(1)

Enligt artikel 3.1 a i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 906/2014 (2) ska utgifter för finansieringskostnader för de medel som medlemsstaterna avsätter för att köpa upp produkter fastställas enligt modellerna i bilaga I till den förordningen.

(2)

Enligt punkt I.1 i bilaga I till den delegerade förordningen (EU) nr 906/2014 ska beräkningen av dessa finansieringskostnader grunda sig på en räntesats som är enhetlig för hela unionen och som kommissionen fastställer i början av varje räkenskapsår. Denna räntesats motsvarar genomsnittet av tremånaders och tolvmånaders Euribor under den referensperiod på sex månader som kommissionen ska fastställa, omedelbart före medlemsstaternas meddelande enligt punkt I.2 första stycket i den bilagan, med en viktning av dessa med en tredjedel respektive två tredjedelar.

(3)

För att fastställa vilken räntesats som ska gälla för ett visst räkenskapsår föreskrivs i punkt I.2 första stycket i bilaga I till den delegerade förordningen (EU) nr 906/2014 att medlemsstaterna ska meddela kommissionen, på dess begäran, den genomsnittliga räntesats som de faktiskt har tillämpat under den referensperiod som avses i punkt I.1 i den bilagan inom den tidsfrist som anges i begäran.

(4)

I enlighet med punkt I.2 andra stycket i bilaga I till den delegerade förordningen (EU) nr 906/2014 ska räntesatsen anses vara 0 %, om en medlemsstat inte meddelar någon räntesats med hjälp av det formulär och inom den tidsfrist som avses i punkt I.2 första stycket. För medlemsstater som meddelar att de inte haft några räntekostnader, eftersom de inte haft några jordbruksprodukter i offentlig lagring under referensperioden, ska kommissionen fastställa räntesatsen i enlighet med punkt I.2 tredje stycket.

(5)

På grundval av punkt I.3 i bilaga I till den delegerade förordningen (EU) nr 906/2014 ska den räntesats som fastställs i enlighet med punkt I.2 i den bilagan jämföras med den enhetliga räntesats som fastställs i enlighet med punkt I.1 i den bilagan. För de enskilda medlemsstaterna ska den tillämpliga räntesatsen vara den lägre av de två räntesatserna. Vad gäller ersättning av medlemsstaternas kostnader kan emellertid negativa räntor inte beaktas.

(6)

De räntesatser som är tillämpliga för räkenskapsåret 2018 för EGFJ bör fastställas med hänsyn till dessa faktorer.

(7)

För att undvika ett rättsligt tomrum när det gäller den räntesats som ska tillämpas vid beräkning av finansieringskostnader i samband med interventionsåtgärder, bör den nya räntesatsen tillämpas retroaktivt från och med den 1 oktober 2017.