30.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/8

(1)

Penningmarknadsfonder erbjuder kortfristig finansiering till finansiella institut, företag och stater. Genom att tillhandahålla finansiering till sådana enheter bidrar penningmarknadsfonderna till att finansiera unionens ekonomi. Dessa enheter använder sina investeringar i penningmarknadsfonder som ett effektivt sätt att sprida sin kreditrisk och exponering, i stället för att enbart förlita sig på bankinlåning.

(2)

På efterfrågesidan erbjuder penningmarknadsfonder ett verktyg för kortfristig penninghantering som ger en hög grad av likviditet, diversifiering och stabilt värde på det investerade kapitalet, kombinerat med en marknadsbaserad avkastning. Penningmarknadsfonder används främst av företag som vill investera sina överskottsmedel under en kortare tid. Penningmarknadsfonder utgör därför en viktig länk mellan efterfrågan och tillgången på kortfristiga pengar.

(3)

Händelser som inträffade under finanskrisen har belyst flera egenskaper hos penningmarknadsfonder som gör dem sårbara när förhållandena är svåra på finansmarknaderna och situationer när penningmarknadsfonderna skulle kunna sprida eller förstärka risker i hela finanssystemet. När priserna på en tillgång i vilken en penningmarknadsfond har investerat börjar falla, i synnerhet under stressade marknadsförhållanden, kan penningmarknadsfonden inte alltid hålla sitt löfte att lösa in andelar eller aktier omedelbart och behålla grundvärdet på de andelar eller aktier som penningmarknadsfonden emitterat till investerarna. Enligt rådet för finansiell stabilitet (FSB) och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) kan denna situation vara särskilt allvarlig för penningmarknadsfonder med fast eller stabilt nettotillgångsvärde och skulle kunna utlösa betydande och plötsliga begäran om inlösen, vilket i sin tur skulle kunna leda till mer omfattande makroekonomiska konsekvenser.

(4)

Stora begäran om inlösen skulle kunna tvinga penningmarknadsfonderna att sälja en del av sina investeringstillgångar på en fallande marknad, vilket potentiellt skulle kunna spä på en likviditetskris. Under sådana omständigheter kan penningmarknadens emittenter drabbas av allvarliga finansieringssvårigheter om marknaderna för företagscertifikat och andra penningmarknadsinstrument sinar. Detta kan i sin tur sprida sig inom marknaden för kortfristig finansiering och leda till direkta och stora problem för finansieringen av finansiella institut, företag och stater, och därmed ekonomin.

(5)

Kapitalförvaltare som har stöd av sponsorer kan besluta om tillskott av diskretionära medel för att upprätthålla sina penningmarknadsfonders likviditet och stabilitet. Sponsorer tvingas dock ofta ge tillskott till sina penningmarknadsfonder som förlorar i värde på grund av ryktesrisken och rädsla för att paniken ska sprida sig till sponsorernas övriga verksamhet. Tillskottet kan, beroende på fondens storlek och inlösentrycket, uppgå till summor som överskrider sponsorns tillgängliga reserver. En penningmarknadsfond bör därför inte ta emot externt tillskott.

(6)

För att bevara integriteten och stabiliteten på den inre marknaden krävs regler för driften av penningmarknadsfonder, i synnerhet när det gäller sammansättningen av penningmarknadsfondernas portfölj. Dessa regler syftar till att göra penningmarknadsfonderna mer motståndskraftiga och begränsa spridningskanalerna. Enhetliga regler i hela unionen krävs för att säkerställa att penningmarknadsfonderna kan tillgodose begäran om inlösen från investerarna, i synnerhet under stressade marknadssituationer. Enhetliga regler för penningmarknadsfondernas portfölj krävs också för att säkerställa att penningmarknadsfonderna klarar betydande och plötsliga inlösensorder från en stor grupp investerare.

(7)

Enhetliga regler om penningmarknadsfonder är även nödvändiga för att säkerställa en väl fungerande kortfristig finansieringsmarknad för finansiella institut, företagsemittenter av kortfristiga skulder och stater. De är också nödvändiga för att säkerställa lika behandling av investerare i penningmarknadsfonder och för att undvika att de som löser in sina andelar sent missgynnas om inlösen stoppas tillfälligt eller om en penningmarknadsfond måste likvideras.

(8)

Det är nödvändigt med en harmonisering av tillsynskraven när det gäller penningmarknadsfonder, med tydliga regler som anger penningmarknadsfondernas och deras förvaltares direkta skyldigheter i hela unionen. En sådan harmonisering skulle förstärka penningmarknadsfondernas stabilitet som källa till kortfristig finansiering för stater och företagssektorn i hela unionen. Det skulle också säkerställa att penningmarknadsfonder fortsätter att vara ett pålitligt verktyg för industrins penninghanteringsbehov inom unionen.

(9)

De riktlinjer för en gemensam definition av europeiska penningmarknadsfonder som antogs av Europeiska värdepapperstillsynskommittén den 19 maj 2010 för att skapa lika villkor för penningmarknadsfonder inom unionen hade ett år efter det att de trätt i kraft endast tillämpats av tolv medlemsstater, vilket visar att det fortfarande finns skillnader mellan de nationella reglerna. Olika nationella strategier löser inte problemet med sårbarheten hos penningmarknaderna i unionen och minskar inte spridningsrisken, vilken därmed äventyrar den inre marknadens funktion och stabilitet. Detta blev tydligt under finanskrisen. De gemensamma regler för penningmarknadsfonder som ges i denna förordning syftar därför till att skapa en hög skyddsnivå för investerare, och skulle förhindra och minska eventuella spridningsrisker till följd av eventuella uttagsanstormningar när det gäller penningmarknadsfonder.

(10)

I avsaknad av en förordning om penningmarknadsfonder skulle olika slags åtgärder kunna fortsätta att antas på nationell nivå. Sådana åtgärder skulle kunna fortsätta att förorsaka betydande snedvridning av konkurrensen till följd av stora skillnader i de grundläggande standarderna för investeringsskydd. Olika krav på portföljsammansättning, godtagbara tillgångar, tillgångarnas löptid, likviditet och diversifiering, samt kreditkvaliteten hos emittenter och penningmarknadsinstrument leder till olika nivåer av investerarskydd på grund av de olika risknivåer som kopplas till det investeringsförslag som förknippas med en penningmarknadsfond. Det är därför nödvändigt att anta en enhetlig uppsättning regler för att undvika spridning till marknaden för kortfristig finansiering, vilket skulle äventyra stabiliteten på unionens finansmarknad. I syfte att minska systemrisken bör penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde endast få drivas i unionen såsom statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde (public debt CNAV MMF).

(11)

De nya reglerna för penningmarknadsfonder bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (4) som utgör de rättsliga ramar som styr etableringen, förvaltningen och marknadsföringen av företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (UCITS-fonder) och också på Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (5), som utgör de rättsliga ramar som styr etableringen, förvaltningen och marknadsföringen av alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) i unionen.

(12)

Inom unionen kan företag för kollektiva investeringar fungera som UCITS-fonder som förvaltas av UCITS-förvaltningsbolag eller UCITS-investeringsbolag som auktoriserats enligt direktiv 2009/65/EG eller som AIF-fonder som förvaltas av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som auktoriserats eller registrerats enligt direktiv 2011/61/EU. De nya reglerna om penningmarknadsfonder bygger på de befintliga rättsliga ramar som upprättas genom dessa direktiv inbegripet de akter som antagits för tillämpningen av dem, och bör tillämpas i tillägg till dessa direktiv. Dessutom bör de förvaltnings- och marknadsföringsregler som fastställs i de befintliga rättsliga ramarna tillämpas på penningmarknadsfonder baserat på om de är UCITS-fonder eller AIF-fonder. På samma sätt bör reglerna för tillhandahållande av tjänster över gränserna och etableringsfriheten i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU tillämpas på penningmarknadsfondernas gränsöverskridande verksamheter. Samtidigt bör tillämpningen av ett antal regler som rör UCITS-fondernas placeringsbestämmelser som anges i kapitel VII i direktiv 2009/65/EG uttryckligen upphöra.

(13)

Harmoniserade regler bör gälla för företag för kollektiva investeringar vars egenskaper motsvarar egenskaperna hos penningmarknadsfonder. Efterlevnad av de nya reglerna för penningmarknadsfonder bör vara obligatorisk för UCITS-fonder och AIF-fonder som har målet att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntorna eller bevara värdet av investeringen och som strävar efter att uppnå dessa mål genom att investera i kortfristiga tillgångar, till exempel penningmarknadsinstrument eller inlåning, eller att ingå omvända repor eller vissa derivatkontrakt med enda syfte att säkra inneboende risker i andra investeringar i fonden.

(14)

Penningmarknadsfondernas särskilda karaktär är resultatet av kombinationen av de tillgångar i vilka de investerar och de mål de eftersträvar. Målet att erbjuda avkastning i linje med penningmarknadsräntan och målet att bevara värdet på en investering utesluter inte varandra. En penningmarknadsfond kan ha antingen ett av målen eller båda målen samtidigt.

(15)

Målet att erbjuda avkastning i linje med penningmarknadsräntan bör tolkas i en vidare mening. Den förutspådda avkastningen behöver inte ligga perfekt i linje med Eonia, Libor, Euribor eller någon annan relevant penningmarknadsränta. Ett mål om att överträffa penningmarknadsräntan med en liten marginal bör inte leda till att en UCITS-fond eller AIF-fond ställs utanför räckvidden för de nya enhetliga reglerna i denna förordning.

(16)

Målet att bevara investeringens värde ska inte uppfattas som att en fond utlovar en kapitalgaranti. Det ska uppfattas som ett mål som en UCITS-fond eller AIF-fond strävar efter. Om värdet på investeringarna skulle falla betyder det inte att företaget för kollektiva investeringar har ändrat sitt mål att bevara värdet på en investering.

(17)

Det är viktigt att UCITS-fonder och AIF-fonder som har penningmarknadsfondens egenskaper identifieras som penningmarknadsfonder, och att deras kapacitet att fortlöpande efterleva de nya enhetliga reglerna om penningmarknadsfonder uttryckligen verifieras. Av det skälet bör behöriga myndigheter auktorisera penningmarknadsfonder. För UCITS-fonder bör auktoriseringen som penningmarknadsfond vara en del av auktoriseringen som UCITS-fonder i enlighet med det harmoniserade förfarandet enligt direktiv 2009/65/EG. Eftersom AIF-fonder inte omfattas av det harmoniserade auktoriserings- och tillsynsförfarandet i direktiv 2011/61/EU, måste gemensamma grundregler för auktorisering som speglar de befintliga harmoniserade reglerna för UCITS-fonder införas. Ett sådant förfarande bör säkerställa att förvaltaren av en AIF-fond som auktoriseras som en penningmarknadsfond är en AIF-förvaltare som är auktoriserad i enlighet med direktiv 2011/61/EU.

(18)

För att säkerställa att alla företag för kollektiva investeringar som uppvisar penningmarknadsfondens egenskaper omfattas av de nya gemensamma reglerna för penningmarknadsfonder bör användning av beteckningen penningmarknadsfond eller någon annan beteckning som skulle tyda på att ett företag för kollektiva investeringar delar penningmarknadsfondens egenskaper förbjudas, om inte detta företag är auktoriserat som en penningmarknadsfond enligt denna förordning. För att förhindra att denna förordnings regler för penningmarknadsfonder kringgås bör behöriga myndigheter övervaka den marknadspraxis som företag för kollektiva investeringar etablerat eller marknadsför i sin jurisdiktion för att verifiera att de inte missbrukar beteckningen penningmarknadsfond eller antyder att de är en penningmarknadsfond utan att följa de nya rättsliga ramarna.

(19)

UCITS-fonder och AIF-fonder kan ha olika juridisk form som inte nödvändigtvis innebär att de är juridiska personer, och därför bör de bestämmelser i denna förordning som kräver att penningmarknadsfonder vidtar åtgärder även uppfattas så att de avser penningmarknadsfondens förvaltare, om penningmarknadsfonden i fråga är bildad som en UCITS-fond eller en AIF-fond som inte kan agera på egen hand eftersom den inte är en juridisk person.

(20)

Regler om penningmarknadsfondens portfölj bör tydligt identifiera godtagbara tillgångskategorier för penningmarknadsfonder och de villkor som gäller för att de ska bli godtagbara. För att säkerställa penningmarknadsfondernas integritet är det också önskvärt att penningmarknadsfonder förbjuds att utföra vissa finansiella transaktioner som skulle äventyra deras placeringsinriktning och mål.

(21)

Penningmarknadsinstrument är överlåtbara instrument som normalt handlas på penningmarknaden, däribland statsskuldsväxlar, kommunala skuldväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat, bankaccepter och omsättningsbara medel- eller kortfristiga skuldväxlar. Penningmarknadsinstrument bör vara godtagbara investeringar för penningmarknadsfonder endast om de uppfyller löptidsgränserna och anses av penningmarknadsfonden hålla hög kreditkvalitet.

(22)

Utöver det fall då en penningmarknadsfond investerar i bankinlåning i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning bör det vara möjligt att ge en penningmarknadsfond tillåtelse att inneha kompletterande likvida tillgångar, såsom pengar på ett bankkonto som är tillgängliga när som helst. Att inneha kompletterande likvida tillgångar skulle kunna vara motiverat bland annat för att täcka löpande eller exceptionella betalningar, och vid försäljningar, under den tid som krävs för att återinvestera i godtagbara tillgångar.

(23)

Värdepapperiseringar och penningmarknadslån med tillgångar som säkerhet (asset-backed commercial paper, ABCP-papper) bör betraktas som godtagbara i den mån de uppfyller vissa krav. Eftersom vissa värdepapperiseringar under krisen var särskilt instabila, bör vissa kvalitetskriterier införas på värdepapperiseringar och ABCP-papper för att endast de värdepapperiseringar och ABCP-papper som fungerar väl bör vara godtagbara. Fram till dess att Europaparlamentets och rådets förordning för enkel, transparent och standardiserad (STS) värdepapperisering som läggs fram (den föreslagna förordningen om STS-värdepapperisering) antas och blir tillämplig för denna förordning bör penningmarknadsfonderna tillåtas att investera i värdepapperiseringar och ABCP-papper upp till en gräns på 15 % av sina tillgångar. Kommissionen bör anta en delegerad akt för att säkerställa att kriterierna som identifierar STS-värdepapperisering tillämpas vid tillämpningen av denna förordning. När den delegerade akten väl är tillämplig bör penningmarknadsfonderna vara tillåtna att investera i värdepapperiseringar och ABCP-papper upp till en gräns på 20 % av sina tillgångar, varigenom upp till 15 % bör kunna investeras i värdepapperiseringar och ABCP-papper som inte är STS.

(24)

En penningmarknadsfond bör endast tillåtas placera i inlåning om den kan ta ut banktillgodohavanden när som helst. Den faktiska möjligheten att ta ut pengarna påverkas negativt om uttagsavgiften för ett förtida uttag är så hög att den överstiger den upplupna räntan före uttag. Av det skälet bör penningmarknadsfonder vara försiktiga med inlåning i kreditinstitut som tar ut uttagsavgifter över genomsnittet och med alltför lång inlåning om detta resulterar i för höga uttagsavgifter.

(25)

För att beakta skillnaderna i bankstrukturer på olika håll i unionen, särskilt i mindre medlemsstater eller i medlemsstater där banksektorn är mycket koncentrerad och det därför vore ekonomiskt ofördelaktigt för en penningmarknadsfond att utnyttja tjänsterna hos ett kreditinstitut i en annan medlemsstat, till exempel om det skulle kräva en valutaväxling med alla därmed förknippade kostnader och risker, bör viss flexibilitet tillåtas när det gäller diversifieringskravet för inlåning i samma kreditinstitut.

(26)

Finansiella derivatinstrument bör endast vara godtagbara som investeringar för en penningmarknadsfond om syftet är att säkra ränte- och valutarisk, och bör endast ha räntor, växelkurser, valutor eller index som underliggande instrument. Användning av derivat för andra syften eller som har någon annan underliggande tillgång bör förbjudas. Derivat bör endast användas som ett komplement till penningmarknadsfondens strategi och inte som ett huvudsakligt verktyg för att uppnå fondens mål. Om en penningmarknadsfond investerar i tillgångar i en annan valuta än fondens valuta förväntas förvaltaren av penningmarknadsfonden säkra hela valutariskexponeringen, inklusive via derivat. Penningmarknadsfonder bör ha rätt att investera i finansiella derivatinstrument om det berörda instrumentet handlas på en sådan reglerad marknad som anges i artikel 50.1 a, b eller c i direktiv 2009/65/EG eller handlas OTC under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(27)

Omvända repor bör kunna användas av penningmarknadsfonder som ett sätt att investera överskottsmedel på mycket kortfristig basis, förutsatt att positionen är fullt säkerställd. För att skydda investerarnas intressen måste det säkerställas att den säkerhet som ställs inom ramen för den omvända repan är av hög kvalitet och inte uppvisar en hög korrelation med hur det går för motparten i syfte att undvika negativa effekter vid fallissemang för motparten. Dessutom bör en penningmarknadsfond tillåtas att investera i omvända repor upp till en gräns på 10 % av sina tillgångar. Andra effektiva portföljförvaltningstekniker, däribland utlåning och lån av värdepapper, bör inte användas av en penningmarknadsfond, eftersom de kan påverka penningmarknadsfondens möjligheter att uppnå sina investeringsmål.

(28)

För att begränsa penningmarknadsfondernas risktagande måste motpartsrisken minskas genom att penningmarknadsfondernas portföljer omfattas av tydliga diversifieringskrav. Därför bör omvända repor vara fullt säkerställda och för att begränsa den operativa risken bör en enskild motpart i omvända repor inte stå för mer än 15 % av en penningmarknadsfonds tillgångar. Alla OTC-derivat bör omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (6).

(29)

Av försiktighetsskäl och för att undvika att en penningmarknadsfond utövar väsentligt inflytande över ledningen hos en emittent måste alltför stor koncentration av en penningmarknadsfond i investeringar från samma emittent undvikas.

(30)

Penningmarknadsfonder som enbart fungerar som sparplaner för anställda bör kunna avvika från vissa krav som gäller för investeringarna i andra penningmarknadsfonder i den mån deltagarna i sådana planer, som är fysiska personer, omfattas av restriktiva inlösensvillkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen utan i stället relaterade till särskilda och fördefinierade livshändelser, såsom pensionering, och andra särskilda omständigheter, såsom bland annat förvärv av permanentbostad, skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet. Det är viktigt för anställda att kunna investera i penningmarknadsfonder som anses vara en av de säkraste kortfristiga investeringarna. Ett sådant undantag äventyrar inte denna förordnings mål att säkerställa finansiell stabilitet eftersom anställda som investerar i penningmarknadsfonder via sparplaner för anställda inte kan lösa in sina investeringar på begäran. Inlösen är endast möjligt vid vissa i förväg definierade livshändelser. Därför kan de anställda, inte ens under stressade marknadsförhållanden, lösa in sina investeringar i penningmarknadsfonder.

(31)

Penningmarknadsfonder bör ha en skyldighet att investera i godtagbara tillgångar av hög kvalitet. Därför bör en penningmarknadsfond ha ett ansvarsfullt förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning för att fastställa kreditkvaliteten hos de penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper i vilka de avser investera. I enlighet med unionsrätten som begränsar alltför stor förlitan på kreditbetyg är det viktigt att penningmarknadsfonder undviker att mekaniskt och i alltför hög grad förlita sig på kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg. Penningmarknadsfonder bör kunna använda kreditbetyg som ett komplement till sin egen bedömning av kvaliteten på godtagbara tillgångar. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör göra en ny bedömning av penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper så snart det sker en väsentlig förändring, särskilt när en förvaltare av en penningmarknadsfond uppmärksammar att ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering eller ett ABCP-papper nedgraderats till under de två högsta kortfristiga kreditvärderingarna som ges av ett kreditvärderingsinstitut som regleras och certifieras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 (7). Därför bör förvaltaren av en penningmarknadsfond kunna inrätta ett internt förfarande för att välja kreditvärderingsinstitut som är lämpade för penningmarknadsfondens specifika investeringsportfölj och för att avgöra hur ofta penningmarknadsfonden bör kontrollera kreditbetygen från dessa kreditvärderingsinstitut. Valet av kreditvärderingsinstitut bör förbli konsekvent över tiden.

(32)

Med hänsyn till det arbete som utförts inom såväl internationella organ, exempelvis Iosco och FSB, som unionsrätten, inbegripet förordning (EG) nr 1060/2009 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU (8), för att minska investerares alltför stora förlitan på kreditbetyg, är det inte lämpligt att uttryckligen förbjuda vare sig penningmarknadsfonder eller någon annan produkt, att be om eller finansiera ett externt kreditbetyg.

(33)

I syfte att säkerställa att penningmarknadsfondernas förvaltare inte använder olika bedömningskriterier för att utvärdera kreditkvaliteten hos ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering eller ett ABCP-papper och på så sätt tillskriver samma instrument olika riskegenskaper måste alla förvaltare av penningmarknadsfonder förlita sig på samma kriterier. Därför bör minimikriterierna för bedömningen av ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering och ett ABCP-papper harmoniseras. Exempel på interna kriterier för kreditkvalitetsbedömning är kvantitativa mått på instrumentets emittent, till exempel nyckeltal, balansräkningsdynamik och lönsamhetsriktlinjer, som vart och ett utvärderas och jämförs med dem för likvärdiga företag och koncerner i samma bransch, kvalitativa mått på instrumentets emittent, till exempel ledningens effektivitet och företagsstrategi, som vart och ett analyseras i syfte att fastställa att emittentens övergripande strategi inte påverkar den framtida kreditkvaliteten negativt. Ett positivt resultat av den interna kreditkvalitetsbedömningen bör spegla att emittenten av instrumentet har tillräcklig kreditvärdighet och att instrumenten har tillräcklig kreditkvalitet.

(34)

För att kunna utarbeta ett transparent och konsekvent förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning bör förvaltaren av penningmarknadsfonden dokumentera förfarandet och kreditkvalitetsbedömningarna. Det kravet bör säkerställa att förfarandet alltid följer en uppsättning tydliga regler som kan övervakas och att de metoder som används på begäran meddelas investerarna och de behöriga myndigheterna i enlighet med denna förordning.

(35)

För att minska portföljrisken för penningmarknadsfonder är det viktigt att ange löptidsbegränsningar samt maxgränser för tillåten vägd genomsnittlig löptid (weighted average maturity, WAM) och tillåten vägd genomsnittlig livslängd (weighted average life, WAL).

(36)

Vägd genomsnittlig löptid används för att mäta en penningmarknadsfonds känslighet för förändringar i penningmarknadsräntor. När förvaltare av penningmarknadsfonder fastställer den vägda genomsnittliga löptiden bör de ta hänsyn till effekterna av finansiella derivatinstrument, inlåning, repor och omvända repor och låta dem återspeglas i penningmarknadsfondens ränterisk. När en penningmarknadsfond ingår en swapptransaktion för att få exponering mot ett instrument med fast ränta i stället för rörlig ränta bör detta faktum tas med i beräkningen när den vägda genomsnittliga löptiden fastställs.

(37)

Vägd genomsnittlig livslängd används för att mäta kreditrisken i en penningmarknadsfonds portfölj, eftersom ju längre återbetalningen av kapitalbeloppet dröjer, desto högre är kreditrisken. Vägd genomsnittlig livslängd används också för att begränsa likviditetsrisken i en penningmarknadsfond. Till skillnad från beräkningen av vägd genomsnittlig löptid för ett värdepapper med rörlig ränta och strukturerade finansiella instrument kan man i beräkningar av vägd genomsnittlig livslängd inte använda de datum då räntan fastställs, och i stället används det finansiella instrumentets fastställda slutliga förfallodag. Den löptid som används för att beräkna den vägda genomsnittliga livslängden är den återstående löptiden till den lagliga inlösendagen, eftersom det är det enda datum då förvaltningsbolaget rimligtvis kan förvänta sig att instrumentet återbetalats. På grund av den särskilda karaktären hos de underliggande tillgångarna för vissa värdepapperiseringar och ABCP-papper, bör vägd genomsnittlig livslängd i fallet med amorterande instrument kunna grundas på löptidsberäkningen endera för den avtalsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument eller amorteringsprofilen för de underliggande tillgångar från vilka kassaflödet för inlösen av sådana instrument härrör.

(38)

För att stärka penningmarknadsfondernas kapacitet att klara begäran om inlösen och förhindra att penningmarknadsfondernas tillgångar likvideras till kraftigt nedsatta priser bör penningmarknadsfonder alltid ha ett minimibelopp i likvida tillgångar som förfaller på daglig basis eller veckobasis. Tillgångar som förfaller på daglig basis bör vara tillgångar såsom likvida medel, värdepapper som förfaller inom en arbetsdag och omvända repor. Tillgångar som förfaller på veckobasis bör vara tillgångar såsom likvida medel, värdepapper som förfaller inom en vecka och omvända repor. I fallet med statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde bör en begränsad procentandel statspapper med en återstående löptid på upp till 190 dagar som kan avvecklas inom en arbetsdag också räknas in i de veckovisa likviditetskraven. I fallet med penningmarknadsfonder med rörligt nettotillgångsvärde bör en begränsad procentandel av penningmarknadsinstrument eller andelar i godtagbara penningmarknadsfonder kunna räknas med i de veckovisa likviditetskraven förutsatt att de kan avvecklas inom fem arbetsdagar. För att beräkna andelen tillgångar som förfaller på daglig basis eller veckobasis bör tillgångens lagliga inlösendag användas. Möjligheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond att säga upp ett kontrakt på kort sikt kan tas med i beräkningen. Om till exempel en omvänd repa kan sägas upp med en arbetsdags varsel bör den betraktas som en tillgång som förfaller på daglig basis. Om förvaltaren har möjlighet att ta ut pengar från ett inlåningskonto med en arbetsdags varsel kan det räknas som en tillgång som förfaller på daglig basis. När ett finansiellt instrument innehåller en säljoption och denna kan lösas in på daglig basis eller inom fem arbetsdagar och säljoptionens lösenpris ligger nära instrumentets förväntade värde bör detta instrument räknas som en tillgång som förfaller på daglig basis respektive veckobasis.

(39)

Eftersom penningmarknadsfonder kan investera i tillgångar med olika löptider är det viktigt för investerare att kunna skilja mellan olika penningmarknadsfondskategorier. Därför bör en penningmarknadsfond klassificeras som antingen en kortfristig penningmarknadsfond eller som en standardiserad penningmarknadsfond. Kortfristiga penningmarknadsfonder har som mål att erbjuda en avkastning i nivå med gällande penningsmarknadsräntor och samtidigt säkerställa högsta möjliga säkerhet för investerarna. Med korta vägd genomsnittlig löptid och vägd genomsnittlig livslängd hålls löptidsrisken och kreditrisken i kortfristiga penningmarknadsfonder på en låg nivå.

(40)

Standardiserade penningmarknadsfonder har som mål att erbjuda en avkastning som ligger något över penningmarknadens avkastning, och investerar därför i tillgångar med förlängd löptid. För att uppnå denna överavkastning bör standardiserade penningmarknadsfonder tillåtas tillämpa utökade limiter för portföljens risk, till exempel vägd genomsnittlig löptid och vägd genomsnittlig livslängd.

(41)

Enligt artikel 84 i direktiv 2009/65/EG har förvaltare av penningmarknadsfonder som är UCITS-fonder möjlighet att i undantagsfall och om omständigheterna så kräver tillfälligt stoppa inlösen. Enligt artikel 16 i direktiv 2011/61/EU och artikel 47 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 (9) kan förvaltare av penningmarknadsfonder som är AIF-fonder använda särskilda arrangemang för att hantera en oförmodat uppkommen illikviditet hos fondens tillgångar.

(42)

För att säkerställa lämplig likviditetshantering bör penningmarknadsfonden upprätta sunda strategier och förfaranden för att lära känna sina investerare. De strategier som förvaltaren av en penningmarknadsfond inför bör hjälpa till att skapa en förståelse för penningmarknadsfondens investerarbas så att omfattande inlösen kan förutses. För att undvika att en penningmarknadsfond ställs inför plötsliga omfattande inlösen bör stora investerare som utgör en stor andel av penningmarknadsfondens tillgångar särskilt observeras, till exempel en investerare som har en större andel av tillgångarna än vad som förfaller på daglig basis. Förvaltaren av en penningmarknadsfond bör om möjligt undersöka sina investerares identitet, även om de representeras av förvaltarkonton, portaler eller andra indirekta köpare.

(43)

Som en del av ansvarsfull riskhantering bör penningmarknadsfonder utföra stresstester minst varje halvår. Förvaltare av penningmarknadsfonder förväntas agera i syfte att stärka penningmarknadsfondens stabilitet om resultaten av stresstesterna visar att det finns sårbarheter.

(44)

För att spegla det verkliga värdet av tillgångarna bör marknadsvärdering vara den värderingsmetod som används i första hand. En förvaltare av en penningmarknadsfond bör inte ha rätt att använda modellvärdering som värderingsmetod om marknadsvärdering ger ett tillförlitligt värde på tillgången, eftersom modellvärdering oftast ger en mindre korrekt värdering. Statsskuldsväxlar, kommunala skuldväxlar och omsättningsbara medel och kortfristiga skuldväxlar är i allmänhet de tillgångar som förväntas ha en tillförlitlig marknadsvärdering. Vid värdering av företagscertifikat eller bankcertifikat bör förvaltaren av penningmarknadsfond kontrollera om det finns ett korrekt pris på sekundärmarknaden. Återköpspriset som emittenten erbjuder bör också anses representera en bra uppskattning av ett företagscertifikats värde. Vissa tillgångar är ofrånkomligen svåra att värdera på grundval av marknadspris, till exempel vissa OTC-derivat där handeln är tunn. När detta är fallet och när marknadsvärderingen inte ger ett tillförlitligt värde på tillgångarna bör förvaltaren av penningmarknadsfonden ange ett rimligt värde på tillgången med hjälp av modellvärdering, till exempel genom att använda marknadsdata såsom avkastning på jämförbara emissioner eller jämförbara emittenter eller genom att diskontera tillgångarnas kassaflöden. Modellvärdering använder finansiella modeller för att tillskriva en tillgång ett rimligt värde. Sådana modeller kan till exempel utvecklas av penningmarknadsfonden själv, eller penningmarknadsfonden kan utnyttja existerande modeller från externa parter såsom dataförsäljare.

(45)

Statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde har som mål att bevara investeringens kapital och samtidigt upprätthålla en hög likviditet. Majoriteten av statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde har ett fastställt nettotillgångsvärde per andel eller aktie, t.ex. 1 EUR, 1 USD eller 1 GBP, när de ger utdelning till investerarna. Övriga statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ackumulerar inkomsten i fondens nettotillgångsvärde, samtidigt som tillgångarnas inneboende värde bevaras på en konstant nivå.

(46)

För att beakta särdragen i statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde bör de också tillåtas att använda den internationellt vedertagna nettokostnadsmetoden enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits av unionen för vissa tillgångar. För att säkerställa ständig övervakning av skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och nettotillgångsvärdet per andel eller aktie, bör dock statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde även beräkna värdet på sina tillgångar på grundval av marknadsvärdering- eller modellvärdering.

(47)

Eftersom en penningmarknadsfond bör publicera ett nettotillgångsvärde som speglar alla rörelser i värdet på tillgångarna bör det nettotillgångsvärde som publiceras avrundas högst till närmaste baspunkt eller motsvarande. När nettotillgångsvärdet publiceras i en viss valuta, till exempel 1 EUR, betyder det att värdeförändringen bör anges i steg om 0,0001 EUR. Om nettotillgångsvärdet är 100 EUR bör värdeförändringen anges i steg om 0,01 EUR. Om penningmarknadsfonden är en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde bör penningmarknadsfonden dessutom kunna publicera det fasta nettotillgångsvärdet och skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet och nettotillgångsvärdet. I så fall beräknas det fasta nettotillgångsvärdet genom att avrunda nettotillgångsvärdet till närmaste cent för ett nettotillgångsvärde på 1 EUR (varje rörelse på 0,01 EUR).

(48)

För att kunna begränsa kundernas eventuella inlösen i tider av kraftig marknadsstress, bör statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde införa bestämmelser om likviditetsavgifter och inlösenspärrar för att säkerställa investerarskydd och förhindra en ”först till kvarn-fördel”. Likviditetsavgiften bör på ett adekvat sätt spegla kostnaden för att skaffa fram likviditeten och bör inte vara en straffavgift som täcker förluster som drabbat andra investerare till följd av inlösen.

(49)

Externa tillskott till en penningmarknadsfond som syftar till att bibehålla eller som faktiskt bibehåller likviditeten eller stabiliteten ökar spridningsrisken mellan sektorn för penningmarknadsfonder och resten av finanssektorn. Tredje parter, inbegripet kreditinstitut, andra finansiella institut eller rättsliga enheter i samma koncern som penningmarknadsfonden, som gör sådana tillskott skulle kunna ha ett intresse av att göra det, antingen på grund av att de har ett ekonomiskt intresse i det förvaltningsbolag som förvaltar penningmarknadsfonden eller för att de vill undvika att skadas om det uppstår ett rykte som förknippar deras namn med en penningmarknadsfond i fallissemang. Eftersom de tredje parterna inte alltid uttryckligen åtagit sig att tillhandahålla eller garantera tillskott råder osäkerhet om sådana tillskott kommer att beviljas när penningmarknadsfonden behöver det. Eftersom tillskottet från sponsorn är diskretionärt bidrar dessa fall till osäkerheten hos marknadens aktörer om vem som ska bära penningmarknadsfondens förluster när de uppkommer. Den osäkerheten innebär sannolikt att penningmarknadsfonderna blir ännu mer sårbara för uttagsanstormningar under perioder med finansiell instabilitet, när bredare finansiella risker är som mest uttalade och när oro uppkommer för sponsorernas hälsa och deras förmåga att tillhandahålla tillskott till sina närstående penningmarknadsfonder. Av dessa skäl bör externa tillskott till penningmarknadsfonder vara förbjudna.

(50)

Före en investering bör de som investerar i en penningmarknadsfond få tydlig information om huruvida penningmarknadsfonden är av kortfristigt eller av standardiserat slag, och om den är en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde, en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde. För att undvika felriktade förväntningar från investeraren bör det också anges tydligt i alla marknadsföringsdokument att en penningmarknadsfond inte är ett garanterat investeringsinstrument. Penningmarknadsfonder bör också tillhandahålla viss annan information till investerarna på veckobasis, inbegripet löptidsfördelning, kreditprofilen och uppgifter om de tio största innehaven i penningmarknadsfonden.

(51)

Utöver de rapporter som redan krävs enligt direktiv 2009/65/EG eller 2011/61/EU, och för att säkerställa att behöriga myndigheter ska kunna upptäcka, övervaka och reagera på risker på marknaden för penningmarknadsfonder, bör penningmarknadsfonder överlämna en detaljerad förteckning med information till sina behöriga myndigheter om penningmarknadsfonden, inbegripet typen och särdragen hos penningmarknadsfonden, portföljindikatorer och information om tillgångarna i portföljen. Behöriga myndigheter bör samla in dessa uppgifter på ett enhetligt sätt i hela unionen, i syfte att inhämta viktiga kunskaper om utvecklingen på marknaden för penningmarknadsfonder. För att underlätta en kollektiv analys av presumtiva konsekvenser av marknaden för penningmarknadsfonder i unionen bör sådana uppgifter överföras till den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma) inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (10) som bör upprätta en central databas över penningmarknadsfonder.

(52)

Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden bör verifiera att en penningmarknadsfond verkligen fortgående kan efterleva denna förordning. Därför bör de behöriga myndigheterna ges alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter, inbegripet förmågan att utdöma vissa straff och åtgärder, som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning. Dessa befogenheter bör inte påverka befintliga befogenheter enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU. De behöriga myndigheterna för UCITS-fonder eller AIF-fonder bör också verifiera att alla redan befintliga företag för kollektiva investeringar som uppvisar penningmarknadsfondens egenskaper uppfyller förordningen då den träder i kraft.

(53)

I syfte att ytterligare specificera tekniska aspekter av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på införandet av korshänvisning till kriteriet för STS-värdepapperisering och ABCP-papper, avseende specificeringen av de kvantitativa och kvalitativa likviditets- och kreditkvalitetskrav som gäller för tillgångarna och avseende specificeringen av kriterierna för kreditkvalitetsbedömningar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(54)

Kommissionen bör också ges befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma bör få förtroende att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen rörande en rapporteringsmall innehållande information om penningmarknadsfonder för behöriga myndigheter.

(55)

Esma bör kunna utöva alla befogenheter som tilldelas enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU med avseende på denna förordning. Esma anförtros även uppdraget att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande.

(56)

Senast den 21 juli 2022, bör kommissionen genomföra en översyn av denna förordning. Den översynen bör bedöma de erfarenheter som samlats vid tillämpningen av denna förordning och analysera effekterna på de olika ekonomiska aspekter som kopplas till penningmarknadsfonder. Den bör också bedöma konsekvenserna för investerare, penningmarknadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder i unionen. Den bör också bedöma den roll som penningmarknadsfonder spelar för att köpa skuld som emitterats eller garanterats av medlemsstaterna, med beaktande av särdragen hos sådan skuld eftersom den spelar en central roll för att finansiera medlemsstaterna. Dessutom bör översynen beakta den rapport som avses i artikel 509.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (12), effekterna av denna förordning för kortfristiga finansieringsmarknader och regleringsutvecklingen på internationell nivå. Slutligen bör kommissionen, senast den 21 juli 2022 lägga fram en rapport om möjligheten att införa en kvot på 80 % för EU-statspapper eftersom emitteringen av kortfristig offentlig skuld i EU styrs av unionsrätten, vilket därför ur tillsynssynvinkel motiverar en förmånsbehandling jämfört med offentlig skuld som inte härrör från EU. Med tanke på att instrument för EU-baserad kortfristig offentlig skuld är knappa och att det råder osäkerhet kring hur de nyligen etablerade penningmarknadsfonderna med lågvolatilt nettotillgångsvärde kommer att utvecklas, ska kommissionen granska genomförbarheten av att införa en kvot på 80 % för EU-statspapper senast den 21 juli 2022, inbegripet en bedömning av huruvida modellen för penningmarknadsfonderna med lågvolatilt nettotillgångsvärde har blivit ett lämpligt alternativ till statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde från länder utanför EU.

(57)

De nya enhetliga reglerna för penningmarknadsfonder bör följa Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (13) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (14).

(58)

Eftersom målen för denna förordning, det vill säga att säkerställa enhetliga tillsyns-, styr- och transparenskrav för penningmarknadsfonder i hela unionen samt att åstadkomma balans mellan penningmarknadsfondernas säkerhet och tillförlitlighet å ena sidan, och väl fungerande penningmarknader och kostnader för de olika intressenterna å andra sidan, på grund av omfattningen och konsekvenserna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(59)

De nya enhetliga reglerna om penningmarknadsfonder respekterar de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och framför allt konsumentskyddet, näringsfriheten och skyddet av personuppgifter. Dessa nya enhetliga regler för penningmarknadsfonder bör tillämpas i enlighet med de rättigheterna och principerna.

a)

för vilka det krävs auktorisering eller som är auktoriserade som UCITS-fonder enligt direktiv 2009/65/EG eller som är AIF-fonder enligt direktiv 2011/61/EU,

b)

som investerar i kortfristiga tillgångar, och

c)

som har som mål, enskilt eller kumulativt, att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bibehålla värdet på investeringen.

a)

som strävar efter att bibehålla ett oförändrat nettotillgångsvärde per andel eller aktie,

b)

vars inkomst ackumuleras på daglig basis och kan betalas ut till investerarna eller användas till att köpa fler andelar eller aktier i fonden,

c)

vars tillgångar i allmänhet värderas enligt nettokostnadsmetoden och där nettotillgångsvärdet avrundas till närmaste procentenhet eller motsvarande i valutatermer, och

d)

som investerar minst 99,5 % av sina tillgångar i instrument som avses i artikel 17.7, omvända repor som säkras av statspapper enligt artikel 17.7 och i likvida medel.

a)

för UCITS-fonder, den behöriga myndigheten i UCITS-fondens hemmedlemsstat enligt artikel 97 i direktiv 2009/65/EG,

b)

för EU-baserade AIF-fonder, den behöriga myndigheten i AIF-fondens hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 p i direktiv 2011/61/EU, och

c)

för icke EU-baserade AIF-fonder, någon av följande:

a)

en försäljning från endera partens sida genom en repa där en part har avtalat om att sälja ett värdepapper till ett specificerat pris till den andra parten med åtagande från den andra parten om att vid ett senare datum sälja tillbaka värdepappret till ett annat specificerat pris, eller

b)

ingående av ett terminskontrakt eller annat derivatkontrakt där det avtalas om att sälja värdepapper till ett specificerat pris vid ett senare datum,

a)

En penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde.

b)

En statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde.

c)

En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde.

a)

Penningmarknadsfondens fondbestämmelser eller bolagsordning, inbegripet en angivelse av vilken typ av penningmarknadsfond det är med utgångspunkt i de typer som fastställs i artikel 3.1.

b)

Uppgift om penningmarknadsfondens förvaltare.

c)

Uppgift om förvaringsinstitutet.

d)

En beskrivning av, eller annan information om, penningmarknadsfonden som är tillgänglig för investerarna.

e)

En beskrivning av eller information om de arrangemang och förfaranden som behövs för att uppfylla kraven i kapitlen II–VII.

f)

Övrig information eller dokumentation som penningmarknadsfondens behöriga myndighet begär för att verifiera att kraven i denna förordning är uppfyllda.

a)

ett skriftligt avtal som ingåtts med förvaringsinstitutet,

b)

information om delegeringsarrangemang rörande portfölj- och riskhantering samt administration av AIF-fonden, och

c)

information om placeringsinriktning, riskprofil och andra egenskaper hos de penningmarknadsfonder som är AIF-fonder som AIF-förvaltaren förvaltar eller har för avsikt att förvalta.

a)

AIF-förvaltaren följer inte denna förordning.

b)

AIF-förvaltaren följer inte direktiv 2011/61/EU.

c)

AIF-förvaltaren är inte auktoriserad av den behöriga myndigheten att förvalta penningmarknadsfonder.

d)

AIF-förvaltaren har inte tillhandahållit den dokumentation som avses i punkt 2.

a)

Penningmarknadsinstrument, inbegripet finansiella instrument emitterade eller garanterade individuellt eller tillsammans av unionen, medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning eller en annan relevant internationell finansiell institution eller organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör.

b)

Godtagbara värdepapperiseringar och ABCP-papper (asset-backed commercial paper).

c)

Inlåning i kreditinstitut.

d)

Finansiella derivatinstrument.

e)

Repor som uppfyller villkoren som anges i artikel 14.

f)

Omvända repor som uppfyller villkoren som anges i artikel 15.

g)

Andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder.

a)

investera i andra tillgångar än de som avses i punkt 1,

b)

blanka något av följande instrument: penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar, ABCP-papper och andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder,

c)

ha direkt eller indirekt exponering mot aktier eller råvaror, inbegripet via derivat, certifikat som representerar dem, index som baseras på dem eller på något annat sätt eller via något annat instrument som innebära exponering mot dem,

d)

ingå avtal om värdepappersutlåning eller värdepapperslån, eller några andra avtal som skulle belasta penningmarknadsfondens tillgångar,

e)

ta upp och bevilja penninglån.

a)

Det faller inom en av de kategorier av penningmarknadsinstrument som anges i artikel 50.1 a, b, c eller h i direktiv 2009/65/EG.

b)

Det uppvisar någon av följande alternativa egenskaper:

c)

Emittenten av penningmarknadsinstrumentet och penningmarknadsinstrumentets kvalitet har getts en positiv bedömning enligt artiklarna 19–22,

d)

Om en penningmarknadsfond investerar i en värdepapperisering eller ett ABCP-papper, ska det underställas de krav som föreskrivs i artikel 11.

a)

En värdepapperisering som avses i artikel 13 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (16).

b)

Ett ABCP-papper som emitterats via ett ABCP-program som

c)

En enkel, transparent och standardiserad (STS) värdepapperisering eller ett ABCP-papper.

a)

Det lagliga inlösendatumet vid emittering för de värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a är högst två år, och den tid som återstår tills räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar.

b)

Det lagliga inlösendatumet vid emittering eller den återstående löptiden för de värdepapperiseringar eller ABCP-papper som avses i punkt 1 b och c är högst 397 dagar.

c)

De värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a och c är amorterande instrument och har en vägd genomsnittlig livslängd på högst två år.

a)

Det lagliga inlösendatumet vid emittering eller den återstående löptiden för de värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a, b och c är högst två år, och den tid som återstår tills räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar.

b)

De värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a och c är amorterande instrument och har en vägd genomsnittlig livslängd på högst två år.

a)

Krav relaterade till värdepapperiseringens enkelhet, inbegripet karaktären av äkta värdepapperisering (true sale) och iakttagande av standarder relaterade till exponeringarnas teckningsgaranti.

b)

Krav relaterade till värdepapperiseringens standardisering, inbegripet krav på bibehållande av risk.

c)

Krav relaterade till värdepapperiseringens transparens, inbegripet tillhandahållande av information till presumtiva investerare.

d)

För ABCP-papper, utöver kraven i leden a, b och c, krav relaterade till ABCP-programmets sponsor och tillskott från denna sponsor.

a)

Kontoplaceringarna ska återbetalas på begäran eller kunna tas ut när som helst.

b)

Kontoplaceringstiden ska vara högst tolv månader.

c)

Kreditinstitutet har sitt huvudkontor i en medlemsstat eller, om huvudkontoret finns i ett tredjeland, omfattas av tillsynsregler som betraktas som likvärdiga med dem som anges i unionsrätten i enlighet med det förfarande som anges i artikel 107.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

a)

Derivatinstrumentets underliggande komponenter består av räntor, växelkurser, valutor eller index som representerar någon av dessa kategorier.

b)

Derivatinstrumentet har endast till syfte att säkra de inneboende ränte- eller växelkursriskerna i penningmarknadsfondens andra investeringar.

c)

Motparterna vid affärer med OTC-derivat är institut som omfattas av reglering och tillsyn, och tillhör de kategorier som godkänts av penningmarknadsfondens behöriga myndighet.

d)

OTC-derivaten är föremål för daglig tillförlitlig och verifierbar värdering, och kan vid varje tidpunkt, på penningmarknadsfondens initiativ, säljas, lösas in eller avslutas genom en utjämnande transaktion till ett rimligt värde.

a)

Repan används tillfälligt, under högst sju arbetsdagar, endast för likviditetshanteringsändamål och inte för andra investeringsändamål än dem som avses i led c.

b)

Den motpart som erhåller de tillgångar som penningmarknadsfonden överfört som säkerhet inom ramen för repan får inte sälja, investera, pantsätta eller på annat sätt överföra dessa tillgångar utan penningmarknadsfondens förhandsgodkännande.

c)

De belopp som penningmarknadsfonden erhåller som en del av repan kan

d)

Det belopp som penningmarknadsfonden erhåller som en del av repan får inte överstiga 10 % av dess tillgångar.

e)

Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med högst två arbetsdagars varsel.

a)

Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med högst två arbetsdagars varsel.

b)

Marknadsvärdet på tillgångarna som erhålls som en del av den omvända repan är alltid minst lika med värdet på de belopp som betalas ut.

a)

De har emitterats eller garanterats av unionen, en central myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, under förutsättning att en positiv bedömning getts enligt artiklarna 19–22.

b)

De har emitterats eller garanterats av en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, under förutsättning att en positiv bedömning getts enligt artiklarna 19–22.

a)

Högst 10 % av tillgångarna i den penningmarknadsfond som investeringen avser kan, i enlighet med dess fondbestämmelser eller bolagsordning, sammanlagt investeras i andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder.

b)

Den penningmarknadsfond som investeringen avser innehar inga andelar eller aktier i den förvärvande penningmarknadsfonden.

a)

Den penningmarknadsfond som investeringen avser är auktoriserad enligt denna förordning.

b)

Om den penningmarknadsfond som investeringen avser förvaltas, antingen direkt eller indirekt eller genom delegering, av samma förvaltare som den förvärvande penningmarknadsfondens förvaltare, eller av något annat företag till vilket den förvärvande penningmarknadsfondens förvaltare är kopplad genom gemensam ledning eller kontroll, eller genom ett betydande direkt eller indirekt innehav, får förvaltaren av den penningmarknadsfond som investeringen avser, eller det andra företaget inte debitera tecknings- eller inlösenavgifter avseende den förvärvande penningmarknadsfondens investering i andelar eller aktier i den penningmarknadsfond som investeringen avser.

c)

Om en penningmarknadsfond investerar mer än 10 % av sina tillgångar i andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder ska denna penningmarknadsfond

a)

Penningmarknadsfonden marknadsförs endast via en sparplan för anställda som lyder under nationell rätt och vars investerare endast består av fysiska personer.

b)

Den sparplan för anställda som avses i led a ger endast investerare rätt att lösa in sina investeringar i enlighet med restriktiva inlösensvillkor som fastställts i nationell rätt, och som innebär att inlösen endast kan ske under vissa villkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen.

a)

Penningmarknadsfonden marknadsförs endast via en sparplan för anställda som lyder under nationell rätt och vars investerare endast består av fysiska personer.

b)

Sparplanen för anställda som avses i led a ger endast investerare rätt att lösa in sina investeringar i enlighet med restriktiva inlösensvillkor som fastställts i nationell rätt, och som innebär att inlösen endast kan ske under vissa villkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen.

a)

5 % av sina tillgångar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper från samma emittent,

b)

10 % av sina tillgångar i inlåning i samma kreditinstitut, såvida inte banksektorns struktur i den medlemsstat där penningmarknadsfonden har sin hemvist är sådan att det inte finns ett tillräckligt antal bärkraftiga kreditinstitut för att uppfylla kravet på diversifiering och det inte är ekonomiskt möjligt för penningmarknadsfonden att göra bankinsättningar i en annan medlemsstat. I detta fall får högst 15 % av dess tillgångar placeras hos ett och samma kreditinstitut.

a)

Investeringar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper som emitterats av den emittenten.

b)

Inlåning hos det organet.

c)

OTC-derivat som ger motpartsriskexponering till det organet.

a)

Penningmarknadsfonden innehar penningmarknadsinstrument från minst sex olika emissioner från emittenten.

b)

Penningmarknadsfonden begränsar investeringarna i penningmarknadsinstrument från samma emission till högst 30 % av dess tillgångar.

c)

Penningmarknadsfonden, i fondbestämmelse eller i bolagsordning, uttryckligen hänvisar till alla myndigheter, institutioner eller organisationer som avses i första stycket som, individuellt eller tillsammans, emitterar eller garanterar penningmarknadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

d)

Penningmarknadsfonden gör ett framträdande uttalande i sitt prospekt och marknadsföringsmaterial som drar uppmärksamheten till tillämpningen av detta undantag och nämner alla myndigheter, institutioner eller organisationer som avses i första stycket som, individuellt eller tillsammans, emitterar eller garanterar penningmarknadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

a)

En effektiv process ska fastställas för att inhämta och uppdatera relevant information om emittenten och instrumentets egenskaper.

b)

Lämpliga åtgärder ska antas och genomföras för att se till att den interna kreditkvalitetsbedömningen baseras på en grundlig analys av den information som är tillgänglig och relevant, och inkluderar alla de viktiga drivkrafter som påverkar emittentens kreditvärdighet och instrumentets kreditkvalitet.

c)

Förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning ska fortlöpande övervakas och alla kreditkvalitetsbedömningar ska granskas minst en gång per år.

d)

Enligt bestämmelserna i artikel 5a i förordning (EG) nr 1060/2009 får inte någon alltför stor mekanisk förlitan på externa kreditbetyg förekomma, och en förvaltare av en penningmarknadsfond ska därför genomföra en ny kreditkvalitetsbedömning för ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering och ett ABCP-papper om det skett en väsentlig ändring som skulle kunna påverka den befintliga bedömningen av instrumentet.

e)

En förvaltare av en penningmarknadsfond ska minst en gång per år granska metoderna för kreditkvalitetsbedömningen för att fastställa om de fortfarande är lämpliga för den aktuella portföljen och de yttre omständigheterna, och granskningen ska meddelas den behöriga myndigheten för penningmarknadsfondens förvaltare. Om penningmarknadsfondens förvaltare upptäcker fel i metoderna för kreditkvalitetsbedömning eller deras tillämpning ska denna omedelbart korrigera dessa fel.

f)

När de metoder, modeller eller centrala antaganden som används i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning förändras ska en förvaltare av en penningmarknadsfond gå igenom alla interna kreditkvalitetsbedömningar som påverkas så snart som möjligt.

a)

Kvantifieringen av emittentens kreditrisk och av den relativa risken för fallissemang för emittenten och instrumentet.

b)

Kvalitativa indikatorer för instrumentets emittent, inklusive i ljuset av den makroekonomiska situationen och finansmarknadssituationen.

c)

Penningmarknadsinstrumentens kortfristiga natur.

d)

Instrumentets tillgångsklass.

e)

Följande emittenttyper ska minst kunna urskiljas: nationella, regionala eller lokala myndigheter, finansiella företag och icke-finansiella företag.

f)

För strukturerade finansiella instrument, den inneboende operativa risken och motpartsrisken i den strukturerade finansiella transaktionen och, vid exponering mot värdepapperiseringar, emittentens kreditrisk, värdepapperiseringens struktur samt kreditrisken i de underliggande tillgångarna.

g)

Instrumentets likviditetsprofil.

a)

utformningen av och de operativa detaljerna i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning på ett sätt som gör att de behöriga myndigheterna kan förstå och utvärdera lämpligheten av en kreditkvalitetsbedömning,

b)

orsaken till och den analys som understödjer kreditkvalitetsbedömningen samt penningmarknadsfondens förvaltares val av kriterier för översyn och översynsfrekvensen för kreditkvalitetsbedömningen,

c)

alla väsentliga förändringar i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning, däribland identifiering av det som utlöste sådana förändringar,

d)

organisationen av förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning och strukturen för intern kontroll,

e)

fullständig intern kreditkvalitetsbedömningshistorik för instrument, emittenter och, i förekommande fall, erkända garanter,

f)

den eller de personer som är ansvariga för förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning.

a)

kriterierna för validering av kreditkvalitetsbedömningsmetoden, enligt artikel 19.3,

b)

kriterierna för kvantifiering av kreditrisken och den relativa risken för utebliven betalning från emittenten och instrumentet, enligt artikel 20.2 a,

c)

kriterierna för fastställande av kvalitativa indikatorer för instrumentets emittent, enligt artikel 20.2 b,

d)

betydelsen av väsentlig förändring, enligt artikel 19.4 d.

a)

Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig löptid på högst 60 dagar.

b)

Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig livslängd på högst 120 dagar, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

c)

För penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde och statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska minst 10 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 10 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

d)

För kortfristiga penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska minst 7,5 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En kortfristig penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den berörda penningmarknadsfonden investerar mindre än 7,5 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

e)

För penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde och statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska minst 30 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller på veckobasis om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 30 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

f)

För kortfristiga penningmarknadsfonder med rörligt nettotillgångsvärde ska minst 15 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En kortfristig penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller veckovis om förvärvet skulle resultera i att den berörda penningmarknadsfonden investerar mindre än 15 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

g)

Vid beräkningen som avses i led e, får de tillgångar som avses i artikel 17.7 som är höglikvida och kan lösas in och avvecklas inom en arbetsdag och som har en återstående löptid på upp till 190 dagar, också inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde och en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast andelsvärde, med upp till en gräns på 17,5 % av dess tillgångar.

h)

Vid beräkningen som avses i led f, får penningmarknadsinstrument eller andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis för kortfristiga penningmarknadsfonder upp till en gräns på högst 7,5 %, förutsatt att de kan lösas in och avvecklas inom fem arbetsdagar.

i)

Säljoptionen kan utnyttjas fritt av den kortfristiga penningmarknadsfonden på lösendagen.

ii)

Lösenpriset för säljoptionen ligger nära instrumentets förväntade värde på lösendagen.

iii)

Den kortfristiga penningmarknadsfondens investeringsstrategi innebär att det är hög sannolikhet att optionen kommer att lösas in på lösendatumet.

i)

den kontraktsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument, eller

ii)

amorteringsprofilen för de underliggande tillgångarna från vilka kassaflödena för inlösen av sådana instrument härrör.

a)

Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig löptid på högst sex månader.

b)

Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig livslängd på högst tolv månader, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

c)

Minst 7,5 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En standardiserad penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 7,5 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

d)

Minst 15 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En standardiserad penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller på veckobasis om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 15 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

e)

Vid beräkningen som avses i led d, får penningmarknadsinstrument eller andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis upp till högst 7,5 %, förutsatt att de kan lösas in och avvecklas inom de närmaste fem arbetsdagarna.

i)

Säljoptionen kan utnyttjas fritt av den standardiserade penningmarknadsfonden på lösendagen.

ii)

Lösenpriset för säljoptionen ligger nära instrumentets förväntade värde på lösendagen.

iii)

Den standardiserade penningmarknadsfondens investeringsstrategi innebär att det är hög sannolikhet att optionen kommer att lösas in på lösendagen.

i)

den kontraktsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument, eller

ii)

amorteringsprofilen för de underliggande tillgångarna från vilka kassaflödena för inlösen av sådana instrument härrör.

a)

Mönster som går att identifiera i investerarnas likviditetsbehov, inklusive den cykliska utvecklingen av antalet andelar i penningmarknadsfonden.

b)

De olika investerarnas riskaversion.

c)

Graden av korrelation eller nära koppling mellan olika investerare i penningmarknadsfonden.

a)

Hypotetiska förändringar i likviditetsnivå för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj.

b)

Hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser.

c)

Hypotetiska förändringar av räntor och växelkurser.

d)

Hypotetiska inlösensnivåer.

e)

Hypotetisk ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna.

f)

Hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet.

a)

penningmarknadsfondens tillgång värderas till den mer försiktiga sidan av köp- och säljkurs, såvida inte tillgången kan avyttras till en mittkurs,

b)

endast marknadsdata av hög kvalitet användas; dessa data ska bedömas på grundval av samtliga nedanstående faktorer:

a)

Tillgångens marknadsvolym och omsättning.

b)

Emissionsstorlek och andel av emissionen som penningmarknadsfonden planerar att köpa eller sälja.

c)

Marknadsrisk, ränterisk och kreditrisk som förknippas med tillgången.

a)

får andelarna eller aktierna i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fasta nettotillgångsvärde per andel eller aktie,

b)

får andelarna eller aktierna i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde per andel eller aktie emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fasta nettotillgångsvärde per andel eller aktie, men endast när det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats i enlighet med artikel 32.1, 32.2 och 32.3 inte avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med över 20 baspunkter.

a)

Om andelen tillgångar som förfaller på veckobasis som fastställs i artikel 24.1 e hamnar under 30 % av de totala tillgångarna i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde och den dagliga nettoinlösen under en enda arbetsdag överskrider 10 % av de totala tillgångarna, ska förvaltaren av den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde omedelbart informera sin styrelse om detta, och styrelsen ska utföra en dokumenterad bedömning av situationen för att fastställa en lämplig handlingslinje med beaktande av investerarnas intressen och besluta om en eller flera av följande åtgärder ska tillämpas:

b)

Om andelen tillgångar som förfaller på veckobasis som fastställs i artikel 24.1 e hamnar under 10 % av de totala tillgångarna, ska förvaltaren av den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde omedelbart informera sin styrelse om detta, och styrelsen ska utföra en dokumenterad bedömning av situationen och, på grundval av denna bedömning samt med beaktande av investerarnas intressen, besluta om en eller flera av följande åtgärder ska tillämpas och dokumentera skälen till sitt val:

a)

kontanttillskott från tredje part,

b)

att en tredje part köper tillgångar i penningmarknadsfonden till ett uppblåst pris,

c)

att en tredje part köper andelar eller aktier i penningmarknadsfonden för att öka fondens likviditet,

d)

att en tredje part utfärdar något slags uttrycklig eller underförstådd garanti eller stödbrev till förmån för penningmarknadsfonden,

e)

en åtgärd av en tredje part med direkt eller indirekt syfte att upprätthålla penningmarknadsfondens likviditetsprofil och nettotillgångsvärde per andel eller aktie.

a)

Information om löptidsfördelning i penningmarknadsfondens portfölj.

b)

Penningmarknadsfondens kreditprofil.

c)

Penningmarknadsfondens vägda genomsnittliga löptid och vägda genomsnittliga livslängd.

d)

Uppgifter om de tio största innehaven i penningmarknadsfonden, inbegripet namn, land, löptid och typen av tillgång, samt uppgifter om motparten i fråga om repor och omvända repor.

e)

Det totala värdet av penningmarknadsfondens tillgångar.

f)

Penningmarknadsfondens nettoavkastning.

a)

penningmarknadsfonden inte är en garanterad investering,

b)

en investering i penningmarknadsfonden inte är samma sak som inlåning, med särskild hänvisning till risken för att det kapitalbelopp som investeras i en penningmarknadsfond kan komma att fluktuera,

c)

penningmarknadsfonden inte förlitar sig på externa tillskott för att garantera penningmarknadsfondens likviditet eller stabilisera nettotillgångsvärdet per andel eller aktie,

d)

risken för förlust av kapitalbeloppet ska bäras av investeraren.

a)

penningmarknadsfondens typ och egenskaper,

b)

portföljindikatorer, till exempel tillgångarnas totala värde, nettotillgångsvärde (NAV), vägd genomsnittlig löptid, vägd genomsnittlig livslängd, löptidsfördelning, likviditet och avkastning,

c)

resultat av stresstester och i förekommande fall förslag till åtgärdsplan,

d)

information om tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj avseende

e)

information om penningmarknadsfondens skyldigheter inklusive

a)

Alla tillfällen då priset på en tillgång som värderats med användning av nettokostnadsmetoden i enlighet med artikel 29.7 första stycket avviker från värdet på den tillgången som beräknats i enlighet med artikel 29.2, 29.3 och 29.4 med mer än 10 baspunkter.

b)

Alla tillfällen då det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats i enlighet med artikel 32.1 och 32.2 avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med mer än 20 baspunkter.

c)

Alla tillfällen då en situation som avses i artikel 34.3 inträffar och de åtgärder som styrelsen vidtar i enlighet med artikel 34.1 a och b.

a)

Begära tillgång till och kopiera eller få en kopia av varje handling, oberoende av dess form.

b)

Kräva att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond tillhandahåller information utan dröjsmål.

c)

Begära upplysningar från varje person med anknytning till verksamheten för en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond.

d)

Genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan.

e)

Vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond fortsätter att följa denna förordning.

f)

Utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond följer denna förordning och avstår från alla handlingar som skulle kunna stå i strid med denna förordning.

a)

inte uppfyller något av kraven avseende tillgångarnas sammansättning i strid med artiklarna 9–16,

b)

inte uppfyller något av portföljkraven i strid med artikel 17, 18, 24 eller 25,

c)

har fått auktorisering genom att lämna falska uppgifter eller genom andra otillbörliga metoder i strid med artikel 4 eller 5,

d)

använder beteckningen penningmarknadsfond, MMF eller någon annan beteckning som antyder att en UCITS-fond eller AIF-fond är en penningmarknadsfond i strid med artikel 6,

e)

inte uppfyller något av kraven avseende den interna kreditkvalitetsbedömningen i strid med artikel 19 eller 20,

f)

inte uppfyller något av kraven avseende styrning, dokumentation eller transparens i strid med artikel 21, 23, 26, 27, 28 eller 36,

g)

inte uppfyller något av kraven avseende värdering i strid med artikel 29, 30, 31, 32, 33 eller 34.

a)

Vidta åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en berörd penningmarknadsfond efterlever relevanta bestämmelser.

b)

Återkalla en auktorisering som har beviljats i enlighet med artikel 4 eller 5.

a)

analyseras erfarenheterna av tillämpningen av denna förordning, konsekvenser för investerare, penningmarknadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder i unionen,

b)

bedömas penningmarknadsfonders roll i köp av skuld som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna,

c)

beaktas särdragen i skuldpapper som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna och denna skulds roll i finansieringen av medlemsstaterna,

d)

beaktas den rapport som det hänvisas till i artikel 509.3 i förordning (EU) nr 575/2013,

e)

beaktas förordningens inverkan på marknaderna för kortfristig finansiering,

f)

beaktas regelutvecklingen på internationell nivå.