31.1.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 25/12


RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/159

av den 19 december 2016

om genomförande av avtalet om genomförande av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 som ingicks den 21 maj 2012 mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i Europeiska unionen (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 155.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Arbetsgivare och arbetstagare (nedan kallade arbetsmarknadens parter) får i enlighet med artikel 155.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) gemensamt begära att avtal som slutits på unionsnivå genomförs genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen.

(2)

Den 14 juni 2007 antog Internationella arbetsorganisationen (ILO) konventionen om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 (nedan kallad konventionen). Konventionen syftar till att skapa ett enhetligt instrument för internationella normer för levnads- och arbetsvillkoren inom denna näring och samlar reviderade och uppdaterade normer från befintliga internationella konventioner och rekommendationer tillämpliga på fiskare samt grundläggande principer från andra internationella arbetskonventioner.

(3)

Kommissionen samrådde med arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 154.2 i EUF-fördraget om huruvida tillämpningen i unionen av bestämmelserna i konventionen skulle främjas.

(4)

Den 21 maj 2012 slöt Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche) ett avtal om genomförandet av konventionen (nedan kallat avtalet), som ett första steg mot en kodifiering av unionens sociala regelverk inom havsfisket och ett bidrag till att skapa lika villkor för havsfisket i unionen.

(5)

Den 10 maj 2013 begärde dessa organisationer att kommissionen skulle genomföra deras avtal genom ett beslut av rådet i enlighet med artikel 155.2 i EUF-fördraget.

(6)

För de syften som anges i artikel 288 i EUF-fördraget är ett direktiv det lämpligaste instrumentet för att genomföra avtalet.

(7)

Kommissionen har utarbetat ett förslag till direktiv i enlighet med sitt meddelande av den 20 maj 1998 om anpassning och främjande av den sociala dialogen på gemenskapsnivå, med beaktande av avtalsparternas representativitet och samtliga avtalsbestämmelsers laglighet.

(8)

Detta direktiv bör gälla utan att det påverkar tillämpningen av eventuella befintliga unionsbestämmelser som är mer detaljerade eller som ger en högre skyddsnivå för alla fiskare.

(9)

Detta direktiv bör inte användas för att motivera en sänkning av den allmänna skyddsnivån för arbetstagare inom de områden som omfattas av avtalet.

(10)

Genom detta direktiv och det bifogade avtalet fastställs miniminormer; medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter får behålla eller införa förmånligare bestämmelser.

(11)

Kommissionen bör övervaka genomförandet av detta direktiv och avtalet samt göra en utvärdering, utan att detta påverkar tillämpningen av avtalets bestämmelser om den uppföljning och översyn som arbetsmarknadens parter på unionsnivå bör utföra.

(12)

Arbetsmarknadens parter förväntar sig att de nationella åtgärderna om genomförande av detta direktiv inte träder i kraft förrän den dag konventionen träder i kraft. Detta direktiv bör därför träda i kraft samtidigt som konventionen.

(13)

Avtalet är tillämpligt på fiskare som arbetar i någon funktion inom ramen för ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande på fiskefartyg som sysslar med havsfiske och som för en medlemsstats flagg eller är registrerat så att det är underkastat en medlemsstats oinskränkta jurisdiktion.

(14)

För att skydda hälsan och säkerheten i arbetet för fiskare som arbetar i någon funktion inom ramen för ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande, får avtalet dessutom tillämpas på alla andra fiskare som befinner sig på samma fartyg.

(15)

Vad gäller eventuella termer som används i avtalet men som inte definieras specifikt i avtalet får medlemsstaterna definiera dessa termer i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, vilket är fallet när det gäller övriga socialpolitiska direktiv som innehåller liknande termer, under förutsättning att avtalets innehåll beaktas i dessa definitioner.

(16)

Detta direktiv och det bifogade avtalet bör beakta bestämmelserna om förvaltning av fiskekapacitet såsom framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1).

(17)

Medlemsstaterna får överlåta åt arbetsmarknadens parter att genomföra detta direktiv, om arbetsmarknadens parter gemensamt begär detta och förutsatt att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att se till att de alltid kan säkerställa att detta direktiv får avsedda resultat.

(18)

Kommissionen har informerat Europaparlamentet i enlighet med artikel 155.2 i EUF-fördraget, genom att översända texten till detta förslag till direktiv innehållande avtalet.

(19)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 20, 31 och 32.

(20)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra levnads- och arbetsvillkoren och skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet inom havsfisket, som är en gränsöverskridande sektor där verksamheten bedrivs under olika medlemsstaters flagg, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(21)

I enlighet med Europeiska unionens domstols fasta rättspraxis (2) kan det faktum att en verksamhet som avses i ett direktiv ännu inte förekommer i en medlemsstat inte frigöra den medlemsstaten från sin skyldighet att anta lagar och förordningar som säkerställer att alla direktivets bestämmelser införlivas på ett korrekt sätt. Såväl rättssäkerhetsprincipen som behovet av att säkerställa att direktivet genomförs, såväl i lagar som de facto, kräver att alla medlemsstater återger reglerna i direktivet i fråga inom ramen för en tydlig, precis och transparent ram där obligatoriska bestämmelser fastställs. Denna skyldighet gäller för medlemsstaterna för att föregripa förändringar av situationen i dem vid en given tidpunkt och för att säkerställa att det för alla juridiska personer i gemenskapen, inklusive dem i medlemsstater där en särskild verksamhet som avses i ett direktiv inte förekommer, med tydlighet och precision framgår vad som under alla omständigheter är deras rättigheter och skyldigheter. Enligt rättspraxis är det endast när införlivande av ett direktiv är meningslöst av geografiska orsaker som införlivandet inte är obligatoriskt. Medlemsstaterna bör i sådana fall informera kommissionen om detta.

(22)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (3) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv genomför Internationella arbetsorganisationens konvention rörande genomförandet av konventionen om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 som ingicks den 21 maj 2012 mellan arbetsgivare och arbetstagare (nedan kallade arbetsmarknadens parter) på unionsnivå inom havsfiskesektorn, nämligen Organisationen för lantbrukskooperativ i Europeiska unionen (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche).

Texten till avtalet framgår av bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna får behålla eller införa förmånligare bestämmelser för arbetare i havsfiskesektorn än de som fastställs i detta direktiv.

2.   Genomförandet av detta direktiv får inte i något fall användas för att motivera en sänkning av den allmänna skyddsnivån för de arbetstagare som omfattas av detta direktiv. Detta ska inte påverka medlemsstaternas och arbetsmarknadens parters rätt att, om förhållandena ändras, anta andra lagar, författningar eller avtalsbestämmelser än de som gäller när detta direktiv antas, under förutsättning att miniminormerna i detta direktiv uppfylls.

3.   Tillämpningen och tolkningen av detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av någon annan unionsrättslig eller nationell bestämmelse, sedvana eller praxis som ger förmånligare villkor för de berörda arbetstagarna.

Artikel 3

Medlemsstaterna ska fastställa vilka sanktioner som är tillämpliga vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 4

1.   Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 15 november 2019. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Kommissionen ska, efter samråd med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter på unionsnivå, lägga fram en rapport för rådet om genomförandet, tillämpningen och utvärderingen av detta direktiv senast den 15 november 2022.

Artikel 6

Detta direktiv träder i kraft samma dag som Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 träder i kraft.

Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra dagen för ikraftträdandet av den konventionen.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 2016.

På rådets vägnar

L. SÓLYMOS

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(2)  Se bland annat domstolens dom av den 14 januari 2010, kommissionen mot Republiken Tjeckien, C-343/08, ECLI:EU:C:2013:423.

(3)  EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.


BILAGA

Avtal om genomförandet av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007

ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE (ARBETSMARKNADSPARTERNA PÅ UNIONSNIVÅ) I HAVSFISKESEKTORN,

1.

Organisationen för lantbrukskooperativ i EU(Cogeca),

2.

Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), och

3.

Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom EU (Europêche),

som beaktar

(1)

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 153–155,

(2)

Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 (nedan kallad konvention (nr 188) eller konventionen),

(3)

ILO:s rekommendation (nr 199) om arbete ombord på fiskefartyg från 2007,

(4)

ILO:s rekommendation (nr 198) om anställningsförhållandet från 2006,

(5)

ILO:s riktlinjer för hamnstatskontrolltjänstemän som gör inspektioner enligt konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg från 2007, antagna av ILO:s styrelse vid dess 309:e möte den 13–19 november 2010 (PSC-F Guidelines),

(6)

rådets beslut 2010/321/EU av den 7 juni 2010 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera ILO:s konvention om arbete i fiskenäringen från 2007 (konvention nr 188),

(7)

meddelande COM(2011) 306 final av den 31 maj 2011 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av hur bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG fungerar med avseende på arbetstagare ombord på sjögående fiskefartyg, och

som även beaktar att

(1)

konventionen (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg antogs vid det 96:e mötet i ILO:s internationella arbetskonferens den 14 juni 2007,

(2)

konventionen antogs med 437 röster för, 2 röster mot och 22 nedlagda röster; alla närvarande regeringsföreträdare (53 röster), alla närvarande arbetstagarföreträdare (25 röster) och alla närvarande arbetsgivarföreträdare (22 röster) från de nuvarande 27 medlemsstaterna i Europeiska unionen (nedan kallade medlemsstaterna) röstade för antagandet av konventionen,

(3)

globaliseringen i allra högsta grad påverkar fiskerisektorn och att fiskarnas rättigheter måste främjas och skyddas,

(4)

ILO betraktar fiske som en riskfylld verksamhet i jämförelse med andra yrken,

(5)

syftet med konventionen är att säkerställa att fiskare har anständiga arbetsförhållanden ombord på fiskefartyg med hänsyn till minimikrav på arbete ombord, arbetsförhållanden, bostäder och livsmedel, arbetsmiljö och hälsoskydd samt sjukvård och social trygghet,

(6)

medlemmarna i ILO enligt konventionen åläggs att utöva sin jurisdiktion och kontroll över fartyg som för dess flagg genom att inrätta ett system som säkerställer att kraven i konventionen uppfylls,

(7)

det i artikel 155.2 i EUF-fördraget föreskrivs att avtal som ingås på unionsnivå kan genomföras på gemensam begäran av arbetsmarknadsparterna på unionsnivå genom ett beslut av rådet på förslag av Europeiska kommissionen; mot bakgrund av detta har arbetsmarknadsparterna beslutat att inleda förhandlingar om att ingå, inom de begränsningar som anges i artikel 153 i EUF-fördraget, ett avtal om genomförande av vissa delar av konventionen;

(8)

arbetsmarknadsparterna på unionsnivå anser att detta initiativ är mycket viktigt för att uppmuntra medlemsstaterna att ratificera konventionen i syfte att åstadkomma lika villkor inom EU och resten av världen när det gäller frågor med anknytning till fiskares levnads- och arbetsvillkor ombord på fiskefartyg,

(9)

arbetsmarknadsparterna på unionsnivå ser ett avtal som ett första steg som bidrar till kodifieringen av EU:s regelverk på det sociala området inom fiskerisektorn,

(10)

arbetstidens förläggning för arbetstagare ombord på sjögående fiskefartyg för närvarande i vissa avseenden regleras av bestämmelserna i artikel 21 i direktiv 2003/88/EG; även om artiklarna 13 och 14 i konventionen på det hela taget ger fiskare ett sämre skydd än direktivet, innebär vissa bestämmelser i artikel 14 i konventionen en högre skyddsnivå; därför har arbetsmarknadsparterna på unionsnivå kommit överens om att sammanföra de bestämmelser som avses; resultatet är en generellt sett högre skyddsnivå; de bestämmelser som berörs är följande: behörig myndighets samråd med de nationella arbetsmarknadsparterna på unionsnivå före fastställande av den lägsta skyddsnivån, det ytterligare syftet att begränsa trötthet, kompensationsvila när undantag från den kortaste vilotiden eller den längsta arbetstiden tillåts och bättre skydd efter nödsituationer,

(11)

de bestämmelser i konventionen som avser kvaliteten på sjukvård, bostäder, livsmedel, levnadsvillkor, ersättning i händelse av fara eller sjukdomar och om social trygghet bör anses falla inom tillämpningsområdet för fiskares säkerhet på arbetsplatsen med beaktande av de specifika förhållandena i samband med arbete ombord på ett fiskefartyg, såsom geografisk isolering, trötthet och den framför allt fysiska karaktären på det arbete som ska utföras,

(12)

konventionen är tillämplig på samtliga fiskare som i artikel 1 e i konventionen definieras som ”varje person som är anställd eller sysselsatt i någon funktion eller utför någon syssla på ett fiskefartyg, inklusive personer som arbetar ombord och som får betalning grundad på en andel i fångsten, dock inte lotsar, marinpersonal, andra personer med permanent statlig anställning, landbaserade personer som utför arbete på ett fiskefartyg, eller fisketillsynspersonal”; på grund av de begränsningar som anges i EUF-fördraget har arbetsmarknadsparterna på unionsnivå inte befogenhet att godkänna texter, som är avsedda att genomföras genom ett rådsbeslut, som påverkar fiskare som varken utför arbete inom ramen för ett anställningskontrakt eller ett anställningsförhållande; tillämpningen av olika standarder på, eller avsaknaden av standarder för, dessa fiskare medan de befinner sig på samma fartyg som fiskare som har anställningskontrakt eller arbetar inom ramen för ett anställningsförhållande kan påverka de sistnämndas övergripande hälsa och säkerhet i arbetet, inklusive levnads- och arbetsförhållandena; för att skydda fiskare som utför arbete inom ramen för ett anställningskontrakt eller ett anställningsförhållande anser arbetsmarknadsparterna på unionsnivå därför att det är motiverat att detta avtal ska tillämpas inte bara på fiskare som utför arbete inom ramen för ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande, utan också på alla andra fiskare som befinner sig på samma fartyg,

(13)

det lämpliga instrumentet för att genomföra detta avtal är ett direktiv, vilket i enlighet med artikel 288 i EUF-fördraget ska vara bindande för medlemsstaterna med avseende på det resultat som ska uppnås, men ska innebära att man överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma formen och tillvägagångssättet för genomförandet,

som uppmanar medlemsstaterna att

(1)

ratificera konventionen med tanke på medlemsstaternas enhällighet vid tidpunkten för konventionens antagande och mot bakgrund av de stora skillnaderna mellan konventionens tillämpningsområde samt de områden som omfattas av konventionen å ena sidan och bestämmelserna i detta avtal å andra sidan,

(2)

utarbeta ett enhetligt giltigt dokument enligt artikel 41 i konventionen för genomförande i hela Europeiska unionen,

(3)

utarbeta en harmoniserad politik för hamnstatskontroll av fiskefartyg som omfattas av konventionen för genomförande i hela Europeiska unionen, på grundval av riktlinjerna för hamnstatskontrolltjänstemän som genomför inspektioner enligt konventionen om arbete ombord på fiskefartyg,

som gemensamt begär

att detta avtal ska genomföras genom rådets direktiv

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

DEL 1

DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

DEFINITIONER

Artikel 1

I detta avtal avses med

a)    fiske : fånga eller fånga och behandla fisk eller andra levande tillgångar i havet,

b)    yrkesmässigt fiske : allt fiske med undantag av husbehovsfiske och fritidsfiske,

c)    behörig myndighet : minister, regeringsorgan eller annan myndighet som utsetts av medlemsstaten och är behörig att utfärda och verkställa förordningar, kungörelser eller andra instruktioner med laga kraft inom det sakområde som den berörda bestämmelsen avser,

d)    samråd : behörig myndighets samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, särskilt de organisationer som representerar fiskefartygsägare och fiskare, om sådana finns,

e)    fiskefartygsägare eller ägare : fiskefartygets redare eller annan organisation eller person, såsom en manager, agent eller tidsbefraktare, som har tagit över ansvaret för fartygets drift från ägaren och som vid övertagandet av detta ansvar har gått med på att ta över det ansvar och de skyldigheter som vilar på fiskefartygsägare enligt detta avtal, oberoende av om någon annan organisation eller person tar visst ansvar eller uppfyller vissa skyldigheter på uppdrag av fiskefartygets ägare,

f)    fiskare : varje person som är anställd eller sysselsatt eller som arbetar i någon funktion på ett fiskefartyg enligt villkoren i artikel 2, dock inte hamnlotsar och landbaserad personal som utför arbete ombord på fartyg vid kaj,

g)    fiskares arbetsavtal : ett anställningskontrakt, anställningsavtal eller andra liknande arrangemang, eller något annat kontrakt som styr en fiskares arbets- och levnadsförhållanden ombord på ett fiskefartyg,

h)    fiskefartyg eller fartyg : skepp eller båtar, som för en medlemsstats flagg eller är registrerade så att de är underkastade en medlemsstats oinskränkta jurisdiktion, av vad slag det vara må, oberoende av ägarformen, som används eller är avsedda att användas för yrkesmässigt fiske,

i)    längd (L) : 96 % av den totala vattenlinjelängden vid 85 % av det minsta mallade djupet, mätt från köllinjen eller längden från förstävens förkant till den punkt där hjärtstockens centrumlinje skär den vattenlinjen om denna längd är större; för fartyg konstruerade med styrlastighet ska den vattenlinje vid vilken längden mäts vara parallell med konstruktionsvattenlinjen,

j)    längd mellan perpendiklarna (Lpp): avståndet mellan de förliga och akterliga perpendiklarna; den förliga perpendikeln ska sammanfalla med förstävens förkant i den vattenlinje vid vilken längden (L) mäts; den akterliga perpendikeln ska sammanfalla med den punkt där hjärtstockens centrumlinje skär den vattenlinjen,

k)    befälhavare : den fiskare som för befälet på ett fiskefartyg,

l)    arbetsförmedling : varje person, företag, institution, agentur eller annan organisation i den offentliga eller privata sektorn som sysslar med rekrytering av fiskare på uppdrag av, eller förmedlar fiskare till, fiskefartygsägare,

m)    privat arbetsförmedling : varje person, företag, institution, agentur eller annan organisation i den privata sektorn som sysslar med att anställa eller sysselsätta fiskare för att göra dem tillgängliga för fiskefartygsägare som tilldelar dem uppgifter och övervakar genomförandet av dessa uppgifter.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 2

1.   Om inte annat föreskrivs i detta avtal är det tillämpligt på

a)

alla fiskare som arbetar i någon funktion inom ramen för ett anställningskontrakt eller ett anställningsförhållande på alla fiskefartyg som används inom yrkesmässigt fiske,

b)

alla andra fiskare som befinner sig på samma fartyg som fiskare som avses i led a för att säkerställa skyddet för den allmänna säkerheten och hälsan.

2.   I händelse av tvivel huruvida ett fartyg används inom yrkesmässigt fiske ska frågan avgöras av den behöriga myndigheten efter samråd.

3.   Varje medlemsstat får, efter samråd, ge fiskare som arbetar på fartyg med en längd av mindre än 24 m hela eller delar av det skydd som föreskrivs i detta avtal för fiskare som arbetar på fartyg med en längd av 24 m eller mer.

Artikel 3

1.   Om tillämpningen av detta avtal vållar särskilda problem av väsentlig art med hänsyn till fiskares särskilda arbetsförhållanden eller de berörda fiskefartygens verksamhet, får en medlemsstat, på objektiva grunder, efter samråd, meddela undantag från kraven i detta avtal eller från vissa av villkoren i det avseende begränsade kategorier av fiskare eller fiskefartyg.

2.   När det gäller undantag enligt föregående punkt ska den behöriga myndigheten vid behov successivt utvidga kraven enligt detta avtal till alla berörda kategorier av fiskare och fiskefartyg inom en period på högst 5 år efter ikraftträdandet av detta avtal.

3.   Tillämpningen av denna artikel ska inte under några omständigheter användas för att motivera en sänkning av den allmänna skyddsnivån för arbetstagare på de områden som omfattas av unionsrätten vid tidpunkten för ikraftträdandet av detta avtal.

Artikel 4

Inget i detta avtal ska påverka någon lag, skiljedom eller sedvana, eller något avtal mellan fiskefartygsägare och fiskare, som säkerställer förmånligare villkor för fiskare än de som föreskrivs i detta avtal.

DEL 2

ALLMÄNNA PRINCIPER

SKYLDIGHETER FÖR FISKEFARTYGSÄGARE, BEFÄLHAVARE OCH FISKARE

Artikel 5

1.   Denna artikel ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 93/103/EG.

2.   Fiskefartygets ägare har det övergripande ansvaret för att säkerställa att befälhavaren har tillgång till nödvändiga resurser och hjälpmedel för att fullgöra skyldigheterna enligt detta avtal.

3.   För att fiskarnas säkerhet ombord på fartyget och en säker drift av detta ska säkerställas, har befälhavaren även, men inte enbart, ansvar för att

a)

svara för en sådan kontroll, samt säkerställa, att fiskare så långt möjligt erbjuds bästa möjliga arbetsmiljö,

b)

leda fiskarna på ett sådant sätt att hälsa och säkerhet respekteras och trötthet förhindras,

c)

främja utbildning i medvetenhet om hälsa och säkerhet i arbetet ombord, och

d)

säkerställa att normer för ett säkert framförande av fartyget, vakthållning och tillhörande gott sjömanskap uppfylls.

4.   Fiskefartygets ägare får inte hindra befälhavaren från att fatta något beslut som enligt befälhavarens fackmannabedömning är nödvändigt för fiskarnas säkerhet ombord eller för fartygets säkra framförande och drift.

5.   Fiskare ska följa befälhavarens lagenliga order och tillämpliga åtgärder för säkerhet och hälsa.

DEL 3

MINIMIKRAV FÖR ARBETE PÅ FISKEFARTYG

MINIMIÅLDER

Artikel 6

1.   Denna artikel ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 94/33/EG.

2.   Minimiåldern för arbete ombord på fiskefartyg ska vara 16 år under förutsättning att en minderårig inte längre omfattas av obligatorisk skolgång på heltid enligt nationell lagstiftning. Den behöriga myndigheten får emellertid tillåta en minimiålder på 15 år för personer som inte längre omfattas av obligatorisk skolgång enligt nationell lagstiftning och som genomgår yrkesutbildning i fiske.

3.   Den behöriga myndigheten får i enlighet med nationella lagar och praxis medge att personer som har fyllt 15 år utför lätt arbete under skollov. I sådana fall ska den efter samråd fastställa vilka slags arbeten som är tillåtna och föreskriva på vilka villkor sådana arbeten ska utföras och vilka viloperioder som krävs.

4.   Minimiåldern för tilldelning av arbetsuppgifter ombord på fiskefartyg som genom sin natur eller de omständigheter under vilka de utförs kan antas äventyra minderårigas hälsa, säkerhet, fysiska, mentala eller sociala utveckling, utbildning eller moral får inte understiga 18 år.

5.   Vilka typer av arbetsuppgifter som avses i punkt 4 i denna artikel ska regleras i nationella lagar eller förordningar eller av den behöriga myndigheten efter samråd, med beaktande av de risker de medför och tillämpliga internationella standarder.

6.   Förutsatt att en minderårig inte längre omfattas av obligatorisk skolgång på heltid enligt nationell lagstiftning kan utförande från 16 års ålder av de arbetsuppgifter som avses i punkt 4 i denna artikel tillåtas i nationella lagar eller förordningar eller, efter samråd, genom beslut av den behöriga myndigheten, på villkor att de berörda minderårigas hälsa, säkerhet, fysiska, mentala eller sociala utveckling, utbildning och moral är fullt skyddad och att de berörda minderåriga har fått tillräckliga specifika instruktioner eller yrkesutbildning och har genomgått grundläggande utbildning om säkerhet till sjöss. Kraven enligt artikel 7.3 i direktiv 94/33/EG ska respekteras.

7.   Nattarbete ska vara förbjudet för fiskare som inte fyllt 18 år. Natt ska i denna artikel definieras enligt nationell lag och praxis. Den ska omfatta en period av minst nio timmar med början senast vid midnatt och slut tidigast kl. 05.00. Den behöriga myndigheten får göra undantag från ett strikt uppfyllande av begränsningen av nattarbete, under förutsättning att kraven i artikel 9 i direktiv 94/33/EG respekteras, om

a)

själva utbildningen av de berörda fiskarna enligt fastställda program och scheman skulle försämras, eller

b)

den specifika arten av uppgiften eller ett erkänt utbildningsprogram kräver attfiskare som undantaget omfattar har nattjänstgöring och myndigheten efter samråd fastställer att arbetet inte kommer att få någon skadlig inverkan på deras hälsa eller välbefinnande.

8.   Inget i denna artikel ska påverka åtaganden som medlemsstaten gjort när den ratificerat någon annan internationell arbetskonvention som garanterar bättre skyddsvillkor för de unga fiskare som avses i denna artikel.

LÄKARUNDERSÖKNING

Artikel 7

1.   Ingen fiskare får arbeta på ett fiskefartyg utan giltigt läkarintyg som visar att fiskaren är lämplig att fullgöra sin tjänst.

2.   Den behöriga myndigheten får efter samråd medge undantag från tillämpningen av punkt 1 i denna artikel med beaktande av fiskarnas säkerhet och hälsa, fartygets storlek, tillgång till medicinsk hjälp och evakuering, resans varaktighet, verksamhetsområde och typ av fiske.

3.   Undantagen i punkt 2 i denna artikel ska inte gälla en fiskare som arbetar på ett fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer eller som normalt är till sjöss under mer än tre dygn. I trängande fall får den behöriga myndigheten medge att en fiskare arbetar på ett sådant fartyg under en begränsad och fastställd tid till dess att ett läkarintyg kan skaffas, förutsatt att fiskaren har ett nyligen utgånget läkarintyg.

Artikel 8

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder avseende

a)

läkarundersökningarnas art,

b)

läkarintygens utformning och innehåll,

c)

legitimerad läkare eller, när det endast gäller ett intyg från en synundersökning, av en person som den behöriga myndigheten godkänt som kompetent att utfärda ett sådant intyg, varvid dessa personer måste vara helt oberoende i sina yrkesmässiga bedömningar,

d)

läkarundersökningarnas frekvens och läkarintygens giltighetstid,

e)

rätt till en annan, bindande undersökning gjord hos en oberoende legitimerad läkare som medlemsstaten har utsett som skiljedomare,

i)

om en person har vägrats intyg eller endast fått rätt att utföra vissa arbetsuppgifter,

ii)

om en person under sin undersökning har angett att han eller hon anser sig oförmögen att utföra sina uppgifter ombord på ett fiskefartyg men den som utför läkarundersökningen ändå utfärdar ett läkarintyg som intygar att personen är medicinskt lämplig att utföra sina uppgifter ombord på ett fiskefartyg,

iii)

om en person har vägrats intyg eller endast fått rätt att utföra vissa arbetsuppgifter, om de medicinska orsakerna till en sådan vägran inte längre föreligger,

f)

andra relevanta krav.

Artikel 9

Utöver de minimikrav som anges i artiklarna 7 och 8 ställs följande krav på ett fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer, eller ett fartyg som normalt är till sjöss under mer än tre dygn:

a)

Läkarintyget för en fiskare ska minst ange

i)

att fiskarens hörsel och syn är tillräcklig för fiskarens uppgifter på fartyget och

ii)

att fiskaren inte lider av något medicinskt tillstånd som kan komma att förvärras av arbete till sjöss, göra vederbörande olämplig för sådant arbete eller äventyra andra ombordvarandes säkerhet och hälsa.

b)

Läkarintyget ska gälla högst två år om fiskaren inte är under 18 år, då den längsta giltighetstiden ska vara ett år.

c)

Om giltighetstiden för ett intyg går ut under en sjöresa ska det fortsätta att gälla till slutet av den resan.

DEL 4

TJÄNSTGÖRINGSFÖRHÅLLANDEN

BEMANNING

Artikel 10

1.   Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att ägare av fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion säkerställer att deras fartyg är bemannade på ett betryggande sätt för ett säkert framförande av fartyget samt att fartyget är under befäl av en kompetent befälhavare.

2.   Utöver de krav som anges i punkt 1 i denna artikel ska den behöriga myndigheten för fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer, fastställa en lägsta bemanningsnivå för ett säkert framförande av fartyget samt ange det antal fiskare som krävs och vilka behörigheter de ska ha.

3.   Den behöriga myndigheten får efter samråd fastställa alternativa krav till dem som anges i punkt 2 i denna artikel. Medlemsstaten ska emellertid försäkra sig om att alternativet

a)

bidrar till att det allmänna målet och syftet med denna artikel och med artikel 11 till fullo kan uppnås,

b)

ger verkan åt punkt 2 i denna artikel, och

c)

inte äventyrar fiskarnas hälsa och säkerhet.

ARBETSTID OCH VILOTID

Artikel 11

1.

a)

Artiklarna 3–6, 8 och 21 i direktiv 2003/88/EG ska inte gälla fiskare som omfattas av detta avtal.

b)

Varje medlemsstat ska emellertid anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att ägare av fartyg som för dess flagg säkerställer att fiskare har rätt till tillräcklig vila och att fiskares arbetstid begränsas till 48 timmar per vecka i genomsnitt, under en beräkningsperiod som inte överstiger tolv månader.

2.

a)

Inom de gränser som fastställs i punkterna 1 b, 3 och 4 i denna artikel ska varje medlemsstat, efter samråd, vidta nödvändiga åtgärder för att, i enlighet med behovet av att skydda fiskarnas säkerhet och hälsa och i syfte att begränsa fiskarnas trötthet, säkerställa att

i)

arbetstiden begränsas till ett högsta antal timmar som inte ska överskridas under en viss tidsperiod, eller

ii)

vilotiden inte understiger ett lägsta antal timmar under en viss tidsperiod.

b)

Den längsta arbetstiden eller den kortaste vilotiden ska specificeras genom lagar och andra förordningar eller genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadsparterna.

3.   Begränsningarna för arbetstid och vilotid ska vara antingen

a)

högsta antal timmar för arbetstid som inte ska överskridas

i)

14 timmar under en 24-timmarsperiod, och

ii)

72 timmar under en sjudygnsperiod,

eller

b)

lägsta antal timmar för vilotid som inte ska understigas,

i)

10 timmar under en 24-timmarsperiod, och

ii)

77 timmar under en sjudagarsperiod.

4.   Vilotiden får inte fördelas på mer än två perioder, varav den ena ska vara minst sex timmar, och det får inte gå mer än 14 timmar mellan två viloperioder.

5.   I enlighet med de allmänna principerna om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet och på objektiva grunder eller av tekniska skäl eller av skäl som har att göra med arbetets organisation, får medlemsstaterna bevilja undantag från de gränser som anges i punkterna 1 b, 3 och 4, inbegripet fastställande av beräkningsperioder. Sådana undantag ska så långt som möjligt överensstämma med de fastställda normerna, varvid hänsyn dock får tas till oftare förekommande eller längre ledighetsperioder eller beviljande av kompensationsledighet för fiskarna.

Dessa undantag får fastställas genom

a)

lagar och andra förordningar under förutsättning att det förekommer samråd och att det görs försök att uppmuntra alla relevanta former av social dialog, eller

b)

kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadsparterna.

6.   Om undantag enligt punkt 5 medges när det gäller de gränser som fastställs i punkt 3 ska de berörda fiskarna ges kompenserande viloperioder så snart detta är praktiskt möjligt.

7.   Inget i denna artikel ska anses försämra ett fartygs befälhavares rätt att kräva att en fiskare arbetar det antal timmar som krävs för den omedelbara säkerheten för fartyg, personer ombord eller fångsten, eller för att bistå andra fartyg eller personer i sjönöd. Befälhavaren kan därmed tillfälligt upphäva schemat för vilotid och kräva att fiskaren arbetar erforderligt antal timmar fram till dess att normala förhållanden åter råder. Så snart som möjligt efter det att normala förhållanden åter råder ska befälhavaren säkerställa att fiskare som har arbetat under en schemalagd viloperiod får lämplig vila.

8.   Varje medlemsstat får föreskriva att fiskare ombord på fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion, för vilka det fastställs i nationell lagstiftning eller praxis att dessa fartyg inte tillåts fiska under en viss period av kalenderåret, som är längre än en månad, ska ta årlig semester i enlighet med artikel 7 i direktiv 2003/88/EG under denna period.

BESÄTTNINGSLISTA

Artikel 12

Varje fiskefartyg ska medföra en besättningslista, av vilken ett exemplar ska lämnas till bemyndigade personer i land före fartygets avgång eller skickas dit omedelbart efter det att fartyget avgått. Den behöriga myndigheten ska bestämma till vem och när sådan information ska lämnas, och för vilket eller vilka ändamål.

FISKARES ARBETSAVTAL

Artikel 13

Artiklarna 14–18 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 91/533/EG.

Artikel 14

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder

a)

som krävs för att fiskare som arbetar på fartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion skyddas av ett arbetsavtal för fiskare som de kan förstå och som uppfyller bestämmelserna i detta avtal, och

b)

som specificerar de minimibestämmelser som ska ingå i fiskares arbetsavtal enligt föreskrifterna i bilaga I till detta avtal.

Artikel 15

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder rörande

a)

förfaranden för att säkerställa att en fiskare får möjlighet att granska och söka råd om villkoren i fiskarens arbetsavtal innan det ingåtts,

b)

i förekommande fall, förande av journal över fiskarens arbete enligt ett sådant avtal, och

c)

former för avgörande av tvister i samband med fiskares arbetsavtal.

Artikel 16

Fiskarens arbetsavtal, av vilket ett exemplar ska lämnas till fiskaren, ska medföras ombord och vara tillgängligt för fiskaren och i enlighet med nationell lag och praxis för andra berörda parter på begäran.

Artikel 17

Artiklarna 14–16 och bilaga I till detta avtal gäller inte en fiskefartygsägare som också ensam sköter fartyget.

Artikel 18

Det ska åligga fiskefartygets ägare att säkerställa att alla fiskare har ett skriftligt arbetsavtal för fiskare undertecknat av alla parter till det avtalet och som tryggar anständiga arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyget enligt kraven i det här avtalet.

HEMRESA

Artikel 19

1.   Varje medlemsstat ska säkerställa att fiskare på ett fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion och som anlöper en utländsk hamn är berättigade till hemresa om fiskarens arbetsavtal har löpt ut eller sagts upp av berättigade skäl av en eller flera av parterna i avtalet, eller om fiskaren inte längre kan fullgöra de uppgifter som krävs enligt arbetsavtalet eller inte kan förväntas fullgöra dem under rådande omständigheter. Detta gäller även fiskare från det fartyget som av samma skäl överförs från fartyget till den utländska hamnen.

2.   Fiskefartygets ägare ska bekosta hemresa som avses i punkt 1 i denna artikel, såvida inte fiskaren i enlighet med nationella lagar, förordningar eller andra vidtagna åtgärder har befunnits allvarligt ha försummat sina skyldigheter enligt arbetsavtalet för fiskare.

3.   Medlemsstater ska genom lagar, förordningar eller genom att vidta andra åtgärder i detalj föreskriva vilka omständigheter som berättigar en fiskare som omfattas av punkt 1 i denna artikel till hemresa, den maximala längden av tjänstgöringsperioder ombord efter vilka en fiskare är berättigad till hemresa, och de destinationer till vilka fiskare får resa hem.

4.   Om en fiskefartygsägare inte bekostar hemresan enligt denna artikel ska den medlemsstat vars flagg fartyget för ordna den berörda fiskarens hemresa och vara berättigad att återfå kostnaden från fiskefartygets ägare.

5.   Nationella lagar och förordningar får inte påverka någon rätt för fiskefartygets ägare att återfå kostnaden för hemresa enligt tredjepartsavtal.

PRIVATA ARBETSMARKNADSTJÄNSTER

Artikel 20

1.   Denna artikel ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2008/104/EG.

2.   Vid tillämpningen av denna artikel består privata arbetsmarknadstjänster av arbetsförmedlingar i den privata sektorn och av privata arbetsförmedlingars tjänster.

3.   Medlemsstaterna ska

a)

förbjuda privata arbetsmarknadstjänster att använda medel, arrangemang eller listor som är avsedda att hindra fiskare från att söka arbete, och

b)

kräva att inga arvoden eller andra avgifter för privata arbetsmarknadstjänster bekostas direkt eller indirekt, helt eller delvis, av fiskaren.

4.   Ingenting i denna artikel ska hindra en medlemsstat som har ratificerat konventionen från att utöva sin eventuella rätt att överlåta visst ansvar enligt konventionen till privata arbetsförmedlingar.

DEL 5

HÄLSA OCH SÄKERHET I ARBETET

LIVSMEDEL OCH BOSTÄDER

Artikel 21

1.   Artiklarna 22–25 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 93/103/EG.

2.   Nationella bestämmelser om genomförande av artiklarna 22–25 ska beaktas med vederbörlig hänsyn till hygien, säkerhet samt hälsosamma och bekväma förhållanden.

Artikel 22

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder för fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion när det gäller bostäder, mat och dricksvatten ombord.

Artikel 23

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som uppställer krav om att bostäder på fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion ska vara av tillräcklig storlek och kvalitet samt vara lämpligt utrustade för fartygets verksamhet och den tidslängd fiskare vistas ombord. Sådana åtgärder ska när så är lämpligt särskilt inriktas på följande frågor:

a)

godkännande av planer för konstruktion eller ändring av bostäder på fiskefartyg,

b)

underhåll av bostäder och köksutrymmen,

c)

ventilation, värme, luftkonditionering och belysning,

d)

dämpning av buller och vibrationer,

e)

placering, storlek, byggnadsmaterial, möblering och utrustning av sovrum, mässar och andra bostadsutrymmen,

f)

sanitära inrättningar, inklusive toaletter och tvättmöjligheter samt tillhandahållande av varm- och kallvatten i tillräcklig mängd, och

g)

förfaranden för hantering av klagomål på bostäder som inte uppfyller kraven i denna konvention.

Artikel 24

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att

a)

livsmedel som medförs och serveras ombord är tillräckligt med avseende på näringsvärde, kvalitet och mängd,

b)

dricksvattnet är tillräckligt med avseende på kvalitet och mängd, och

c)

fiskefartygets ägare ska tillhandahålla fiskaren mat och vatten kostnadsfritt. I enlighet med nationella lagar och förordningar kan kostnaden dock återfås som en driftskostnad om det kollektivavtal som styr ett andelssystem eller en fiskares arbetsavtal föreskriver detta.

Artikel 25

De lagar, förordningar eller andra åtgärder som medlemsstaten ska anta i enlighet med artiklarna 22–24 ska ge full kraft åt bilaga II i detta avtal.

HÄLSOSKYDD OCH SJUKVÅRD; SKYDD VID ARBETSSKADA

Artikel 26

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att fiskare på ett fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion

a)

har rätt till läkarvård i land och rätt att föras i land i tid för behandling i händelse av allvarlig skada eller sjukdom,

b)

av fiskefartygsägaren ska förses med hälsoskydd och sjukvård medan de är

i)

ombord på fartyget, eller

ii)

i land i en hamn utanför det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet, och

c)

i händelse av arbetsrelaterad sjukdom eller skada dessutom ska ha tillgång till lämplig sjukvård i enlighet med nationella lagar och förordningar eller nationell praxis.

Artikel 27

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att det hälsoskydd eller den sjukvård som avses i artikel 26 b ska

a)

omfattas av de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 92/29/EEG och artikel 28 nedan, om fiskaren är ombord på fartyget, och ska

b)

omfatta läkarvård och därmed sammanhängande materiellt bistånd och stöd under läkarvård om fiskaren är i land i en hamn utanför det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet.

Artikel 28

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att

a)

de läkemedel och den behandlingsutrustning som ska medföras ombord på fiskefartyg utöver kraven i artikel 2.1 b i direktiv 92/29/EEG, också ska vara avhängiga av verksamhetsområdet,

b)

den särskilda utbildningen av fiskare, utöver kraven i artikel 5.3 i direktiv 92/29/EEG, också ska ombesörjas med beaktande av antalet fiskare ombord, verksamhetsområdet och resans längd,

c)

de bruksanvisningar som avses i artikel 5.1 i direktiv 92/29/EEG finns på ett språk och i en form som förstås av de utbildade fiskare som avses i led b i denna artikel,

d)

de läkarkonsultationer som avses i artikel 6.1 i direktiv 92/29/EEG också ska vara tillgängliga via satellitkommunikation och att fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion med tanke på sådana konsultationer ska utrustas för radio- eller satellitkommunikation, och

e)

fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion ska medföra en medicinsk handbok som den behöriga myndigheten antagit eller godkänt, eller senaste upplagan av International Medical Guide for Ships.

Artikel 29

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att

a)

fiskaren, om det är förenligt med medlemsstatens nationella lag och praxis, har tillgång till kostnadsfri sjukvård i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 26 b och närmare i artikel 28, och att

b)

fiskefartygsägaren, tills fiskaren har rest hem, ska svara för kostnaderna för den sjukvård som fiskaren inte behöver betala enligt led a i denna artikel, om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte täcker kostnaderna inom ramen för landets sociala trygghetssystem, och att

c)

fiskefartygsägaren ska svara för kostnaderna för den sjukvård som föreskrivs i artikel 26 c, om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte täcker kostnaderna inom ramen för landets sociala trygghetssystem.

Artikel 30

Nationella lagar eller förordningar får medge att fiskefartygets ägare fritas från ansvar att svara för de kostnader för sjukvård som avses i artikel 29 b och c om skadan inte inträffat inom ramen för fartygets verksamhet, om sjukdom eller lyte hemlighölls vid anställningen, eller om fiskefartygsägaren bevisar att skadan eller sjukdomen berodde på uppsåtlig försummelse från fiskarens sida.

Artikel 31

1.   Varje medlemsstat ska se till att fiskare i enlighet med nationella lagar, förordningar eller praxis är skyddade vid arbetsskada.

2.   Vid arbetsskada ska fiskaren ha tillgång till motsvarande ersättning enligt nationella lagar och förordningar.

3.   Om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte inom ramen för landets sociala trygghetssystem står för det skydd som avses i punkt 1 och punkt 2 i denna artikel ska fiskefartygsägaren ansvara för detta.

Artikel 32

Med hänsyn till fiskerinäringens särart kan fiskefartygsägarens finansiella ansvar enligt artiklarna 29 och 31 säkerställas genom

a)

ett system för fiskefartygsägares ansvarighet, eller

b)

obligatorisk försäkring, arbetstagarersättning eller andra system.

HÄLSA OCH SÄKERHET I ARBETET OCH FÖREBYGGANDE AV OLYCKOR

Artikel 33

Artiklarna 34–36 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 89/391/EEG, direktiv 92/29/EEG och direktiv 93/103/EG.

Artikel 34

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder rörande

a)

förebyggande av arbetsskador, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade risker ombord på fiskefartyg, innefattande bedömning och hantering av risker, utbildning och instruktion ombord för fiskare,

b)

utbildning av fiskare i att hantera de typer av fiskeredskap de ska använda och i det fiske i vilket de ska sysselsättas,

c)

skyldigheter för fiskefartygsägare, fiskare och andra berörda, med vederbörlig hänsyn till säkerhet och hälsa för fiskare som inte fyllt 18 år,

d)

rapportering och undersökning av olyckshändelser på fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion, och

e)

inrättande av samarbetskommittéer för hälsa och säkerhet i arbetet eller, efter samråd, av andra lämpliga organ.

Artikel 35

1.   Kraven i denna artikel ska gälla alla fiskefartyg, med beaktande av antalet fiskare ombord, verksamhetsområdet och resans längd.

2.   Den behöriga myndigheten ska

a)

efter samråd kräva att fiskefartygets ägare i enlighet med nationella lagar, förordningar, kollektivavtal och praxis inrättar förfaranden ombord för att förhindra arbetsskador, med beaktande av särskilda faror och risker på det berörda fiskefartyget, och

b)

kräva att fiskefartygsägare, befälhavare, fiskare och andra berörda personer får tillräckliga och lämpliga råd, utbildningsmaterial eller annan lämplig information om hur man bedömer och hanterar risker för säkerhet och hälsa ombord på fiskefartyg.

3.   Fiskefartygsägare ska

a)

säkerställa att alla fiskare ombord förses med lämplig personlig skyddsklädsel och utrustning,

b)

säkerställa att varje fiskare ombord har fått grundläggande säkerhetsutbildning som är godkänd av den behöriga myndigheten, och

c)

säkerställa att fiskare är tillräckligt och rimligt förtrogna med utrustningen och dess funktion, inklusive relevanta säkerhetsåtgärder, innan de använder utrustningen eller deltar i den berörda verksamheten.

Artikel 36

Bedömning av risker i samband med fiske ska, när det är lämpligt, göras tillsammans med fiskare eller deras representanter.

DEL 6

ÄNDRINGAR

Artikel 37

1.   En översyn ska göras av tillämpningen av detta avtal och bilagorna till detta efter eventuella ändringar i konventionen om någon av avtalsparterna begär det.

2.   En utvärdering och en översyn ska när som helst göras av detta avtal efter en ändring av europeisk lagstiftning som kan påverka detta avtal om någon av avtalsparterna begär det.

DEL 7

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 38

De avtalsslutande parterna ingår detta avtal på villkor att det inte träder i kraft förrän den dag då konventionen träder i kraft. Konventionen träder i kraft tolv månader efter den dag då ratifikationer från tio av ILO:s medlemsstater, av vilka åtta är kuststater, har registrerats hos Internationella arbetsorganisationens generaldirektör.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknande personer undertecknat detta avtal.

UTFÄRDAT I Göteborg, Sverige, den tjugoförsta maj tjugohundratolv.

Javier Garat, ordförande för Europêche

Giampaolo Buonfiglio, ordförande för fiskegruppen inom ramen för Copa–Cogeca

Eduardo Chagas, generalsekreterare vid ETF

BILAGA I

FISKARES ARBETSAVTAL

Fiskares arbetsavtal ska innehålla följande uppgifter, om det inte är onödigt att ta med en eller flera av dem på grund av att frågan regleras på annat sätt i nationella lagar, förordningar eller, i tillämpliga fall, i kollektivavtal:

a)

fiskarens efternamn och andra namn, födelsedatum eller ålder och födelseort,

b)

ort och datum för avtalets ingående,

c)

namn och registreringsnummer på det/de fiskefartyg där fiskaren åtar sig att arbeta,

d)

namn på arbetsgivaren, fiskefartygets ägare eller annan part i avtalet med fiskaren,

e)

den resa/de resor som ska företas, om detta kan fastställas då avtalet ingås,

f)

i vilken funktion fiskaren ska anställas eller sysselsättas,

g)

om möjligt, ort och datum för fiskarens inställelse ombord för tjänstgöring,

h)

den kost som fiskaren ska ha, om inget alternativt system föreskrivs i nationell lag eller annan författning,

i)

lönesumman, eller andelens storlek och sättet för att beräkna denna om ersättningen ska utgå på andelsbasis, eller lönesumman, andelen och sättet för att beräkna den senare om ersättningen ska utgå på kombinerad basis, och eventuell överenskommen minimilön,

j)

uppsägning av avtalet och grund för uppsägning, nämligen

i)

om avtalet har ingåtts för en bestämd tid, datum för dess utlöpande,

ii)

om avtalet har ingåtts för en resa, destinationshamn och tid som ska förflyta efter ankomsten innan fiskaren ska friställas,

iii)

om avtalet har ingåtts på obestämd tid, de villkor som ska berättiga endera parten att upphäva det, samt uppsägningstiden, som inte får vara kortare för arbetsgivaren, fiskefartygets ägare eller annan part i avtalet med fiskaren,

k)

längden på betald semester eller, i tillämpliga fall, den formel som ska användas för att beräkna semester,

l)

omfattningen av och förmånerna i det paket för hälsa och social trygghet som arbetsgivaren, fiskefartygets ägare eller, i tillämpliga fall, annan part eller andra parter i fiskarens arbetsavtal ska tillhandahålla fiskaren,

m)

fiskarens berättigande till hemresa,

n)

i tillämpliga fall, hänvisning till kollektivavtal,

o)

minimiperioder för vila enligt nationella lagar, förordningar eller andra åtgärder, och

p)

alla andra uppgifter som nationell lag eller förordning kan begära.

BILAGA II

BOSTÄDER PÅ FISKEFARTYG

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.

Denna bilaga ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/29/EEG och direktiv 93/103/EG.

2.

I denna bilaga avses med

a)    avtal : det avtal som den 21 maj 2012 ingicks mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche) om genomförande av ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007,

b)    nytt fiskefartyg : ett fartyg för vilket

i)

ett avtal om nybyggnad eller större ombyggnad har ingåtts på dagen för avtalets ikraftträdande eller senare, eller

ii)

ett avtal om nybyggnad eller större ombyggnad har ingåtts före dagen för avtalets ikraftträdande och som levereras tre år eller senare efter den dagen, eller

iii)

om inget avtal om byggnation finns på dagen för konventionens ikraftträdande eller senare,

a)

kölen sträcks, eller

b)

en konstruktion som kan hänföras till ett visst fartyg påbörjas, eller

c)

sammanfogning omfattande minst 50 ton eller 1 procent av den beräknade mängden av allt byggnadsmaterial, varvid det lägsta talet ska gälla, har påbörjats,

c)    existerande fartyg : ett fartyg som inte är ett nytt fiskefartyg.

3.

Följande ska gälla alla nya, däckade fiskefartyg, med förbehåll för eventuella undantag enligt artikel 3 i avtalet. Den behöriga myndigheten får, efter samråd, tillämpa kraven i denna bilaga även på existerande fartyg, när och om den bedömer att detta är rimligt och möjligt.

4.

Den behöriga myndigheten får, efter samråd, medge avvikelser från bestämmelserna i denna bilaga för fiskefartyg som normalt är till sjöss mindre än 24 timmar och där fiskarna inte bor ombord på fartyget i hamn. När det gäller sådana fartyg ska den behöriga myndigheten säkerställa att de berörda fiskarna har tillräckliga möjligheter att vila, inta måltider och sköta sin hygien.

5.

Kraven för fartyg med en längd av 24 m eller mer får tillämpas på fartyg med en längd mellan 15 och 24 m när den behöriga myndigheten efter samråd anser att detta är rimligt och möjligt.

6.

Fiskare som arbetar på matarfartyg vilka inte har lämpliga bostäder och sanitära inrättningar ska tillhandahållas sådana bostäder och sådana inrättningar på moderfartyget.

7.

Medlemsstater får utvidga kraven i denna bilaga med avseende på buller och vibrationer, ventilation, uppvärmning och luftkonditionering samt belysning till slutna arbetsplatser och utrymmen som används för lagring om, efter samråd, en sådan tillämpning betraktas som lämplig och inte kommer att få någon negativ inverkan på processens funktion, arbetsförhållandena eller fångsternas kvalitet.

PLANERING OCH KONTROLL

8.

Den behöriga myndigheten ska försäkra sig om att ett fartyg, när det är nybyggt eller när besättningens bostäder har byggts om, alltid uppfyller kraven i denna bilaga. Den behöriga myndigheten ska så långt möjligt kräva att denna bilaga uppfylls när besättningens bostäder på ett fartyg har ändrats väsentligt och för ett fartyg som byter till medlemsstatens flagg kräva uppfyllande av de krav i denna bilaga som är tillämpliga enligt punkt 3 i denna.

9.

Vid de tillfällen som anges i punkt 8 i denna bilaga ska det för fartyg med en längd av 24 m eller mer krävas att utförliga planer och information rörande bostäder lämnas in för godkännande till den behöriga myndigheten eller ett organ som denna har bemyndigat.

10.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska vid varje tillfälle då besättningens bostäder på fiskefartyget har byggts om eller ändrats väsentligt, den behöriga myndigheten försäkra sig om att bostäderna uppfyller kraven i avtalet, och när fartyget byter till medlemsstatens flagg, att de uppfyller de krav i denna bilaga som är tillämpliga enligt punkt 3. Den behöriga myndigheten får själv avgöra om den vill göra flera inspektioner av besättningens bostäder.

11.

När ett fartyg byter flagg eller är registrerat så att det är underkastat en medlemsstats oinskränkta jurisdiktion upphör alla alternativa krav som den behöriga myndigheten i den icke EU-medlemsstat vars flagg det tidigare förde kan ha antagit enligt punkterna 15, 39, 47 eller 62 i bilaga III till konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg att gälla för fartyget.

UTFÖRANDE OCH KONSTRUKTION

12.

Alla bostadsutrymmen ska ha tillräcklig takhöjd. För utrymmen där fiskare väntas stå under längre tid ska den behöriga myndigheten föreskriva en lägsta takhöjd.

13.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer får lägsta tillåtna takhöjd i bostäder där full och fri rörlighet krävs inte understiga 200 cm.

Öppningar till och mellan bostadsutrymmen

14.

Det ska inte finnas några direkta öppningar till sovrum från lastrum eller maskinrum, utom nödutgångar. Där så är rimligt och möjligt ska direkta öppningar från kök, lagerutrymmen, torkrum eller gemensamma hygienutrymmen undvikas om inte annat uttryckligen föreskrivs.

15.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det inte finnas några andra direkta öppningar än nödutgångar till sovrum från lastrum och maskinrum eller från kök, lagerutrymmen, torkrum eller gemensamma hygienutrymmen. Skottet ska i den del som skiljer sådana utrymmen från sovrum och skott mot utsida vara ändamålsenligt konstruerat av stål eller annat godkänt material och ska vara vatten- och gastätt. Denna föreskrift utesluter inte möjligheten att ett hygienutrymme är gemensamt för två hytter.

Isolering

16.

Bostadsutrymmen ska vara tillräckligt isolerade, och de material som används för konstruktion av innerskott, paneler och skivor, durkar och fogar ska vara ändamålsenliga och bidra till en hälsosam miljö. Det ska finnas tillräckligt avlopp i alla bostadsutrymmen.

17.

Så långt möjligt ska åtgärder vidtas för att skydda fiskefartygs besättningsbostäder mot flugor och andra insekter, särskilt när fartyg opererar i områden som besväras av mygg.

18.

Nödutgångar ska i mån av behov finnas från alla bostadsutrymmen.

BULLER OCH VIBRATIONER

19.

Punkt 20 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2003/10/EG och direktiv 2002/44/EG.

20.

Den behöriga myndigheten ska anta standarder för buller och vibrationer i bostadsutrymmen för att säkerställa att fiskare får tillräckligt skydd mot effekterna av sådant buller och vibrationer, innefattande effekterna av trötthet orsakad av buller och vibrationer.

VENTILATION

21.

Bostadsutrymmen ska vara ventilerade, med beaktande av klimatförhållandena. Ventilationssystemet ska ständigt tillföra frisk luft av tillfredsställande kvalitet när fiskare finns ombord.

22.

Ventilationssystemet eller andra arrangemang ska vara sådant att icke rökare skyddas från tobaksrök.

23.

Fartyg med en längd av 24 m eller mer ska vara utrustade med ett system för att ventilera bostäderna, som ska vara så reglerat att det håller luften i tillfredsställande skick och rörelse under alla väderleksförhållanden och klimat. Ventilationssystem ska alltid vara i gång när fiskare finns ombord.

UPPVÄRMNING OCH LUFTKONDITIONERING

24.

Bostadsutrymmen ska vara tillräckligt uppvärmda, med beaktande av klimatförhållandena.

25.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska tillräcklig värme tillhandahållas genom ett lämpligt uppvärmningssystem, utom i fiskefartyg som opererar uteslutande i tropiskt klimat. Uppvärmningssystemet ska vid behov ge värme under alla förhållanden och ska vara i gång när fiskare bor eller arbetar ombord och när förhållandena kräver det.

26.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer, med undantag av sådana som regelmässigt opererar i områden där tempererade klimatförhållandena inte kräver det, ska luftkonditionering finnas i bostadsutrymmen, på bryggan, i radiorummet och i alla centraliserade maskinkontrollrum.

BELYSNING

27.

Alla bostadsutrymmen ska ha tillräcklig belysning.

28.

Där så är möjligt ska bostadsutrymmen ha dagsljusbelysning, förutom artificiell belysning. Om sovutrymmen har dagsljus ska detta kunna utestängas.

29.

Tillräcklig belysning för läsning ska finnas för varje kojplats förutom sovrummets normala belysning.

30.

Reservbelysning ska finnas i sovrum.

31.

Om ett fartyg inte är utrustat med reservbelysning i mässar, korridorer och andra utrymmen som används eller kan användas som nödutgångar, ska permanent nattbelysning finnas i dessa utrymmen.

32.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska belysningen i bostadsutrymmen uppfylla en standard som ska fastställas av den behöriga myndigheten. I alla delar av bostadsutrymmet som är tillgängliga för fri rörlighet ska minimistandarden för denna belysning vara sådan att en person med normal syn kan läsa en vanlig tryckt tidning en molnfri dag.

SOVRUM

Allmänt

33.

Om fartygets utförande, storlek eller användning medger det ska sovutrymmena vara förlagda så att påverkan av rörelse och acceleration minimeras, men de får under inga förhållanden vara placerade för om kollisionsskottet.

Golvyta

34.

Antalet personer per sovrum och golvytan per person, exklusive utrymme som upptas av kojplatser och skåp, ska vara sådant att utrymmet och bekvämligheten för fiskarna ombord, med beaktande av fartygets verksamhet, blir tillfredsställande.

35.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer men med en längd understigande 45 m får sovrummens golvyta per person, exklusive utrymme som upptas av kojplatser och skåp, inte understiga 1,5 m2.

36.

För fartyg med en längd av 45 m eller mer får sovrummens golvyta per person, exklusive utrymme som upptas av kojplatser och skåp, inte understiga 2 m2.

Personer per sovrum

37.

Om inget annat uttryckligen föreskrivs får inte mer än sex personer dela ett sovrum.

38.

På fartyg med en längd av 24 m eller mer får inte mer än fyra personer dela ett sovrum. Den behöriga myndigheten får medge undantag från detta krav i särskilda fall om fartygets storlek, typ eller avsedda användning gör kravet orimligt eller ogenomförbart.

39.

Om inget annat uttryckligen föreskrivs ska befäl där så är möjligt ha separata sovrum.

40.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska sovrum för befäl där så är möjligt vara avsedda för en person, och under inga förhållanden får ett sovrum ha mer än två kojplatser. Den behöriga myndigheten får medge undantag från kraven i denna punkt i särskilda fall om fartygets storlek, typ eller avsedda användning gör kravet orimligt eller ogenomförbart.

Övrigt

41.

Det ska finnas ett anslag med läslig och outplånlig skrift på en väl synlig plats i alla sovrum om det största antal personer som får bo i rummet.

42.

Individuella kojplatser av lämplig storlek ska finnas. Madrasser ska vara av lämpligt material. Punktbelysning ska finnas vid varje kojplats.

43.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer får kojplatsernas minsta invändiga mått inte understiga 198 x 80 cm.

44.

Sovrum ska vara så planerade och utrustade att de tillgodoser rimliga krav på komfort och främjar god ordning för de boende. Utrustningen ska innefatta kojplatser, individuella skåp som rymmer kläder och andra personliga tillhörigheter, och en lämplig skrivyta.

45.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det finnas ett skrivbord med en stol.

46.

Sovutrymmen ska vara så belägna eller utrustade att män och kvinnor får tillräckliga möjligheter till privatliv.

MÄSSAR

47.

Mässar ska ligga så nära köket som möjligt, men de får under inga förhållanden vara placerade för om kollisionsskottet.

48.

Fartyg ska vara försedda med mässutrymmen som är anpassade till deras användning. Om inget annat uttryckligen föreskrivs, ska mässutrymmen där så är möjligt vara åtskilda från sovavdelningen.

49.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska mässutrymmen vara åtskilda från sovavdelningen.

50.

Varje mäss ska med avseende på storlek och utrustning vara tillräcklig för det antal personer som kan antas använda den samtidigt.

51.

För fartyg med en längd mellan perpendiklarna (Lpp) på 15 m eller mer ska ett kylskåp med tillräcklig kapacitet och möjligheter att göra varma och kalla drycker finnas samt alltid vara tillgängliga för fiskarna.

BADKAR ELLER DUSCHAR, TOALETTER OCH TVÄTTSTÄLL

52.

Sanitära inrättningar, som toaletter, tvättställ, badkar eller duschar, ska finnas för alla ombordvarande i den utsträckning fartygets verksamhet kräver det. Dessa inrättningar ska uppfylla lägst minimistandarder för hälsa och hygien samt rimliga kvalitetsstandarder.

53.

Hygienutrymmena ska vara så beskaffade att förorening av andra utrymmen elimineras. De sanitära inrättningarna ska medge rimlig avskildhet.

54.

Kallt och varmt rinnande färskvatten ska vara tillgängligt för alla fiskare och andra ombordvarande i tillräcklig mängd för att medge en god hygien. Den behöriga myndigheten får efter samråd fastställa en minsta mängd vatten som ska tillhandahållas.

55.

När sanitära inrättningar finns, ska de ha ventilation till uteluften, oberoende av andra delar av bostadsutrymmena.

56.

Alla ytor i de sanitära inrättningarna ska vara så beskaffade att de lätt kan göras ordentligt rena. Durkar ska ha en halkskyddande ytbeläggning.

57.

På fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det finnas minst ett badkar eller en dusch eller bådadera och en toalett och ett tvättställ per fyra personer eller färre för alla fiskare som inte har eget rum med tillhörande sanitära inrättningar.

TVÄTTMÖJLIGHETER

58.

Nödvändiga inrättningar för att tvätta och torka kläder ska finnas, med beaktande av fartygets verksamhet, om inget annat uttryckligen föreskrivs.

59.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska tillräckliga möjligheter finnas för att tvätta, torka och stryka kläder.

60.

För fartyg med en längd av 45 m eller mer ska tillräckliga möjligheter att tvätta, torka och stryka kläder finnas i ett utrymme som är avskilt från sovrum, mässar och toaletter och tillräckligt ventilerat, uppvärmt och utrustat med klädstreck eller andra hjälpmedel för att torka kläder.

INRÄTTNINGAR FÖR SJUKA OCH SKADADE FISKARE

61.

Utöver de krav som anges i direktiv 92/29/EEG ska en hytt vid behov göras tillgänglig för fiskare som lider av sjukdom eller skada.

62.

I stället för det krav som anges i punkt 2.3 i direktiv 92/29/EEG gäller följande: På fartyg på mer än 500 bruttoregisterton (BRT) som ombord har 15 fiskare eller fler på resa som varar mer än tre dagar, och på fiskfartyg med en längd av 45 m eller mer, oberoende av besättningens storlek och resans längd, ska det finnas ett separat sjukvårdsutrymme där läkarvård kan ges. Det ska vara väl utrustat och hållas i gott hygieniskt skick.

ANDRA INRÄTTNINGAR

63.

En plats för att hänga utrustning för dåligt väder och annan personlig skyddsutrustning ska finnas utanför sovrummen, men på bekvämt avstånd från dessa.

SÄNGUTRUSTNING, MÄSSREDSKAP OCH DIVERSE BESTÄMMELSER

64.

Lämplig utrustning för måltider, sängutrustning och annat linne ska tillhandahållas alla fiskare ombord. Kostnaden för linne kan dock återkrävas som en driftskostnad om kollektivavtalet eller fiskarens arbetsavtal föreskriver detta.

REKREATIONSMÖJLIGHETER

65.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska lämpliga möjligheter, inrättningar och tjänster för rekreation finnas för alla fiskare ombord. Där så är lämpligt kan mässar användas för rekreationsverksamhet.

KOMMUNIKATIONSMÖJLIGHETER

66.

Alla fiskare ombord ska ha rimlig tillgång till kommunikationsmöjligheter, så långt möjligt till en rimlig kostnad som inte överstiger den fulla kostnaden för fiskefartygets ägare.

KÖK OCH MÖJLIGHETER TILL FÖRVARING AV LIVSMEDEL

67.

Köksutrustning ska finnas ombord. I den mån inget annat uttryckligen föreskrivs ska den där så är möjligt finnas i ett separat kök.

68.

Köket, eller utrymmet för matlagning om inget separat kök finns, ska vara tillräckligt stort för ändamålet, med god belysning och ventilation, lämpligt utrustat och underhållet.

69.

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det finnas ett separat kök.

70.

Butan- eller propanbehållare som används för matlagning i ett kök ska förvaras på öppet däck i ett skydd som är så utfört att de skyddas från externa värmekällor och yttre åverkan.

71.

Det ska finnas en lämplig förvaringsplats för proviant av tillräcklig kapacitet som kan hållas torr, sval och väl ventilerad för att inte förråden ska försämras. Om inget annat uttryckligen föreskrivs ska kylskåp eller annan kyllagring användas där så är möjligt.

72.

För fartyg med en längd mellan perpendiklarna (Lpp) på 15 m eller mer ska ett förrådsrum och kylskåp samt annan kyllagring användas.

LIVSMEDEL OCH DRICKSVATTEN

73.

Livsmedel och dricksvatten ska finnas i tillräcklig mängd för antalet fiskare och resans längd och art. Dessutom ska de vara lämpliga med hänsyn till näringsvärde, kvalitet, kvantitet och variation, och dessutom ska hänsyn tas till fiskarnas religiösa krav och matkultur.

74.

Den behöriga myndigheten får fastställa krav på minimistandarder och kvantitet för livsmedel och vatten som ska medföras ombord.

RENLIGHET OCH BEBOELIGHET

75.

Bostadsutrymmen ska hållas i rent och beboeligt skick och hållas fria från gods och förråd som inte är de boendes personliga egendom eller avsedda för deras säkerhet eller räddning.

76.

Kök och förvaringsutrymmen för livsmedel ska hållas i gott hygieniskt skick.

77.

Avfall ska förvaras i slutna, väl förslutna behållare och vid behov tas bort från platser där livsmedel hanteras.

INSPEKTIONER AV ELLER PÅ UPPDRAG AV BEFÄLHAVAREN

78.

a)

För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska den behöriga myndigheten kräva ofta återkommande inspektioner, som ska göras av eller på uppdrag av befälhavaren, för att säkerställa

i)

att bostadsutrymmen är rena, tillbörligt beboeliga, säkra och väl underhållna,

ii)

att förråden av livsmedel och vatten är tillräckliga, och

iii)

att kök, förvaringsutrymmen för livsmedel och utrustning är hygieniska och väl underhållna.

b)

Resultaten av sådana inspektioner och de åtgärder som vidtas för att rätta till eventuella brister som påträffas ska noteras och finnas tillgängliga för granskning.

AVVIKELSER

79.

Den behöriga myndigheten får efter samråd medge undantag från bestämmelserna i denna bilaga för att utan diskriminering beakta intressen från fiskare som har avvikande och speciella religiösa och sociala vanor, under förutsättning att sådana undantag totalt sett inte leder till mindre förmånliga villkor än de som skulle följa av en tillämpning av denna bilaga.