9.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 423/1


RÅDETS REKOMMENDATION

av den 20 november 2017

om uppföljning av utexaminerade

(Text av betydelse för EES)

(2017/C 423/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Utexaminerades anställbarhet är en orsak till oro i många medlemsstater, framför allt eftersom sysselsättningsgraden bland personer med nyligen avlagd akademisk examen i unionen inte helt har återhämtat sig efter finanskrisen 2008 (1) och sysselsättningssituationen för personer med yrkesexamen varierar mellan medlemsstaterna.

(2)

Därför uppmuntrades medlemsstaterna genom riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015 (2) att i samarbete med arbetsmarknadens parter främja produktivitet och anställbarhet genom ett tillräckligt utbud av relevant kunskap och kompetens och relevanta färdigheter.

(3)

För att uppnå det målet är det avgörande att ha uppgifter av god kvalitet om vad utexaminerade företar sig efter avlagd examen eller efter att de lämnar en utbildning utan examen, både för att förstå orsakerna till problem med utexaminerades anställbarhet i särskilda regioner eller ekonomiska sektorer eller problem med anställbarheten för utexaminerade från särskilda studieinriktningar på högskolenivå eller yrkesutbildningsnivå och för att hitta lösningar för att undanröja dessa problem. Värdet av sådana uppgifter betonas både i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)  (3) (standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning) och i den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet) (4).

(4)

Eftersom systemen för insamling, analys och användning av uppgifter om hur utexaminerade från högskole- och yrkesutbildning klarar sig är bristfälligt utvecklade på många håll i unionen, behövs det emellertid bättre information för att studenterna ska kunna göra välgrundade studieval, eller som underlag för utformningen av utbildningsprogram och utbildningspolitik.

(5)

Övergången till arbetsmarknaden styrs dessutom i stor utsträckning av den ekonomiska kontexten, kvalifikationsnivån och studieinriktningen. Den påverkas också av sociodemografiska faktorer och familjens socioekonomiska bakgrund (5). Därför är det viktigt att samla in uppgifter om dessa olika faktorers inverkan för att kunna ta itu med frågan på ett övergripande sätt.

(6)

Även om många medlemsstater håller på att utveckla system för uppföljning av utexaminerade, är kunskapsutbytet, utbytet av god praxis och det ömsesidiga lärandet begränsat.

(7)

Eftersom omfattningen av befintliga jämförbara uppgifter är begränsad och uppgifter som samlas in nationellt inte kan jämföras med uppgifter som samlas in i andra medlemsstater, är det svårt att dra några slutsatser om skillnader i tendenser eller resultat i olika länder och regioner.

(8)

Resultaten av det offentliga samrådet (6) om unionens moderniseringsagenda för högre utbildning avslöjade farhågor om att den högre utbildningen inte förser de utexaminerade med den kunskap, de färdigheter och den kompetens de behöver för att ha framgång i en utbildningsmiljö och på en arbetsmarknad som snabbt förändras, samt att det fortfarande finns ett kompetensglapp i vissa medlemsstater.

(9)

Medlemsstaterna har efterlyst åtgärder på unionsnivå som syftar till att förbättra informationsflödet om anställbarhet, kompetensglapp och arbetsmarknadens behov. I synnerhet föreslogs det i 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (7) att man bör understryka betydelsen av högre utbildning för arbetsmarknaden och samhället, bland annat genom att bättre förstå arbetsmarknaden och förekomma behoven, t.ex. genom uppföljning av karriärerna för personer med examen.

(10)

I Riga-slutsatserna från 2015 om en ny uppsättning medelfristiga mål när det gäller yrkesutbildning för perioden 2015–2020 åtog sig medlemsstaterna även att säkerställa fortlöpande informationsspridning och återkoppling, bland annat genom att utnyttja uppgifter om anställbarheten för personer med yrkesexamen och en kombination av uppgifter om lärande, inträde på arbetsmarknaden och karriär samt genom att utveckla kapaciteten hos aktörer på nationell nivå att använda uppgifter om utexaminerade för att anpassa undervisningsplaner, yrkesprofiler och innehållet i yrkesutbildningskvalifikationer till nya ekonomiska och tekniska krav.

(11)

I resolutionen om främjande av socioekonomisk utveckling och delaktighet i EU genom utbildning: utbildningens bidrag till den europeiska planeringsterminen 2016 (8) framhöll medlemsstaterna därefter betydelsen av att prioritera hanteringen av kompetensglapp och kompetensunderskott.

(12)

Detta byggde på tidigare arbete. I rådets slutsatser om entreprenörskap i utbildningen (9) från 2014 enades medlemsstaterna om att om möjligt använda spårning av examinerade vid bedömning av entreprenörskapsutbildningars kvalitet och effektivitet.

(13)

I rådets slutsatser om den högre utbildningens sociala dimension (10) från 2013 enades medlemsstaterna om att underlätta tillhandahållande av information om utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade möjligheter och resultat.

(14)

I rådets slutsatser om utexaminerades anställbarhet (11) från 2012 enades medlemsstaterna även om att fastställa ett riktmärke om att senast 2020 bör 82 % av utexaminerade 20–34-åringar som avslutat sin utbildning högst tre år före referensåret vara anställda, samt om att övervaka andelen anställda utexaminerade i syfte att stärka kunskapsbasen för utvecklingen av politiska strategier om övergången mellan utbildning och anställning, samtidigt som medlemsstaterna och kommissionen enades om att samla in kvalitativ information och exempel på god praxis för att komplettera den kvantitativa övervakningen och stärka grunden för ett evidensbaserat beslutsfattande.

(15)

Därför har Europeiska kommissionen i meddelandet om en ny kompetensagenda för Europa (12) prioriterat en förbättring av kompetensinventeringen och informationen för mer välgrundade yrkesval genom att föreslå ett initiativ för uppföljning av personer med akademisk examen för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att ta fram bättre information om de utexaminerades övergång till arbetsmarknaden. I detta sammanhang utgör denna rekommendation ett komplement till medlemsstaternas initiativ och åtaganden är av frivillig karaktär.

MEDLEMSSTATERNA REKOMMENDERAS ATT GÖRA FÖLJANDE

i enlighet med relevant nationell lagstiftning och unionslagstiftning, särskilt direktiv 95/46/EG om skydd av personuppgifter (13), tillgängliga resurser och nationella förhållanden samt i nära samarbete med alla berörda parter:

1.

Förbättra tillgången till och kvaliteten på uppgifter om utexaminerades förehavanden (14) och, i förekommande fall, om personer som lämnar en högskole- eller yrkesutbildning utan examen, inbegripet genom att senast 2020 göra framsteg med inrättandet av ett system för uppföljning av utexaminerade som kan omfatta följande:

a)

Insamling av relevanta anonymiserade administrativa statistiska uppgifter från databaser med uppgifter om utbildning, skatter, befolkning och socialförsäkring.

b)

Utveckling av longitudinella undersökningar om utexaminerade på utbildningssystemnivå, och i förekommande fall, institutionell nivå, eftersom det är viktigt att ha tillgång till kvalitativa uppgifter om personers övergång till arbetsmarknaden eller till fortbildning och om deras karriärvägar och

c)

en möjlighet för offentliga myndigheter att anonymt koppla ihop uppgifter från olika källor för att få en helhetsbild av hur utexaminerade klarar sig.

Innehållet i de uppgifter som ska samlas in

2.

Med hänsyn till ambitionen bakom rådets rekommendation att förbättra jämförbarheten av uppgifter bör medlemsstaterna samla in uppgifter inom följande områden:

a)

Sociobiografiska och socioekonomiska uppgifter.

b)

Uppgifter om utbildning.

c)

Uppgifter om sysselsättning eller fortbildning.

d)

Utbildningens relevans för sysselssättning eller för ett livslångt lärande.

e)

Karriärutveckling.

Longitudinella undersökningar om utexaminerade

3.

Uppmuntra till ett högt, representativt och fortsatt deltagande i longitudinella undersökningar om utexaminerade, och, om möjligt, till uppföljning av utexaminerade som har flyttat utomlands, antingen i samband med utbildningen eller efter avslutad utbildning.

Europeiskt samarbete

4.

Delta i ett nätverk av experter som uppmuntrar samarbete och ömsesidigt lärande bland medlemsstaterna om uppföljningssystem och deras vidareutveckling. Detta nätverk kommer att undersöka olika alternativ för att utveckla jämförbara uppgifter och gemensamma definitioner i enlighet med punkt 2. Med avseende på sådana longitudinella undersökningar som avses i punkterna 3 och 9 kommer nätverket att undersöka olika alternativ för att utveckla gemensamma principer, för optimal frekvens och för hur man följer upp personer som har migrerat.

5.

Detta nätverk ska organiseras i överensstämmelse med befintliga förvaltningsstrukturer för samarbete inom ramen för Utbildning 2020, utan att det påverkar eventuella nya strukturer som kan komma att följa.

Spridning och utnyttjande av resultat

6.

Vidta åtgärder för att säkerställa att resultaten av den analys som görs av uppföljningen av utexaminerade får en snabb, regelbunden och bred spridning och användning, med följande syften:

a)

Att stärka yrkesvägledningen för blivande och nuvarande studenter och för utexaminerade.

b)

Att stödja utformningen och uppdaterinen av undervisningsplanerna för att förbättra inhämtandet av relevanta färdigheter och anställbarheten.

c)

Att förbättra kompetensmatchningen för att stödja konkurrenskraften och innovationen på lokal, regional och nationell nivå och för att åtgärda bristen på kvalificerad arbetskraft.

d)

Att planera och ställa prognoser för nya sysselsättnings- och utbildningsrelaterade behov samt nya sociala behov och

e)

att bidra till den politiska utvecklingen på både nationell nivå och unionsnivå.

Finansiering

7.

Säkerställa hållbarheten vad gäller initiativ för uppföljning av utexaminerade genom att anslå tillräckliga och fleråriga resurser och att använda nationella eller europeiska finansieringskällor, såsom Erasmus+ eller de europeiska struktur- och investeringsfonderna, när så är lämpligt och i enlighet med befintliga resurser, den rättsliga grund och de prioriteringar som fastställts för perioden 2014–2020, utan att det påverkar förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

Rapportering

8.

Inom två år från det att denna rekommendation antagits, och därefter regelbundet, bedöma och via nätverket med experter avlägga rapport till kommissionen om framstegen med genomförandet av denna rekommendation.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS KOMMISSIONEN ATT GÖRA FÖLJANDE:

9.

Utveckla pilotfasen av en europeisk undersökning om utexaminerade från tertiär utbildning (15) som syftar till att förbättra tillgången till jämförbara uppgifter om utexaminerades sysselsättning och sociala resultat med beaktande av resultaten av genomförbarhetsstudien om utexaminerade i unionen (Eurograduate) (16) och medlemsstaternas erfarenheter av sina system för uppföljning av utexaminerade. Inom tre år från antagandet av denna rekommendation lägga fram en rapport om resultaten av denna pilotstudie till nätverket av experter. Om pilotfasen skulle bli framgångsrik kommer kommissionen att rådgöra med medlemsstaterna om huruvida de ska gå vidare till ett fullständigt införande av en europeisk undersökning om utexaminerade från tertiär utbildning.

10.

Vid behov tillhandahålla stöd till kapacitetsuppbyggnad för inrättandet av system för uppföljning av utexaminerade, på grundval av god praxis. När det gäller yrkesutbildning kommer detta att inbegripa en omfattande kartläggning i medlemsstaterna, som tar upp alternativ för samarbete på unionsnivå och som skulle kunna tjäna som underlag för att undersöka möjligheten att inrätta en europeisk undersökning om personer som utexaminerats från yrkesutbildningar, om det anses nödvändigt. Inom ramen för kapacitetsuppbyggnad kommer stöd också att ges till samarbete mellan myndigheter, leverantörer av yrkesutbildning och yrkesvägledning i syfte att förbättra tillgängligheten, jämförbarheten och tillförlitligheten hos uppgifterna för uppföljning av utexaminerade.

11.

Främja ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis, stärka samarbetet genom att inrätta och stödja nätverket av experter, och samarbeta med andra relevanta expertgrupper, internationella organisationer samt EU:s institutioner och organ.

12.

Säkerställa att resultaten av den analys som görs av uppföljningen av utexaminerade görs tillgängliga för medlemsstaterna och berörda parter.

13.

Stödja användningen av europeiska finansieringskällor, såsom Erasmus+ eller de europeiska struktur- och investeringsfonderna, när så är lämpligt och i enlighet med deras finansiella kapacitet, rättsliga grund, beslutsförfaranden och prioriteringar som fastställts för perioden 2014–2020, utan att det påverkar förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

14.

Rapportera till rådet om genomförandet av denna rekommendation inom fem år efter det att den har antagits.

Utfärdad i Bryssel den 20 november 2017.

På rådets vägnar

M. REPS

Ordförande


(1)  COM(2015) 690 final.

(2)  Rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015 (EUT L 268, 15.10.2015, s. 28).

(3)  ISBN 952-5539-04-0.

(4)  Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (EUT C 155, 8.7.2009, s. 1).

(5)  Angående inverkan av kön och migrantbakgrund på övergången från skola till arbetsmarknad, se OECD/Europeiska unionen (2015), Indicators of Immigration Integration 2015 – Settling In, kapitel 13.

(6)  SWD(2016) 195 final.

(7)  EUT C 417, 15.12.2015, s. 25.

(8)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 24 februari 2016 om främjande av socioekonomisk utveckling och delaktighet i EU genom utbildning: utbildningens bidrag till den europeiska planeringsterminen 2016 (EUT C 105, 19.3.2016, s. 1).

(9)  EUT C 17, 20.1.2015, s. 2.

(10)  EUT C 168, 14.6.2013, s. 2.

(11)  EUT C 169, 15.6.2012, s. 11.

(12)  COM(2016) 381 final.

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(14)  I denna rekommendation från rådet avses med utexaminerad en person som har fullföljt en högskole- eller yrkesutbildning (nivå 4 eller högre i den europeiska referensramen för kvalifikationer). Det kan dock konstateras att vissa medlemsstater också har initiativ för att följa upp personer som lämnar en utbildning utan examen.

(15)  På nivå 5 eller högre i den europeiska referensramen för kvalifikationer.

(16)  Genomförbarhetsstudien om utexaminerade i unionen omfattar endast högre utbildning.