28.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 197/1

(1)

Förordning (EU) nr 1380/2013 har som mål att gradvis eliminera utkast inom unionens fisken genom införande av en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1395/2014 (2) upprättas en utkastplan för genomförandet av landningsskyldigheten inom vissa fisken efter små pelagiska arter och industriellt fiske i Nordsjön.

(3)

Enligt artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 jämförd med artikel 15.5 a i samma förordning får utkastplanerna innehålla tekniska åtgärder som syftar till att minska eller så långt som möjligt eliminera oönskade fångster

(4)

Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Nederländerna, Sverige och Tyskland har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i Nordsjön. Den 7 februari 2017 lämnade de medlemsstaterna, efter att ha samrått med rådgivande nämnden för Nordsjön och med rådgivande nämnden för pelagiska arter, in en gemensam rekommendation om en teknisk åtgärd.

(5)

I den gemensamma rekommendationen föreslås bland annat en ändring av delegerad förordning (EU) nr 1395/2014 så att den även omfattar ett undantag från artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr 850/98 (3), vilken innehåller ett förbud mot användning av vissa fiskeredskap i ett område utmed Danmarks Nordsjökust.

(6)

Förbudet i artikel 21.3 i förordning (EG) nr 850/98 infördes för att skydda sill som fångas som bifångst i fisket efter skarpsill.

(7)

Enligt de samråd som hållits av de berörda medlemsstaterna är andelen sill i de fångstprover som tagits inom det relevanta området för närvarande mindre än andelen sill i de fångstprover som tagits utanför området. Samråden visade att det förbud som införs genom artikel 21.3 i förordning (EG) nr 850/98 för närvarande hämmar den flexibilitet som krävs för att fartygen ska kunna fiska på de platser där de bäst kan minska andelen oönskade bifångster.

(8)

Vetenskapliga inlägg har inkommit från relevanta vetenskapliga organ och har gåtts igenom av Internationella havsforskningsrådet (Ices). Den 28 februari 2017 sammanträdde expertgruppen för fiske och vattenbruk och de berörda åtgärderna diskuterades.

(9)

Ices anger (4) att viktandelen sill som fångats vid experimentellt fiske efter skarpsill var större utanför än inom skarpsillsboxen, men att det inte var någon skillnad om andelen mäts i antal fiskar. På grundval av detta anses fiske inom skarpsillsboxen kunna minska andelen oönskade fångster av sill (i vikt) på samma sätt som fisket utanför boxen. Ices anger att det inte är troligt att ett upphävande av förbudet inom boxen får effekter på bestånden av sill och skarpsill. Ices anser att det inte finns något behov av att ytterligare utvärdera skarpsillsboxen då övriga förvaltningsåtgärder är tillräckliga för att kontrollera bifångsterna av sill.

(10)

De åtgärder som ingår i den gemensamma rekommendationen är förenliga med artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och kan införlivas med delegerad förordning (EU) nr 1395/2014.

(11)

Delegerad förordning (EU) nr 1395/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar den ekonomiska verksamhet som är knuten till unionsfartygens planering av fiskeåret, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.