör hushållsexponeringar enligt artikel 147.2 d i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{230;010}

Företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Här avses summan av {240,010} och {250,010}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{230;020}

Företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Här avses summan av {240,020} och {250,020}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{230;030}

Företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Här avses summan av {240,030} och {250,030}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{230;040}

Företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Här avses summan av {240,040} och {250,040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{240;010}

Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{240;020}

Exponeringar mot finansiella företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{240;030}

Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{240;040}

Exponeringar mot finansiella företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen. För rapporteringen i LR4 avses med ”finansiella företag” andra reglerade och oreglerade företag än de institut som avses i {180;10}, vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller utföra en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, samt de företag som definieras i artikel 4.1.27 i kapitalkravsförordningen och inte sådana institut som avses i {180;10}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{250;010}

Icke-finansiella företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.

Här avses summan av {260;010} och {270;010}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{250;020}

Icke-finansiella företag, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Här avses summan av {260;020} och {270;020}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{250;030}

Icke-finansiella företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.

Här avses summan av {260;030} och {270;030}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{250;040}

Icke-finansiella företag, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot icke-finansiella företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

Här avses summan av {260;040} och {270;040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{260;010}

Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{260;020}

Exponeringar mot små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{260;030}

Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag i form av små och medelstora företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{260;040}

Exponeringar mot små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen, om exponeringarna utgör exponeringar mot små och medelstora företag och inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen.

I denna cell tillämpas definitionen av små och medelstora företag i enlighet med artikel 501.2 b i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{270;010}

Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{270;020}

Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i 230;040 och 250;040.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{270;030}

Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag som omfattas av artikel 122 i kapitalkravsförordningen och som inte anges i {230;040} och {250;040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{270;040}

Exponeringar mot andra än små och medelstora företag – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot företag enligt artikel 147.2 c i kapitalkravsförordningen om exponeringarna inte är säkrade genom panträtt i fast egendom i enlighet med artikel 199.1 a i kapitalkravsförordningen och som inte anges i 230;040 och 250;040.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{280;010}

Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen.

{280;020}

Fallerande exponeringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

{280;030}

Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör fallerande exponeringar och därmed omfattas av artikel 127 i kapitalkravsförordningen.

{280;040}

Fallerande exponeringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 i kapitalkravsförordningen i händelse av fallissemang i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

{290;010}

Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (dvs. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{290;020}

Övriga exponeringar, varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera tillgångar som dras av från kapitalbasen (dvs. immateriella tillgångar) men som inte annars kan kategoriseras här, även om kategoriseringen inte är nödvändig för att fastställa kravet för riskbaserad kapitalbas i kolumnerna {*; 030} och {*; 040}.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{290;030}

Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 112 k, m, n, o, p och q i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{290;040}

Övriga exponeringar, varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsvärdet av tillgångar indelade i de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 e, f och g i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{300;010}

Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{300;020}

Exponeringar mot värdepapperiseringar – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar och som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{300;030}

Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 112 m i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{300;040}

Exponeringar mot värdepapperiseringar – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för tillgångar som utgör exponeringar mot värdepapperiseringar som omfattas av artikel 147.2 f i kapitalkravsförordningen.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{310;010}

Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{310;020}

Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{310;030}

Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{310;040}

Handelsfinansiering (memorandumpost), varav – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende lån till en exportör eller importör av varor eller tjänster genom import- och exportkrediter samt liknande transaktioner.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{320;010}

Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt schablonmetoden

Bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{320;020}

Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – bruttosoliditetsgradens exponeringsvärde – exponeringar enligt internmetod

Bruttosoliditetsgradens exponeringsbelopp av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{320;030}

Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt schablonmetoden

Det riskvägda exponeringsvärdet av poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

{320;040}

Inom ramen för ett offentligt exportkreditförsäkringssystem – riskvägda tillgångar – exponeringar enligt internmetod

Det riskvägda exponeringsbeloppet för poster inom balansräkningen avseende handelsfinansiering enligt ett offentligt exportkreditförsäkringssystem. När det gäller rapportering i LR4 ska ett offentligt exportkreditförsäkringssystem ge offentligt stöd från regeringen eller annan myndighet, t.ex. ett exportkreditorgan, i form av bland annat direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd (där en fast ränta garanteras under hela kreditlängden), stödfinansiering (krediter och gåvobistånd), exportkreditförsäkring och garantier.

Institut ska rapportera detta minus fallerade exponeringar.

9.   C 44.00 – Allmänna uppgifter (LR5)

31.

Här ska ytterligare information anges för att man ska kunna klassificera institutets verksamhet och de regulatoriska alternativ som institutet valt.

Rad och kolumn

Instruktioner

{010;010}

Institutets företagsstruktur

Institutet ska ange sin företagsstruktur med hjälp av följande alternativ:

Aktiebolag.

Ömsesidigt bolag/kooperativ.

Annan typ av företag än aktiebolag.

{020;010}

Behandling av derivat

Institutet ska specificera den regulatoriska behandlingen av derivat utifrån följande kategorier:

Ursprunglig åtagandemetod.

Marknadsvärderingsmetod.

{040;010}

Institutstyp

Institutet ska ange sin institutstyp utifrån följande kategorier:

Universella banktjänster (banktjänster till privatpersoner/företag och investmentbanktjänster).

Banktjänster till privatpersoner/företag.

Investmentbanktjänster.

Specialutlåningstjänster.


(1)  Detta inbegriper värdepapperiseringar och aktieexponeringar som omfattas av en kreditrisk.


BILAGA V

”BILAGA XIV

Gemensam datapunktsmodell

Alla uppgiftsposter som anges i bilagorna till denna förordning ska omvandlas till en gemensam datapunktsmodell som utgör grunden för instituts och behöriga myndigheters enhetliga it-system.

Den gemensamma datapunktsmodellen ska uppfylla följande kriterier:

a)

ge en strukturerad avbildning av alla uppgiftsposter som anges i bilagorna I, III, IV, VI, VIII, X, XII och XVI,

b)

identifiera alla affärsbegrepp som fastställs i bilagorna I till XIII, XVI och XVII,

c)

tillhandahålla en uppgiftsordlista som fastställer tabellteckningar, ordinatabeteckningar, axelbeteckningar, domänbeteckningar, dimensionsbeteckningar och medlemsbeteckningar,

d)

tillhandahålla måttstandarder som definierar datapunkters egenskaper eller belopp,

e)

tillhandahålla datapunktsdefinitioner som uttrycks som en sammansättning av egenskaper som entydigt identifierar det finansiella begreppet, och

f)

innehålla alla de relevanta tekniska specifikationer som krävs för att utveckla it-rapporteringslösningar som ger enhetliga tillsynsuppgifter.


BILAGA VI

”BILAGA XV

Valideringsregler

De uppgiftsposter som anges i bilagorna till denna förordning ska omfattas av valideringsregler som garanterar uppgifternas kvalitet och samstämmighet.

Valideringsreglerna ska uppfylla följande kriterier:

a)

definiera de logiska sambanden mellan relevanta datapunkter,

b)

inkludera filter och förhandsvillkor som definierar en uppsättning uppgifter för vilka valideringsregler är tillämpliga,

c)

kontrollera att de rapporterade uppgifterna är jämförbara,

d)

kontrollera att de rapporterade uppgifterna är korrekta, och

e)

ange förvalda värden som ska tillämpas om de relevanta uppgifterna inte har rapporterats.


BILAGA VII

”BILAGA XVIII

LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMALLAR

Mallnummer

Mallkod

Mallens/mallgruppens namn

 

 

 YTTERLIGARE ÖVERVAKNINGSMALLAR

67

C 67.00

KONCENTRATION AV FINANSIERING PER MOTPART

68

C 68.00

KONCENTRATION AV FINANSIERING PER PRODUKTTYP

69

C 69.00

PRISER FÖR OLIKA FINANSIERINGSTIDER

70

C 70.00

FÖRLÄNGNING AV FINANSIERING


C 67.00 – KONCENTRATION AV FINANSIERING PER MOTPART

 

Totala och väsentliga valutor

 

 

 

Koncentration av finansiering per motpart

 

Motpartens namn

LEI-kod

Motpartssektor

Motpartens hemvist

Produkttyp

Erhållet belopp

Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid

Viktad genomsnittlig återstående löptid

Rad

ID

010

020

030

040

050

060

070

080

010

1.

DE TIO FRÄMSTA MOTPARTERNA SOM VAR OCH EN SVARAR FÖR MINST 1 % AV DE TOTALA SKULDERNA

 

 

 

 

 

 

 

 

020

1,01

 

 

 

 

 

 

 

 

030

1,02

 

 

 

 

 

 

 

 

040

1,03

 

 

 

 

 

 

 

 

050

1,04

 

 

 

 

 

 

 

 

060

1,05

 

 

 

 

 

 

 

 

070

1,06

 

 

 

 

 

 

 

 

080

1,07

 

 

 

 

 

 

 

 

090

1,08

 

 

 

 

 

 

 

 

100

1,09

 

 

 

 

 

 

 

 

110

1,10

 

 

 

 

 

 

 

 

120

2.

ALLA ÖVRIGA SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 


C 68.00 – KONCENTRATION AV FINANSIERING PER PRODUKTTYP

 

Totala och väsentliga valutor

 

 

Koncentration av finansiering per produkttyp

Rad

ID

Produktnamn

Totalt erhållet belopp

Belopp som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland

Belopp som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland

Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid

Viktad genomsnittlig återstående löptid

 

 

 

010

020

030

040

050

PRODUKTER SOM SVARAR FÖR MINST 1 % AV DE TOTALA SKULDERNA

010

1

FINANSIERING GENOM INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN

 

 

 

 

 

020

1,1

varav avistainlåning

 

 

 

 

 

031

1,2

varav tidsbunden inlåning som inte kan tas ut inom de närmast följande 30 dagarna

 

 

 

 

 

041

1,3

varav tidsbunden inlåning som kan tas ut inom de närmast följande 30 dagarna

 

 

 

 

 

070

1,4

Sparkonton

 

 

 

 

 

080

1.4.1

där uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg

 

 

 

 

 

090

1.4.2

där uttag måste meddelas mindre än 30 dagar i förväg

 

 

 

 

 

100

2

KAPITALMARKNADSFINANSIERING

 

 

 

 

 

110

2,1

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

120

2.1.1

varav lån och inlåning från finansiella kunder

 

 

 

 

 

130

2.1.2

varav lån och inlåning från andra än finansiella kunder

 

 

 

 

 

140

2.1.3

varav lån och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp

 

 

 

 

 

150

2,2

Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

160

2.2.1

varav transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

170

2.2.2

varav emission av säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

180

2.2.3

varav emission av tillgångssäkrade värdepapper

 

 

 

 

 

190

2.2.4

varav lån och inlåning från enheter inom samma företagsgrupp

 

 

 

 

 


C 69.00 – PRISER FÖR OLIKA FINANSIERINGSTIDER

 

Totala och väsentliga valutor

 

 

 

Priser för olika finansieringstider

 

En dag

En vecka

En månad

Tre månader

Sex månader

Ett år

Två år

Fem år

Tio år

Spread

Volym

Spread

Volym

Spread

Volym

Spread

Volym

Spread

Volym

Spread

Volym

Spread

Volym

Spread

Volym

Spread

Volym

Rad

ID

Post

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

010

1

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

1,1

varav: inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

1,2

varav: Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

1,3

varav: finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

1,4

varav: icke efterställda värdepapper utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

1,5

varav: säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

1,6

varav: tillgångssäkrade värdepapper inklusive tillgångsbaserade certifikat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 70.00 – FÖRLÄNGNING AV FINANSIERING

 

Totala och väsentliga valutor

 

 

 

Förlängning av finansiering

 

En dag

> 1 dag ≤ 7 dagar

> 7 dagar ≤ 14 dagar

> 14 dagar ≤ 1 månad

> 1 månad ≤ 3 månader

> 3 månader ≤ 6 månader

> 6 månader

Totalt Netto Kassaflöde

Genomsnittlig avtalstid (dagar)

Förfall till betalning

Förlängning

Nya medel

Netto

Förfall till betalning

Förlängning

Nya medel

Netto

Förfall till betalning

Förlängning

Nya medel

Netto

Förfall till betalning

Förlängning

Nya medel

Netto

Förfall till betalning

Förlängning

Nya medel

Netto

Förfall till betalning

Förlängning

Nya medel

Netto

Förfall till betalning

Förlängning

Nya medel

Netto

Förfall till betalning Medel Avtalstid

Avtalstid för finansiering som förlängs

Nya medel avtalstid

Rad

ID

Dag

Post

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

010

1,1

1

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

1.1.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

1.1.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

1.1.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

1,2

2

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

1.2.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

1.2.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

1.2.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

1,3

3

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

1.3.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

1.3.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

1.3.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

1,4

4

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

1.4.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

1.4.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

1.4.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

1,5

5

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

1.5.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

1.5.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

1.5.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

1,6

6

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

1.6.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

1.6.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

1.6.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

1,7

7

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

1.7.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

1.7.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

1.7.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

1,8

8

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

1.8.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

1.8.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

1.8.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

1,9

9

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

1.9.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

1.9.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

1.9.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

1,10

10

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

1.10.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

390

1.10.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

1.10.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

1,11

11

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

1.11.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

1.11.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

1.11.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

1,12

12

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

1.12.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

1.12.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

1.12.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

490

1,13

13

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

1.13.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

1.13.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

1.13.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

1,14

14

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

1.14.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

550

1.14.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

560

1.14.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

570

1,15

15

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

580

1.15.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

590

1.15.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

1.15.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

610

1,16

16

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

620

1.16.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

630

1.16.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

640

1.16.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

650

1,17

17

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

660

1.17.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

670

1.17.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

680

1.17.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

690

1,18

18

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

700

1.18.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

710

1.18.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

720

1.18.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

730

1,19

19

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

740

1.19.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

750

1.19.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

760

1.19.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

770

1,20

20

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

780

1.20.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

790

1.20.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

800

1.20.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

810

1,21

21

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

820

1.21.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

830

1.21.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

840

1.21.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

850

1,22

22

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

860

1.22.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

870

1.22.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

880

1.22.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

890

1,23

23

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

900

1.23.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

910

1.23.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

920

1.23.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

930

1,24

24

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

940

1.24.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

950

1.24.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

960

1.24.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

970

1,25

25

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

980

1.25.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

990

1.25.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

1.25.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1010

1,26

26

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1020

1.26.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1030

1.26.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1040

1.26.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1050

1,27

27

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1060

1.27.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1070

1.27.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1080

1.27.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1090

1,28

28

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

1.28.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1110

1.28.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1120

1.28.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1130

1,29

29

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1140

1.29.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1150

1.29.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1160

1.29.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1170

1,30

30

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1180

1.30.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1190

1.30.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1200

1.30.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1210

1,31

31

Total finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1220

1.31.1

Inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1230

1.31.2

Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1240

1.31.3

Finansiering mot säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


BILAGA VIII

”BILAGA XIX

INSTRUKTIONER FÖR ATT FYLLA I MALLEN FÖR DE YTTERLIGARE ÖVERVAKNINGSVERKTYGEN I BILAGA XVIII

1.   Ytterligare övervakningsverktyg

1.1   Allmänt

1.

För att göra det möjligt att övervaka instituts likviditetsrisker som inte omfattas av rapporterna om likviditetstäckning och stabil finansiering ska institut fylla i mallen i bilaga XVIII i enlighet med instruktionerna i den här bilagan.

2.

Total finansiering omfattar alla finansiella skulder utom derivat och korta positioner.

3.

Finansiering med obestämd löptid, inklusive avistainlåning, ska betraktas som finansiering med löptid över natten.

4.

Den ursprungliga löptiden ska utgöra tiden mellan upplåningens originering och förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII. Det betyder att om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII kan den ursprungliga löptiden för en upplåningspost vara kortare än den tid som har förflutit sedan upplåningen originerades.

5.

Den återstående löptiden är tiden mellan rapporteringsperiodens utgång och upplåningens förfallodag. Upplåningens förfallodag ska fastställas i enlighet med punkt 12 i bilaga XXIII.

6.

Vid beräkning av ursprunglig eller återstående viktad genomsnittlig löptid ska inlåning med löptid över natten anses ha en dags löptid.

7.

Beräkningen av ursprunglig och återstående löptid ska, om det handlar om upplåning med en uppsägningstid för båda parter eller klausul om förtida uttag för institutets motpart, utgå från uttag vid tidigast möjliga datum.

8.

För skulder med obegränsad löptid ska, utom om det finns sådan optionalitet som avses i punkt 12 i bilaga XXIII, det antas en ursprunglig och återstående löptid på 20 år.

9.

För att beräkna tröskelvärdet enligt rapporteringsmallarna C 67.00 och C 68.00 fördelat på väsentlig valuta ska institut använda ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i alla valutor.

1.2   Koncentration av finansiering per motpart (C 67.00)

1.

För att göra det möjligt att samla in information om koncentrationen i de rapporterande institutens finansiering, fördelat på motpart, i mall C 67.00 ska instituten följa instruktionerna i detta avsnitt.

2.

Institut ska rapportera de tio största motparterna eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt artikel 4.39 i förordning (EU) nr 575/2013, om finansieringen från varje motpart eller grupp av grupper med inbördes anknytning överstiger ett tröskelvärde på 1 % av de totala skulderna i delposterna i avsnitt 1 av mallen. Den motpart som rapporteras i post 1.01 ska vara den som svarar för det största finansieringsbelopp som på rapporteringsdatumet mottagits från en motpart eller grupp av kunder med inbördes anknytning över tröskelvärdet på 1 %. Post 1.02 ska vara den näst största över tröskelvärdet på 1 % osv.

3.

Om en motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som svarar för det största finansieringsbeloppet.

4.

Institut ska rapportera summan av all återstående finansiering i avsnitt 2.

5.

Summorna i avsnitt 1 och 2 ska motsvara ett instituts totala skulder enligt balansräkningen i det tillämpliga regelverket för finansiell rapportering (Finrep).

6.

För varje motpart ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080.

7.

Om finansiering har erhållits genom fler än en produkttyp ska den rapporterade produkten vara den där den största delen av finansieringen erhölls. Identifiering av innehavare av värdepapper får ske enligt bästa förmåga. Om institutet har uppgifter om värdepappersinnehavaren i egenskap av depåbank ska det beakta detta belopp vid rapporteringen av motpartskoncentration. Om det inte finns tillgängliga uppgifter om värdepappersinnehavaren behöver motsvarande belopp inte rapporteras.

8.

Instruktioner för särskilda kolumner:

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Motpartens namn

Namnen på alla motparter som har bidragit med minst 1 % av den totala finansieringen ska anges i kolumn 010 i fallande ordning, dvs. efter finansieringens omfattning.

Motpartens namn ska vara det fullständiga namnet på den juridiska person som finansieringen kommer ifrån, inbegripet eventuella hänvisningar till företagsform i enlighet med nationell bolagsrätt.

020

LEI-kod

Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer).

030

Motpartssektor

En sektor ska hänföras till varje motpart på grundval av näringsgrensklasserna i Finrep:

i) Centralbanker. ii) Offentlig sektor. iii) Kreditinstitut. iv) Andra finansiella företag. v) Icke-finansiella företag. vi) Hushåll.

För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras.

040

Motpartens hemvist

Alfa-2-landskoden enligt ISO 3166–1 för det land där motparten är registrerad ska anges, inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen.

Inget land ska anges för grupper av kunder med inbördes anknytning.

050

Produkttyp

De motparter som rapporteras i kolumn 010 ska åsättas produkttyper som motsvarar den produkt som finansieringen erhölls genom eller genom vilken den största delen av finansieringen erhölls när det gäller blandade produkttyper, med hjälp av följande koder (med fetstil):

 

UWF (kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet från finansiella kunder inklusive interbanklån)

 

UWNF (kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet från icke-finansiella kunder)

 

SFT (finansiering genom återköpsavtal enligt definitionen i artikel 4.1.82 i förordning (EU nr 575/2013)

 

CB (finansiering genom emission av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG)

 

ABS (finansiering genom emission av tillgångssäkrade värdepapper inklusive tillgångsbaserade certifikat)

 

IGCP (finansiering från motparter inom samma företagsgrupp)

 

OSWF (annan kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet)

 

OFP (andra finansieringsprodukter, t.ex. inlåning från allmänheten)

060

Erhållet belopp

Den totala finansiering från motparter som rapporteras i kolumn 010 ska anges i kolumn 060 och instituten ska där rapportera bokförda belopp.

070

Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid

En viktad genomsnittlig ursprunglig löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 060 från motparten i kolumn 010 ska anges i kolumn 070.

Den viktade genomsnittliga ursprungliga löptiden ska beräknas som den genomsnittliga ursprungliga löptiden (i dagar) för finansieringen från den motparten. Genomsnittet ska vara storleksvägt, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från den motparten.

080

Viktad genomsnittlig återstående löptid

En viktad genomsnittlig återstående löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 060 från motparten i kolumn 010 ska anges i kolumn 080.

Den viktade genomsnittliga återstående löptiden ska beräknas som den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansieringen från den motparten. Genomsnittet ska vara storleksvägt, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från den motparten.

1.3   Koncentration av finansiering per produkttyp (C 68.00)

1.

Den här mallen används för insamling av uppgifter om det rapporterande institutets koncentration av finansiering per produkttyp, fördelat på de typer av finansiering som anges i följande instruktioner om olika rader:

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1.   Inlåning från allmänheten

Inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61.

020

1.1   varav avistainlåning

Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör avistainlåning.

031

1.2   varav tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna

Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmast 30 dagarna

041

1.3   varav tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna

Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmast 30 dagarna

070

1.4   varav sparkonton med något av följande kännetecken:

Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton med något av följande kännetecken:

Uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg

Uttag måste inte meddelas mer än 30 dagar i förväg och kontot omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.

Denna rad ska inte rapporteras.

080

1.4.1   uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg

Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton där uttag måste meddelas mer än 30 dagar i förväg

090

1.4.2   uttag måste inte meddelas mer än 30 dagar i förväg

Den del av inlåning från allmänheten i rad 010 som utgör sparkonton där uttag inte måste meddelas mer än 30 dagar i förväg och kontot omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.

100

2.   Kapitalmarknadsfinansiering ska anses bestå av något av följande:

Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61.

Denna rad ska inte rapporteras.

110

2.1   Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61 om det handlar om finansiering utan säkerhet.

120

2.1.1   varav ut- och inlåning från finansiella kunder

Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från finansiella kunder.

Finansiering från centralbanker ska inte ingå i denna rad.

130

2.1.2   varav ut- och inlåning från icke-finansiella kunder

Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från icke-finansiella kunder.

Finansiering från centralbanker ska inte ingå i denna rad.

140

2.1.3   varav ut- och inlåning från företag inom samma företagsgrupp

Den del av finansieringen i rad 110 som utgör ut- och inlåning från företag inom samma företagsgrupp.

Kapitalmarknadsfinansiering från företag inom samma företagsgrupp ska bara rapporteras på individuell nivå eller undergruppsnivå.

150

2.2   Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet

Alla motparter utom motparter i inlåning från allmänheten enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61 om det handlar om finansiering mot säkerhet.

160

2.2.1   varav transaktioner för värdepappersfinansiering

Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom återköpsavtal enligt definitionen i artikel 4.1.82 i förordning (EU nr 575/2013).

170

2.2.2   varav emissioner av säkerställda obligationer

Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom emissioner av säkerställda obligationer enligt definitionen i artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG

180

2.2.3   varav emissioner av tillgångssäkrade värdepapper

Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering genom emissioner av tillgångssäkrade värdepapper, inklusive tillgångsbaserade certifikat

190

2.2.4   varav ut- och inlåning från företag inom samma företagsgrupp

Den del av finansieringen i rad 150 som utgör finansiering från företag inom samma företagsgrupp.

Kapitalmarknadsfinansiering från företag inom samma företagsgrupp ska bara rapporteras på individuell nivå eller undergruppsnivå.

2.

I den här mallen ska instituten rapportera den totala finansieringen i varje produktkategori som överstiger 1 % av de totala skulderna.

3.

För varje produkttyp ska instituten rapportera alla kolumnerna 010–080.

4.

Tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna ska användas för att fastställa produkttyper från vilka finansiering har erhållits enligt följande:

a)

Tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna ska tillämpas på de produkttyper som avses i samtliga följande rader: 1.1 ”Avistainlåning”, 1.2 ”Tidsbunden inlåning utan möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna”, 1.3 ”Tidsbunden inlåning med möjlighet till uttag inom de närmaste 30 dagarna”, 1.4 ”Sparkonton”, 2.1 ”Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet”, 2.2 ”Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet”.

b)

När det gäller beräkningen av tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna för rad 1.4 ”Sparkonton” ska tröskelvärdet tillämpas på summan av 1.4.1 och 1.4.2.

c)

För raderna 1. ”Inlåning från allmänheten” och 2. ”Kapitalmarknadsfinansiering” ska tröskelvärdet på 1 % av de totala skulderna bara tillämpas på aggregerad nivå.

5.

Siffrorna som rapporteras i raderna 1. ”Inlåning från allmänheten”, 2.1 ”Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet”, 2.2 ”Kapitalmarknadsfinansiering mot säkerhet” kan inkludera mer övergripande produkttyper än ”varav”-posterna.

6.

Instruktioner för särskilda kolumner:

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Erhållet belopp

Det bokförda finansieringsbelopp som erhållits för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska rapporteras i kolumn 010 i mallen.

020

Belopp som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland

Det belopp av det totala finansieringsbeloppet för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” som rapporteras i kolumn 010 som omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.

Anm.: De belopp som rapporteras i kolumnerna 020 och 030 för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska vara lika med det totala erhållna belopp som rapporteras i kolumn 010.

030

Belopp som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EU eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland

Det belopp av det totala finansieringsbeloppet för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” som rapporteras i kolumn 010 som inte omfattas av ett insättningsgarantisystem enligt direktiv 2014/49/EG eller av ett likvärdigt insättningsgarantisystem i ett tredjeland.

Anm.: De belopp som rapporteras i kolumnerna 020 och 030 för var och en av de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska vara lika med det totala erhållna belopp som rapporteras i kolumn 010.

040

Viktad genomsnittlig ursprunglig löptid

En viktad genomsnittlig ursprunglig löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 010 från de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska anges i kolumn 040.

Den viktade genomsnittliga ursprungliga löptiden ska beräknas som den genomsnittliga ursprungliga löptiden (i dagar) för finansieringen för den produkttypen. Genomsnittet ska vara storleksviktat, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från alla emissioner av den produkttypen.

050

Viktad genomsnittlig återstående löptid

En viktad genomsnittlig återstående löptid (i dagar) för den finansiering som rapporteras i kolumn 010 från de produktkategorier som anges i kolumnen ”Produktnamn” ska anges i kolumn 050.

Den viktade genomsnittliga återstående löptiden ska beräknas som den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansieringen för den produkttypen. Genomsnittet ska vara storleksviktat, baserat på storleken på de olika finansieringsbelopp som erhållits i proportion till den totala finansiering som erhållits från alla emissioner av den produkttypen.

1.4   Priser för olika finansieringstider (C 69.00)

1.

Institut ska rapportera informationen i mall C 69.00 om transaktionsvolym och priser som de betalat för finansiering under rapporteringsperioden som kvarstår efter rapporteringsperioden slut i följande ursprungliga löptider:

a)

1 dag i kolumnerna 010 och 020.

b)

mer än 1 dag och mindre eller lika med 1 vecka (kolumnerna 030 and 040).

c)

mer än 1 vecka och mindre eller lika med 1 månad (kolumnerna 050 and 060).

d)

mer än 1 månad och mindre eller lika med 3 månader (kolumnerna 070 and 080).

e)

mer än 3 månader och mindre eller lika med 6 månader (kolumnerna 090 and 100).

f)

mer än 6 månader och mindre eller lika med 1 år (kolumnerna 110 and 120).

g)

mer än 1 år och mindre eller lika med 2 år (kolumnerna 130 and 140).

h)

mer än 2 år och mindre eller lika med 5 år (kolumnerna 150 and 160).

i)

mer än 5 år och mindre eller lika med 10 år (kolumnerna 170 and 180).

2.

Vid fastställandet av den erhållna finansieringens löptider ska instituten bortse ifrån perioden mellan affärsdag och likviddag, det vill säga att en tremånadersskuld som ska regleras om två veckor ska rapporteras som en skuld med tre månaders löptid (kolumnerna 070 och 080).

3.

Den spread som rapporteras i den vänstra kolumnen för varje tidsintervall ska vara antingen

a)

den spread som institutet skulle betala för skulder med kortare löptid än ett år om det hade övergått till jämförelseindexet för dagslån för valutan i fråga senast vid stängning på transaktionsdagen,

b)

den spread som företaget skulle betala vid emitteringen för skulder med längre ursprunglig löptid än ett år om det hade övergått till relevant jämförelseindex för dagslån för valutan i fråga för rörlig tremånaders Euribor för EUR eller Libor för GBP och USD senast vid stängning på transaktionsdagen.

Institutet får, endast för att beräkna spreaden i led a och b ovan fastställa den ursprungliga löptiden på grundval av de historiska erfarenheterna med eller utan hänsyn till valmöjligheter, beroende på vad som är tillämpligt.

4.

Spreadar ska rapporteras i punkter med ett negativt tecken om den nya finansieringen är billigare än enligt relevant referensränta. De ska beräknas på viktad genomsnittsbasis.

5.

Vid beräkningen av genomsnittlig spread att betala för flera emissioner/inlåning/utlåning ska instituten beräkna den totala kostnaden i emissionsvalutan utan hänsyn till eventuella valutaswappar, men ta med eventuella över- eller underkurser och avgifter som ska betalas eller erhållas, så att löptiden för en teoretisk eller faktisk ränteswapp motsvarar skuldens löptid. Spreaden ska vara skuldräntan minus swappräntan.

6.

Den erhållna finansieringen för de finansieringskategorier som anges i kolumnen ”Post” ska rapporteras i kolumnen ”Volym” för tillämpligt tidsintervall.

7.

I kolumnen ”Volym” ska institut ange det bokförda beloppet av den nya finansiering som har erhållits i lämpligt tidsintervall utifrån den ursprungliga löptiden.

8.

I likhet med alla poster, även för åtaganden utanför balansräkningen, ska institut bara rapportera poster inom balansräkningen. Ett åtagande utanför balansräkningen gentemot institutet ska bara rapporteras i C 69.00 när det har utnyttjats. I samband med utnyttjande ska den volym och spread som ska rapporteras vara det utnyttjade beloppet och gällande spread i slutet av rapporteringsperioden. Om institutet inte kan välja att förlänga utnyttjandet ska den faktiska löptiden för utnyttjandet rapporteras. Om institutet redan har utnyttjat faciliteten i slutet av föregående rapporteringsperiod och det därefter ökar utnyttjandet av faciliteten ska bara det ytterligare belopp som har utnyttjats rapporteras.

9.

Inlåning från allmänheten ska utgöra inlåning enligt definitionen i artikel 3.8 i delegerad förordning 2015/61.

10.

För finansiering som har förlängts under rapporteringsperioden och ännu är utestående vid rapporteringsperiodens slut ska genomsnittet av spreadar vid denna tidpunkt (dvs. vid rapporteringsperiodens slut) rapporteras. När det gäller C 69.00 ska finansiering som har förlängts och finns kvar vid rapporteringsperiodens slut betraktas som ny finansiering.

11.

Till skillnad från resten av avsnitt 1.4 ska volym och spread avseende avistainlåning bara rapporteras om insättaren inte hade avistainlåning under föregående rapproteringsperiod eller inlåningsbeloppet har ökat jämfört med föregående referensdatum, i vilket fall ökningen ska behandlas som ny finansiering. Med spread avses spreaden vid rapporteringsperiodens slut.

12.

Om det inte finns något att rapportera, ska celler som avser spreadar lämnas tomma.

13.

Instruktioner för särskilda rader:

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1   Total finansiering

Total volym och viktad genomsnittlig spread för all erhållen finansiering med följande löptider:

a)

1 dag i kolumnerna 010 och 020.

b)

mer än 1 dag och mindre eller lika med 1 vecka (kolumnerna 030 and 040).

c)

mer än 1 vecka och mindre eller lika med 1 månad (kolumnerna 050 and 060).

d)

mer än 1 månad och mindre eller lika med 3 månader (kolumnerna 070 and 080).

e)

mer än 3 månader och mindre eller lika med 6 månader (kolumnerna 090 and 100).

f)

mer än 6 månader och mindre eller lika med 1 år (kolumnerna 110 and 120).

g)

mer än 1 år och mindre eller lika med 2 år (kolumnerna 130 and 140).

h)

mer än 2 år och mindre eller lika med 5 år (kolumnerna 150 and 160).

i)

mer än 5 år och mindre eller lika med 10 år (kolumnerna 170 and 180).

020

1.1   varav: Inlåning från allmänheten

Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för inlåning från allmänheten.

030

1.2   varav: Kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet

Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för kapitalmarknadsfinansiering utan säkerhet.

040

1.3   varav: Finansiering mot säkerhet

Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för finansiering mot säkerhet.

050

1.4   varav: Icke efterställda värdepapper utan säkerhet

Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för icke efterställda värdepapper utan säkerhet.

060

1.5   varav: Säkerställda obligationer

Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för säkerställda obligationer som belastar institutets egna tillgångar.

070

1.6   varav: Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet inklusive tillgångsbaserade certifikat

Det belopp av den totala finansiering som rapporteras i post 1 som avser den totala volymen och den viktade genomsnittliga spreaden för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet inklusive tillgångsbaserade certifikat.

1.5   Förlängning av finansiering (C 70.00)

1.

Den här mallen används för insamling av uppgifter om finansieringsvolymer som löper ut och ny finansiering som erhålls, dvs. ”förlängning av finansiering” på dagsbasis under den månad som föregår rapporteringsdatumet.

2.

Institut ska rapportera i kalenderdagar sin finansiering som förfaller i alla följande tidsintervall i enlighet med ursprunglig löptid:

a)

1 dag i kolumnerna 010–040.

b)

mellan 1 dag och 7 dagar i kolumnerna 050–080.

c)

mellan 7 och 14 dagar i kolumnerna 090–120.

d)

mellan 14 dagar och 1 månad i kolumnerna 130–160.

e)

mellan 1 månad och 3 månader i kolumnerna 170–200.

f)

mellan 3 och 6 månader i kolumnerna 210–240.

g)

mer än 6 månader i kolumnerna 250–280.

3.

För varje tidsintervall som anges i punkt 2 ska det belopp som förfaller rapporteras i den vänstra kolumnen, de belopp som förlängs rapporteras i kolumnen ”Förlängning”, ny finansiering rapporteras i kolumnen ”Ny finansiering” och nettoskillnaden mellan dels ny finansiering, dels förlängd finansiering minus finansiering som förfaller ska rapporteras i den högra kolumnen.

4.

De totala nettokassaflödena ska rapporteras i kolumn 290 och vara lika med summan av alla ”nettokolumner”, dvs. 040, 080, 120, 160, 200, 240 och 280).

5.

Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förfaller ska rapporteras i kolumn 300.

6.

Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förlängts ska rapporteras i kolumn 310.

7.

Den genomsnittliga löptiden (i dagar) för ny finansiering ska rapporteras i kolumn 320.

8.

Beloppet under ”Förfaller” ska omfatta alla skulder som långivaren enligt avtal hade rätt att ta ut eller som förföll den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken.

9.

Beloppet under ”Förlängning” ska omfatta det belopp som förfaller enligt definitionen i punkterna 2 och 3 som finns kvar hos institutet den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken. Om finansieringens löptid har förändrats till följd av förlängningen ska det belopp som har förlängts rapporteras i ett tidsintervall baserat på den nya löptiden.

10.

Beloppet under ”Ny finansiering” ska omfatta faktiska inflöden eller finansiering på den relevanta dagen i rapporteringsperioden. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken.

11.

Nettobeloppet ska betraktas som en förändring i finansieringen inom ett visst ”ursprunglig löptids”-intervall på den relevanta dagen i rapporteringsperioden och beräknas genom att kolumnen ”Netto” fylls i med ny finansiering plus förlängd finansiering minus finansiering som förfaller.

12.

Instruktioner för särskilda kolumner:

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010 till 040

1 dag

Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 010 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.

Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 020 för post 1.1–1.31.

Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på 1 dag ska rapporteras i kolumn 030 för post 1.1–1.31.

Nettoskillnaden mellan dels dagslån som förfaller, dels förlängda och nya dagslån ska rapporteras i kolumn 040 för post 1.1–1.31.

050 till 080

> 1 dag ≤ 7 dagar

Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 050 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.

Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 060 för post 1.1–1.31.

Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 dag och 1 vecka ska rapporteras i kolumn 70 för post 1.1–1.31.

Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 080 för post 1.1–1.31.

090 till 120

> 7 dagar ≤ 14 dagar

Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 090 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.

Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 100 för post 1.1–1.31.

Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 vecka och 14 dagar ska rapporteras i kolumn 110 för post 1.1–1.31.

Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 120 för post 1.1–1.31.

130 till 160

> 14 dagar ≤ 1 månad

Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 130 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.

Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 140 för post 1.1–1.31.

Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 14 dagar och 1 månad ska rapporteras i kolumn 150 för post 1.1–1.31.

Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 160 för post 1.1–1.31.

170 till 200

> 1 månad ≤ 3 månader

Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 170 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.

Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 180 för post 1.1–1.31.

Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 1 månad och 3 månader ska rapporteras i kolumn 190 för post 1.1–1.31.

Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 200 för post 1.1–1.31.

210 till 240

> 3 månader ≤ 6 månader

Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 210 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.

Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 220 för post 1.1–1.31.

Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mellan 3 och 6 månader ska rapporteras i kolumn 230 för post 1.1–1.31.

Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 240 för post 1.1–1.31.

250 till 280

> 6 månader

Total finansiering som förfaller den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 250 för post 1.1–1.31. För månader som består av färre än 31 dagar, liksom för veckoslut, ska rader som inte är relevanta lämnas tomma.

Total finansiering som förlängts den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 260 för post 1.1–1.31.

Total ny finansiering som erhållits den relevanta dagen i rapporteringsperioden med en ursprunglig löptid på mer än 6 månader ska rapporteras i kolumn 270 för post 1.1–1.31.

Nettoskillnaden mellan dels finansiering som förfaller, dels förlängd och ny finansiering ska rapporteras i kolumn 280 för post 1.1–1.31.

290

Totalt nettokassaflöde

De totala nettokassaflödena ska vara lika med summan av alla ”nettokolumner”, dvs. 040, 080, 120, 160, 200, 240 och 280) ska rapporteras i kolumn 290.

300 till 320

Genomsnittlig avtalstid (dagar)

Den viktade genomsnittliga löptiden (i dagar) för finansiering som förfaller ska rapporteras i kolumn 300. Den viktade genomsnittliga löptiden, i dagar, för all finansiering som förlängts ska rapporteras i kolumn 310, den viktade genomsnittliga löptiden, i dagar, för all ny finansiering ska rapporteras i kolumn 320.


BILAGA IX

”BILAGA XX

RAPPORTERING AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET

LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMALLAR

Mallnummer

Mallkod

Mallens/mallgruppens namn

 

 

MALLAR FÖR KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET

71

C 71.00

KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET PER EMITTENT


C 71.00 – KONCENTRATION AV LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET PER EMITTENT

 

Totala och väsentliga valutor

 

 

 

Koncentration av likviditetstäckningskapacitet per emittent

 

Emittent

LEI-kod

Emittentens sektor

Emittentens hemvist

Produkttyp

Valuta

Kreditkvalitetssteg

Marknadsvärde/nominellt värde

Värde på säkerheter som är godtagbara enligt centralbanken

Rad

ID

010

020

030

040

050

060

070

080

090

010

1.

DE TIO VIKTIGASTE EMITTENTERNA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

1,01

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

1,02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

1,03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

1,04

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

1,05

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

1,06

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

1,07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

1,08

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

1,09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

1,10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

2.

ALLA ÖVRIGA POSTER SOM ANVÄNDS FÖR LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET

 

 

 

 

 

 

 

 

 


BILAGA X

”BILAGA XXI

Instruktioner för ifyllande av mallen för koncentration av likviditetstäckningskapacitet (C 71.00) I bilaga XX

Koncentration av likviditetstäckningskapacitet per emittent/motpart (C 71.00)

1.

För att göra det möjligt att genom mall C 71.00 samla in uppgifter om de rapporterande institutens koncentration av likviditetstäckningskapacitet fördelat på de tio största tillgångsinnehaven eller likviditetslimiterna som institutet har beviljats i detta syfte ska instituten följa instruktionerna i denna bilaga.

2.

Om en emittent eller motpart hänförs till mer än en produkttyp, en valuta eller ett kreditkvalitetssteg ska det totala beloppet rapporteras. Den produkttyp, den valuta eller det kreditkvalitetssteg som ska rapporteras ska vara den/det som är relevant för den största andelen av koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet.

3.

Likviditetstäckningskapaciteten i C 71.00 ska vara densamma som i C 66.00 förutom att de tillgångar som rapporteras som likviditetstäckningskapacitet i C 71.00 inte ska vara intecknade utan tillgängliga för institutet att omvandla till likvida medel på rapporteringsreferensdatumet.

4.

Vid beräkning av koncentrationer i rapporteringsmall C 71.00 fördelat på väsentlig valuta ska instituten använda koncentrationer i alla valutor.

5.

När en emittent eller motpart tillhör flera grupper av kunder med inbördes anknytning ska den bara rapporteras en gång i den grupp som har den större koncentrationen av likviditetstäckningskapacitet.

6.

Med undantag för rad 120 ska koncentrationer av likviditetstäckningskapacitet hos en centralbank som emittent eller motpart inte rapporteras i denna mall.

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Namn på emittent

Namnen på de tio viktigaste emittenterna av icke intecknade tillgångar eller motparter till outnyttjade likviditetslimiter som beviljats institutet ska rapporteras i kolumn 010 i fallande ordning. Den största posten rapporteras som post 1.01, den näst största som post 1.02 och så vidare. Emittenter och motparter som utgör en grupp av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras som en enda koncentration.

Emittentens eller motpartens namn ska vara det fullständiga namnet på den juridiska person som emitterade tillgångarna eller beviljade likviditetslimiterna, samt eventuella hänvisningar till företagstyp i enlighet med nationell bolagsrätt.

020

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)

Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer).

030

Emittentens sektor

En sektor ska anges för varje emittent eller motpart enligt näringsgrensklasserna i Finrep:

i) Offentlig sektor, ii) Kreditinstitut, iii) Andra finansiella företag, iv) Icke-finansiella företag, v) Hushåll.

För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras.

040

Emittentens hemvist

Alfa-2-landskoden enligt ISO 3166–1 för det land där emittenten eller motparten är registrerad ska anges (inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer, i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen).

Inget land ska anges för grupper av kunder med inbördes anknytning.

050

Produkttyp

De emittenter eller motparter som anges i kolumn 010 ska åsättas produkttyper som motsvarar den produkt som tillgången innehas i eller som standby-likviditetsfaciliteten har erhållits i med användande av följande koder (med fetstil):

 

SrB (Obligationer med förmånsrätt)

 

SubB (Efterställd obligation)

 

CP (Företagscertifikat)

 

CB (Säkerställda obligationer)

 

US (Ucits-säkerheter, det vill säga finansiella instrument som representerar en andel i eller en säkerhet utfärdad av ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper)

 

ABS (Tillgångssäkrade värdepapper)

 

CrCl (Kreditfordringar)

 

Eq aktier

 

Guld (om fysiskt guld, vilket kan behandlas som en enda motpart)

 

LiqL (Outnyttjade likviditetslimiter som det rapporterande institutet har beviljats)

 

OPT (Annan produkttyp)

060

Valuta

Emittent eller motparter som anges i kolumn 010 ska åsättas en ISO-valutakod i kolumn 060 för den valuta som den erhållna tillgången eller outnyttjade beviljade likviditetslimiterna som beviljats institutet är denominerade i. Den valutakod som består av tre bokstäver enligt ISO 4217 ska rapporteras. Om en limit i flera valutor är en del av en koncentration av likviditetstäckningskapacitet ska limiten anges i den dominerande valutan i resten av koncentrationen.

070

Kreditkvalitetssteg

Lämpligt kreditkvalitetssteg ska tilldelas i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013, vilket ska vara detsamma som för posterna som rapporteras i löptidsmetodmallen. Om kreditvärdering saknas tilldelas steget ”kreditvärdering saknas”.

080

Marknadsvärde/nominellt värde

Tillgångarnas marknadsvärde eller verkliga värde eller, i tillämpliga fall, den outnyttjade beviljade likviditetslimitens nominella värde.

090

Värde på säkerheter som är godtas av centralbank

Särskilda tillgångars värde som säkerheter enligt centralbankens regler för stående faciliteter.

För tillgångar denominerade i en valuta som förordning (EU) 2015/233 betecknas som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet ska detta fält lämnas tomt.


BILAGA XI

”BILAGA XXII

LÖPTIDSMETODRAPPORTERING ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT

MALLAR ENLIGT YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT

Mallnummer

Mallkod

Mallens/mallgruppens namn

 

 

LÖPTIDSMETODMALL

66

C 66.00

LÖPTIDSMETODMALL


C 66.00 – LÖPTIDSMETOD

 

Totala och väsentliga valutor

 

 

Kod

ID

Post

Löptider för avtalsenliga flöden

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

010-380

1

UTFLÖDEN

 

1 dag

Mer än 1 dag och upp till 2 dagar

Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar

Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar

Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar

Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar

Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar

Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor

Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor

Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar

Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor

Mer än 5 veckor och upp till 2 månader

Mer än 2 månader och upp till 3 månader

Mer än 3 månader och upp till 4 månader

Mer än 4 månader och upp till 5 månader

Mer än 5 månader och upp till 6 månader

Mer än 6 månader och upp till 9 månader

Mer än 9 månader och upp till 12 månader

Mer än 12 månader och upp till 2 år

Mer än 2 år och upp till 5 år

Mer än 5 år

010

1.1

Skulder till följd av emitterade värdepapper (om de inte behandlas som inlåning från allmänheten)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

1.1.1

icke säkerställda obligationer som förfallit

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

1.1.2

reglerade säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

1.1.3

värdepapperiseringar som förfallit

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

1.1.4

övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

1.2

Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, säkrade genom:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

1.2.1

Nivå 1 omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

1.2.1.1

Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

1.2.1.1.1

Nivå 1 centralbank

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

1.2.1.1.2

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

1.2.1.1.3

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

1.2.1.1.4

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

1.2.1.2

Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

1.2.2

Nivå 2A omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

1.2.2.1

Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

1.2.2.2

Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

1.2.2.3

Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

1.2.3

Nivå 2B omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

1.2.3.1

Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

1.2.3.2

Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

1.2.3.3

Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

1.2.3.4

Nivå 2B aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

1.2.3.5

Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

1.2.4

övriga omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

1.2.5

övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

1.3

Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning (exklusive inlåning som mottagits som säkerhet)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

1.3.1

stabil inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

1.3.2

övrig inlåning från allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

1.3.3

operativ inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

1.3.4

icke-operativ inlåning från kreditinstitut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

1.3.5

icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

1.3.6

icke-operativ inlåning från centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

1.3.7

icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

1.3.8

icke-operativ inlåning från andra motparter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

1.4

Valutaswappar som förfaller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

1.5

Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

1.6

Övriga utflöden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

1.7

Summa utflöden

 

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

390-720

2

INFLÖDEN

 

1 dag

Mer än 1 dag och upp till 2 dagar

Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar

Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar

Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar

Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar

Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar

Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor

Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor

Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar

Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor

Mer än 5 veckor och upp till 2 månader

Mer än 2 månader och upp till 3 månader

Mer än 3 månader och upp till 4 månader

Mer än 4 månader och upp till 5 månader

Mer än 5 månader och upp till 6 månader

Mer än 6 månader och upp till 9 månader

Mer än 9 månader och upp till 12 månader

Mer än 12 månader och upp till 2 år

Mer än 2 år och upp till 5 år

Mer än 5 år

390

2.1

Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, säkrade genom:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

2.1.1

Nivå 1 omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

2.1.1.1

Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

2.1.1.1.1

Nivå 1 centralbank

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

2.1.1.1.2

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

2.1.1.1.3

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

2.1.1.1.4

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

2.1.1.2

Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

2.1.2

Nivå 2A omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

2.1.2.1

Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

490

2.1.2.2

Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

2.1.2.3

Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

2.1.3

Nivå 2B omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

2.1.3.1

Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

2.1.3.2

Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

2.1.3.3

Nivå 2B: företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

550

2.1.3.4

Nivå 2B aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

560

2.1.3.5

Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

570

2.1.4

övriga omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

580

2.1.5

övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

590

2.2

Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

2.2.1

allmänheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

610

2.2.2

icke-finansiella företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

620

2.2.3

kreditinstitut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

630

2.2.4

andra finansiella kunder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

640

2.2.5

centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

650

2.2.6

andra motparter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

660

2.3

Valutaswappar som förfaller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

670

2.4

Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

680

2.5

Värdepapper i den egna portföljen som förfaller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

690

2.6

Övriga inflöden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

700

2.7

Summa inflöden

 

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

710

2.8

Nettounderskott

 

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

720

2.9

Ackumulerat nettounderskott

 

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

730-1080

3

LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET

Ingående stock

1 dag

Mer än 1 dag och upp till 2 dagar

Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar

Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar

Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar

Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar

Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar

Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor

Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor

Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar

Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor

Mer än 5 veckor och upp till 2 månader

Mer än 2 månader och upp till 3 månader

Mer än 3 månader och upp till 4 månader

Mer än 4 månader och upp till 5 månader

Mer än 5 månader och upp till 6 månader

Mer än 6 månader och upp till 9 månader

Mer än 9 månader och upp till 12 månader

Mer än 12 månader och upp till 2 år

Mer än 2 år och upp till 5 år

Mer än 5 år

730

3.1

sedlar och mynt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

740

3.2

uttagbara centralbanksreserver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

750

3.3

Nivå 1 omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

760

3.3.1

Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

770

3.3.1.1

Nivå 1 centralbank

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

780

3.3.1.2

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

790

3.3.1.3

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

800

3.3.1.4

Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

810

3.3.2

Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

820

3.4

Nivå 2A omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

830

3.4.1

Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

840

3.4.3

Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

850

3.4.4

Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

860

3.5

Nivå 2B omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

870

3.5.1

Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

880

3.5.2

Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

890

3.5.3

Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

900

3.5.4

Nivå 2B aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

910

3.5.5

Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3-5)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

920

3.6

övriga omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

930

3.6.1

nationell regering (kreditkvalitetssteg 1).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

940

3.6.2

nationell regering (kreditkvalitetssteg 2 och 3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

950

3.6.3

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

960

3.6.4

säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

970

3.6.5

tillgångssäkrade värdepapper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

980

3.6.6

övriga omsättbara tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

990

3.7

ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

3.8

outnyttjade beviljade faciliteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1010

3.8.1

Nivå 1 faciliteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1020

3.8.2

Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1030

3.8.3

Nivå 2B faciliteter som omfattas av ett institutionellt skyddssystem

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1040

3.8.4

övriga faciliteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1050

3.8.4.1

från motparter inom samma företagsgrupp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1060

3.8.4.2

från andra motparter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1070

3.9

Nettoförändring av likviditetstäckningskapaciteten

 

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1080

3.10

Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1090-1130

4

VILLKORADE UTFLÖDEN

 

1 dag

Mer än 1 dag och upp till 2 dagar

Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar

Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar

Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar

Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar

Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar

Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor

Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor

Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar

Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor

Mer än 5 veckor och upp till 2 månader

Mer än 2 månader och upp till 3 månader

Mer än 3 månader och upp till 4 månader

Mer än 4 månader och upp till 5 månader

Mer än 5 månader och upp till 6 månader

Mer än 6 månader och upp till 9 månader

Mer än 9 månader och upp till 12 månader

Mer än 12 månader och upp till 2 år

Mer än 2 år och upp till 5 år

Mer än 5 år

1090

4.1

Utflöden från beviljade faciliteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

4.1.1

Beviljade kreditfaciliteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1110

4.1.1.1

av mottagaren betraktad som nivå 2B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1120

4.1.1.2

övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1130

4.1.2

Likviditetsfaciliteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1140

4.2

Utflöden till följd av nedgraderingar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1150-1290

MEMORANDUMPOSTER

Ingående stock

1 dag

Mer än 1 dag och upp till 2 dagar

Mer än 2 dagar och upp till 3 dagar

Mer än 3 dagar och upp till 4 dagar

Mer än 4 dagar och upp till 5 dagar

Mer än 5 dagar och upp till 6 dagar

Mer än 6 dagar och upp till 7 dagar

Mer än 7 dagar och upp till 2 veckor

Mer än 2 veckor och upp till 3 veckor

Mer än 3 veckor och upp till 30 dagar

Mer än 30 dagar och upp till 5 veckor

Mer än 5 veckor och upp till 2 månader

Mer än 2 månader och upp till 3 månader

Mer än 3 månader och upp till 4 månader

Mer än 4 månader och upp till 5 månader

Mer än 5 månader och upp till 6 månader

Mer än 6 månader och upp till 9 månader

Mer än 9 månader och upp till 12 månader

Mer än 12 månader och upp till 2 år

Mer än 2 år och upp till 5 år

Mer än 5 år

1200

10

Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1210

11

Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1220

12

Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1230

13

Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1240

14

Ej högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1270

17

Beteendemässiga utflöden från inlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1280

18

Beteendemässiga inflöden från lån och förskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1290

19

Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


BILAGA XII

”BILAGA XXIII

INSTRUKTIONER FÖR IFYLLANDE AV LÖPTIDSMALLEN I BILAGA XXII

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 411
DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 412

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.

Institut ska följa instruktionerna i denna bilaga för att visa löptidsobalansen i sin verksamhet i mallen i bilaga XXII (”löptidsmetod”).

2.

Löptidsmetodsmallen ska omfatta avtalsenliga flöden och villkorade utflöden. Avtalsenliga flöden som till följd av rättsligt bindande avtal och återstående löptid på rapporteringsdatumet ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i dessa avtal.

3.

Institut ska inte räkna inflöden två gånger.

4.

I kolumnen ”ingående stock” anges stocken av poster på rapporteringsdatumet.

5.

Endast de tomma vita cellerna i mallen i bilaga XXII ska fyllas i.

6.

Under ”Utflöden och inflöden” i löptidsmetodmallen anges framtida avtalsenliga kassaflöden från samtliga poster inom och utanför balansräkningen. Endast ut- och inflöden enligt avtal som var giltiga på rapporteringsdatumet ska rapporteras.

7.

Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen anges stocken av icke intecknade tillgångar eller andra finansieringskällor som institutet rättsligt och i praktiken har tillgång till på rapporteringsdatumet för att täcka potentiella avtalsunderskott. Endast ut- och inflöden enligt befintliga avtal på rapporteringsdatumet ska rapporteras.

8.

Kassautflöden och inflöden rapporteras på bruttobasis med positivt tecken under ”utflöden” respektive ”inflöden”. Skulder och fordringar rapporteras under ”utflöden” respektive ”inflöden”.

9.

Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen rapporteras ut- och inflöden på nettobasis med positivt tecken för inflöden och negativt tecken för utflöden. För kassaflöden anges de belopp som ska betalas. Värdepappersflöden rapporteras till det aktuella marknadsvärdet. När det gäller flöden från kredit- och likviditetslimiter rapporteras tillgängliga belopp enligt avtal.

10.

Avtalsenliga flöden anges i de tjugotvå tidsintervallen i enlighet med deras återstående löptid, där dagar ska avse kalenderdagar.

11.

Alla avtalsenliga flöden ska rapporteras, inklusive alla väsentliga kassaflöden från icke-finansiell verksamhet, såsom skatter, bonusar, utdelningar och hyror.

12.

För att se till att institut gör en försiktig beräkning av avtalsenliga löptider för flöden måste de beakta följande:

a)

Om det finns en möjlighet att skjuta upp en betalning eller få en förskottsbetalning ska denna möjlighet antas ha utnyttjats om det skulle tidigarelägga utflöden från institutet eller skjuta upp inflöden till institutet.

b)

Om möjligheten att tidigarelägga utflöden från institutet enbart kan utnyttjas av institutet ska denna möjlighet endast antas ha utnyttjats om det finns en marknadsförväntan om att institutet kommer att göra detta. Möjligheten ska antas inte ha utnyttjats om den skulle tidigarelägga inflöden till institutet eller senarelägga utflöden från institutet. Kassautflöden som enligt avtal skulle uppstå genom detta inflöde – som till exempel vid pass through-finansiering – ska rapporteras samma datum som inflödet.

c)

All avistainlåning och inlåning utan avtalad löptid ska rapporteras som inlåning över natten i kolumn 020.

d)

Öppna eller omvända repor och liknande transaktioner som kan avslutas av någondera parten vilken dag som helst ska anses ha löptid över natten, såvida inte uppsägningstiden är längre än en dag. I så fall ska de rapporteras i relevant tidsintervall utifrån uppsägningstiden.

e)

Tidsbunden inlåning från allmänheten där det finns en möjlighet till förtida uttag ska anses förfalla under den period då förtida uttag inte skulle leda till en straffavgift enligt artikel 25.4 b i förordning (EU) 2015/61.

f)

Om institutet inte kan fastställa den kortaste avtalade betalningsplanen för en viss post eller del av en post genom att följa reglerna i denna punkt ska det rapportera posten eller delen av posten som mer än 5 år i kolumn 220.

13.

Ränteutflöden och ränteinflöden från alla instrument inom och utanför balansräkningen ska inkluderas i alla relevanta poster under ”utflöden” och ”inflöden”.

14.

För valutaswappar som förfaller ska det nominella värdet hos valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaterminer och icke avvecklade valutaspotavtal anges i tillämpliga tidsintervall i mallen.

15.

Kassaflöden från ej avvecklade transaktioner ska under den korta period som föregår avveckling rapporteras i lämpliga rader och tidsintervall.

16.

För poster där institutet inte har någon verksamhet, t.ex. om det inte har en viss kategori inlåning, ska cellen lämnas tom.

17.

Poster som förfallit till betalning och poster där institutet har anledning att förvänta sig betalningsunderlåtenhet ska inte rapporteras.

18.

Om den säkerhet som ställs återpantsätts i en transaktion som förfaller efter den transaktion i vilken institutet mottog säkerheten ska ett utflöde av värdepapper motsvarande det verkliga värdet av den mottagna säkerheten rapporteras under ”Likviditetstäckningskapacitet” i den relevanta gruppen utifrån förfallodagen för den transaktion som ledde till att säkerheten ställdes.

19.

Koncerninterna poster ska inte påverka rapporteringen på gruppnivå.

DEL II: INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010 till 380

1   UTFLÖDEN

Det totala kassautflödet ska rapporteras i följande underkategorier:

010

1.1   Skulder till följd av emitterade värdepapper

Kassautflöde knutet till räntebärande värdepapper emitterade av det rapporterande institutet, det vill säga egna emissioner.

020

1.1.1   icke säkerställda obligationer som förfallit

Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är icke säkerställda skuldinstrument som det rapporterande institutet har emitterat till tredje parter.

030

1.1.2   reglerade säkerställda obligationer

Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är obligationer som uppfyller villkoren för behandling enligt artikel 129.4 eller 129.5 i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG.

040

1.1.3   värdepapperiseringar som förfallit

Kassautflöde knutet till emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 och som är värdepapperiseringstransaktioner med tredje parter, i enlighet med artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013.

050

1.1.4   övriga

Kassautflöde knutet till andra emitterade värdepapper som rapporteras i rad 1.1 än de som rapporteras i ovannämnda underkategorier.

060

1.2   Skulder från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i:

Summan av alla kassautflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013.

Anm. Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ”Likviditetstäckningskapacitet”.

070

1.2.1   Nivå 1 omsättbara tillgångar

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

080

1.2.1.1   Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer.

090

1.2.1.1.1   Nivå 1 centralbank

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker.

100

1.2.1.1.2   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

110

1.2.1.1.3   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

120

1.2.1.1.4   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1.1, utom det som rapporteras i post 1.2.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

130

1.2.1.2   Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.

140

1.2.2   Nivå 2A omsättbara tillgångar

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

150

1.2.2.1   Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

160

1.2.2.2   Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

170

1.2.2.3   Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.

180

1.2.3   Nivå 2B omsättbara tillgångar

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som skulle uppfylla kraven i artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61 om de inte användes som säkerhet för transaktionen i fråga.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

190

1.2.3.1   Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm. I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar.

200

1.2.3.2   Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i säkerställda obligationer.

210

1.2.3.3   Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i företagsobligationer.

220

1.2.3.4   Nivå 2B aktier

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i aktier.

230

1.2.3.5   Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2.3 med säkerhet i nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.3.1–1.2.3.4.

240

1.2.4   övriga omsättbara tillgångar

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1, 1.2.2 eller 1.2.3.

250

1.2.5   övriga tillgångar

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.2 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 1.2.1 eller 1.2.2. 1.2.3 eller 1.2.4.

260

1.3   Skulder, som inte rapporteras i 1.2, till följd av mottagen inlåning exklusive inlåning som mottagits som säkerhet

Kassautflöde till följd av all mottagen inlåning med undantag för utflöde som rapporteras i post 1.2 och inlåning som mottas som säkerhet. Kassautflöde till följd av derivattransaktioner ska rapporteras i post 1.4 eller 1.5.

Inlåning ska rapporteras enligt tidigaste möjliga förfallodag enligt avtal. Inlåning som kan tas ut direkt utan uppsägning (”avistainlåning”) eller inlåning utan avtalad löptid ska rapporteras i intervallet ”över natten”.

270

1.3.1   stabil inlåning från allmänheten

Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 och artikel 24 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3.

280

1.3.2   övrig inlåning från allmänheten

Det kassautflöde till följd av inlåning från allmänheten i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.1.

290

1.3.3   operativ inlåning

Det kassautflöde till följd av operativ inlåning i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3.

300

1.3.4   icke-operativ inlåning från kreditinstitut

Det kassautflöde till följd av inlåning från kreditinstitut som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i post 1.3.3.

310

1.3.5   icke-operativ inlåning från andra finansiella kunder

Det kassautflöde till följd av inlåning från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 1.3, med undantag för det som rapporteras i posterna 1.3.3 och 1.3.4.

320

1.3.6   icke-operativ inlåning från centralbanker

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från centralbanker.

330

1.3.7   icke-operativ inlåning från icke-finansiella företag

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 och som är en följd av icke-operativ inlåning från icke-finansiella bolag.

340

1.3.8   icke-operativ inlåning från andra motparter

Det kassautflöde som rapporteras i post 1.3 till följd av inlåning som inte rapporteras i posterna 1.3.1–1.3.7.

350

1.4   Valutaswappar som förfaller

Totalt kassautflöde till följd av att valutaswapptransaktioner förfaller, t.ex. genom utbyte av kapitalbelopp när kontraktet löper ut.

360

1.5   Derivatskulder, utom de som rapporteras i 1.4

Total kassautflöde till följd av derivatskulder enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för utflöden till följd av valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 1.4.

Totalbeloppet ska visa avvecklingsbelopp inklusive ej avvecklade marginalsäkerheter på rapporteringsdatumet.

Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande:

1.

Flöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det finns ett avtal om säkerheter som kräver att det ställs fullständiga eller tillräckliga säkerheter för motpartsexponeringar, ska inte rapporteras i löptidsmetodmallarna. Flöden av kontanter, värdepapper, kontantsäkerheter och säkerheter i form av värdepapper med anknytning till dessa derivat ska inte rapporteras i mallarna. Stockar av säkerheter i form av kontanter och värdepapper som redan har mottagits eller ställts i samband med säkrade derivat ska inte inkluderas i stockkolumnen i avsnitt 3 av löptidsmetodmallen om likviditetstäckningskapacitet, med undantag för flöden av kontanter och värdepapper i samband med krav på marginalsäkerheter (”flöden av kontanta säkerheter eller säkerheter i form av värdepapper”) som ska betalas men ännu inte har avvecklats. De sistnämnda ska rapporteras på rad 1.5 ”kassautflöde till följd av derivat” respektive 2.4 ”kassainflöde till följd av derivat” om de avser kontanta säkerheter och i avsnitt 3 om likviditetstäckningskapacitet om de avser säkerheter i form av värdepapper.

2.

För in- och utflöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det inte finns något avtal om säkerhet (eller där det bara krävs delvis säkerhet), ska åtskillnad göras mellan avtal med optionalitet och andra kontrakt:

a)

Flöden knutna till optionsliknande derivat ska bara inkluderas om lösenpriset är lägre än marknadspriset för en köpoption eller över marknadspriset för en säljoption (”in the money”). Ett närmevärde för dessa flöden ska fastställas genom att

i)

avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som inflöde på rad 2.4 ”kassainflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken senast har rätt att utnyttja optionen,

ii)

avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som utflöde på rad 1.5 ”kassautflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken tidigast har rätt att utnyttja optionen,

b)

Flöden knutna till andra avtal än de som avses i led a ska inkluderas genom beräkning av avtalsenliga kassaflöden på bruttobasis för respektive tidsintervall på raderna 1.5 ”kassautflöden från derivat” och 2.4 ”kassainflöden från derivat” och de avtalsenliga flödena från likvida värdepapper i löptidsmetodmallens avsnitt om likviditetstäckningskapacitet, med hjälp av aktuella marknadsimplicita terminskurser på rapporteringsdatumet om beloppen ännu inte är fastställda.

370

1.6   Övriga utflöden

Alla andra kassautflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 eller 1.5. Villkorade utflöden ska inte rapporteras här.

380

1.7   Summa utflöden

Summan av de utflöden som rapporteras i posterna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 och 1.6.

390 till 700

 

390

2.1   Förfallna belopp från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner, med säkerhet i:

Summan av alla kassainflöden från utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner enligt definitionen i artikel 192 i förordning (EU) nr 575/2013.

Här rapporteras endast kassaflöden. Värdepappersflöden knutna till utlåning mot säkerhet och kapitalmarknadsrelaterade transaktioner rapporteras i avsnittet om ”Likviditetstäckningskapacitet”.

400

2.1.1   Nivå 1 omsättbara tillgångar

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

410

2.1.1.1   Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som inte är säkerställda obligationer.

420

2.1.1.1.1   Nivå 1 centralbank

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker.

430

2.1.1.1.2   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

440

2.1.1.1.3   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

450

2.1.1.1.4   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1.1, utom det som rapporteras i post 2.1.1.1.1, med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller sämre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

460

2.1.1.2   Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.1 med säkerhet i tillgångar som är säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.

470

2.1.2   Nivå 2A omsättbara tillgångar

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

480

2.1.2.1   Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

490

2.1.2.2   Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

500

2.1.2.3   Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.2 med säkerhet i tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 ska alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.

510

2.1.3   Nivå 2B omsättbara tillgångar

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar i enlighet med artiklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

520

2.1.3.1   Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i tillgångssäkrade värdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS).

530

2.1.3.2   Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i säkerställda obligationer.

540

2.1.3.3   Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)

Det kassaflöde som rapporteras i post 2.1.3 med säkerhet i företagsobligationer.

550

2.1.3.4   Nivå 2B aktier

Den del av det kassainflöde som rapporteras i post 2.1.3 som avser aktier.

560

2.1.3.5   Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)

Det kassautflöde som rapporteras i post 2.1.3 och som är nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.3.1–2.1.3.4.

570

2.1.4   övriga omsättbara tillgångar

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2 eller 2.1.3.

580

2.1.5   övriga tillgångar

Det kassainflöde som rapporteras i post 2.1 med säkerhet i tillgångar som inte rapporteras i posterna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3 eller 2.1.4.

590

2.2   Förfallna belopp, som inte rapporteras i post 2.1, från lån och förskott som beviljats:

Kassainflöde från lån och förskott.

Kassainflödet ska rapporteras för det senaste återbetalningsdatumet enligt avtalet. För rullande avtal ska det befintliga lånet antas förnyas och eventuella tillgodohavanden behandlas som beviljade faciliteter.

600

2.2.1   allmänheten

Det kassainflöde från fysiska personer eller små och medelstora företag i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2.

610

2.2.2   icke-finansiella företag

Det kassainflöde från icke-finansiella företag som rapporteras i post 2.2.

620

2.2.3   kreditinstitut

Det kassainflöde från kreditinstitut som rapporteras i post 2.2.

630

2.2.4   andra finansiella kunder

Det kassainflöde från finansiella kunder i enlighet med artikel 3.9 i förordning (EU) 2015/61 som rapporteras i post 2.2, med undantag för det som rapporteras i post 2.2.3.

640

2.2.5   centralbanker

Det kassainflöde från centralbanker som rapporteras i post 2.2.

650

2.2.6   andra motparter

Det kassainflöde från andra motparter än de i 2.2.1–2.2.5 som rapporteras i post 2.2.

660

2.3   Valutaswappar som förfaller

Totala avtalsenliga kassainflöden knutna till valutaswapptransaktioner, t.ex. utväxling av kapitalbelopp när avtalet löper ut.

Det nominella värdet av valutaränteswappar (cross-currency swaps), valutaspotavtal och valutaterminer anges i tillämpliga tidsintervall i mallen.

670

2.4   Derivatfordringar, utom de som rapporteras i 2.3

Totala avtalsenliga kassainflöden från derivatfordringar enligt de avtal som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) nr 575/2013, med undantag för inflöden knutna till valutaswappar som förfaller, vilka ska rapporteras i post 2.3.

Totalbeloppet ska inkludera avvecklingsbelopp inklusive oreglerade marginalsäkerhetskrav på rapporteringsdatumet.

Totalbeloppet ska vara summan av (1) och (2) för de olika tidsintervallen enligt följande:

1.

Flöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det finns ett avtal om säkerheter som kräver att det ställs fullständiga eller tillräckliga säkerheter för motpartsexponeringar, ska inte rapporteras i löptidsmetodmallarna. Flöden av kontanter, värdepapper, kontantsäkerheter och säkerheter i form av värdepapper med anknytning till dessa derivat ska inte rapporteras i mallen. Stockar av säkerheter i form av likvida medel och värdepapper som redan har mottagits eller ställts i samband med säkrade derivat ska inte inkluderas i stockkolumnen i avsnitt 3 av löptidsmetodmallen om likviditetstäckningskapacitet, med undantag för flöden av likvida medel och värdepapper i samband med krav på marginalsäkerheter som ska betalas men ännu inte har avvecklats. De sistnämnda ska rapporteras på rad 1.5 ”derivatkassautflöden” respektive 2.4 ”derivatkassainflöden” i löptidsmetodmallen om de avser kontanta säkerheter och i avsnitt 3 om likviditetstäckningskapacitet om de avser säkerhet i form av värdepapper.

2.

För in- och utflöden av kontanter och värdepapper knutna till derivat, för vilka det inte finns något avtal om säkerhet (eller där det bara krävs delvis säkerhet), ska åtskillnad göras mellan avtal med optionalitet och andra kontrakt:

a)

Flöden knutna till optionsliknande derivat ska bara inkluderas om lösenpriset är högre än marknadspriset för en säljoption (in the money). Ett närmevärde för dessa flöden ska fastställas genom att

i)

avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som inflöde på rad 2.4 ”kassainflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken senast har rätt att utnyttja optionen,

ii)

avtalets marknadsvärde eller nettonuvärde anges som utflöde på rad 1.5 ”kassautflöde derivat” i löptidsmetodmallen på den dag banken tidigast har rätt att utnyttja optionen,

b)

Flöden knutna till andra avtal än de som avses i led a ska inkluderas genom beräkning av kategorierna i raderna 1.5 på bruttobasis ”kassautflöden från derivat” och 2.4 ”kassainflöden från derivat” och de avtalsenliga flödena från likvida värdepapper i löptidsmetodens likviditetstäckningskapacitet, med hjälp av aktuella marknadsimplicita terminskurser på rapporteringsdatumet om beloppen ännu inte är fastställda.

680

2.5   Värdepapper i den egna portföljen som förfaller

Inflöden som avser återbetalning av kapitalbeloppet för egna investeringar i obligationer, rapporterade efter återstående avtalade löptid. Denna post ska inkludera kassainflöde från värdepapper som förfaller som rapporteras under ”likviditetstäckningskapacitet”. När ett värdepapper förfaller ska detta därför rapporteras som ett värdepappersutflöde under ”likviditetstäckningskapacitet” och följaktligen som ett inflöde här.

690

2.6   Övriga inflöden

Alla andra kassainflöden, totalt, som inte rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4 eller 2.5. Villkorade inflöden ska inte rapporteras här.

700

2.7   Summa inflöden

Summan av inflöden som rapporteras i posterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 2.5 och 2.6.

710

2.8   Nettoavtalsunderskott

De totala inflöden som rapporteras i post 2.7 minus de totala utflöden som rapporteras i post 1.7.

720

2.9   Ackumulerat nettoavtalsunderskott

Det ackumulerade nettoavtalsunderskottet från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns.

730–1080

3   LIKVIDITETSTÄCKNINGSKAPACITET

Under ”Likviditetstäckningskapacitet” i löptidsmetodmallen ska lämnas information om institutets innehav av tillgångar med olika grader av likviditet, bl.a. omsättbara tillgångar och tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker, samt om faciliteter som beviljats institutet enligt avtal.

Rapportering på gruppnivå av tillgångar som godtas som säkerhet av centralbanker ska ske enligt de regler för sådan godtagbarhet som är tillämpliga på varje konsoliderat institut i den jurisdiktion där institutet är registrerat.

Om likviditetstäckningskapaciteten avser omsättbara tillgångar ska institut rapportera omsättbara tillgångar som handlas på stora, djupa och aktiva repo- eller kontantmarknader som kännetecknas av en låg koncentrationsgrad.

Tillgångar som rapporteras i kolumnerna om likviditetstäckningskapacitet ska endast inkludera ej intecknade tillgångar som institutet när som helst kan omvandla till kontanter för att täcka avtalsunderskottet mellan kassainflöde och kassautflöde under perioden. Definitionen av intecknade tillgångar i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 ska gälla. Tillgångarna får inte användas som kreditförstärkningar i strukturerade transaktioner eller för att täcka driftskostnader (t.ex. hyror och löner) och ska endast förvaltas i syfte att användas som reservkapital.

Tillgångar som institutet har mottagit som säkerhet i samband med omvända repor och transaktioner för värdepappersfinansiering kan anses ingå i likviditetstäckningskapaciteten om de hålls av institutet, inte har återpantsatts samt rättsligt och avtalsenligt är tillgängliga för institutet.

För att undvika dubbel rapportering ska, om institutet rapporterar tillgångar som redan ställts som säkerhet i post 3.1–3.7, dessa faciliteteters relaterade kapacitet inte rapporteras i post 3.8.

Institut ska rapportera tillgångar som ingående stock i kolumn 010 om de överensstämmer med beskrivningen på en rad och är tillgängliga på rapporteringsdatumet.

Kolumnerna 020–220 ska innehålla avtalsenliga flöden i likviditetstäckningskapaciteten. Om ett institut har gjort en repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen föras upp på nytt som ett värdepappersinflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassautflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassautflödesintervall i post 1.2. Om ett institut har gjort en omvänd repotransaktion ska den tillgång som var föremål för transaktionen redovisas på nytt som ett värdepappersutflöde i det löptidsintervall då repotransaktionen förfaller. På motsvarande sätt ska kassainflödet till följd av den repotransaktion som förfaller rapporteras i relevant kassainflödesintervall i post 2.1. Likviditetsswappar ska rapporteras som avtalsenliga in- och utflöden av värdepapper i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet i den löptidsintervall inom vilken dessa swappar förfaller.

Förändringar av avtalsenligt tillgängliga kredit- och likviditetslimiter som rapporteras i post 3.8 ska rapporteras som ett flöde i relevant tidsintervall. Om institutet har inlåning över natten hos en centralbank ska inlåningsbeloppet vidare rapporteras som ingående stock i post 3.2 och som kassautflöde i löptidsintervallet ”över natten” för denna post. Det kassainflöde som uppstår ska på motsvarande sätt rapporteras i post 2.2.5.

Värdepapper i likviditetsreserven som förfaller ska rapporteras utifrån avtalsenlig löptid. Ett värdepapper som förfaller ska tas bort från den tillgångskategori den ursprungligen rapporterades i (dvs. behandlas som ett utflöde av värdepapper) och det kassainflöde som uppstår ska rapporteras i post 2.5.

Alla värdepappersvärden ska rapporteras till aktuella marknadsvärden i relevanta intervall.

I post 3.8 ska endast tillgängliga belopp enligt avtal rapporteras.

För att undvika dubbel rapportering ska kassainflöden inte redovisas i posterna 3.1 eller 3.2 i delen om likviditetstäckningskapacitet.

Posterna i avsnittet om likviditetstäckningskapacitet ska rapporteras i följande underkategorier:

730

3.1   Sedlar och mynt

Kontanta medel i form av sedlar och mynt, totalt.

740

3.2   Uttagbara centralbanksreserver

Totala reserver hos centralbanker enligt artikel 10.1 b iii i förordning (EU) 2015/61 som kan tas ut med högst en dags varsel.

Värdepapper som utgör fordringar på eller som garanteras av centralbanker ska inte rapporteras här.

750

3.3   Nivå 1 omsättbara tillgångar

Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 10 i förordning (EU) 2015/61.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 1-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

760

3.3.1   Nivå 1 exklusive säkerställda obligationer

Det belopp som rapporteras i post 3.3 och inte avser säkerställda obligationer.

770

3.3.1.1   Nivå 1 centralbank

Det belopp som rapporteras i post 3.3.1 och som representerar fordringar på eller som garanteras av centralbanker.

780

3.3.1.2   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 1)

Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

790

3.3.1.3   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 2 och 3)

Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

800

3.3.1.4   Nivå 1 (kreditkvalitetssteg 4+)

Det belopp som rapporteras i post 3.3.1, utom det som rapporteras i post 3.3.1.1, och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller garanteras av en emittent eller garantigivare som tilldelats kreditkvalitetssteg 4 eller lägre av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

810

3.3.2   Nivå 1 säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1)

Det belopp som rapporteras i post 3.3 och avser säkerställda obligationer. Anm. I enlighet med artikel 10.1 f i förordning (EU) 2015/61 är bara säkerställda obligationer i kreditkvalitetssteg 1 godtagbara som nivå 1-tillgångar.

820

3.4   Nivå 2A omsättbara tillgångar

Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 11 i förordning (EU) 2015/61.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2A-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

830

3.4.1   Nivå 2A företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1)

Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser företagsobligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

840

3.4.2   Nivå 2A säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser säkerställda obligationer som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 eller 2 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

850

3.4.3   Nivå 2A offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 1 och 2)

Det belopp som rapporteras i post 3.4 och som avser tillgångar som utgör fordringar på eller som garanteras av nationella regeringar, centralbanker, delstatliga och lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. Anm. I enlighet med artikel 11.1 a och b i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångar som utgör fordringar på offentlig sektor ha tilldelats antingen kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för att vara godtagbara som nivå 2A-tillgångar.

860

3.5   Nivå 2B omsättbara tillgångar

Marknadsvärdet på omsättbara tillgångar i enlighet med aritklarna 7, 8 och 12 eller 13 i förordning (EU) 2015/61.

Aktier eller andelar i fonder i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2015/61 som uppfyller kraven för nivå 2B-tillgångar ska rapporteras i nedanstående underkategorier som motsvarar deras underliggande tillgångar.

870

3.5.1   Nivå 2B tillgångssäkrade värdepapper (ABS) (kreditkvalitetssteg 1)

Det belopp som rapporteras i post 3.5 och som avser tillgångssäkradevärdepapper, inklusive värdepapper säkrade med panträtt i bostadsfastigheter (RMBS). Anm. I enlighet med artikel 13.2 a i förordning (EU) 2015/61 måste alla tillgångssäkrade värdepapper ha tilldelats kreditkvalitetssteg 1 för att vara godtagbara som nivå 2B-tillgångar.

880

3.5.2   Nivå 2B säkerställda obligationer (kreditkvalitetssteg 1–6)

Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser säkerställda obligationer.

890

3.5.3   Nivå 2B företagsobligationer (kreditkvalitetssteg 1–3)

Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser företagsobligationer.

900

3.5.4   Nivå 2B aktier

Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser aktier.

910

3.5.5   Nivå 2B offentlig sektor (kreditkvalitetssteg 3–5)

Det belopp som rapporteras i post 3.5 och avser nivå 2B-tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.5.1–3.5.4,

920

3.6   Andra omsättbara tillgångar

Marknadsvärdet för andra omsättbara tillgångar än de som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5.

Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen.

930

3.6.1   nationell regering (kreditkvalitetssteg 1)

Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 1 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

940

3.6.2   nationell regering (kreditkvalitetssteg 2–3)

Det belopp som rapporteras i post 3.6 och som avser en tillgång i form av en fordran på eller som garanteras av en nationell regering som tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3 av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut.

950

3.6.3   aktier

Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser aktier.

960

3.6.4   säkerställda obligationer

Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser säkerställda obligationer.

970

3.6.5   tillgångssäkrade värdepapper (ABS)

Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser tillgångssäkrade värdepapper (ABS).

980

3.6.6   övriga omsättbara tillgångar

Det belopp som rapporteras i post 3.6 och avser andra omsättbara tillgångar som inte rapporteras i posterna 3.6.1–3.6.5.

990

3.7   ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet

Bokfört värde av ej omsättbara tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.

För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 (1) som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt. Värdepapper och värdepappersflöden från andra omsättbara tillgångar i form av gruppinterna emissioner eller egna emissioner ska inte rapporteras i likviditetstäcknignskapaciteten. Kassaflöden från sådana poster ska emellertid rapporteras i på relevant plats i avsnitt 1 och 2 av mallen.

1000

3.8   Outnyttjade beviljade faciliteter

Totala outnyttjade faciliteter som det rapporterande institutet har beviljats. Häri ingår faciliteter som enligt avtal inte kan sägas upp. Institut ska rapportera ett reducerat belopp om behovet av säkerheter för utnyttjande av dessa faciliteter överstiger tillgången till säkerheter.

För att undvika dubbel rapportering ska faciliteter, om det rapporterande institutet redan har ställt tillgångar som säkerhet, för en outnyttjad kreditfacilitet och redan har rapporterat tillgångarna i posterna 3.1–3.7, inte rapporteras i post 3.8. Detsamma gäller fall där det rapporterande institutet kan behöva ställa tillgångar som säkerhet för utnyttjande såsom rapporteras i detta fält.

1010

3.8.1   Nivå 1-faciliteter

Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser en centralbanks kreditfacilitet i enlighet med artikel 19.1 b i förordning (EU) 2015/61.

1020

3.8.2   Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande

Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2015/61.

1030

3.8.3   Nivå 2B faciliteter med begränsat utnyttjande

Det belopp som rapporteras i post 3.8 och avser likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61.

1040

3.8.4   andra faciliteter

Det belopp som rapporteras i post 3.8 utom det belopp som rapporteras i 3.8.1–3.8.3.

1050

3.8.4.1   från motparter inom samma företagsgrupp

Det belopp som rapporterats i post 3.8. 4 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) 575/2013.

1060

3.8.4.2   från andra motparter

Det belopp som rapporteras i post 3.8.4 utom det belopp som rapporteras i 3.8.4.1.

1070

3.9   Nettoförändring av likviditetstäckningskapacitet

Nettoförändring av exponeringar mot posterna 3.2, 3.3, 3.4 och 3.5, 3.6, 3.7 och 3.8, dvs. centralbanker, värdepappersflöden och beviljade kreditlimiter, inom ett visst tidsintervall ska rapporteras.

1080

3.10   Ackumulerad likviditetstäckningskapacitet

Den ackumulerade likviditetstäckningskapaciteten från rapporteringsdatumet till det relevanta tidsintervallets övre gräns.

1090–1140

4   VILLKORADE UTFLÖDEN

Under ”Villkorade utflöden” i löptidsmetodmallen ska information lämnas om sådana utflöden.

1090

4.1   Utflöden från beviljade faciliteter

Kassautflöden från beviljade faciliteter. Institut ska rapportera det maximala belopp som kan utnyttjas under en viss tidsperiod som ett utflöde. För rullande kreditfaciliteter ska bara det belopp som överstiger det befintliga lånet rapporteras.

1010

4.1.1   Beviljade kreditfaciliteter

Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från beviljade kreditfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61.

1110

4.1.1.1   av mottagaren betraktat som nivå 2B

Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 och betraktas som likviditetsfinansiering i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) 2015/61.

1120

4.1.1.2   övrigt

Det belopp som rapporteras i post 4.1.1 utom det belopp som rapporteras i 4.1.1.1.

1130

4.1.2   Likviditetsfaciliteter

Det belopp som rapporteras i post 4.1 och som kommer från likviditetsfaciliteter i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2015/61.

1140

4.2   Utflöden till följd av nedgraderingar

Här ska institut rapportera effekten av en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet som motsvarar en sänkning av dess externa kreditvärdering med minst tre steg.

Positiva belopp utgör villkorade utflöden och negativa belopp en reducering av den ursprungliga skulden.

Om effekten av nedgraderingen är förtida inlösen av utestående skulder ska de berörda skulderna rapporteras med negativt tecken i ett tidsintervall där de rapporteras i post 1 och samtidigt med positivt tecken i ett tidsintervall när skulden förfaller, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet.

Om effekten av nedgraderingen är ett krav på marginalsäkerhet ska marknadsvärdet på den säkerhet som krävs rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när kravet börjar gälla, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet.

Om effekten av nedgraderingen är en förändring återpantsättningsrättigheterna för de värdepapper som motparterna ställt som säkerhet ska marknadsvärdet för de berörda värdepappren rapporteras med positivt tecken i ett tidsintervall när värdepappren upphör att vara tillgängliga för det rapporterande institutet, för det fall att effekterna av nedgraderingen får verkan på rapporteringsdatumet.

1150–1290

5   MEMORANDUMPOSTER

1200

10   Utflöden inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem (exklusive valutor)

Summan av utflöden i 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.

1210

11   Inflöden inom företagsgrupper eller institutionella skyddssystem (exklusive valutor och värdepapper som förfaller)

Summan av inflöden i 2.1, 2.2, 2.4 och 2.6 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.

1220

12   Inflöden från värdepapper som förfaller inom en företagsgrupp eller ett institutionellt skyddssystem

Summan av inflöden i 2.5 om motparten är ett moder- eller dotterinstitut till institutet, ett annat dotterinstitut till samma moderinstitut, har anknytning till institutet i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG, omfattas av samma institutionella skyddssystem på det sätt som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 eller är ett sådant centralt institut eller institut underställt ett nätverk eller en kooperativ sammanslutning som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.

1230

13   Högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet

Det belopp som rapporteras i posterna 3.3, 3.4 och 3.5 som avser tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.

För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt.

1240

14   Icke-högkvalitativa likvida tillgångar som godtas av centralbank som säkerhet

Summan av:

i)

Summan av de belopp som rapporteras i post 3.6 som avser tillgångar som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.

ii)

Egna emissioner som godtas av centralbanken som säkerhet i standardiserade likviditetstransaktioner som institutet har direkt tillgång till på gruppnivå.

För tillgångar denominerade i en valuta som anges i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/233 som en valuta med en extremt snäv definition av belåningsbarhet hos centralbanken ska detta fält lämnas tomt.

1270

17   Beteendemässiga utflöden från inlåning

Det belopp som rapporteras i post 1.3 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”.

Omfördelningen ska avspegla inlåningens ”trögrörlighet”///.

Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och ska därför inte inkludera information om nya affärsverksamheter.

Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.

1280

18   Beteendemässiga inflöden från lån och förskott

Det belopp som rapporteras i post 2.2 omfördelat till tidsintervall utifrån den beteendemässiga löptiden under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”.

Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter.

Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.

1290

19   Beteendemässigt utnyttjande av beviljade faciliteter

Det belopp som rapporteras i post 4.1 omfördelat till tidsintervall utifrån det beteendemässiga utnyttjande och därav följande likviditetsbehov under oförändrade förhållanden som används i det rapporterande institutets likviditetsriskhantering. I detta fält ska oförändrade förhållanden betyda ”en situation där det inte antas föreligga någon likviditetsstress”.

Posten avspeglar inte antaganden i affärsplaner och hänsyn ska därför inte tas till nya affärsverksamheter.

Fördelningen i olika tidsintervall ska ske på den detaljnivå som används internt. Alla tidsintervall behöver således inte fyllas i.


(1)  http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32015R0233S