16.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 299/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/2093

av den 15 november 2017

om avslutande av undersökningen beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 införts på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina genom import avsänd från Indien, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Indien eller inte, och om avslutande av den registrering av sådan import som införts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/272

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 13.3, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Gällande åtgärder

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 71,9 % på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) för alla andra företag än de som nämns i artikel 1.2 och i bilaga I till den förordningen.

(2)

Dessa åtgärder kallas nedan de gällande åtgärderna och den undersökning som ledde till de åtgärder som infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

1.2   Inledande till följd av en begäran

(3)

Den 3 januari 2017 ingav Defence Committee of the Seamless Stainless Steel Tubes Industry of the European Union (nedan kallad sökanden) en begäran till Europeiska kommissionen om en undersökning av ett eventuellt kringgående, enligt vilken de antidumpningsåtgärder som införts på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina kringgicks via Indien.

(4)

Denna begäran innehöll prima facie-bevisning för att det hade skett en väsentlig förändring i handelsmönstret för exporten från Kina och Indien till unionen efter införandet av de gällande åtgärderna, vilken föreföll ha orsakats av införandet av de gällande åtgärderna. Det uppgavs inte finnas någon annan tillräcklig grund eller motivering för denna förändring än införandet av de gällande åtgärderna.

(5)

Av bevisningen framgick vidare att verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävdes både i fråga om kvantitet och pris. Bevisningen visade att den ökade importen från Indien ägde rum till priser som var betydligt lägre än det icke-skadevållande pris som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(6)

Slutligen förelåg bevisning för att sömlösa rör av rostfritt stål som avsänts från Indien dumpades i förhållande till det normalvärde som fastställts för den likadana produkten under den ursprungliga undersökningen.

(7)

Sedan Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) efter att ha informerat medlemsstaterna hade fastställt att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13 i grundförordningen, inledde den en undersökning genom att anta kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/272 (3) (nedan kallad förordningen om inledande).

(8)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen instruerades också tullmyndigheterna i unionen genom förordningen om inledande att registrera import av sömlösa rör av rostfritt stål som avsänts från Indien.

1.3   Undersökningen

(9)

Kommissionen underrättade myndigheterna i Kina och Indien, de exporterande tillverkarna och handlarna i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda och unionsindustrin om att undersökningen hade inletts. Kommissionen sände frågeformulär till de exporterande tillverkarna i Kina och Indien som den kände till eller som gav sig till känna inom tidsfristerna i skäl 15 i förordningen om inledande. Frågeformulär sändes även till importörer i unionen.

(10)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Flera höranden med sökanden ägde rum, inklusive ett hörande med förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden.

(11)

Tjugonio företag från Indien, ett företag från Kina, nio icke-närstående importörer, två närstående importörer, ett ombud och fem tillverkare från unionsindustrin gav sig till känna.

(12)

Tjugoen indiska företag besvarade frågeformuläret och ansökte om befrielse från de eventuellt utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(13)

Kommissionen granskade alla ansökningar om befrielse enskilt. Kontrollbesök gjordes på fjorton företag som antingen var betydande exportörer till unionen eller som på grundval av en inledande analys av deras svar uppfyllde villkoren enligt artikel 13.2 i grundförordningen för att ansöka om en eventuell befrielse.

(14)

Fyra icke-närstående importörer i unionen och en exporterande tillverkare i Kina som inte är närstående någon av de indiska tillverkarna besvarade frågeformuläret.

(15)

Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag i Indien:

Arvind Pipes & Fittings Industries Private Limited,

ASR Mettech Private Limited,

Chandan Steel Limited,

Heavy Metal and Tubes Limited,

Krystal Steel Manufacturing Private Limited,

Maxim Tubes Company Private Limited,

MBM Tubes Private Limited,

Patels Airflow Limited,

Ratnamani Metals & Tubes Limited,

Remi Edelstahl Tubulars Limited,

Sandvik Asia Private Limited,

Suraj Limited,

Tubacex Prakash India Private Limited,

Universal Stainless.

1.4   Undersökningsperiod

(16)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 april 2009–30 september 2016 (nedan kallad undersökningsperioden). För perioden 1 oktober 2015–30 september 2016 (nedan kallad rapporteringsperioden eller RP i tabeller) inhämtades mer detaljerade uppgifter för att undersöka ett eventuellt undergrävande av de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna och förekomsten av dumpning.

2.   UNDERSÖKNINGSRESULTAT

2.1   Allmänna överväganden

(17)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen gjordes en bedömning av huruvida ett eventuellt kringgående förekom genom att man i tur och ordning undersökte följande:

Om det skett en förändring i handelsmönstret mellan tredjeländer (Indien och Kina) och unionen.

Om denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen.

Om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den likadana produkten.

Om det fanns bevisning för dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare, i förekommande fall i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i grundförordningen, fastställts för den likadana produkten.

2.2   Berörd produkt och likadan produkt

(18)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är sömlösa rör av rostfritt stål, dvs. vissa sömlösa rör av rostfritt stål (utom sådana rör och rör med röranslutningar lämpliga för rörledningar för gaser eller vätskor avsedda att användas i civila luftfartyg), med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten). Den klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7304 11 00, ex 7304 22 00, ex 7304 24 00, ex 7304 41 00, ex 7304 49 10, ex 7304 49 93, ex 7304 49 95, ex 7304 49 99 och ex 7304 90 00. Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på.

(19)

Den produkt som undersökts är densamma som den berörda produkten, men avsänd från Indien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indien eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten.

(20)

Av undersökningen framgick att de sömlösa rör av rostfritt stål som exporteras till unionen från Kina och de sömlösa rör av rostfritt stål som avsänds från Indien till unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och anses följaktligen utgöra likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

2.3   Grad av samarbete

(21)

De exporterande tillverkarna i Indien uppvisade en mycket hög grad av samarbetsvilja. De 21 samarbetsvilliga tillverkarna stod för 92 % av den totala importen av sömlösa rör av rostfritt stål från Indien till unionen under rapporteringsperioden.

(22)

De fjorton samarbetsvilliga företagen stod för 91 % av den sammanlagda exporten från de samarbetsvilliga företagen och 84 % av den totala importen av sömlösa rör av rostfritt stål från Indien till unionen.

(23)

Artikel 18.1 i grundförordningen tillämpades på en samarbetsvillig indisk exporterande tillverkare då denne inte tillhandahöll den information som behövdes för att på ett meningsfullt sätt utvärdera dess närstående företags verksamhet. Därför användes bästa tillgängliga uppgifter för att komplettera uppgifterna från detta företag så att kommissionen hade tillförlitliga uppgifter för att utvärdera dess import och export till unionen.

(24)

I Kina var samarbetsviljan hos exporterande tillverkare låg; endast en exporterande tillverkare besvarade frågeformuläret. Följaktligen fick avgörandena beträffande export av sömlösa rör av rostfritt stål från Kina till unionen, och från Kina till Indien, göras på grundval av uppgifter från Eurostat och kinesisk handelsstatistik.

2.4   Typ av påstått kringgående – bruk, process eller bearbetning

(25)

Det påstådda kringgående som beskrivs i begäran härrör från produktionsprocessen. Det finns två huvudsakliga produktionssteg i tillverkningen av sömlösa rör av rostfritt stål, nämligen varm- och kallformning.

(26)

Det finns två sätt att uppnå det första, varmbearbetade stadiet: antingen med hjälp av strängpressning eller varmvalsning.

(27)

Det resulterande varmformade röret är en mellanprodukt som kräver ytterligare bearbetning före dess slutliga användning, med undantag för vissa varmformade rör som tillverkas genom strängpressning.

(28)

Sökanden hävdade att de sömlösa rör av rostfritt stål som exporterades från Kina till Indien redan var kallformade rör. Detta påstående stöddes av den kinesiska exportstatistiken och av antagandet att de kinesiska tillverkarna tillämpar varmvalsning varefter rören omedelbart och ovillkorligen kallbearbetas.

(29)

Trots att den kinesiska exportstatistiken visade att nästan alla exporterade sömlösa rör av rostfritt stål deklarerades som kallformade, deklarerades dock endast 2 % som kallformade vid import till Indien.

(30)

Skillnaden kan förklaras av det system för återbetalning av mervärdesskatt som tillämpas av Kina, där kallformade sömlösa rör av rostfritt stål omfattas av en återbetalning av mervärdesskatt på 13 %, jämfört med 9 % för varmformade rör.

(31)

Kontrollerna bekräftade att de indiska tillverkarna nästan uteslutande hade köpt varmformade rör och utförde kallformningen i Indien.

(32)

Undersökningen bekräftade dessutom att varmformade rör lätt kan transporteras innan de genomgår kallformning.

(33)

Undersökningen visade också att den kallformning som utförs i Indien innebär en förädling av produkten som oåterkalleligen förändrar dess väsentliga egenskaper. Under processens gång ändras produktens dimensioner och dess fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper.

2.5   Förändring i handelsmönstret

(34)

Tabell 1 visar utvecklingen av importen av sömlösa rör av rostfritt stål från Kina och Indien till unionen och utvecklingen av indisk import från Kina under undersökningsperioden:

Tabell 1

Import av sömlösa rör av rostfritt stål under undersökningsperioden (ton)

 

Kalenderår

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Rapporteringsperiod

Unionsimport från Kina

17 094

20 841

15 279

4 181

2 437

1 804

1 951

2 317

Unionsimport från Indien

5 173

6 401

7 601

11 572

13 531

17 230

18 911

19 845

Kinesisk export till Indien

23 555

35 454

37 824

41 505

40 146

49 039

43 364

44 129

Källa: Eurostat (COMEXT), kinesisk handelsstatistik.

(35)

Importen av den berörda produkten från Kina till unionen minskade avsevärt under undersökningsperioden, vilket innebär en kraftig minskning efter införandet av de gällande åtgärderna 2011.

(36)

Denna nedgång i importen från Kina efter införandet av åtgärderna har kontinuerligt absorberats av ökningen av importen från Indien under de efterföljande åren.

(37)

Dessa förändrade handelsflöden utgör en förändring i handelsmönstret mellan ovannämnda länder och unionen. Den indiska importen från Kina ökade i jämn takt under undersökningsperioden, men den största ökningen skedde redan innan åtgärderna infördes.

(38)

Ovanstående uppgifter visar att sedan den ursprungliga undersökningen inleddes 2010 och de gällande åtgärderna infördes i december 2011 har importen av sömlösa rör av rostfritt stål från Indien i stor utsträckning ersatt importen av den berörda produkten från Kina till unionen.

2.6   Ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av antidumpningstullen

(39)

Kommissionen undersökte om det var sant som påstods, nämligen att förändringen i handelsmönstret härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen.

2.6.1   Analys av importen från Kina till Indien

(40)

I nedanstående tabell visas den kinesiska importen för de samarbetsvilliga indiska företagen jämfört med deras totala försäljning och export till unionen. Kommissionen konstaterar att dessa uppgifter avser företag som stod för merparten av den indiska exporten av sömlösa rör av rostfritt stål till unionen, såsom förklaras i skäl 21.

(41)

Kommissionen ansåg därför att dessa uppgifter tillräckligt väl representerar den berörda indiska industrin när det gäller exporten till unionen.

Tabell 2

Indisk import från Kina (samarbetsvilliga företag) jämfört med Indiens totala försäljning (ton)

 

Indiska räkenskapsåret

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Rapporteringsperiod

Total försäljning från Indien (A)

19 367

27 431

32 684

32 547

36 881

42 217

36 245

39 061

Indisk import från Kina (B)

7 852

15 146

14 284

17 465

18 246

21 914

17 313

19 640

Förhållande indisk import från Kina/Total försäljning från Indien (C = B/A)

41 %

55 %

44 %

54 %

49 %

52 %

48 %

50 %

Indisk export till unionen (D)

4 252

6 631

9 697

12 759

14 715

19 090

16 825

18 581

Källa: Frågeformulärsvar från de samarbetsvilliga företagen.

(42)

Ökningen av den indiska importen från Kina var betydligt lägre än ökningen av importen till unionen från Indien. Mellan året för inledandet av den ursprungliga undersökningen 2010 och rapporteringsperioden ökade de samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarna sin import från Kina från 15 100 ton till 19 600 ton (+ 29 %) och deras export till unionen från 6 600 till 18 600 ton (+ 180 %).

(43)

Undersökningen visade att förändringen i importen från Kina var närmare kopplad till förändringen i den totala försäljningen än till förändringen i den indiska exporten till unionen.

(44)

När indisk export till unionen börjar bli en central drivkraft för försäljning är det en logisk följd att importen från Kina ökar. Men detsamma skulle ha skett om försäljningen hade utvecklats på den inhemska marknaden eller en annan exportmarknad.

(45)

Trots att marknadsandelarna för export till unionen av den totala försäljningen ökade från 25 % under 2009–2010 till 51 % under rapporteringsperioden har andelen kinesisk import av den totala indiska försäljningen legat på en stabil nivå på omkring 50 %.

(46)

Detta visar tydligt att de indiska tillverkarna genomgående använt en kombination av insatsvaror från Kina och andra källor och att införandet av de ursprungliga tullarna inte hade någon väsentlig inverkan på detta.

2.6.2   Analys av affärsmodellen

(47)

Affärsmodellen för de företag som stod för den största delen av exporten till unionen har inte ändrats sedan tullarna infördes. De började med denna praxis före inledandet av den ursprungliga undersökningen mot Kina i september 2010.

(48)

Det fanns en ekonomisk motivering för denna praxis under undersökningsperioden, vilket framgår av det faktum att dessa företag var lönsamma före inledandet av den ursprungliga undersökningen och fortsatte att vara lönsamma till och med rapporteringsperiodens slut.

(49)

Det är viktigt att notera att produktionskapaciteten för kallformade rör kräver betydande investeringar i fasta tillgångar som avskrivs över flera år. Majoriteten av företagen var utrustade med de nödvändiga fasta tillgångarna redan före inledandet av den ursprungliga undersökningen.

2.6.3   Verkningarna av de gällande åtgärderna avseende kinesisk export på den indiska exporten till unionen

(50)

Genomsnittspriset på de sömlösa rör av rostfritt stål som importerades till unionen från Indien före inledandet av den ursprungliga undersökningen var 10 % lägre än priset på sömlösa rör av rostfritt stål som importerades från Kina. Efter införandet av en tull efter den ursprungliga undersökningen fortsatte importen från Indien att vara den billigaste importkällan på unionsmarknaden. Kommissionen konstaterar att till följd av en eventuell alternativ sammansättning av produktmixen är genomsnittspriserna inte direkt jämförbara. De ger dock en god indikation på prisnivån.

(51)

Efter införandet av åtgärderna och den betydande prisökningen på den kinesiska importen skapade unionens efterfrågan naturligtvis möjligheter för andra exporterande länder, vilket de indiska tillverkarna med sina produkter till konkurrenskraftiga priser hade goda förutsättningar att utnyttja.

(52)

Även om exportandelen till unionen ökade under undersökningsperioden var unionsmarknaden redan en viktig exportmarknad för indiska tillverkare före inledandet av den ursprungliga undersökningen.

(53)

Därför drogs slutsatsen att det fanns en rimlig ekonomisk motivering, annan än införandet av tullar på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina, för det förändrade handelsmönster som avses i kapitel 2.3.3.

3.   MEDDELANDET AV UPPGIFTER

(54)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för ovanstående slutsatser och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Sökanden lämnade kompletterande upplysningar i sina synpunkter på det slutliga meddelandet av uppgifter.

(55)

Sökanden ifrågasatte kommissionens beslut att inte kontrollera den enda samarbetsvilliga kinesiska tillverkaren. Kommissionen kontrollerade inte de uppgifter som lämnades av den samarbetande kinesiska tillverkaren eftersom företagets export till Indien stod för en försumbar andel av den kinesiska exporten till Indien och inte skulle ha medfört något mervärde för utredningen. Detta argument avvisades således.

(56)

Sökanden hävdade att kommissionen avvisade det faktum att merparten av den kinesiska exporten till Förenta staterna deklarerades som kallformad. Kommissionen bekräftade att den kinesiska exporten till Förenta staterna inte var med i undersökningen och kunde inte se att den kinesiska exporten till Förenta staterna skulle ha någon betydelse för det aktuella ärendet. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(57)

Sökanden hävdade vidare att den tillverkningsutrustning som används av vissa indiska tillverkare endast gör det möjligt för dem att tillverka den undersökta produkten från kallformade rör. Kontrollen av de indiska exporterande tillverkarnas produktionsanläggningar visade att de kan tillverka de sömlösa rör av rostfritt stål som de exporterade till unionen från varmformade rör. Detta argument avvisades således.

(58)

Sökanden ifrågasatte också kommissionens slutsats att de exporterande tillverkarnas oförändrade affärsmodell stod för den största delen av exporten till unionen. Kommissionen avvisade detta påstående eftersom alla kontrollerade företag som exporterat till unionen under referensperioden (med undantag för en tillverkare som sålde en obetydlig kvantitet till unionen) började med denna praxis, dvs. att importera varmformade rör från Kina och tillverka och sälja sömlösa rör av rostfritt stål inom landet och på export, innan den ursprungliga undersökningen inleddes.

(59)

Sökanden påstod också att kommissionen grundade sina slutsatser på klassificeringen av importen från Kina till Indien enligt importstatistik från Indien snarare än klassificeringen i den kinesiska exportstatistiken. Såsom anges ovan visar den kinesiska statistiken exporten av kallformade rör, medan den indiska statistiken visar import av varmformade rör. Sökanden hävdade vidare att om kommissionen hade baserat sina slutsatser på indisk importstatistik, skulle kommissionen ha kommit fram till slutsatsen att det förekom ett kringgående av de gällande åtgärderna, eftersom 45 % av de likadana produkterna som importerades från Kina till Indien under 2015 deklarerades som rör. Enligt sökanden skulle inte någon bearbetning kunna äga rum i Indien som ändrar ursprunget för dessa rör med kinesiskt ursprung. Sökanden noterade slutligen att inga ytterligare efterforskningar hade gjorts eller att någon slutsats dragits om riktigheten i den indiska importstatistiken.

(60)

På grund av motstridiga uppgifter från både den kinesiska exportstatistiken och den indiska importstatistiken grundade inte kommissionen sina slutsatser på denna statistik. Mot bakgrund av den mycket höga graden av samarbetsvilja grundades kommissionens slutsatser i stället på kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga indiska tillverkarna. Undersökningen inriktades på faktiska företagsspecifika uppgifter som bekräftade typen av halvfärdiga produkter som kommer till de indiska valsverken, deras bearbetning i dessa valsverk och den ekonomiska motiveringen för denna verksamhet.

(61)

När det gäller tullagstiftningen om ursprungsregler noterar kommissionen att man vid en undersökning av kringgående beaktar men inte uteslutande förlitar sig på tullagstiftningen för att fastställa om det förekommer ett kringgående av gällande åtgärder eller inte. Vidare hänvisade sökanden endast till import av sömlösa rör från Kina till Indien. I själva verket var exportvolymen för rör från Indien till unionen nästan 90 % lägre än den import av sömlösa rör från Kina till Indien som sökanden hade påstått förekom. Emellertid fann man vid undersökningen inga bevis för att denna begränsade export av sömlösa rör från Indien till unionen kringgicks i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Dessa påståenden avvisades således.

(62)

Sökanden ansåg att kommissionens slutsats att de indiska tillverkarna nästan uteslutande köpt varmformade rör uteslutande nåddes på grundval av deras inköpsordrar. Kommissionen avvisade detta påstående eftersom den kommit fram till sina slutsatser på grundval av all information den förfogar över, och inte enbart på grundval av inköpsordrarna. Under kontrollbesöket i Indien granskade kommissionen de halvfärdiga insatsvarorna, liksom produktionsprocessen och den färdiga produkten för varje kontrollerad indiska tillverkare. Detta argument avvisades således.

(63)

Sökanden påstod vidare att kommissionen inte funnit några bevis för att de kinesiska tillverkarna inte levererade varmvalsade rör som genomgick en första kallformning i Kina, och sökanden hävdar att den efterföljande processen i Indien skulle vara otillräcklig för att medföra ursprungsstatus. Då närapå ingen kinesisk exporterande tillverkare var samarbetsvillig drog kommissionen sina slutsatser avseende slutförandeetappen av de halvfärdiga produkter som de indiska tillverkarna köpt från Kina på grundval av kontrollerade uppgifter från de indiska tillverkarna. Kommissionen fann inga bevis för att dessa redan hade kallformats i Kina. Dessutom motsäger den kontrollerade indiska produktionsprocessens beskaffenhet (inbegripet kallformningskapaciteten) och viljan hos de kinesiska tillverkarna att leverera varmformade halvfärdiga rör till Indien sökandens påstående.

(64)

Även om sökandens påstående att vissa halvfärdiga rör som levereras till Indien har genomgått en begränsad kallformning i Kina skulle styrkas, skulle en sådan bearbetning ha haft en begränsad effekt på det arbete som utförs i Indien. Som tidigare påpekat fastställde kommissionen att alla kontrollerade exporterande tillverkare i Indien gjort en väsentlig bearbetning i Indien, och fastställde ett ekonomiskt berättigande för denna verksamhet. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(65)

Dessutom lämnade sökanden in en rapport gällande en indisk tillverkare med påpekande att vissa rör hade importerats från denna tillverkare från Kina, eftersom varmformade rör dessutom måste ha kallformats, eftersom de inte kan framställas i en varmvalsningsprocess i ett rörverk (cross roll piercing mill). Rapporten bygger på en detaljerad rapport från denna enda indiska tillverkare om importen från Kina.

(66)

Kommissionen noterade att begäran är begränsad till rör som framställts genom varmvalsning. Kinesiska tillverkare använder dock både varmvalsning och strängpressning. Dessutom visade undersökningen att de indiska exporterande tillverkarna importerar både strängpressade och varmvalsade rör. Påståendet beaktar därför inte möjligheten att de rör som importeras av detta specifika indiska valsverk var varmsträngpressade. Dessutom lämnades importstatistiken för denna tillverkare till kommissionen endast efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter och kunde därför inte verifieras. Påståendet avvisades därför.

(67)

Sökanden lämnade in bekräftelsemejl från två utvalda exporterande tillverkare i Kina, som vägrade att leverera varmvalsade rör eller endast kunde erbjuda kallformade rör.

(68)

För det första går det, med hänsyn till det stora antalet exporterande tillverkare i Kina (i den ursprungliga undersökningen samarbetade 31 grupper av exporterande tillverkare), inte att dra några slutsatser av de upplysningar som lämnats av två av dem. För det andra konstaterade kommissionen att detta inte besvarar frågan om huruvida de indiska exporterande tillverkarna kunde tillverka den produkt de exporterar till unionen, utan endast visar försäljningsstrategin för dessa två kinesiska exporterande tillverkare. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(69)

Sökanden hävdade att det inte fanns något valsverk i Indien som kan tillverka varmvalsade rör med en diameter på mer än 4 tum och konstaterade att detta inte hade analyserats av kommissionen.

(70)

Kommissionen noterade att sömlösa rör av rostfritt stål som exporterades av de indiska exporterande tillverkarna till unionen kan framställas av varmvalsade rör med ursprung i både Indien och Kina. Den utrustning som är tillgänglig för de indiska exporterande tillverkarna gör det möjligt för dem att kallforma kinesiska varmformade rör med en diameter på mer än 4 mm. Detta påstående avvisades därför.

(71)

Sökanden ifrågasätter kommissionens slutsats rörande den väsentliga bearbetningen i skäl 33, där kommissionen beskrev att kallformning oåterkalleligen förändrar produktens väsentliga egenskaper och hävdade att kostnaden för bearbetningen inte var betydande.

(72)

Kommissionen konstaterade först att sökanden inte bestritt det faktum att produktens dimensioner samt dess fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper ändras under kallformningen. I sin bedömning konstaterade kommissionen att konstaterandet om icke-kringgående i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen i detta fall grundade sig på förekomsten av en tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för den bearbetning som utförs i Indien. Därför var det inte nödvändigt att göra en kvantitativ bedömning av kostnaderna för bearbetningen. Detta argument avvisades således.

(73)

Sökanden anförde att kommissionen inte ansåg att den största delen av importen från Indien till unionen före införandet av åtgärderna mot Kina skedde genom ett dotterbolag till en tillverkare i unionen och föreslog att kommissionen skulle anpassa tabell 1 genom att dra av denna import, vilket skulle leda till en kraftig ökning av importen från Indien efter införandet av åtgärderna. Sökanden hävdade dessutom att om kommissionen skulle utesluta denna export till unionen så skulle unionen inte kunna anses vara en viktig exportmarknad för indiska exporterande tillverkare före inledandet av den ursprungliga undersökningen.

(74)

Även om man skulle undanta exporten till unionen av ovannämnda dotterbolag till unionstillverkaren i Indien, som var relativt stabil under undersökningsperioden, skulle detta inte ändra bedömningen av ökningen av den indiska exporten till unionen. Den indiska exporten till unionen skulle fortfarande vara betydande, och resultera i den förändring i handelsmönstret som beskrivs i skälen 36 och 37. När det gäller unionsmarknadens attraktivitet hänvisar kommissionen till den analys som gjordes i samband med den ursprungliga undersökningen.

(75)

Sökanden hävdade vidare att den största delen av ökningen av den indiska importen från Kina, i strid med kommissionens konstaterande, skedde före införandet av åtgärder, och att ökningen av den indiska importen från Kina sammanföll med inledandet av undersökningen.

(76)

Den ursprungliga undersökningen inleddes den 30 september 2010. Eftersom sömlösa rör av rostfritt stål normalt görs på beställning och inte säljs från lager, och med hänsyn till den tid som transporten av varor från Kina till Indien tar med sjötransport, är det inte troligt att Kinas export till Indien under 2009 och 2010 inträffade efter inledandet av undersökningen. I alla händelser ändrar inte detta kommissionens slutsats att ökningen av indisk import från Kina inträffade långt före införandet av åtgärderna eller dess slutsats i skälen 37 och 38 att det förekommer en förändring i handelsmönstret. På denna punkt är kommissionen överens med sökanden.

(77)

Sökanden hävdade vidare att den indiska exporten till unionen jämfört med den indiska importen från Kina ökade under undersökningsperioden. Med hänvisning till uppgifterna i tabell 2 ökade faktiskt detta förhållande (D/B) från 54 % till 95 %. I motsats till sökandens påstående visar detta dock inte en förändring i de indiska tillverkarnas affärsmodell, utan endast unionsmarknadens växande betydelse för de indiska tillverkarna.

(78)

För att fastställa huruvida de indiska tillverkarnas affärsmodell har ändrats, var det nödvändigt att analysera deras verksamhet som helhet, i stället för att begränsa analysen till deras försäljning till unionen. För att göra denna analys jämförde kommissionen den indiska importen från Kina med den totala indiska försäljningen från de samarbetsvilliga indiska företagen. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(79)

Sökanden hävdade också att kalldragning inte är en process som kräver betydande investeringar i fasta tillgångar och frågade kommissionen om den hade kontrollerat kapacitetsutnyttjandet före inledandet av undersökningsperioden och fram till rapportperiodens slut.

(80)

Kommissionen hade faktiskt kontrollerat kapacitetsutnyttjandet hos de samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarna och konstaterat att produktionskapaciteten i allmänhet överskred den faktiska produktionen under undersökningsperioden. Detta stöder slutsatsen att majoriteten av företagen var utrustade med de nödvändiga fasta tillgångarna redan före inledandet av den ursprungliga undersökningen, såsom sägs i skäl 49. Kommissionen fann även att alla kontrollerade exporterande tillverkare som hade exporterat till unionen under referensperioden var utrustade med och använder stegvalsverk. Kommissionen avvisade därför påståendet och ändrade inte sin slutsats om kravet på betydande investeringar som anges i skäl 49.

(81)

I sina synpunkter rörande undersökningsresultaten som anges i skäl 50 har sökanden i själva verket jämfört uppgifterna från Eurostat och upptäckt att det indiska genomsnittspriset för import från Indien var högre än priset för exporten från Kina fram till år 2014.

(82)

I skäl 50 gjorde kommissionen en jämförelse av genomsnittspriserna under 2009 på grundval av statistiken i tabellerna 4 och 17 i kommissionens förordning (EU) nr 627/2011 (4), som uppvisade ett lägre pris för Indien. Oavsett bestred inte sökanden att importen från Indien blev den billigaste källan för import på unionsmarknaden efter införandet av antidumpningstullen mot Kina. Därför avvisades även detta påstående.

4.   AVSLUTANDE AV UNDERSÖKNINGEN

(83)

Med hänsyn till ovanstående bör undersökningen av kringgående avslutas.

(84)

Undersökningen har visat att kallbearbetning utgör en väsentlig bearbetning av produkten och att det finns tillräcklig grund och ekonomisk motivering, annat än undvikande av tull, för eventuella förändringar i handelsmönstret mellan Kina, Indien och unionen.

(85)

Villkoren i artikel 13.1 för att anse att kringgående sker är därför inte uppfyllda och de gällande åtgärderna på import av den berörda produkten med ursprung i Kina bör därför inte utvidgas till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Indien, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Indien eller inte.

(86)

Den registrering av importen av den undersökta produkten som avsänts från Indien, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Indien eller inte, som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/272, bör upphöra att gälla.

(87)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed avslutas den undersökning som inleddes genom genomförandeförordning (EU) 2017/272 rörande eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7304 11 00, ex 7304 22 00, ex 7304 24 00, ex 7304 41 00, ex 7304 49 10, ex 7304 49 93, ex 7304 49 95, ex 7304 49 99 och ex 7304 90 00 (Taric-nummer: 7304110011, 7304110019, 7304220021, 7304220029, 7304240021, 7304240029, 7304410091, 7304491091, 7304499391, 7304499591, 7304499991 och 7304900091) med ursprung i Folkrepubliken Kina och som avsänts från Indien, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Indien eller inte, och registrering av sådan import.

Artikel 2

Tullmyndigheterna åläggs att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2017/272.

Artikel 3

Genomförandeförordning (EU) 2017/272 ska upphöra att gälla.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  EUT L 336, 20.12.2011, s. 6.

(3)  EUT L 40, 17.2.2017, s. 64.

(4)  EUT L 169, 29.6.2011, s. 1.