25.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/117

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos nötkreatur, får och getter. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 999/2001 ska varje medlemsstat genomföra ett årligt övervakningsprogram för TSE i enlighet med bilaga III till den förordningen, där det fastställs bestämmelser för ett övervakningssystem. I kapitel A del II i den bilagan fastställs bestämmelser för övervakning av får och getter, och i del II punkt 8.2 i det kapitlet föreskrivs att alla medlemsstater ska genotypbestämma prionproteinet för kodonerna 136, 141, 154 och 171 hos ett minimistickprov av får, som ska vara representativt för medlemsstatens hela fårpopulation, på minst 600 djur i medlemsstater med en fårpopulation på mer än 750 000 vuxna djur och på minst 100 djur i övriga medlemsstater.

(3)

Sedan kravet på slumpmässig genotypning enligt kapitel A del II punkt 8.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 infördes har de ursprungliga syftena att kartlägga genotyper hos får som är mottagliga för skrapie och att identifiera resistenta genotyper hos får i varje land uppnåtts. Slumpmässig genotypning av får är dock fortfarande användbar i medlemsstater som, i enlighet med artikel 6a i förordning (EG) nr 999/2001 och kapitel C i bilaga VII till den förordningen, genomför ett avelsprogram för resistens mot TSE i sina fårbesättningar och vars avelsprogram syftar till att påverka den genetiska profilen i hela deras fårpopulation. Genom slumpmässig genotypning av en andel av hela deras fårpopulation kan dessa medlemsstater bedöma huruvida det befintliga avelsprogrammet ger den önskade effekten, nämligen att öka frekvensen av ARR-allelen och samtidigt minska förekomsten av de alleler som har visat sig bidra till mottaglighet för TSE.

(4)

I kapitel C i bilaga VII till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs minimikrav för medlemsstaternas avelsprogram för resistens mot TSE hos får, och i del 1 punkt 1 i det kapitlet föreskrivs att avelsprogrammet ska koncentreras på besättningar med högt avelsvärde. Enligt punkt 1 andra stycket får dock de medlemsstater som har ett avelsprogram besluta att tillåta provtagning och genotypning av enbart avelsbaggar i besättningar som inte omfattas av avelsprogrammet. Den bestämmelsen tillämpas när en medlemsstats avelsprogram syftar till att påverka den genetiska profilen hos hela fårpopulationen. Kravet på slumpmässig genotypning i kapitel A del II punkt 8.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför begränsas till de medlemsstater som genomför ett avelsprogram och som tillåter provtagning och genotypning av avelsbaggar i besättningar som inte omfattas av avelsprogrammet.

(5)

I yttrandet från vetenskapliga panelen för biologiska faror vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om avelsprogrammet för TSE-resistens hos får av den 13 juli 2006 (2) (nedan kallat Efsas yttrande) angavs att det nuvarande kravet i kapitel A del II punkt 8.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 på slumpmässig genotypning av 100 eller 600 får per år, beroende på fårpopulationens storlek i medlemsstaten, förefaller vara otillräckligt för att övervaka ett avelsprograms effekt på hela fårpopulationen i en medlemsstat, med hänsyn till den lilla urvalsstorlek som krävs. I Efsas yttrande rekommenderades en ökning av urvalsstorleken samtidigt som det, utifrån antagandet att förekomsten av den genotyp som omfattas av övervakningen är 50 %, noterades att 1 560 djur per år skulle behöva testas för att man ska kunna upptäcka en förändring på 5 % av genotypförekomsten med en konfidensnivå på 95 %. Eftersom en förändring på 5 % av genotypförekomsten i hela fårpopulationen knappast kommer att ske under ett år bör en sådan slumpmässig genotypning genomföras vart tredje år.

(6)

I Efsas yttrande rekommenderades också insamling av epidemiologiskt relevanta uppgifter, t.ex. om region, typ av besättning och djurets kön, för efterhandsjustering och övervakning av en lämplig urvalsutformning. Medlemsstaterna bör därför ges möjlighet att bestämma den exakta urvalsstorleken och urvalsfrekvensen för den representativa provtagningen och genotypningen av sina nationella fårpopulationer, med beaktande av de epidemiologiska uppgifter som samlats in under tidigare provtagningsomgångar, under förutsättning att urvalsutformningen åtminstone gör det möjligt att påvisa en förändring av genotypförekomsten på 5 % under en treårsperiod, med en konfidensnivå på 95 %.

(7)

Kravet på slumpmässig genotypning i kapitel A del II punkt 8.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför utgå och ersättas med ett krav som fastställs i kapitel C del 1 i bilaga VII till den förordningen, där det föreskrivs att medlemsstater som genomför ett avelsprogram för får och som tillåter provtagning och genotypning av avelsbaggar i besättningar som inte omfattas av avelsprogrammet bör utföra genotypning på ett slumpmässigt urval av får som är representativt för medlemsstatens fårpopulation, antingen på minst 1 560 djur vart tredje år, eller på en urvalsstorlek och enligt en frekvens som medlemsstaten bestämmer på grundval av de kriterier som anges i ovanstående skäl.

(8)

Bilagorna III och VII till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Eftersom den slumpmässiga genotypningen organiseras per kalenderår bör denna ändring bli tillämplig den 1 januari 2018.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.